Den tidigare genomförda riskbedömningen är överlag ett bra underlag för vidare arbete. Den innehåller dock ett antal faktafel, främst vad beträffar fastighetsbeteckningar vilka är högst relevanta för identifiering av lokalisering.
Några av värderingarna har också omvärderats. Slutligen har också ett par nya objekt tillkommit genom arbetet med denna rapport.
2.1. Korrigering av fastighetsbeteckningar
Lokaliseringen för samtliga objekt har granskats i form av att de beskrivningar och det bild- och kartmaterial som funnits med i rapporterna från 2000 och 2001 har jämförts med nytt kartmaterial och nya fastighetsdragningar. I vissa fall har detta inneburit förändringar. I listan nedan redovisas de objekt där fastighetsbeteckningen har ändrats eller specificerats jämfört med hur det sett ut i tidigare riskbedömningsmaterial. En sammanställd lista med nu gäl-lande lokaliseringsbedömningar på samtliga objekt finns i bilaga 1. Objektens ungefärliga geografiska placering i kommunen är också utsatt på en karta i bilaga 2.
1 ”Tullstorp”
Objektet befinner sig på det som nu är Tullstorp 2:9.
1b ”Smörhålan”
Objektet befinner sig på det som nu är Hilleshög 19:2.
1c ”Simnadams eller Simons håla”
Objektet befinner sig på det som nu är Hilleshög 16:5.
2 ”Hilleshög”
Objektet befinner sig på det som nu är Hilleshög 25:8.
3 ”Ålabodarna lertäkt”
Objektet befinner sig på det som nu är Nedra Glumslöv 12:2, Nedra Glumslöv 3:3 samt på Nedra Glumslöv S:7.
3b ”Ålabodarna märgelgrav”
Objektet befinner sig på det som nu är Nedra Glumslöv 7:12.
4 ”Säby”
Objektet befinner sig på det som nu är Säby 8:6.
5 ”Häljarp Rullbonäs”
Objektet befinner sig på det som nu är Rullbonäs 1:11.
5
5b ”Häljarp Rullbonäs (2)”
Lokaliseringen av detta objekt var i den tidigare inventeringen något osäker. Den är där angiven till fastigheten Saxtorp 15:4, men med ett frågetecken. Bedömningen var att objektet troligen ingår i objekt nr 5. Det har nu konsta-terats att det är ett eget objekt, och att lokaliseringen mycket riktigt är på fastigheten Saxtorp 15:4. Den exakta loka-liseringen är kring det område där det numera finns en bro över Saxån, bort mot Häljarp station.
7c ”Säbyholm soptipp”
Objektet befinner sig på det som nu är Säbyholm 1:16.
8 ”Härslöv, Vigård märgelgrav”
Objektet befinner sig på det som nu är Härslöv 13:13.
8b ”Härslöv, Vigård soptipp”
Objektet befinner sig på det som nu är Härslöv 1:7.
9 ”Arrarp märgelgrav”
Objektet befinner sig på det som nu är Rönneberga 6:1.
9b ”Arrarp soptipp”
Objektet befinner sig på det som nu är Rönneberga 6:1.
11 ”N Möinge, Asmundtorp”
Objektet befinner sig på det som nu är Norra Möinge S:2.
14 ”Ven, Husvik”
Lokaliseringen av detta objekt är mycket osäker. Den har tidigare angivits till Tuna 17:20, men det är oklart enligt beskrivningarna om detta verkligen är korrekt. Enligt nu genomförd bedömning kan lokaliseringen vara på någon eller flera av följande fastigheter: Tuna 17:20, Tuna 72:30, Tuna 72:17, Tuna 83:1 eller Tuna 27:1.
15 ”Ven, Vallagärde”
Objektet befinner sig på det som nu är Tuna 89:11.
16 ”Ven, Haken”
Objektet befinner sig på det som nu är Tuna 84:1.
20 ”Saxtorpsskogen”
Objektet befinner sig på det som nu är Saxtorp 14:3.
21 ”Saxtorp bilskrot”
Objektet befinner sig på det som nu är Saxtorp 28:6, Saxtorp 28:59 samt Saxtorp 28:61.
2.2. Korrigering av riskbedömningar
Samtliga riskbedömningar har granskats utifrån det material som finns tillgängligt. I undantagsfall har nytt material använts vid omvärderingar, men i huvudsak har den nya bedömningen gjorts utifrån det material som finns tillgäng-ligt i den tidigare genomförda riskbedömningen. I listan nedan redovisas de objekt där riskbedömningen ändrats jämfört med det tidigare materialet. En sammanställd lista med nu gällande riskbedömningar på samtliga objekt finns i bilaga 1.
7b ”Säbyholm slamdammar”
I det tidigare identifieringsarbetet uppmärksammades ej att sockerbruk förr i tiden ofta använde sig av blyättika för att mäta sockerhalten i sockerbetor. Det finns förvisso inga uppgifter i identifieringen som direkt tyder på att den metoden ska ha använts vid den aktuella sockerfabriken, och det finns heller inget som säger att det är den typen av avfall som ska ha hamnat på platsen. Till dess att saken är undersökt närmare bör området dock likväl betraktas med försiktighet. Objektet bör därför flyttas från riskklass 3, ”måttlig risk”, till riskklass 2, ”stor risk”.
8b ”Härslöv, Vigård soptipp”
Objektet bör flyttas från riskklass 4, ”liten risk”, till riskklass 3, ”måttlig risk”. Det som primärt motiverar denna förändring är tidsperioden för deponering, nämligen 1950- och 1960-tal. Även om det primärt ska ha rört sig om
6 hushållsavfall och/eller ofarligt avfall kan toxiska fraktioner inte uteslutas med tanke på tidsperioden. Det är olämp-ligt att avfärda risken som liten när vetskapen om vad som finns är så pass låg som den är.
9 ”Arrarp märgelgrav”
Objektet bör flyttas från riskklass 4, ”liten risk”, till riskklass 3, ”måttlig risk”. Det som primärt motiverar denna förändring är tidsperioden för deponering, nämligen 1950- och 1960-tal. Även om det primärt ska ha rört sig om hushållsavfall och/eller ofarligt avfall kan toxiska fraktioner inte uteslutas med tanke på tidsperioden. Det är olämp-ligt att avfärda risken som liten när vetskapen om vad som finns är så pass låg som den är.
9b ”Arrarp soptipp”
Objektet bör flyttas från riskklass 4, ”liten risk”, till riskklass 3, ”måttlig risk”. Det som primärt motiverar denna förändring är tidsperioden för deponering, nämligen 1950- och 1960-tal. Även om det primärt ska ha rört sig om hushållsavfall och/eller ofarligt avfall kan toxiska fraktioner inte uteslutas med tanke på tidsperioden. Det är olämp-ligt att avfärda risken som liten när vetskapen om vad som finns är så pass låg som den är.
11 ”N Möinge, Asmundtorp”
Objektet bör flyttas från riskklass 4, ”liten risk”, till riskklass 3, ”måttlig risk”. Enligt den tidigare inventeringen lär objektet ha kontrollerats av Landskrona kommuns hälsovårdsnämnd från och med 1969, och riskklassen är motive-rad bl.a. utifrån dessa kontroller. Vid sökningar i miljönämndens protokollarkiv från åren 1969-1975 påträffades dock inga uppgifter om några sådana kontroller, och förekomsten av dessa eventuella kontroller kan därför inte utgöra underlag för riskbedömning.
2.3. Nya objekt
I bilaga 1 finns, förutom de objekt som identifierats i den tidigare inventeringen, även ett par nya objekt med. Dessa listas nedan, med motiveringar till varför de är relevanta.
23 ”Vadensjö märgelgrav”
Den 17 september 2009 inkom information till miljönämnden om att miljöfarligt avfall ska ha dumpats i en märgel-grav på fastigheten Vadensjö 9:1. Under 2010 genomfördes ett examensarbete inom vilket halten DDT och DDE mättes i grundvatten. Resultatet av de provtagningar som genomfördes påvisade förvisso att det inte verkar läcka DDT i någon större omfattning ut till grundvattnet, men förhöjda halter påvisades likväl i en uppsamlingsbrunn som leder från den aktuella märgelgraven. Det finns således en signifikant risk att det tips som inkom grundades på fakta, och att det faktiskt har dumpats DDT i märgelgraven. Föroreningsnivån bedöms som måttlig till stor och farligheten bedöms som mycket hög. Spridningsförutsättningarna bedöms som låga till måttliga. Känsligheten bedöms som stor då marken används som åkermark och skyddsvärdet som måttligt då det är en normal typ av jordbruksområde. Ob-jektet föreslås tillhöra riskklass 2, ”stor risk”.
24 ”Södra industriområdet”
Problematiken med det industriområde som befinner sig söder om järnvägen i Landskrona stad är välkänd. Industri-området befinner sig till största del på mark som ursprungligen var havsbotten, och som fyllts ut i modern tid.
Största delen av området har i första hand fyllts ut med havssand som man pumpade in efter att området vallats in, varpå vattnet sedan pumpades ut. Utöver denna utfyllnad har olika delar av området fyllts ut med avfall, både hus-hållsavfall, rivningsavfall och industriavfall. Denna blandning gör det svårt att veta hur marken är beskaffad på varje given punkt i området – på vissa ställen finns enbart ren havssand, på andra ställen inert avfall och på åter andra ställen högtoxiskt industriavfall. Det är till viss del känt ungefär vad som dumpats var, och det har genomförts ett flertal markundersökningar på olika platser i området. Trots det är kunskapen fortfarande bristfällig. Det faktum att det rör sig om ett stort antal olika fastigheter med olika fastighetsägare samt flera stora etablerade industrier gör området till ett komplext område att hantera. Att hantera hela området som ett enda objekt är på sätt och vis omöjligt (eftersom det finns mycket stora skillnaden mellan olika delar av området) och på sätt och vis högst relevant just för att det finns för lite information om de exakta utbredningarna av föroreningarna. Riskbedömningen av området base-ras på de farligaste föroreningarna och debase-ras högsta nivåer, men med beaktande att hela området inte ser ut på det sättet. Både föroreningsnivån och farligheten bedöms därför som mycket hög. Spridningsförutsättningarna bedöms som stora eftersom det i stor grad rör sig om genomsläppliga jordar och utfyllnadsmaterial. Känsligheten och skyddsvärdet av själva området som sådant är låg, eftersom det används som ett industriområde och består av utfylld mark. Det föreligger dock risk för grundvattendränering av föroreningar till vattenrecipienterna Öresund och Lundåkrabukten, där såväl känslighet som skyddsvärde är betydligt högre. På området finns flera fastigheter som
7 redan placerats i riskklass 1 och 2 enligt MIFO, och ett flertal delsaneringar har ägt rum. Området som helhet bör därför placeras i riskklass 1, ”mycket stor risk”.