Lärarnas samarbete med chefen och nyckelpersoner på arbetsplatsen (till exempel språkombud, reflektionsledare, handledare, dokumentationsstödjare) är av stor vikt för att undervisningen ska vara arbetsplatsintegrerad och arbetsplatsen ska kunna utvecklas till en lärande arbetsplats. Samverkan med chefen är särskilt viktig då det är chefen som känner arbetsplatsens behov av kompetensutveckling och också är den ytterst ansvariga för vad som sker inom verksamheten.
Erfarenheter från tidigare projekt har visat att planering och uppföljning av undervisningen i dialog mellan lärare och chef behöver ha inbokad tid avsatt. De bokade mötena visade sig bli mer effektiva när man hade kortare och tätare möten
33 Europarådets språkskala.
22 jämfört med längre träffar mer sällan. Att stämma av resultat eller fatta beslut under spontana ”korridormöten” bör undvikas.
För att ämnesintegreringen ska lyckas är det avgörande att lärarna har inbokad gemensam tid för samplanering. Utöver själva undervisningsplaneringen behövs tid avsatt för att diskutera förhållningssätt och syn på kunskap och lärande.
Exempel på modeller och metoder
I utvärderingen av utbildningen inom SpråkSam ger Ingrid Skeppstedt exempel på några olika arbetssätt och metoder som användes framgångsrikt av lärarna.34 Samtliga lärare i projektet hade arbetat arbetsplatsintegrerat och till största delen i sin undervisning använt material från arbetsplatsen. På en del arbetsplatser hade lärarna haft kommunens värdegrund som övergripande utgångspunkt i
undervisningen och alla hade på olika nivåer arbetat med den sociala
dokumentationen på respektive arbetsplats. Några hade bjudit in arbetsplatsens dokumentationsstödjare till undervisningen för att få stöd i diskussionerna runt vad man får/inte får skriva och hur man kan uttrycka sig i den sociala dokumentationen.
Andra exempel på inbjudna personer från arbetsplatsen var dietist och sjukgymnast samt representanter för andra pågående projekt. Material från arbetsplatsen som användes och bearbetades på olika sätt var, förutom allt som hör till den sociala dokumentationen, till exempel instruktioner från sjukgymnasten, chefens veckobrev, minnesanteckningar från APT- möten etcetera. Många av lärarna hade kompletterat arbetsplatsens material med exempelvis tidskrifter, aktuella omsorgsrelaterade
artiklar, lättlästa böcker och skönlitteratur. För deltagare som studerade mot kursmål användes aktuell kurslitteratur och annat studiematerial (Se bilagor 6, 7 och 8).
Portfoliometodik (portföljmetodik)
I genomförandet av undervisningen i SpråkSam använde sig en del lärare av
portfoliometodiken. Den innebär att varje deltagare har sin egen ”portfölj”(en pärm eller mapp) där allt material som deltagaren arbetat med sparas. Materialet som används är texter, mallar och bilder från arbetsplatsen samt övrigt studiematerial och uppgifter som används i undervisningen. Till exempel skriver deltagaren olika delar i social dokumentation (genomförandeplan, daganteckning med mera) eller protokoll från arbetsplatsträffar, analyserar en situation som inträffat på arbetet, läser och tolkar instruktioner med mera. När en uppgift är bearbetad och klar, så att både läraren och deltagaren är nöjda med resultatet, sparas uppgiften i portföljen. Senare kan deltagaren gå tillbaks till uppgiften om hon/han behöver repetera inför nya uppgifter eller stämma av mot mål och värdera sitt utvecklingsbehov.
Portfoliometodiken är målorienterad och ska kopplas till deltagarens individuella studieplan, oavsett om studieplanen innebär att uppnå betygskriterier i nationella kurser eller att utveckla färdigheter utifrån arbetsplatsens kompetensbehov.
En grundpelare i portföljmetodiken är att deltagaren har en aktiv roll i att
tillgodogöra sig och värdera sin egen kunskap. Deltagaren får mer kontroll över sitt eget lärande och tar ett större eget ansvar för sina studier.35,36,37
34 Skeppstedt.
35Se vidare, VOX (nasjonalt fagorgan for kompetansepolitikk, Norge), har utvecklat egna material för portföljmetodik,
”Läringsmappe for arbeidslivet”, anpassade för förskolepersonal respektive vårdbiträden. Portföljen för vårdbiträden (pleieassistenter) är speciellt riktad mot lärare som arbetar med vuxna invandrare i äldreomsorg. För mer information, följ länken:
http://www.vox.no/no/Aktuelt/Laringsmappe-for-pleieassistenter/
36 Ellmin, R. Portfolio – sätt att arbeta, tänka och lära. (Stockholm: Förlagshuset Gothia, 2004).
23 Portfoliemetodiken är ett bra stöd läraren i arbetsplatslärandet och för deltagaren innebär metodiken att lärandet synliggörs allteftersom portfolion växer.
Språk- och kommunikationsutvecklande övningar
Inom ramen för SpråkSam utfördes en fördjupad metodutveckling där forskare från Stockholms universitet och Södertörns högskola medverkade. Metodutvecklingen genomfördes som två delprojekt.38 De båda delprojekten syftade till att utveckla språkutvecklande arbetsmetoder inom äldreomsorgen. Rapporterna från
delprojekten ger konkreta exempel på hur man kan arbeta med metoderna samt vad de innebär.
Mats Landqvist och Ingela Tykesson beskriver i sin rapport39 hur de har arbetat med olika kommunikationsutvecklande metoder, bland annat rollspel och skrivövningar.
Delprojektets resultat ser vi som användbara metodbeskrivningar för planering av språkutvecklande undervisning oavsett ämne.
Rollspel
Att använda rollspel för att träna språk och kommunikation i olika arbetsrelaterade situationer är ett bra sätt att integrera undervisning i vårdämnen med utveckling av språklig och kommunikativ förmåga. I rollspelet tränas också förmågan att analysera och reflektera över sitt arbete och sitt eget såväl som kollegors sätt att agera och kommunicera.40 De flesta deltagare går in i sin roll känslomässigt vilket är ett
utmärkt sätt att fördjupa och befästa kunskap. Samtidigt blir effekten många gånger att deltagaren är så engagerad i sin roll att hon/han glömmer rädslan för att inte kunna formulera och uttrycka sig språkligt korrekt.
Genom rollspelsövningar kan deltagarna omtolka situationen från
en isolerad händelse till en typsituation, som kan hanteras med en uppsättning kommunikativa resurser. De ser inte längre på händelsen som något de bara helt plötsligt råkar ut för.41
I undervisning med rollspelsövningar behöver läraren styra upp aktiviteten med genomtänkta, medvetna diskussionsfrågor och uppgifter. Risken är annars att man tappar bort det som var temat för undervisningen och hamnar i att ”aktiviteten ses på som enbart ett roligt sätt att fördriva tiden på”.42
En förutsättning för att rollspel ska lyckas som undervisningsform är att deltagarna är intresserade och vill genomföra rollspel. I så fall är det en ”suverän övningsform”
och alla i gruppen kan relatera till situationen som är hämtad från deras egen vardag4.
37 Ellmin, B. & Ellmin Cederholm, U. PORTFOLIO för professionell utveckling – att leda sig själv och andra.
(Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2006).
38 Jansson, G. Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Metodutveckling med forskarstöd,
Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2011:7 ISSN 1401-5129. (2011); Tykesson, I. & Landqvist, M. Språkstimulerande övningar för personal inom äldreomsorgen. Metodutveckling med forskarstöd,
Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2011:8 ISSN 1401-5129. (2011).
39 Tykesson & Landqvist.
40 Ibid.
41 Ibid., 32.
42 Ibid.
24 Skrivövningar
I Landqvist och Tykessons arbete visade det sig vara svårt att motivera deltagarna till att skriva och flera olika metoder prövades i syfte att locka till skrivande. Bäst
fungerade en metod som används i kurser i kreativt skrivande. Skrivprocessen delas upp i tre separata steg och går till på följande sätt:
__________________________________________________________
Steg 1. Temat är (till exempel ”En människa jag mött”). Gör en lista med alla dina associationer till temat. Var så konkret som möjligt, men tillåt dig att associera fritt. Huvudsaken är att du skriver ner så mycket som möjligt. (5 min)
Steg 2. Välj ut något av tankespåren, eller ta ett på måfå. Gör en tankekarta där du associerar vidare kring ett ord som du valt. (5 min)
Steg 3. Skriv nu helt fritt utifrån det du kommit på medan du gjort din lista och din tankekarta. Pennan ska helst röra sig hela tiden. Gör inga uppehåll, censurera inte dig själv, gå inte tillbaka och rätta eller stryk. Det viktigaste är att du bara skriver på. (10 min)
__________________________________________________________
Trestegsmetod
Särskilt väl fungerade denna metod när skrivandet under de första stegen gjordes kollektivt, på så sätt fick alla bidra till insamlingen av stoff. Därefter hjälptes vi åt att göra gemensamma tankekartor på stora pappersark på väggen. Målet med trestegsmetoden och tankekartorna var att skapa systematik i deltagarnas
upplevelser och erfarenheter av de teman som behandlades, och i samband med det sätta fokus på de vinster som denna ökade medvetenhet kan medföra för
deltagarna och deras arbetsmiljö.43
Genom övningarna såg projektledarna tydligt att skrivandet har positiva effekter på reflektionsförmågan samt att lekfulla, lustbetonade skrivövningar kan få även de som ser alla former av skrivande som en oangenäm plikt att få en mer positiv inställning till uppgiften. Att skrivande kan användas som ett kognitivt redskap föreföll vara en nyhet för många av dem.44
Föreläsningar
I delprojektet Språkstimulerande övningar för personal inom äldreomsorgen användes också föreläsning som en metod, även om projektledarna inte hade
planerat det från början. Syftet med föreläsningarna var att ge stoff till övningar och samtal kring deltagarnas erfarenheter, vinsten blev att diskussionerna fördjupades och blev intressantare. Att tillföra teoretisk kunskap för att belysa
diskussionsämnena är särskilt behövligt i ett arrangemang som sker på arbetstid, med litet eller inget utrymme för obligatorisk litteraturläsning.45
Handledning
Under kompetensstegen prövades pedagogisk handledning i syfte att utveckla den professionella yrkesverksamheten genom växling mellan situation/handling och
43 Ibid., 36.
44 Ibid., 39.
45 Ibid., 56.
25 reflektion över den. En modell som användes vara lärande samtal, se bilaga 8.
”Lärare som i sin lärarroll tillämpar pedagogisk handledning har ett
förhållningssätt som innebär att möta den studerande på rätt nivå och med tankerespekt”. 46
Gunilla Jansson beskriver i rapporten Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens en metod att sammankoppla omvårdnadsrelaterad
grupphandledning med reflektion kring språk, yrkeskunnande och kommunikation.
Hon menar att metoden kan användas som komplement till den kompetenshöjande utbildningen.47 I utvärderingen av SpråkSam framkommer även att metoden kan stärka arbetsplatslärande genom att medarbetarna får möjlighet att reflektera i grupp.48