Genomförandet av studien

Vi har under arbetets gång märkt både fördelar och nackdelar med att arbeta med inter- vjuer. Bland fördelarna kan nämnas att vi fått fördjupade kunskaper kring ämnesområdet och att intervjupersonerna bidragit med nya intressanta infallsvinklar som vi kanske inte hade med från början. Detta, i kombination med möjligheterna att via följdfrågor ytterli- gare gå på djupet, upplevde vi som en stor styrka. Det fanns också en del svårigheter som dök upp under arbetet. Vi var båda ovana vid intervjuer som metod och det krävdes några intervjuer innan vi kände oss varma i kläderna. Detta tyckte vi oss kunna se i resultaten från intervjuerna där de första är något mer knapphändiga. Att vi var två intervjuare krävde ett visst samspel, men vi tyckte att det gick snabbt att hitta formerna för detta och att det snarare var en fördel för oss. Då vi inte hade tillgång till någon egen intervjulokal fick vi acceptera det som intervjupersonerna kunde tillhandahålla. Detta kunde i något fall innebära en inte så väl avskild hörna i ett högljutt lärarrum. Vi upplevde inte att detta på något sätt störde själva intervjuerna, men det gav i vissa fall stora problem vid tran- skriberingen av dem. Vi hade vissa problem att rekrytera intervjupersoner, speciellt på grundskolan, vilket ledde till att vi fick göra ett andra utskick för att hitta ytterligare lära- re. Detta skedde i ett sent skede och hade troligtvis kunnat undvikas med ett större ut- skick från början.

6.2 Nyutexaminerade lärares vision angående lärobokens användning för planering och undervisning

Vår hypotes att lärarutbildningen präglat de nya lärarna att vilja arbeta utan att styras av läroboken bekräftas till viss del av de lärare i undersökningen som säger sig vilja arbeta fritt utifrån eget material. Det finns dock lärare som inte ställer sig bakom detta utan hade

uppfattningen att läroboken var väldigt viktig. Ytterligare några hade inte funderat över sitt framtida läroboksanvändande vid examen. Vi tycker, med bakgrund från vår egen ut- bildning, att det är förvånande att man inte i högre utsträckning funderat på detta. Möjli- gen kan det till viss del ha sin förklaring i att de intervjuade lärarna uppfattat lärarutbild- ningen på så skilda sätt. Några menar att lärarutbildningen är väldigt teoretiskt inriktad och helt skild från ämnesstudierna och den praktiska verkligheten medan andra säger sig ha fått många praktiska och tillämpbara undervisningsuppslag. Vad dessa meningsskilj- aktigheter beror på kan man bara spekulera om. Den egna inställningen till utbildningen kan påverka hur mycket man tar till sig av de tankar och idéer man ställs inför. Vidare kan det ha skett en utveckling av lärarutbildningen sedan våra intervjuade lärare tog sin examen. Dessutom kan de lärarutbildare man kommer i kontakt med under utbildningen i hög grad påverka hur man kommer att se på användandet av läroboken.

6.3 I vilken utsträckning kunde lärarna tillämpa sin vision?

Liksom Powell (1997), Ball och Feiman-Nemser (1988) och Fransson (2001) sett i sina studier märkte vi att de nyutexaminerade lärarna med en vision att arbeta fritt från läro- boken hade svårt att uppfylla denna. I dessa studier framhålls stress och ovana vid den nya arbetssituationen som huvudsakliga orsaker, något som bekräftas i våra intervjuer. Det framkommer även att kollegors inflytande och skolans tradition har betydelse, ett faktum som även Juhlin Svensson (2000) uppmärksammat. Det uppfattas som ett viktigt stöd att kunna ta del av kollegornas erfarenhet och detta sätter naturligtvis sin prägel på hur de nya lärarna utformar sin undervisning. De i vår studie intervjuade lärarna uttrycker i olika omfattning att de anpassar sig till kollegornas sätt att arbeta. Roger hade en klar bild av hur han ville bedriva sin undervisning med tydlig koppling till läroplanerna, me- dan Erik på flera skolor anammat kollegornas sätt att arbeta. Cissi, med en tydlig vision och med mycket eget material i bagaget från lärarutbildningen, verkade helt frångå detta för att istället arbeta på kollegornas sätt. Hon framhåller själv att det berodde på kolle- gornas inflytande och nämnde inte stress och ovana som en faktor vilket vi ändå tror spe- lade en viss roll.

För de lärare som redan under utbildningen tänkt sig att arbeta med läroboken innebar deras nya arbetssituation inte att de behövde frångå sin vision. Snarare bekräftades deras bild av lärobokens centrala ställning i undervisningen, då även de kände att tidspressen och den kaotiska verkligheten gjorde det svårt att hinna med något annat än att hålla nä- san över ytan.

6.4 Hur lärarnas användning av läroboken förändrats över åren

De intervjuade lärarna bekräftar vår hypotes att de med ökad erfarenhet blir mindre stres- sade och därmed mindre bundna av läroboken. De bekymrar sig inte längre för att hoppa över delar av innehållet i boken som de inte tycker är bra; de planerar i högre utsträck- ning utifrån kursmålen och de har blivit mer medvetna om vikten av att göra kursmål och betygskriterier synliga för eleverna. Det innebär inte att alla lärarna närmat sig sin vision, utan i vissa fall är det snarare visionen som anpassats till verkligheten och deras sätt att undervisa. Cissis vision har t.ex. ändrats från att vara inriktad på eget material till att i hög grad styras av boken medan Olga och Stina snarare visar en motsatt utveckling. Detta kan kopplas till Katz (1972, i Fransson 2001) teorier om att en nyutexaminerad lä- rare genomgår olika faser. De intervjuade lärarna säger att den ökade erfarenheten som kommer med åren gör dem mindre stressade och mer benägna att frångå läroboken. Detta tyder på att de har trätt in i vad Katz benämner som förnyelsefasen där de är så säkra i sin lärarroll att de nu känner behovet av att förnya och utveckla sitt arbetssätt.

6.5 Så använder lärarna läroboken när de planerar idag

En rad undersökningar beskriver hur många lärare planerar utifrån läroböckerna och ser detta som en garanti för att uppnå kursmålen. I vår studie uppger dock alla lärarna utom Per och Stina att de väljer kursernas innehåll utifrån kursplanerna och inte utifrån lärobo- ken. Johnsen et al. (1998) menar att den nya läroplanen ledde till att lärarna blev mer bundna av läroböckerna, trots att den var mer öppen för lärarens egna tolkningar. De me- nar vidare att detta beror på att lärarna känner sig osäkra och vänder sig till böckerna för att få hjälp med tolkningen. I vår undersökning finns det dock resultat som tyder på mot-

satsen. Möjligen kan detta bero på att de nya läroplanerna är mer etablerade i hela skolvä- sendet nu än för tio år sedan, när Johnsen et al. gjorde sina studier. Det är alltså inte sä- kert att den förändring som lärarna i vår undersökning beskriver, där de jobbar allt mer utifrån kursplanerna, beror på deras ökade erfarenhet.

Lärarna i vår undersökning är överens om att läroböckerna innehåller de moment som kursplanerna tar upp. Några poängterar dock att kopplingen mellan böckerna och kurs- planen inte är tillräckligt tydlig och att böckerna i många fall fokuserar för mycket på lös- ryckta fakta. Tyra beskriver att hon och hennes kollegor lägger stor möda på att hitta en lärobok som stämmer överens med deras kunskapssyn och jobbar sedan tätt med lärobo- ken. Detta arbetssätt beskrivs även av Englund (1999). Lärarna anser att de i högre ut- sträckning arbetar utifrån boken i matte. Detta resultat är inte särskilt förvånande då äm- net har en stark tradition att arbeta med att lösa uppgifter ur boken. Det är svårare för lä- rare att bryta detta mönster eftersom det är förankrat både hos elever och kollegor och att arbetsinsatsen för att göra detta skulle bli väldigt stor. Vi tror dock att det är viktigt att ta till vara på den moderna pedagogiken även i detta ämne och vi ser också att flera av de intervjuade lärarna har liknande tankar när de använder laborativa moment och när de vill ”prata matte” med sina elever.

6.6 Så använder lärarna läroboken i klassrummet idag

Flera av lärarna poängterar vikten av att ge eleverna struktur i undervisningen. De är dock inte eniga om på vilket sätt man ska göra det. Cissi, Pär, Stina och Tyra tycker t.ex. att boken är ett bra sätt att ge denna struktur och att eleverna känner en trygghet i att man kopplar till denna. Enligt Föreningen Svenska Läromedelsproducenters undersökning re- sonerar 73% av lärarna på liknande sätt (Levén, 2003). Amanda och David menar snarare att det handlar om att ha tydliga mål och bedömningskriterier. Vi håller med om resone- manget att en tydlig struktur är viktig för eleverna och tror att det är en fördel att tydlig- göra kursmålen för eleverna. Om man ska ge strukturen via boken är det viktigt att man själv är medveten om vilka kursmål man arbetar utifrån.

Zahorik (1991) delade i sin studie in lärarna i tre olika kategorier utifrån hur de använder läroboken. Dessa lärartyper går även att applicera på de i vår studie intervjuade lärarna. Den första kategorin baserar undervisningen på boken och här tycker vi att Cissi, Erik, Pär, Stina och Tyra passar in. Den andra kategorin använder boken främst som en upp- giftsbank, en beskrivning som passar in på Olga och Roger. Den tredje och sista katego- rin använder böckerna främst som referenslitteratur och under denna kategori faller Amanda, Beata och David in.

6.7 Lärarnas användning av andra läromedel än boken

Utöver läroboken använder sig alla de tillfrågade lärarna av annat material. Det rör sig om artiklar i tidningar och tidskrifter, övrig litteratur från i första hand skolbiblioteket samt multimediaverktyg som t.ex. filmer, PowerPointmaterial och datorprogram. Att med hjälp av artiklar koppla undervisningen till aktuella händelser tycker de flesta av de till- frågade lärarna är en bra metod för att fånga elevernas intresse och skapa vardagsanknyt- ning i undervisningen.

6.8 Lärarnas tankar om sin framtida undervisning

De intervjuade lärarnas framtidsvisioner handlar mycket om att ta tillvara på den tekniska utvecklingen av läromedlen. De nämner webbaserade övningsuppgifter, cd-romskivor som följer med böckerna, PowerPoint-presentationer med animationer och avancerade bilder samt laborationer via filmer. För de flesta handlar framtidsvisionen snarare om hur läromedlen kommer att förändras snarare än deras egen utveckling. Detta kan bero på att flera av lärarna känner att de hittat sin stil och sitt sätt att undervisa. Några poängterar dock att det inte handlar om att de har stagnerat utan att de ständigt utvecklar sin pedago- giska plattform.