Genomgång av produktgrupperna

3.1 Litteraturstudie

Litteraturstudien har varit en viktig del i att undersöka och förstå de teoretiska ramar som påverkat examensarbetets frågeställning. I samband med den litteratursökning som gjorts har även en nulägesbeskrivning formats för att få en koppling till pågående forskning och projekt som är relevant till ämnet.

Litteraturen har bestått av böcker, artiklar, rapporter och insamlingen har främst gjort genom sökningar på olika databaser. Inför examensarbetets start undersöktes vad för examensarbeten med liknande inriktning som redan publicerats på Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVa), där ”återbruk” var ett av sökorden. Källförteckningar i rapporter har i sin tur varit sätt att hitta mer litteratur.

Bibliotekens söktjänster på webben, Libris och KTHs söktjänst primo, har varit till hjälp för att hitta böcker. Väl på plats vid bokhyllan har det även hänt att det stått fler intressanta böcker som kommit till användning i undersökningen. Vetenskapliga rapporter och artiklar har i vissa fall hittats genom sökning i Google Scholar och Scopus.

Ett viktigt tillvägagångssätt har varit att identifiera vilka författare som har stor kunskap och erfarenhet i ämnet. De två mest framstående i litteraturstudien har varit Catarina Thormark och Elma Durmisevic. Eftersom att båda har publicerat forskningsrapporter och böcker med kända utgivare har dessa författare och deras källhänvisningar betraktats som tillförlitliga.

Föreläsningsmaterial och litteraturhänvisning i kursrummen för kurserna Miljöeffektivt byggande och Byggteknik har också varit en trovärdig vägledning.

3.2 Genomgång av produktgrupperna

För att få ett mer praktiskt perspektiv på de produktgrupper som undersökts har specifika produkter av varje produkttyp granskats närmare. Eftersom att det är tolv olika

produkttyper avgränsades arbetet till att endast välja en exempelprodukt för varje produkttyp. För att underlätta ytterligare valdes exempelprodukter från samma tillverkare/leverantör i de fall där det var möjligt.

Exempelprodukter valdes utifrån tre kriterier, presenterade i tabell 6 nedan. Det första kriteriet var att leverantören av produkten är med i 100gruppen då det innebär att det finns ett intresse av återbruksfrågan i företaget. Kontaktuppgifter till eventuell intervjuperson fanns även att tillgå i och med att 100gruppens ordförande är delaktig i projektet ”Cirkulära produktflöden i byggsektorn”. Mer om 100Gruppen i avsnitt 4.3.1. Det andra kriteriet var att exempelprodukten förekommer i SundaHus miljödatabas. Detta eftersom att det därifrån går att ta reda på mer om produkten, och på ett enkelt sätt hitta eventuell

Byggvarudeklaration och Miljövarudeklaration. Till sist undersöktes om utvald produkt, eller snarlik produkt, finns till försäljning i återbrukat skick. Sökning bland produkterna till salu i Kompanjonens (se avsnitt 4.3.8.1) webshop gav en bild av huruvida det finns en efterfrågan på exempelprodukten.

32 Tabell 6 Urval av exempelprodukter.

Kriterier för urval Akustik-tak Glas-parti och massiv-dörr Flexibla glas-partier Textil-golv Tvätt-ställ, Wc-stol, Utslags-back Beslag Pendel- och infälld armatur Förråds-galler Entré-parti 1. Leverantören är med i 100Gruppen

JA NEJ JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ

2. Produkten förekommer i SundaHus databas (för en snabb översikt och tillgång på BDV och EPD) JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ 3. Produkten eller snarlik produkt förekommer för försäljning i återbrukat skick i Kompanjonens webshop JA JA JA JA JA JA JA JA JA

Information om produkternas egenskaper har hittats på respektive leverantörers hemsida där även montageanvisningar funnits tillgängliga de flesta fallen. I SundaHus miljödatabas har ytterligare information och dokumentation om produkterna hittats.

Byggvarudeklarationer och miljövarudeklarationer har varit nyttiga källor. Vid genomgång av produktgrupperna har svar på följande frågor eftersökts

• Vad har produkten för livslängd?

• Vilka typer och vilket antal av delkomponenter består produkten av?

• Vilka material ingår i produkten?

• Vilka verktyg används vid montering?

• Hur ser arbetsgången ut vid montering, vad för typ av arbetsmoment?

• Hur ser det ut gällande garantier för monterad produkt?

Denna information ansågs utgöra grundläggande kunskap inför intervjuer med

tillverkare/leverantörer. Utifrån genomgången av samtliga nio produktgrupper antogs det vara rimligt att inom examensarbetets tidsram analysera tre till fem av produkterna mer på djupet. Att det över huvud taget var möjligt att få tag i en lämplig person att intervjua har varit avgörande vid urvalet av produkter för fortsatt analys.

33

3.3 Prestandamatris

Inspiration har hämtats från tidigare studie där de olika produktgrupperna utvärderats med hjälp av en matris (se bilaga 1) samt den tabell med “Kriterier för bedömning av lämplighet för återanvändning” som Catarina Thormark publicerat i boken ”Projektera för demontering och återvinning”. Kriterierna i boken utgår från Paola Sassi’s studie "Study of current building methods that enable the dismantling of building structures and their classifications

according to their ability to be reused, recycled or downcycled."(Sassi, 2002). Det är även dessa kriterier som är grunden till prestanda matrisen.

För att underlätta för bedömning finns “bästa fall” och “sämsta fall” för varje kriterium presenterat i matrisen. Prestandamatriserna (bilaga 3) har använts som ett verktyg för kommunikation inför och under intervjuer, och har fyllts i utifrån kvalificerade gissningar baserade på insamlad information.

3.4 Intervjuer

En intervju är en dialog som skiljer sig från samtalet på så vis att den endast äger rum för att intervjuaren ska samla information. Intervjuaren förutsätts ha ett syfte med utfrågningen, och är den som styr dialogens utveckling och riktning. (Lantz, 2007) En intervjus

genomförande kan delas in i två olika kategorier; metoder ansikte mot ansikte och distansmetoder. Distansmetoder är mer genomförbara på grund av praktiska skäl, och används när det inte är möjligt att göra intervjun på annat sätt. (Gillham, 2008)

Utifrån omständigheterna har olika typer av intervjuer genomförts. Intervjuerna har utförts på intervjupersonens villkor gällande tid och plats. Vid två tillfällen har det varit möjligt att mötas ansikte mot ansikte. Intervjun med representanter från byggentreprenören Zengun ägde rum i ett mötesrum på platskontoret i anslutning till relevant byggprojekt (se avsnitt 4.3.7 Sergelhusen).

Tidigt i examensarbetet gavs möjligheten att närvara under en ”återbruksinventering”. Det var Kompanjonen’s representant som gjorde en inledande inventering av Svenska

Mijöinstitutet IVL’s kontor i Stockholm. Under denna förmiddag togs en del anteckningar utifrån observation, och en del spontana frågor kunde även ställas till Kompanjonen.

Gillham (2008) menar att ostrukturerade intervjuer med medlemmar i den grupp som forskningen handlar om är det bästa sättet att ringa in ämnet i ett preliminärt skede. Medverkan på uppstartsmötet för projektet ”Cirkulära produktflöden i byggsektorn” kan även betraktas som denna typ av preliminära informationsinsamling.

Övriga intervjuer har varit av en mer halvstrukturerad art. Den halvstrukturerade intervjun är enligt Gillham (2008) den viktigaste typen av forskningsintervju eftersom att den

inrymmer en balans mellan struktur och flexibilitet. Alla intervjuer med respondenter från tillverkare/leverantörer har haft i stort sätt haft samma upplägg (figur 16), se bilaga 4 för intervjuguide. Även ungefär lika lång intervjutid har avsetts i varje fall, mellan 30 och 40 minuter. Telefonintervjuer bör högst ta en halvtimme enligt Gillham (2008).

34 Figur 16 Upplägg för intervjuer med leverantörer/tillverkare av produkterna.

Intervjuerna med respondenterna på tjänstesidan har behövt anpassats mer eftersom att tjänsterna skiljer sig åt på ett betydande sätt. Samtliga intervjuer och hur de har utförts finns sammanställt i tabell 7 nedan.

Tabell 7 Kort presentation av intervjupersoner.

Respondent Företag Produkt Kontakttillfälle

Teknisk support (på den svenska marknaden)

Sain-Gobain Ecophon AB

Akustiktak Telefonintervju 22 november 2017 Marknadschef Moelven Modus Flexibla glaspartier Telefonintervju

13 november 2017 Projektledare Ogeborg

Golvagenturer AB

Textila golvplattor Telefonintervju 24 november 2017 Hållbarhetschef och teknisk chef Forbo Flooring systems Golv Telefonintervju 24 november 2017 Kvalitet- och miljöchef Daloc Klassade dörrar och

glaspartier samt entrépartier

Telefonintervju 13 december 2017 Kvalitet- och miljöchef Fagerhult Belysning Telefonintervju

5 december 2017

Respondent Företag Tjänst Kontakttillfälle

Lagbas Zengun Byggentreprenör Intervju på Zengun’s platskontor 1 november 2017

Hållbarhetschef Zengun Byggentreprenör Intervju på Zengun’s platskontor 1 november 2017

Demontör Demontera AB Demontör E-post intervju 6 december 2017 Grundare och

medarbetare

Kompanjonen AB Återbruksförsäljare Observation vid återbruksinventering 28 september 2017 Telefonintervju 1 december 2017

Arkitekt White arkitekter AB Arkitekt Telefonintervju (ej inspelad) 15 november 2017

Inredningsarkitekt White arkitekter AB Inredningsarkitekt Telefonintervju (ej inspelad) 30 oktober 2017

Inledningsfas

•Presentation och syfte •Intervjuns upplägg •Intervjupersonen får

presentera sig

Huvudfas

•Om företaget och produkten/produkterna •Erfarenheter och utveckling •Potential för återanvändning Avslutningsfas •Utrymme för ventuella tillägg från intervjupersonen •Avrundning med information om vad som sker härnäst med informationen

35 Inför den inledande kontakten formulerades en introduktion som skickades i ett mail till utvald intervjuperson. Det är bra att skicka öppna frågor och intervjuns struktur i förväg så intervjupersonen inte lätt tappar bort sig i sina svar i den halvstrukturerade eller

ostrukturerade telefonintervjun (Gillham, 2008).

När en tid bestämts för intervjutillfället färdigställdes det sista förberedelserna inför mötet. Inspelade intervjuer transkriberades inom loppet av några dagar. Gillham (2008)

rekommenderar att transkription sker så fort som möjligt intervjun, helst dagen efter.

När intervjuerna var utskrivna mailades de över till den intervjuade för att ge möjlighet till eventuella rättelser. I detta fall behövdes inga ändringar göras. Att skriva ut intervjuerna i pappersform underlättade arbetet med att markera de substantiella delarna. Analys av intervjuerna gjordes utifrån analysprocessens tio steg enligt Gillham (2008). Detta innebar att huvudfrågor och kategorirubriker formulerades och sammanställdes i ett Excel-ark. Indata från intervjuerna lades sedan in i arket, som använts som stöd i skrivande av resultat kapitlet i denna rapport.

Arbetet med förberedelser, genomförande och analys av intervjuerna redovisas i figur 17.

Figur 17 Intervjuprocessen. Urval och formulering av introduktion Kontakt ^{Förberedelse} inför intervju Möte/telefonmöte med ljudinspelning Transkribering Genomgång av transkriptionerna (utskrivna på papper) Kategorianalys (kodning)