Genomförda utvecklingsprojekt

Bilaga 1 Genomförda utvecklingsprojekt

I denna bilaga visas en förteckning över genomförda utvecklingsprojekt (2016-2020) inom sakområdet Farliga ämnen. Rapporter efter 2008 finns på www.smed.se. Rapporterna kan även sökas fram via Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv DiVA.

2020

POPs i blod och bröstmjölk

Som en del i utvärderingen av de åtgärder som görs inom arbetet för

Stockholmskonventionen vill man undersöka mänsklig exponering för POPs. Analyser av tidstrender av POPs i mänsklig vävnad (bröstmjölk och blod) är viktiga när effektiviteten av åtgärder inom Stockholmskonventionen ska utvärderas. I en återkommande rapportering till Stockholmskonventionen av övervakningsdata av POPs (Regional Monitoring Report for Western Europe and other States Group) rapporteras trender av POPs. Sverige ansvarade för kapitlet om POPs i mänsklig vävnad 2015 och kommer även att ansvara för det kapitlet i rapporten som ska publiceras 2021. Under 2019 genomförde SMED en första studie av POPs i bröstmjölk (F19-06) samt ett uppföljande projekt 2020 för att sammanställa data för POPs i blod (F20-01). Projekten levererade ett utkast av ett kapitel om mänsklig vävnad till den tredje rapporten Regional Monitoring Plan för Western Europe and Other States Group för

Stockholmskonventionen.

National evaluation of reporting thresholds for pollutants listed in Annex II of the Protocol on PRTRs

I slutet av 2018 anlitade Europeiska kommissionen en konsult i syfte att bland annat utvärdera tröskelvärdena för föroreningar enligt bilaga II till E-PRTR-förordningen ((EG) 166/2006). I

uppdragets rapport förslår konsulten att nuvarande tröskelvärden revideras för 11 luftföroreningar och 14 vattenföroreningar för att fånga 90 % av de industriella utsläppen i Europa. SMED har jämfört konsultens föreslagna tröskelvärden i förhållande till nu gällande tröskelvärden enligt PRTR-protokollet, E-PRTR-förordningen och den nationella lagstiftningen. Vidare har de föreslagna tröskelvärdena utvärderats med hjälp av tillgängliga data i den nationella rapporteringsdatabasen för utsläppsåren 2016–2018.

Kartläggning av föreslagna kandidatämnen, samt förslag till mekanism för utveckling av bilaga II

I slutet av 2018 anlitade Europeiska kommissionen en konsult i syfte att bland annat utvärdera tröskelvärdena för föroreningar enligt bilaga II till E-PRTR-förordningen ((EG) 166/2006). I uppdragets rapport har konsulten identifierat 38 ämnen som idag inte ingår i bilaga II, men som föreslås som mjöliga kandidatämnen för att läggas till. SMED har sammanställt ett nationellt underlag för Naturvårdsverkets bedömning av vikten att lägga till dessa

kandidatämnen i E-PRTR-förordningens bilaga II. Dessutom har ett förslag tagits fram till hur en mekanism kan se ut för att utveckla PRTR-protokollets bilaga II.

Suggestions for methods of reporting to the E-PRTR in some economic activities

Enligt PRTR-protokollets artikel 6 (2) ska medlemsländerna i utvecklingen av protokollet överväga att revidera de inkluderade branscherna i bilaga I, utsläppsämnen i bilaga II samt gränsvärden för rapportering som anges i bilaga I och II. På uppdrag av Naturvårdsverket tog SMED fram ett PM som ska fungera som ett underlag för framtida diskussioner om att i E-PRTR inkludera medelstora förbränningsanläggningar, intensiv jordbruksproduktion och kommunala avloppsreningsverk i storleken 15 000 – 100 000 personekvivalenter.

2019

Hur rapporterar avloppsreningsverken sina utsläpp?

SMED har sammanställt information om hur avloppsreningsverken rapporterar sina utsläppsdata. Syftet med projektet var att göra en riktad granskning av utsläppsdata från avloppsreningsverken som omfattas av rapporteringskraven enligt EU:s Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR) (23 st). Syftet var också att redovisa vilka rapporteringskrav som ställs på avloppsreningsverken i Sverige och redogöra för kraven i E-PRTR-rapporteringen samt osäkerheterna som kopplar till de rapporterade utsläppen (Hansson et al., (2019), Hur rapporterar avloppsreningsverken sina utsläpp? SMED rapport nr 13).

Användarundersökning UTIS

En användarbehovsanalys genomfördes för att undersöka hur Utsläpp i siffror, det svenska utsläppsregistret, upplevs för användarna och vilka förbättringsbehov som finns.

Undersökningen utgör ett underlag för Naturvårdsverkets förbättringsarbete av webbplatsen.

Ett tekniskt plattformsbyte planeras för Utsläpp i siffror och Naturvårdsverket ska påbörja en förstudie inför detta tekniska arbete under våren 2020. Resultaten inkluderar åsikter och förbättringsförslag om många olika aspekter på Utsläpp i siffror, så som funktioner, layout, visualisering, beskrivning, ytterligare information som kan vara intressant och applicering av data för att skapa nya användningsområden (Mawdsley et al., 2020 Undersökning av

användarbehov av Utsläpp i siffror. SMED Rapport Nr 2).

Dokumenthantering inom SMED

Under hösten 2019 initierades diskussioner av och mellan SMED:s parter och SMED:s parters jurister gällande dokumenthantering inom konsortiet. Diskussionerna rörde bland annat personuppgiftshantering på den gemensamma arbetsytan Projektplatsen och vad som är allmän handling på den. Detta föranledde också diskussioner om arkivering och gallring. I december 2019 fick SMED i uppdrag att få klarhet i hur olika dokument, data och

personuppgifter inom SMED ska hanteras. Projektet avgränsades till uppgifter på

Projektplatsen (Stålhandske et al., 2020. PM: SMED dokumenthantering på Projektplatsen).

2018

Projektförslag Tröskelvärden NMR

Baserat på erfarenheter från implementeringsarbetet av de nationella PRTR-registren, ska PRTR-protokollets parter (§6.2) överväga att utvärdera tröskelvärdena avseende ämnena som anges i protokollets bilaga 2⁷⁴. EU:s E-PRTR-förordning⁷⁵ inkluderar ytterligare fem ämnen än de som anges i PRTR-protokollets bilaga 2. Samtliga nordiska länder rapporterar data till EU enligt E-PRTR, men man har valt att implementera tröskelvärden avseende ämnen på olika vis. T.ex. har man i Norge valt att inte inkludera tröskelvärden över huvud taget avseende utsläpp av ämnen, medan man i Sverige för vissa ämnen använder sig av

tröskelvärden enligt PRTR-protokollet (eller E-PRTR) medan man för andra ämnen använder sig av ett lägre tröskelvärde.

Projektet syftar till att kartlägga täckningsgraden i PRTR-data i förhållande till faktiska utsläpp från punktkällor för de nordiska länderna. Målet är att sammanställa ett enhetligt underlag för de nordiska länderna som kan fungera som stöd för länderna i framtida diskussioner kopplade till utvärdering av protokollets tröskelvärden avseende ämnen (Skårman et al., 2018, Projektidé utvärdering av tröskelvärden enligt PRTR).

PRTR tröskelvärden-fallstudie för de nordiska länderna

Utifrån erfarenheter från genomförandet av de nationella PRTR-registren (Pollutant Release and Transfer Register) ska PRTR-protokollets parter överväga att utvärdera tröskelvärdena för kapacitet och föroreningar vilka anges i bilagorna I och II till protokollet (Artikel 6.2).

Tröskelvärdena togs fram i syfte att täcka cirka 90 % av de industriella utsläppen i Europa.

Fallstudien för de nordiska länderna syftar till att utvärdera tröskelvärden avseende kapacitet (Annex I) och ämnen (Annex II) enligt PRTR-protokollet. Utvärderingen har baserats på tillgängliga data i ländernas nationella miljörapporteringsdatabaser, Europeiska-PRTR (E-PRTR) och, för utsläpp till luft, även data från CLRTAP (Convention on Long-Range

Transboundary Air Pollution). Ett antal ämnen till luft (NOX, SOX, NH3 och PM10) respektive vatten (total-kväve, total-fosfor, Pb och Hg) har inkluderats i analysen (Skårman et al., 2019, Evaluation of thresholds for capacities and pollutants according to the Protocol on PRTRs, SMED Report No 4).

2017

Emissioner baserade på kvantifieringsgränser

Syftet med detta projekt var att få en översikt över hur svenska operatörer rapporterar utsläpp till miljön baserat på värden nära eller under rapporteringsgränsen för de analysmetoder som används. Data sammanställdes för att tillhandahålla ett bakgrundsdokument som

74 https://www.unece.org/fileadmin/DAM/env/pp/prtr/Protocol%20texts/PRTR_Protocol_e.pdf

75 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/ALL/?uri=CELEX:32006R0166

Naturvårdsverket kan använda i sitt arbete för att revidera det svenska vägledningsdokumentet för sammanställning av miljörapporter.

Uppgifterna som används i denna studie motsvarar 2016 års utsläpp som rapporterats av anläggningarna till Swedish Portal for Environmental Reporting (SMP). Sammanställningen gjordes för mottagarna: Vatten; Luft; Överföringar av föroreningar genom avloppsvatten (WWTP) och avloppsreningsslam (slam - koncentration). Cirka 30% av alla värden som rapporterats av operatörerna (både över och under rapporteringsgränserna) var kopplade till en kommentar om det rapporterade värdet, men bara några av dessa kommentarer beskriver hur utsläppen beräknades (Hansson et al., 2018, Emissions based on values below reporting limit – a study on how low emission values are reported in Sweden, SMED Report No 9).

Uppdatering ämnessidor UTIS

SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket uppdaterat ämnesinformationen som presenteras på webbplatsen Utsläpp i siffror⁷⁶. Under 2018 och 2019 genomfördes också projekt där informationen om ämnen översattes till engelska för publicering på UTIS.

2016

Sakområde Farliga Ämnen - Rapporteringskrav, omvärldsbeskrivning och framtida utmaningar

Den första rapporteringen till European Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR) gjordes 2009-06-30 och avsåg 2007 års aktivitetsuppgifter. Därefter rapporteras data till E-PRTR årligen den 31 mars. Både E-PRTR och E-E-PRTR syftar till att införa ett register över utsläpp och överföring av föroreningar, för att underlätta allmänhetens deltagande i

beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. I föreliggande rapport presenteras förslag till utvecklingsmöjligheter av det svenska PRTR (Utsläpp i siffror, UTIS). Omvärldsanalysen visar att det pågår ett omfattande arbete både nationellt och internationellt inom området Farliga ämnen (Hansson et al., 2016, Långsiktig Plan för sakområdet Farliga Ämnen, SMED rapport nr 182).

Förslag på indikatorer baserade på utsläppsdata från PRTR

Ända sedan PRTR-protokollet instiftades har syftet varit att ge allmänheten kännedom om utsläpp från industriella anläggningar, och att försöka popularisera och kommunicera de utsläppsdata som finns. Nyligen beskrev EU-kommissionen sitt arbete med att arbeta för en ökad användning av PRTR-data för policy och till allmänhet, och EEA har i sin fleråriga plan för 2014–2018 uttryckt ambitionen att ta fram indikatorer inom området industriella utsläpp. I Sverige jobbar Naturvårdsverket med PRTR-frågor, man har även här betonat vikten av allmänhetens tillgång till miljöinformation från PRTR, samt att indikatorer baserat på PRTR som kopplar till miljömålet Giftfri miljö borde tas fram.

76 http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/

Detta projekt har tagit avstamp i dessa ambitioner, och presenterar här en lista på möjliga indikatorer främst med anknytning till PRTR-data. Syftet med projektet har inte varit att ta fram data för indikatorerna, utan endast ge förslag på vilka indikatorer som vore intressanta att utveckla( Mawdsley et al., (2016), Förslag på indikatorer baserade på utsläppsdata från PRTR, SMED rapport nr 179).

Populärvetenskaplig rapport

En populärvetenskaplig rapport producerades: Din rätt till miljöinformation, Svenska utsläppsregistret.

Bilaga 2 Definitioner

Nedan följer en kortfattad sammanställning av vissa nyckeldefinitioner.

Förorening

En förorening är en substans eller en grupp substanser som på grund av sina egenskaper kan vara skadlig för miljön eller människors hälsa om den sprids till miljön.