Återbruk av fast kontorsinredning vid
lokalanpassning av kontor
- En studie med fokus på infästningsmetoder
Isabella Svensson Sundstedt
Civilingenjör, Arkitektur 2018
Luleå tekniska universitet
Titel: Återbruk av fast kontorsinredning vid lokalanpassning av kontor - En studie med fokus på infästningsmetoder
Omfattning: 30 högskolepoäng
Utgivningsår: 2018
Författare: Isabella Svensson-Sundstedt
Handledare: Lars Stehn
Extern handledare: Carina Loh Lindholm, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet
Examinator: Lars Stehn
Utbildning: Civilingenjör Arkitektur, Husbyggnad
Universitet: Luleå Tekniska Universitet
I
Förord
Detta examensarbete är det sista momentet i utbildningen Civilingenjör arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet. Inför examensarbetet har kurser i hållbart- och miljöeffektivt byggande varit inkörsportarna till ämnet. Som född och uppvuxen i ett slit-och-släng-samhälle under tidigt 1990-tal, med klimathotet ständigt närvarande i media, har det varit svårt att inte bli berörd och nyfiken på att undersöka möjligheter till mer hållbara lösningar och
förhållningssätt.
Tack till mina handledare och IVL Svenska Miljöinstitutet som funnits där för stöttning under examensarbetets gång, och tack till alla som på något sätt bidragit till resultatet med sin tid och erfarenheter. Det har varit mycket lärorikt att ta del av nya perspektiv på
II
Sammanfattning
Byggsektorn står för en tredjedel av allt avfall i Sverige, borträknat gruvavfall. Det finns potential att bygga mer resurseffektivt. I slutet av år 2015 antog EU-kommissionen ett paket om cirkulär ekonomi i vilket förbättrad avfallshantering i byggsektorn föreslås. För att uppnå cirkulära flöden behöver förbränning och deponi uteslutas som alternativ för
avfallshantering. Istället behöver förbrukade resurser få nytt liv för att reducera mängden avfall.
Det här examensarbetet har utvecklats i samarbete med forskningsprojektet ”Cirkulära produktflöden i byggsektorn – återbruk av byggmaterial i industriell skala”. Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och fokuserar på att skapa förutsättningar för ökat återbruk av fast inredning vid lokalanpassningar för kontor, handel och service. Syftet med
examensarbetet är att undersöka hur utveckling av produkter och dess infästningar skulle kunna underlätta för ökat återbruk.
Datainsamling har gjorts främst genom kvalitativa intervjuer med utvalda tillverkare/leverantörer av akustiktak, textila golvplattor, glasväggar och
belysningsarmaturer. Intervjuer har även hållits med andra intressenter som demontör, försäljare av återbrukat material, byggentreprenör och arkitekt. Litteraturstudier och sökningar på webben har lett fram till en nulägesbeskrivning av återbruk inom byggbranschen, som utgör ramen för ämnet.
Resultat och analys utifrån intervjuerna innefattar beskrivning av exempelprodukternas infästningsmetoder samt fördelar och nackdelar med produkterna gällande återbruk. Samtliga produkter har goda möjligheter att återbrukas i och med flexibla infästningar, men de största utmaningarna ser ut att vara kopplade till kvalitet och logistik. Företagen Moelven Modus, Ogeborg och Ecophon har alla sina strategier för att ge sina produkter eller dess delkomponenter en längre livscykel. Det är dock inget som kan sägas finnas för samtliga materialleverantörer på marknaden i dagsläget. Att undersöka och implementera möjligheter till återbruk är ännu långt ifrån en självklarhet. Det finns fortfarande stora utmaningar i att hitta lösningar som möjliggör cirkulära flöden, och det krävs starkare incitament för att beställare och tillverkare ska satsa på detta.
Nyckelord
III
Abstract
One third of all waste in Sweden is produced by the construction sector, excluding the waste from the mining industry. Accordingly, there is an enormous potential for the building sector to save resources more efficiently. At the end of 2015, the EU-commission adopted the Circular Economy Package, which proposes an improved waste management for the construction sector. Incineration and landfill must be excluded as alternatives for waste management in order to create more circular flows. Instead, we need to find a way to create a new life of consumed products to reduce the amount of waste.
This master thesis is developed in cooperation the research project “Circular product flows in the construction sector – reuse of building materials in industrial scale”, which started in 2017. The project is led by IVL Swedish Environmental Research Institute and focuses on creating conditions for increased reuse of interiors like ceiling and glass walls when
performing local adaptions in office-, commerce- and service buildings. The aim of this thesis is to investigate how development of building components and their fasteners could favor an increased reuse.
In this thesis are qualitative methods used for research purposes. Semi-structured interviews have been held with selected manufactures and suppliers of acoustic ceilings, carpet tiles, glass walls, and luminaires. Interviews have also been held with a deconstruction worker, architect and a building company with experience of reusing components. These interviews are the main method for data collection. A literature review and research on the web is done to give an overview of the current status of reuse in the construction sector.
IV
Innehåll
Läsanvisningar och disposition ... 7
1. Inledning ... 8
1.1 Bakgrund ... 8
1.1.1 Hållbar utveckling och avfallshantering ... 9
1.1.2 Cirkulär ekonomi ... 10 1.1.3 Kontext ... 11 1.2 Syfte ... 14 1.2.1 Frågeställning ... 14 1.2.2 Avgränsningar ... 14 2. Teori ... 15 2.1 Avfallshierarkin ... 15 2.2 Livscykelanalys ... 16 2.3 Cradle to cradle ... 17 2.4 Tidslager ... 18 2.5 Lokalanpassningsprocessen ... 19 2.6 Dekonstruktionsprocessen ... 20
2.7 Design for Disassembly ... 21
2.8 Infästningar... 22 2.9 Prestandamatris ... 23 2.10 Miljödatabaser ... 24 2.10.1 SundaHus ... 24 2.10.2 Byggvarubedömningen ... 25 2.10.3 BASTA ... 25
2.11 Märkning och deklarationer ... 25
2.11.1 Typgodkännande ... 26 2.11.2 CE-märkning ... 27 2.12 Byggregler ... 27 2.12.1 Brandskydd ... 27 2.12.2 Energikrav ... 29 3. Metodbeskrivning ... 30 3.1 Litteraturstudie ... 31 3.2 Genomgång av produktgrupperna ... 31 3.3 Prestandamatris ... 33
3.5 Validitet och reliabilitet ... 36
V
4.1 Hinder och möjligheter ... 38
4.2 Aktuell forskning ... 39
4.2.1 Cirkulära produktflöden i byggsektorn ... 39
4.2.2 BAMB ... 39 4.2.3 IRCOW ... 40 4.3 Goda exempel... 41 4.3.1 100Gruppen ... 41 4.3.2 Cradlenet ... 41 4.3.3 Omreda AB ... 42 4.3.4 Loop Rocks ... 42
4.3.5 Telia Company Luleå ... 42
4.3.6 Moelvens testprojekt i Bergen ... 43
4.3.7 Sergelhuset ... 43
4.3.8 Återförsäljare av begagnat byggmaterial ... 43
4.3.8.1 Kompanjonen AB ... 44 4.3.8.2 Brattöns Återbruk AB ... 44 4.3.8.3 Malmö Återbyggdepå ... 44 4.3.8.4 Kretsloppsparken Alelyckan ... 44 4.3.8.5 Byggnadsvårdsbutiker ... 44 4.4 Miljöklassningssystem ... 44 4.4.1 BREEAM ... 45 4.4.2 LEED ... 45 4.5 Cradle-to-cradle certifiering ... 46 4.6 Garantitider ... 47
5. Resultat och analys ... 49
5.1 Produktinformation ... 49 5.2 Återanvändningspotential ... 56 5.2.1 Beständighet ... 58 5.2.2 Återbruksbedömning... 60 5.2.3 Demontage ... 61 5.2.4 Återmontage ... 62
5.3 Garantier vid återbruk ... 64
5.4 Miljöarbete med cirkulära koncept ... 66
6. Diskussion och slutsats ... 71
6.1 Sammanfattande slutats ... 73
VI
Definitioner av begrepp
Demontering
Reversibel montering, det vill säga när delar tas isär från varandra.
Återbruk/återanvändning
I denna rapport används båda begreppen likvärdigt för att beskriva när restprodukter, med eller utan viss uppgradering, används istället för nytt material eller ny produkt.
Återtillverkning
Processen som återställer en begagnad vara till nyskick.
Upcycling
Kreativt återbruk som resulterar i en produkt med högre värde än den ursprungliga.
Downcycling
7
6. Diskussion
och slutsats
5. Resultat
och analys
4.
Nuläges-beskrivning
3. Metod
2. Teori
1. Inledning
Figur 1 Rapportens disposition
Läsanvisningar och disposition
Denna rapport utgår från ett brett perspektiv på återbruk inom byggprojekt, och riktar sedan in sig på återbruk av ett antal produktgrupper och dess infästningar. Det inledande kapitlet tillsammans med nulägesbeskrivningen ger en god överblick på varför återbruk bör ske och hur det sker i dagsläget. Rapportens andra halva riktar in sig på produktgrupperna och dess tillverkare/leverantörer.
Teori- och metodkapitlet är bakgrunden till de avslutande kapitlen som redovisar studiens resultat, analys och diskussion. För en mer ingående förståelse bör teoriavsnittet läsas, och hållas i åtanke vid fortsatt läsning av rapporten.
Rapportens struktur, kapitel och dess innehåll redovisas i figur 1 nedan. Underrubriker till respektive kapitelrubriker guidar läsaren till den information som är av läsarens intresse.
Det sista kapitlet besvarar examensarbetets frågeställningar och diskuterar resultatet i förhållande till de teorier som tagits upp. Kapitlet avslutas med förslag på framtida studier.
I metodkapitlet presenteras metodiken för studien och metodvalen motiveras. Metodens reliabilitet och validitet diskuteras i slutet av kapitlet.
Det andra kapitlet behandlar teori om materialflöden i byggprocessen, designprinciper, lokalanpassning, miljödatabaser och byggregler. Inledningskapitlet tar upp bakgrunden och kontexten till studien. Detta leder fram till studiens syfte, frågeställningar och avgränsningar.
I detta kapitel redovisas studiens resultat och analys. Det är indelat i kategorierna produktinformation, potential för återbruk, garantier vid återbruk och miljöarbete med cirkulära koncept.
8
1. Inledning
Detta kapitel ger en introduktion till examensarbetet, och belyser varför ämnet är aktuellt. En övergripande bild av problembilden ges under rubriken bakgrund, varefter kontexten till examensarbetets fokus presenteras. I underrubrikerna syfte och frågeställning beskrivs vilka specifika områden som undersöks, och examensarbetets mål. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av rapportens disposition.
1.1 Bakgrund
Fram till andra världskriget kan byggandet i Sverige betraktas som resurssnålt. Byggnader var en investering för framtida generationer och hus återanvändes, byggdes om och byggdes till. Energianvändningen vid materialtillverkningen (vanliga byggmaterial var natursten och trä) och uppförandet var låg, och byggnadsdelar togs tillvara för återanvändning. Nytt material användes främst för komplettering, och det material som inte kunde återanvändas fick nya användningsområden. På så vis blev byggavfallet en bråkdel av de mängder som produceras idag.
Det var den ökade industrialiseringen och utvecklingen av byggtekniken som medförde att den planerade livslängden för en byggnad kortades ner till omkring 50 år. Konstruktionen blev mer specialiserad med flera olika skikt och material, vilket gjorde demontering mer komplicerat. Detta försvårade för reparation, återanvändning och återvinning. (Lööf, et al., 1994)
“Under efterkrigstiden har vi gått från att producera kretsloppshus till att producera engångshus.”
Problem uppstår i samband med att mängden rivningsavfall och utvinningen av
9
1.1.1 Hållbar utveckling och
avfallshantering
I slutet av 1900-talet lyftes miljöfrågan och begreppet “hållbar utveckling” fick
internationell spridning 1987 i och med Brundtlandkommissionens rapport “Vår gemensamma framtid”. Detta kan ses som starten på ett målmedvetet, internationellt miljöarbete. Definitionen av ”hållbar utveckling” kan i korthet beskrivas som i figur 2 till höger. Hållbar social utveckling och ekonomisk tillväxt är beroende av vår miljö och tillgången på naturresurser, samtidigt som de tre dimensionerna måste samspela och stödja varandra.
Några år efter introduktionen av begreppet togs
handlingsprogrammet Agenda 21 fram under FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992. Agenda 21 är ett omfattande konferensdokument som anger långsiktiga mål och riktlinjer för att skapa hållbar utveckling. I Sverige fattade alla kommuner beslut om hur arbetet med Agenda 21 skulle ske lokalt. (FN-förbundet, 2012)
Kapitel 20 och 21 i Agenda 21 tar upp miljöanpassad hantering av fast och miljöfarligt avfall. Att minimera uppkomsten av avfall var redan då högsta prioritering, (United Nations [UN], 1992) något som tagits vidare och blivit en del i den
avfallshierarki som blev antagen i EU:s sjätte
miljöhandlingsprogram (1600/2002/EG). Avfallshierarkin, se figur 3 nedan, kallas även prioriteringstrappan eftersom den redovisar i vilken prioriteringsordning avfall ska hanteras. (Thormark, 2008) Mer om avfallshierarkin i avsnitt 2.1.
I slutet av år 2015 antog EU-kommissionen ett paket om cirkulär ekonomi i vilket förbättrad avfallshantering i byggsektorn
föreslås (Europeiska kommissionen, 2015). Världens ledare samlades även samma år för att formulera de hållbarhetsmål som ska uppnås innan år 2030. De tidigare åtta Millenniemålen som kom till i FN:s högkvarter år 2000 har fasats ut och ersatts med sjutton nya globala mål. Alla mål samverkar och är lika viktiga för en hållbar utveckling. Det mål som kan anses vara mest kopplat till detta examensarbete är Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion, som illustreras med en ikon (se
Figur 2 Definitionen av ”hållbar utveckling” enligt
Brundtlandkommissionens rapport “Vår gemensamma framtid”.
Figur 3 EU:s avfallshierarki.
10 figur 4 ovan) som påminner om principen för cirkulär ekonomi. I beskrivningen av Mål 12 definieras hållbar konsumtion och produktion som effektiv användning av resurser som tar hänsyn till ekosystemtjänster som är nödvändiga för försörjningen samt minskad påverkan från farliga kemikalier. (United Nations Development Programme [UNDP], u.å.)
1.1.2 Cirkulär ekonomi
Fram till idag har den linjära ekonomiska modellen dominerat i samhället. En linjär modell bygger på att det hela tiden finns rikligt av lättillgängliga naturresurser som enkelt går att göra sig av med. Förutsättningarna för detta försämras hela tiden och det är inte hållbart att fortsätta utvinna naturresurser i nuvarande takt. Lösningen på de problem som uppkommer med en linjär ekonomi är att gå mot en cirkulär modell som minimerar behovet av inflöden av jungfruliga naturresurser. Istället får förbrukade resurser nytt liv vilket även leder till reducerade mängder avfall. Figur 5 nedan visar förenklat principerna för de olika ekonomiska modellerna. För att uppnå ett helt cirkulärt flöde behöver förbränning och deponi uteslutas som alternativ för avfallshantering. (European Environment Agency [EEA], 2016)
Figur 5 Förenklade modeller av linjär ekonomi, återvinnings ekonomi och cirkulär ekonomi. Utifrån The Ministry of Infrastructure and the Environment, the Ministry of Economic Affairs et. al (2016.).
Förutom materialflöden är det viktigt att förstå att processerna även innefattar energiflöden. Ett steg till mer hållbar produktion och konsumtion är att minimera energianvändningen. Detta är dock nära kopplat till materialhanteringen. Med fokus på enbart materialflöden har en rad frågor lyfts för att undersöka och bedöma framsteg mot en mer cirkulär ekonomi i EU, se tabell 1 nedan. (European Environment Agency [EEA], 2016)
Råmateria
l
Produktion Användning Ej återvinningsbart avfall Råmaterial Produktion Användning Ej återvinningsbart avfall Återvinning Råmaterial Produktion Användning Återvinning11 Tabell 1 Politiska frågor relaterade till framsteg mot en cirkulär ekonomi utifrån ett materialperspektiv. (European
Environment Agency [EEA], 2016)
Materialtillförsel Minskar Europas primära materialinflöden? Minskas materialförlusterna i Europa?
Ökar andelen återvunnet material i materialinflöden?
Kommer materialen som används i Europa från hållbara källor? Ekodesign Är produkter utformade för att hålla längre?
Är produkter utformade för demontering?
Är återvunnet material inkluderat i produktdesign?
Är material utformade för återvinning där återvinningsprocessen inte orsakar förorening?
Produktion Använder Europa färre material i produktionen?
Använder Europa en lägre volym och antal giftiga substanser i produktionen? Genererar Europa mindre avfall i produktionen?
Sker det en förändring av att affärsstrategier går mot cirkulära koncept, så som återtillverkning och service-baserade tjänster?
Konsumtion Byter européerna konsumtionsmönster till att konsumera mindre miljöintensiva typer av produkter och tjänster?
Använder européerna produkter under längre tid? Genererar europeisk konsumtion mindre mängd avfall? Avfallsåtervinning Sker ökad återvinning av avfall?
Hur långt behåller material sina värden i återvinningsprocesser, utan att genomgå down-cycling?
Hur väl optimerat är återvinningssystemet för ekologisk- och ekonomisk hållbarhet?
1.1.3 Kontext
Dagens samhälle kräver ett allt mer flexibelt byggande där byggnader behöver förändras långt innan alla delar i byggnaden nått sin tekniska livslängd (Thormark, 2008). Det är till exempel vanligt att kontorslokaler totalrenoveras vid byte av kontorshyresgäster som vill ha sin egen prägel, vilket innebär att all inredning rivs ut och ersätts med ny oavsett skick och ålder på befintligt material (Svenska Miljöinstitutet [IVL], 2017).
Även om kostnaden för inköp av nytt material idag är låg relativt arbetskostnader, krävs det allt mer energikrävande processer för utvinning av råvaror och råvarukostnaderna ökar. Detta i tillägg att kostnaden för avfallshantering stiger gör att det finns potential till
minskade ombyggnadskostnader om byggnader utformas för demontering och återvinning. (Thormark, 2008) Samtliga drivkrafter bakom ett ökat återbruk inom byggsektorn
12 Figur 6 Det har länge funnits motiv till att satsa på mer återbruk i byggprocessen, figur utifrån Thormark (2008). Examensarbetet har utvecklats i samarbete med projektledaren för forskningsprojektet ”Cirkulära produktflöden i byggsektorn – återbruk av byggmaterial i industriell skala”. Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och fokuserar på att skapa förutsättningar för ökat återbruk av fast inredning vid lokalanpassningar för kontor, handel och service. Affärsmöjligheter, metod- och teknikutveckling ska undersökas under 2,5 år med start sommaren 2017. Projektets samarbetspartners innefattar en rad olika aktörer inom
branschen. Under uppstartsmötet i augusti 2017 samlades representanter från merparten av inblandade samarbetsparter.
I förstudien från 2015, ”Återbruk i byggsektorn som innovativ affärsmodell”, har flera produktgrupper med hög efterfrågan identifierats som lämpliga att återbruka. Gemensamt för produkterna är bland annat att de har standardiserad utformning och är relativt enkla att montera och demontera. Produkttyperna i fokus är byggdelar som ofta förekommer vid anpassningar av kontorslokaler:
- Innertak: Akustikskivor
- Innerväggar: Glaspartier: glaspartier med karm och flexibla glasväggar
- VVS: Wc-stol, handfat, utslagsbackar
- Golv: Främst textilgolv
- Beslag: Handtag, automatiska dörröppnare
- Galler och smide: Tillgänglighetsramper, förrådsgaller
- Belysning: Pendel armaturer och infällda armaturer
13 Urvalet av produkter har gjorts i form av en workshop där produkttyperna bedömts med hjälp av en värderingsmatris (bilaga 1). Närvarande vid workshopen var förutom
representanter från IVL Svenska Miljöinstitutet en referensgrupp bestående av representanter från olika aktörer i branschen; Fastighetsbolag, försäkringsbolag, återförsäljare av återbrukade byggvaror, fastighetsägare, hyresgästförmedlare, byggprojektledare, rivare/demonterare, byggentreprenör, arkitekter och branschorganisationen Sveriges Byggindustrier.
Förutom värderingsmatrisen har även förstudien resulterat i
• Processkartläggning av lokalanpassnings- och uthyrningsprocessen (se bilaga 2) • En övergripande folder som uppmärksammar hur olika aktörer kan bidra till ett ökat
återbruk.
• Sex stycken instruktionsblad riktade till demontörer som guidar till korrekt hantering vid demontering av de prioriterade produktgrupper (dörrpartier, galler och smiden, belysning, vägg och tak, VVS-produkter samt beslag och dörrautomatik). (Svenska Miljöinstitutet [IVL], 2016)
I fortsatt arbete mot ett ökat återbruk av fast kontorsinredning behöver affärsmodeller för storskalig verksamhet utvecklas. Likaså tekniska dellösningar för montering, demontering och frakt (Kommunikationsplan Centrum för cirkulärt byggande, 2017). Detta
14
1.2 Syfte
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur utveckling av produkter och dess infästningar skulle kunna underlätta för ökat återbruk av fast kontorsinredning. För att se utvecklingspotentialen hos produkterna presenteras fördelar och nackdelar samt vad som kan vara bra att tänka på vid återbruk av produkterna. Detta innefattar en undersökning i hur dagsläget ser ut gällande garantifrågor när produkter återbrukas i byggprojekt.
1.2.1 Frågeställning
Den huvudsakliga frågeställningen lyder
• Hur påverkar montage/infästningsmetoder av fast inredning förutsättningarna för återbruk?
För att besvara frågeställningen är det rimligt att först ta reda på hur montering och demontering ut ser ut i dagsläget för olika produktgrupper inom fast inredning. Examensarbetet ska undersöka vilka produktgrupper är i dagsläget mest relevanta att utveckla.
1.2.2 Avgränsningar
Studien har utifrån ett brett sammanhang stegvis gått in på djupet och riktat in sig på ett specifikt område (figur 7). Avgränsningarna inom området har varit urvalet av produkttyper som analyserats. Genom att välja ut en exempelprodukt från varje produktgrupp har alla produktgrupper inkluderat. Att välja ut flera olika typer av exempelprodukter hade varit för tidskrävande. Endast ett begränsat antal personer har av intervjuats av samma anledning, men även på grund av att det varit svårt att få till ett möte med lämplig intervjuperson.
Figur 7 Examensarbetets fokus.
Examensarbetet har gjorts med Sverige som utgångspunkt, med hänsyn till svenska och europeiska regler. Nulägesbeskrivningen utgår därför från ett svenskt perspektiv och fokuserar på den svenska marknaden och projekt där svenska aktörer är inblandade.
Avfallshantering
Bygg- och rivning
Lokalanpassning
Fast inredning
15
2. Teori
I detta kapitel redovisas den teori som används för förståelse och analys av insamlade data. Kapitlet behandlar teori om definitioner på de fysiska delarna i en byggnad, olika processer kopplade till en byggnad samt regelverk rörande byggnader och dess delar. Inledningsvis går kapitlet igenom övergripande teori kring material- och energiflöden.
2.1 Avfallshierarkin
I avsnitt 1.1.1 introducerades EU:s avfallshierarki. Avfallshierarkin är en central del av
Avfallsdirektivet (2008/98/EG) som finns som grund för EU:s och svensk avfallshantering. De olika stegen för hantering av avfall beskrivs närmare nedan.
Förebyggande: i första hand ska uppkomsten av avfall förhindras.
Återanvändning: andra steget är att avfall ska förberedas för återanvändning.
Återvinning: om ovanstående steg inte är möjligt ska avfall går till materialåtervinning. Annan återvinning: att låta avfall gå till energiåtervinning, förbränning, är lågprioriterat. Bortskaffande: det sista steget är bortskaffning vilket kan ske i form av deponering eller
förbränning utan energiåtervinning. (Naturvårdsverket, 2016)
Avvikande från prioritetsordningen i avfallshierarkin kan ske då det är motiverat på av bland annat teknisk genomförbarhet, ekonomisk livskraft och miljöskydd (2008/98/EG).
Avfallshierarkin måste användas som en princip där en helhetsbedömning behöver göras för att konstatera att miljöbelastningen för hanteringen (till exempel transporter) inte blir större än bruttovinsten. (Thormark, 2008)
Thormark (2008) har utvecklat avfallshierarkin till ett designverktyg med konkreta mål som arkitekter och ingenjörer kan sikta på vid utformningen av en byggnad och komponenter (tabell 2).
16
2.2 Livscykelanalys
Livscykelanalys förkortas ofta LCA och är ett verktyg som formades under 90-talet. Idén var att hållbarhetsarbetet i industrin skulle få ett bredare perspektiv utöver de så kallade ”end-of-pipe strategies” där enbart utsläpp direkt kopplade till tillverkningen var i fokus. Därför började miljöföroreningarna som uppkommer vid en produkts användning och
avfallshantering undersökas med en mer kvantitativ metod. Internationell standarden för LCA publicerades i ISO 14040, i vilken livscykelanalysens principer och struktur beskrivs (se figur 8). Flera olika programvaror med databaser finns idag att tillgå för beräkning av utsläpp och råvarutvinning under en produkts livscykel.
Allt fler företag och organisationer gör livscykelanalyser som en del i sitt hållbarhetsarbete på grund av ökad efterfrågan på miljöinformation och skärpt miljölagstiftning.
Livscykelanalys kan tillämpas i marknadsföringssyfte eller för att fatta beslut i en utvecklings- eller inköpsprocess. (Baumann & Tillman, 2004)
Den vanligaste LCA-metoden är bokförings-LCA som är lämplig att använda för att beskriva enskilda produkters miljöprestanda. Vid undersökning av vilka konsekvenser av en förändring i en process kan ge används metoden konsekvens-LCA. Konsekvens-LCAn visar på
konsekvenserna för ett bredare systemperspektiv och dess miljöpåverkan.
Vid livscykelanalys av en byggnad är insamlingen av data i form av dokumentation av material en krävande del av arbetet. En osäkerhet i arbetet blir sedan att anta olika scenarion för användnings- och restprodukthanteringsskedet. Bedömningen av resultatet styrs sedan av reglerna som beskrivs i den europeiska standarden för LCA, EN 15 804, som är utvecklad för byggvaror. (Kellner, 2017) En byggnads olika livscykelskeden beskrivs enligt figur 9 nedan.
1. Goal and scope definition: Definition av funktionell enhet och systemgränser i relation till syftet. 2. Inventory analysis: sammanställning av flöden till och från systemet. 3. Impact assessment: storlek och betydelse av möjlig påverkan. 4.Interpretation: utveckling av utfallet av 2+1 i relation till 1.
17 Figur 9 Informationsmoduler för byggnadens livscykelskeden enligt standards EN 15978 (Kellner, 2017). Systemgränserna för Cradle to Gate, Cradle to-Grave och Cradle to Cradle är även utmärkta I figuren.
2.3 Cradle to cradle
Som en reaktion mot slit-och-släng normen utvecklade och förespråkade arkitekten William McDonough och kemisten Micheal Braungart principen om Cradle to Cradle (C2C). Deras storsäljande bok ”Cradle to cradle – remaking the way we make things” från 2002 ger ett nytt perspektiv på den värld vi lever i och belyser nackdelarna med dagens system. I boken ger de flera exempel på hur vi istället skulle kunna designa produkter, och C2C handlar till störst del om att verka i harmoni med det naturliga ekosystemet samt endast skapa slutna system. Enligt McDonough och Braungart ska vi inspireras av naturliga system som tar något från sin miljö, men ger även något tillbaka. De menar även att materialflöden kan delas in i biologisk massa och teknisk industriell massa, som tillhör två skilda kretslopp; biosfären och teknosfären. Om material hamnar i fel kretslopp förstörs sfären, varför det är viktigt att kunna hålla material isär från varandra och ha vetskap om produkters innehåll. (McDonough & Braungart, 2002)
Cradle to cradle konceptet tror på att vi måste vara optimistiska och sträva mot att inte göra någon negativ påverkan på miljön över huvud taget. Att vi inte ska nöja oss med att göra ”mindre dåligt”. Återvinning är ur C2C synpunkt ”downcycling”, det vill säga en process som nedgraderar resurser. Utformning enlig C2C bör ta hänsyn till olika användare och
användningsområden i tid och rum. Det är svårt att rädda slutfasen för icke-genomtänkta produkter även i våra till synes välfungerande återvinningssystem. (McDonough &
18 Grunden till C2C är tre principer som utgår från naturens egna system:
1. Avfall = näring: allt material måste hålla sig inom slutna kretslopp så som i naturen,
där avfall per definition inte existerar. Alla material är ett näringsämne för något annat.
2. Använd den inkommande solenergin, den enda förnyelsebara energikällan: det
finns ingen brist på energi, det gäller bara att ta vara på den på ett bättre sätt.
3. Främja mångfald: biologisk mångfald skapar mer hållbara system. Allt bidrar till en
helhet och lösningar bör anpassas till förutsättningar istället för att hänsynslöst rubba balansen.
2.4 Tidslager
Kravet på flexibla byggnader innebär att det ska vara möjligt för delar av byggnaden att genomgå förändring. Byggnaden kan delas in utifrån hur lång livscykel olika
byggnadskomponenter har. En analys av förändring i kontorsbyggnader ledde fram till att forskarna Duffy och Brand valde att definiera byggnaden som fyra lager, de så kallade fyra S:en.
Shell/skal: byggnadens huvudsakliga uppbyggnad så som ytterväggar, vilket har en
genomsnittlig livslängd på 50-75 år.
Services/installationer: installerade funktioner
så som el, VVS, luftkonditionering och hissar som beräknas hålla i 15-20 år.
Scenery/fast inredning: avskiljande
konstruktioner som till exempel lättväggar samt undertak och ytskikt. Byts ut efter 5-7 år.
Set/inredning: lös inredning så som möbler som
flyttas runt av hyresgästerna inom några veckor eller månader.
Brand har även tagit fram en snarlik modell för en byggnads olika lager vilken illustreras i figur 10. Brands modell består av sex lager:
Site/plats: marken på vilken byggnaden är uppförd.
Structure/stomme: grundläggningen och stommen, det vill säga de element som tar upp
laster. Få byggnader håller längre än 50 år, men Brand och Duffy anger ett spann på 30-300 år för konstruktionen.
Skin/ytskikt: exteriöra element som fasader och yttertak som renoveras eller byts ut ungefär
var tjugonde år.
Services/installationer: el, värme, ventilation och luftkonditionering som slits ut efter 7-15
år.
Space plan/planlösning: lokalindelning av innerväggar, dörrar, innertak och golv som enligt
Brand kan förändras var tredje år i kommersiella utrymmen.
Stuff/inredning: möbler som förflyttas dagligen, veckovis eller varje månad.
19 Krav eller riktlinjer för kortast tillåtna livslängd är ett sätt att styra arkitekter, konsulter, material- och produkttillverkare att ta hänsyn till en byggnads livscykel (Durmisevic, 2010). Att ha de olika tidlagren i åtanke medför att byggnaden kan utformas på ett sätt att de olika lagren lätt kan separeras från varandra och anpassas efter nya behov (Thormark, 2008).
2.5 Lokalanpassningsprocessen
Lokalanpassningsprocessen involverar en stor mängd aktörer, kanske först och främst de figur 11. I bilaga 2 finns en schematisk beskrivning över processen och i vilka skeden olika aktörer verkar.
Figur 11 Aktörer som bör involveras vid återbruk i lokalanpassningsprocessen, figur utifrån IVL Svenska Miljöinstitutet (u.å.). Enligt Fristedt (2004) används olika typer av program och beskrivningar som vägledning vid lokal- och byggnadsplanering. Programarbetet består av levande dokument som formar och styr varandra. Det är en process som projektanpassas, och programarbetets omfattning och detaljeringsgrad kan därmed variera från projekt till projekt.
Verksamhetsbeskrivning
I en verksamhetsbeskrivning redogör hyresgästen hur lokalen kommer att användas. Specificering av vilken typ av arbeten som sker och vilka aktiviteter som är viktiga för lokalens utformning. Arbetet med lokalutformningen prioriterar hyresgästens verksamhet och redogör vilka anpassningar som skulle generera mervärde. Verksamhetsbeskrivningen används ofta som ett diskussionsunderlag som ska motivera de beslut som tas.
Lokalprogram
Utifrån verksamhetsbeskrivningen utreds vilka krav och som ställs på lokalens olika utrymmen på rumsnivå för att kunna anpassas efter hyresgästens önskemål.
20 Lokalprogrammet måste även ta hänsyn till hur hyresgästens verksamhet kan komma att utvecklas i framtiden, till exempel en plan för behovet av utrymme för en växande organisation.
En rad studier görs för att få kunskap om utrymmesbehov för olika delar av verksamheten. Funktionsstudier kombinerat med sambandsanalyser och användningsstudier ligger till grund för hur bland annat belysning ska fungera och var eluttag ska placeras.
Lokalprogrammet lägger grunden för vilka hyresgästanpassningar som ska genomföras på detaljnivå, och är ofta en del av kontraktet vid uthyrning som hyresvärden ska ta hänsyn till.
Byggnadsprogram
I byggnadsprogrammet bestäms vilka tekniska specifikationer som motsvarar
lokalprogrammets krav. En avvägning mellan vilka krav från lokalprogrammet som gynnar fastigheten och vilka krav som är orimliga görs. Fastighetens hela livslängd beaktas i byggnadsprogrammet för att utreda vilka investeringar som kan motiveras.
Byggnadsprogrammet behöver integrera de tekniska installationer som krävs enligt lokalprogrammet, med fastighetens konstruktionslösningar. Det är viktigt att skapa en bra byggnad för framtida förvaltning vilket kan kräva en viss flexibilitet. Inför den kommande projekteringen fungerar byggnadsprogrammet som en intention, och det görs i allmänhet en skiss av byggnaden redan i detta skede. Byggnadsprogrammet används sedan för att stötta i i förhandlingar. (Fristedt, 2004)
2.6 Dekonstruktionsprocessen
Dekonstruktion av en byggnad, även kallat selektiv rivning, tog fart i Sverige i början av 1990-talet (Thormark, 2008). Syftet är att ta tillvara på maximalt med material för återanvändning och återvinning på ett miljömedvetet och kostnadseffektivt sätt. Dekonstruktionsprocessen kan variera i sitt upplägg, beroende på förutsättningarna. Genomförandet planeras genom att analysera byggnaden:
• Bedömning av tillgången och kvalitén på materialet samt typen av infästningar. • Utredning av om det finns farliga/giftiga material.
• Utrymme för utrustning, packning och logistik. • Hur säkerheten för arbetet ser ut.
Innan arbetet påbörjas måste även marknaden för det begagnade materialet undersökas. Dekonstruktionsprocessen delas sedan in i tre faser, varav den första är där det mest
krävande steget med att demontera utvalt material till återanvändning. Sedan sker så kallad ”soft-stripping”, dekonstruktion av byggnadens icke bärande delar. Eventuellt sker till sist dekonstruktion av hela byggnadens stomme. Generellt sker processen i omvänd ordning mot byggprocessen. (Means, 2011)
21 för borttransport vilket innebär sortering, rengöring och packning. Materialet transporteras antingen direkt till nästa användningsområde eller till lokal för lager och/eller
återtillverkning.
Ett välplanerat arbete och kunniga demontörer ger goda förutsättningar för en effektiv dekonstruktionsprocess. Demontörer bör vara välbekanta med hur handhållna verktyg används, olika byggnadsmaterial och typer av infästningar samt hur montage sker.
Dekonstruktionsprocessen är nära kopplat till hur byggprocessen har sett ut. (Chini, 2003)
2.7 Design for Disassembly
Det engelska begreppet “Design for Disassembly”, DfD, syftar till den metod där det redan i starten av en designprocess är centralt hur produkten på bästa sätt ska kunna tas isär till flera delkomponenter. Viktiga kriterium är att system och delkomponenter ska vara
utbytbara och oberoende av varandra. För att uppnå detta undersökts åtta aspekter (tabell 3).
Tabell 3 Åtta aspekter att ta i beaktning i DfD-processen enligt Fikkert, et al. (2012).
Oberoende funktioner Olika komponenters funktioner och system ska kunna bytas ut oberoende av varandra.
Systematisering Grupper av funktioner ska gå att
sammanfoga till system.
Hierarki Delar som byts ut ofta bör vara lägre ner i
hierarkin. Till exempel lastupptagande delar ska vara högre i hierarkin.
Baselement Ett element fungerar som mellanhand
mellan olika komponenter för att minimera beroendet mellan dem.
Livscykel koordinering Koordination mellan material och deras livscykel säkerställer hierarkin och montage för att möjliggöra att olika delar kan tas loss och bytas ut när det behövs.
Monteringssekvenser Parallella monteringssekvenser tillåter demontering som inte påverkar övriga delar.
Infästningar Infästningar ska möjliggöra isärtagande som
inte stör övriga delar.
Geometri Geometri som tillåter att enskilda delar tas
bort.
22 Figur 12 Fördelar och kopplingar mellan dem vid tillämpning av DfD (Fikkert, 2012).
2.8 Infästningar
Enligt Durmisevic (2010) finns det sju principer för infästningar (figur 13). De två huvudkriterierna för isärtagbara infästningar är
1. Delar/komponenter ska hållas separerade och inte penetrera andra komponenter eller system.
23 Figur 13 Sju principer för infästningar rangordnade från helt fast till flexibla infästningar (Durmisevic, 2010).
2.9 Prestandamatris
När olika alternativ ska jämföras och utvärderas gentemot olika kriterier är en
prestandamatris (engelska: performence matrix), ett användbart verktyg. Prestandamatrisen förekommer ofta vid tillämpning av multikriterieanalys, MKA (engelska: MCA). Genom att utföra en MKA kan i vissa fall det mest optimala alternativet identifieras. I andra fall används MKA för att rangordna de olika alternativen eller helt enkelt bara för att särskilja mellan acceptabla och oacceptabla alternativ. MKA är en metod som huvudsakligen är användbar då en större mängd komplex information ska hanteras på ett konsekvent sätt och det finns många olika tekniker vid tillämpning av MKA. Teknikerna har formats utifrån vilken typ av beslut som ska fattas, tidsramen för analysen, tillgänglig information, analytiska färdigheter samt administrativa krav. (Dodgson, et al., 2009):
Gemensamt för de olika MKA-metoderna är att de utgår ifrån ett tillvägagångssätt som normalt innefattar åtta steg för en fullständigt tillämpad MKA (Dodgson, et al., 2009):
1. Identifiera syftet med multikriterieanalysen 2. Identifiera olika alternativ
3. Identifiera de mål och bedömningskriterier som kopplas till varje alternativ.
24 5. Vikta kriterier.
6. Beräkna viktat slutvärde för varje alternativ. 7. Analysera resultatet.
8. Känslighetsanalys.
Bedömningskriterier väljs ut omsorgsfullt och kriterier som kan anses vara dubbletter eller onödiga bör sållas ut i ett tidigt stadie. Varje kriterium ska vara väl definierat och tillämpbart på alla alternativ. Dessutom bör alla enskilda kriterier vara oberoende av varandra för att undvika dubbelräkning vid bedömning av de olika alternativen.
Det är i steg fyra prestandamatrisen ofta kommer till användning. I en prestandamatris redovisas vanligen de olika alternativen radvis och de olika kriterierna anges i kolonner, se tabell 4 nedan. Det förväntade utförandet beskrivs ofta i form av naturliga enheter (som till exempel pris eller längd) eller med hjälp av en numerisk skala. Ibland används även symboler (exempelvis stjärnor).
Tabell 4 Exempel på en prestandamatris där symboler beskriver ifall alternativen uppfyller kriterierna.
Prestandamatrisen kan i vissa fall ses som tillräckligt underlag för bedömning av olika alternativ. Direkt analys av prestandamatrisen kan vara en snabbt och effektiv teknik för att utvärdera olika alternativ då det finns begränsat med information. Analysen bygger på att parvis jämföra de olika alternativen för att urskilja vilka alternativ som är dominerande, det vill säga vilka alternativ som uppfyller kriterierna bäst eller sämst. (Dodgson, et al., 2009)
2.10 Miljödatabaser
Bygg- och fastighetsbranschens aktörer ställer krav på att byggmaterial inte ska innehålla miljöskadliga eller hälsoskadliga ämnen. Ett viktigt instrument för att kontrollera detta är innehållsdeklarationer och miljöbedömning av byggvaror. Det finns flera olika databaser där bedömning formuleras på olika sätt, men databaserna är i stort sätt likvärdiga. (Kellner, 2017) Nedan presenteras några företag och organisationer som arbetar med bedömning av byggmaterial.
2.10.1 SundaHus
25 byggnads alla skeden, från program till rivning. För de produkter som finns registrerade sammanställs leverantörens dokumentation och SundaHus placerar produkten i en utav fem klasser. SundaHus är ett transparent verktyg för att göra medvetna materialval och
bedömningskriterierna finns publicerade på SundaHus hemsida. Till största delen är de baserade på reglerna i Europaparlamentets och rådets CLP‐förordning (EG) nr 1272/2008 och kriterierna i Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO. (SundaHus Miljödata, 2016)
2.10.2 Byggvarubedömningen
Byggvarubedömningen (BVB) värderar en byggvara utifrån sju olika områden som sedan sammanvägs till en totalbedömning som lyder ”Rekommenderas” (grön symbol),
”Accepterad” (gul symbol) eller ”Undviks” (röd symbol). Underlag för bedömningen utgörs av information från producent i form av byggvarudeklarationer, säkerhetsdatablad,
eventuella intyg om ämnesinnehåll samt annan relevant produkt- och miljöinformation. (Kellner, 2017)
2.10.3 BASTA
BASTA är en fritt tillgänglig produktdatabas som finns med syftet att bidra till utfasning av ämnen med farliga kemiska egenskaper. I databasen anges hur de bygg- och
anläggningsprodukterna som är inlagda i BASTA-systemet ställer sig mot krav gällande utfasningsämnen, riskminskningsämnen samt för hormonstörande ämnen. (Kellner, 2017)
2.11 Märkning och deklarationer
Det är byggherrens ansvar att de byggprodukter som används i en byggnad ska ha kända och dokumenterade egenskaper. För att en produkts egenskaper ska räknas som bedömda enligt Boverkets byggregler (BBR) eller konstruktionsregler (EKS) gäller fyra system (Boverket, 2013)
1. CE-märkning, harmoniserad standard (se avsnitt 2.11.2)
2. typgodkännande (se avsnitt 2.11.1) och/eller tillverkningskontroll 3. produktcertiering av ett ackrediterat organ
4. tillverknings- och produktionskontroll som gjorts av ett ackrediterat organ.
Ett behov av standard för miljömärkning har resulterat i att Internationella
26 Tabell 5 De tre ISO-standarderna för miljömärkning utifrån Kellner (2017) och Lilliehorn (2014).
Beteckning Beskrivning Exempel
Typ I
(SS-EN ISO 14024)
Miljömärkning med symboler för att visa att en produkt uppfyller vissa uppställda miljökriterier och att produkten är en av de minst
miljöbelastande produkterna inom en produktgrupp. Syftet är att
produktutvecklingen ska drivas framåt av marknadskraften, och det frivilligt att ansluta sig till systemet. Kvalitativ information. Svanenmärkta material och produkter. Forest Stewardship Council (arbetar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar.)1
Typ II
(SS-EN ISO 14021 )
ISO-standard för regler för företagens egna miljömärkningar och symboler. Behöver inte vara
tredjepartscertifierade.
Kvalitativ/kvantitativ information.
Byggvarudeklarationer (BVD), dokument
med information om en varas innehåll och miljöaspekter i olika skeden av dess livscykel. Underlättar dokumentation av inbyggda varor.
Typ III
(SS-EN ISO 14025)
Tredjepartscertifierade och LCA-baserade miljödeklarationer. Kvalitetssäkrad och jämförbar information med internationell
tillämpbarhet. Kvantitativ information om hela livscykeln.
Miljövarudeklarationer, Environmental
Product Declaration (EPD), dokument i vilka produkters och tjänsters
miljöpåverkan beskrivs objektivt ur ett livscykelperspektiv. Används bland annat inför sakliga bedömningar vid
miljöanpassad upphandling. 1 https://se.fsc.org/se-se
2.11.1 Typgodkännande
Typgodkännande är ett svenskt system (Boverket, 2013) och en typgodkänd byggprodukt är endast bedömd i de avseende som uttryckligen anges genom referens till svenska byggregler (BBR eller EKS). Den kan även vara så att endast en del av produkten är typgodkänd och därför är det viktigt att inför inköp kontrollera fakta, vad testorganet avser. Typgodkännande ersätts efter sin giltighetstid på fem år med CE-märkning vilket innebär att möjligheten till typgodkännande försvinner i takt som det kommer nya harmoniserade standarder för byggprodukter. (Kellner, 2017)
27
2.11.2 CE-märkning
Produkter för vilka det finns harmoniserade standard ska sedan den första juli 2013 vara CE-märkta. CE-märkning visar att tillverkaren eller importören av produkten har följt de
grundläggande kraven på exempelvis hälsa, säkerhet, funktion och miljö som återfinns i de EU-direktiv som reglerar detta. Det är främst inom EU CE-märkningen används, men eftersom att byggreglerna är olika i EU:s länder är märkningen ingen garanti för att en produkt är ”godkänd”. Den avgörande informationen är den i produktens
prestandadeklaration och CE-märkning, och måste därför granskas.
Byggprodukter som CE-märks måste bedömas och beskrivas på ett enhetligt europeiskt sätt. På den svenska marknaden är det Boverket som utövar tillsyn och marknadskontroll. Skador som uppkommer på en CE-märkt produkt, trots att användaren har följt alla instruktioner, är tillverkaren ansvarig för. (Kellner, 2017) CE-märkta produkters prestanda säkerställs över tid genom en systematisk tillverkningskontroll. Kontroll och bedömning sker oftast av
tredjepartsorgan som testlapp, kontrollorgan eller produktcertifieringsorgan. (Boverket, 2013)
2.12 Byggregler
De byggnadsregler som dykt upp i samband med återbruk av de utvalda produkterna är Boverkets byggregler, BBR, med kraven på brandskydd och energieffektivitet i en byggnad. Det är BBR som gäller vid uppförande och ändring av byggnader i Sverige (Boverket, 2015).
2.12.1 Brandskydd
I avsnitt fem finns de föreskrifter och allmänna råd som gäller brandskydd och brandsäkerhet i en byggnad. Var och ett av utrymmena i byggnader tilldelas en
verksamhetsklass utifrån typen av verksamhet utrymmet är avsett för, och hur stor risk det finns för personskada vid brand. Till exempel kontorslokaler där det förväntas vistas vakna personer med goda förutsättningar att sätta sig själva i säkerhet omfattas av
verksamhetsklass 1. Verksamhetsklassen styr BBRs krav gällande brandskydd och brandsäkerhet vilket bland annat innefattar hur utrymningsvägar ska utformas.
Utrymmen kan utformas som brandceller, det vill säga en avskild del av en byggnad inom vilken en brand kan utveckla sig utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Om utrymmet är avskilt med brandväggar och bjälklag eller motsvarande är det en brandsektion. Brandväggar utförs i hög brandteknisk klass för att med tillräcklig
tillförlitlighet kunna begränsa en brand.
Eftersom att olika typer av byggnader har olika skyddsbehov finns det även olika
28 Byggnadsdelar klassificeras utifrån dess funktion och prestanda. De delas in beroende på funktion gällande
• R bärförmåga,
• RE bärförmåga och integritet (täthet), • REI bärförmåga, integritet och isolering, • EW integritet och begränsad strålning,
Klassbeteckningen består även av en siffra som anger ett tidskrav angivet i det antal minuter byggnadsdelen ska uppfylla sitt brandmotstånd: 15, 30, 45, 60, 90, 120 eller 360 minuter. En brandcell ska till exempel omges av byggnadsdelar som uppfyller EI 30 eller EI 60. (Boverket, 2015)
Om en dörr eller glasparti ska sättas in i en brandklassad vägg ställs det krav på dessa produkter. Brandklassade dörrar klassificeras utifrån tilläggsklasserna
• C dörrar med dörrstängare,
• Sa brandgastäthet för dörrar. Står emot kall (20C) rök.
• S200 brandgastäthet för dörrar. Står emot varm (200C) och kall rök.
Till exempel klassbeteckningen EI30-SaC visar att brand inte ska spridas genom dörren inom
30 minuter. Bärförmåga (R) tillämpas ej på dörrar.
Det ställs även krav på att de dörrar som ska användas för utrymning vid brand ska vara lätta att öppna och passera. Fri bredd i dörröppning ska vara minst 0,8 meter och behöver ökas beroende på personantal. Dörren ska vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätta att identifiera som utgångar. Brandpåverkan från dörrens ytskikt ska även minimeras. (Daloc, 2018)
Eftersom att ytskikt är den yttre delen av en byggnadsdel eller av en beklädnad som tidigt utsätts för brandpåverkan vid en brand, delas även ytskikt in i brandtekniska klasser.
A1, A2, B, C, D, E är mått på brännbarhet varav A1 är det högsta kravet som inte kombineras med någon av tilläggsklasserna i figur 14.
Typen av byggnadsdel specificeras med index. Ett exempel på klassbeteckning för golv är Cfl
-s1. I BBR anges att material i tak, väggar, golv och fast inredning ska ha sådana egenskaper så att brand och fara i samband med brand undviks. Kraven på brandteknisk klass för ytskikt beror av om det är en utrymningsväg samt byggnadens byggnadsklass. (Boverket, 2015)
Mycket begränsad mängd brandgaser Inget krav på produktion av brandgaser Brinnande droppar/partiklar får inte avges Inget krav på begränsning av brinnande droppar/partiklar
s1
s2
s3
d1
d2
d0
Begränsad mängd29
2.12.2 Energikrav
Enligt BBRs nionde kapitel ska byggnader vara utformade så att energianvändningen begränsas. Det finns gränsvärden för olika typer av byggnaders energianvändning per år, genomsnittliga värmegenomgångskoefficient för omslutande byggnadsdelar samt klimatskärmens lufttäthet.
Den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten, U-värdet, beräknas utifrån byggnadens samtliga omslutande byggnadsdelar och de köldbryggor som uppstår (Boverket, 2015). En byggnadsdels U-värde anger dess isolerförmåga, varav ett så lågt U-värde som möjligt eftersträvas (Petersson, 2013). I BBR avsnitt 9:4 sammanställs övre gränsvärden för
omslutande byggnadsdelars U-värde när det mindre byggnader (<100 m2) utan kylbehov. För
fönster och ytterdörr är gränsvärdet 1,1 W/m2K om byggnaden värms upp med el-värme,
30
3. Metodbeskrivning
I det här kapitlet förklaras val av metoder och hur genomförandet av studien sett ut. Den övergripande metodiken i figur 15 visar att studien bygger på datainsamling från intervjuer. Metodvalet har utgått ifrån en kvalitativ metod eftersom att målet har varit en få en
förståelse ur flera olika perspektiv, vilket har lett till en helhetsbeskrivning.
Figur 15 Plan för genomförande av examensarbete.
Ta fram kriterier och sammanställ produktinformation
+ undersök möjlighet till kontaktperson för intervju hos leverantören
Ställ upp bedömnings-/prestandamatris
Föreberedelser och genomförande av intervjuer med arkitekter, byggentreprenör, demontör, återförsäljare
Utvärdering av produktgrupper m.h.a matris och intervjupersoner
Analys och urval av 3-5 produktgrupper
Förberedelser och genomförande av intervjuer med tillverkare/leverantörer
Analys
31
3.1 Litteraturstudie
Litteraturstudien har varit en viktig del i att undersöka och förstå de teoretiska ramar som påverkat examensarbetets frågeställning. I samband med den litteratursökning som gjorts har även en nulägesbeskrivning formats för att få en koppling till pågående forskning och projekt som är relevant till ämnet.
Litteraturen har bestått av böcker, artiklar, rapporter och insamlingen har främst gjort genom sökningar på olika databaser. Inför examensarbetets start undersöktes vad för examensarbeten med liknande inriktning som redan publicerats på Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVa), där ”återbruk” var ett av sökorden. Källförteckningar i rapporter har i sin tur varit sätt att hitta mer litteratur.
Bibliotekens söktjänster på webben, Libris och KTHs söktjänst primo, har varit till hjälp för att hitta böcker. Väl på plats vid bokhyllan har det även hänt att det stått fler intressanta böcker som kommit till användning i undersökningen. Vetenskapliga rapporter och artiklar har i vissa fall hittats genom sökning i Google Scholar och Scopus.
Ett viktigt tillvägagångssätt har varit att identifiera vilka författare som har stor kunskap och erfarenhet i ämnet. De två mest framstående i litteraturstudien har varit Catarina Thormark och Elma Durmisevic. Eftersom att båda har publicerat forskningsrapporter och böcker med kända utgivare har dessa författare och deras källhänvisningar betraktats som tillförlitliga.
Föreläsningsmaterial och litteraturhänvisning i kursrummen för kurserna Miljöeffektivt byggande och Byggteknik har också varit en trovärdig vägledning.
3.2 Genomgång av produktgrupperna
För att få ett mer praktiskt perspektiv på de produktgrupper som undersökts har specifika produkter av varje produkttyp granskats närmare. Eftersom att det är tolv olika
produkttyper avgränsades arbetet till att endast välja en exempelprodukt för varje produkttyp. För att underlätta ytterligare valdes exempelprodukter från samma tillverkare/leverantör i de fall där det var möjligt.
Exempelprodukter valdes utifrån tre kriterier, presenterade i tabell 6 nedan. Det första kriteriet var att leverantören av produkten är med i 100gruppen då det innebär att det finns ett intresse av återbruksfrågan i företaget. Kontaktuppgifter till eventuell intervjuperson fanns även att tillgå i och med att 100gruppens ordförande är delaktig i projektet ”Cirkulära produktflöden i byggsektorn”. Mer om 100Gruppen i avsnitt 4.3.1. Det andra kriteriet var att exempelprodukten förekommer i SundaHus miljödatabas. Detta eftersom att det därifrån går att ta reda på mer om produkten, och på ett enkelt sätt hitta eventuell
32 Tabell 6 Urval av exempelprodukter.
Kriterier för urval Akustik-tak Glas-parti och massiv-dörr Flexibla glas-partier Textil-golv Tvätt-ställ, Wc-stol, Utslags-back Beslag Pendel- och infälld armatur Förråds-galler Entré-parti 1. Leverantören är med i 100Gruppen
JA NEJ JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ
2. Produkten förekommer i SundaHus databas (för en snabb översikt och tillgång på BDV och EPD) JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ 3. Produkten eller snarlik produkt förekommer för försäljning i återbrukat skick i Kompanjonens webshop JA JA JA JA JA JA JA JA JA
Information om produkternas egenskaper har hittats på respektive leverantörers hemsida där även montageanvisningar funnits tillgängliga de flesta fallen. I SundaHus miljödatabas har ytterligare information och dokumentation om produkterna hittats.
Byggvarudeklarationer och miljövarudeklarationer har varit nyttiga källor. Vid genomgång av produktgrupperna har svar på följande frågor eftersökts
• Vad har produkten för livslängd?
• Vilka typer och vilket antal av delkomponenter består produkten av?
• Vilka material ingår i produkten?
• Vilka verktyg används vid montering?
• Hur ser arbetsgången ut vid montering, vad för typ av arbetsmoment?
• Hur ser det ut gällande garantier för monterad produkt?
Denna information ansågs utgöra grundläggande kunskap inför intervjuer med
33
3.3 Prestandamatris
Inspiration har hämtats från tidigare studie där de olika produktgrupperna utvärderats med hjälp av en matris (se bilaga 1) samt den tabell med “Kriterier för bedömning av lämplighet för återanvändning” som Catarina Thormark publicerat i boken ”Projektera för demontering och återvinning”. Kriterierna i boken utgår från Paola Sassi’s studie "Study of current building methods that enable the dismantling of building structures and their classifications
according to their ability to be reused, recycled or downcycled."(Sassi, 2002). Det är även dessa kriterier som är grunden till prestanda matrisen.
För att underlätta för bedömning finns “bästa fall” och “sämsta fall” för varje kriterium presenterat i matrisen. Prestandamatriserna (bilaga 3) har använts som ett verktyg för kommunikation inför och under intervjuer, och har fyllts i utifrån kvalificerade gissningar baserade på insamlad information.
3.4 Intervjuer
En intervju är en dialog som skiljer sig från samtalet på så vis att den endast äger rum för att intervjuaren ska samla information. Intervjuaren förutsätts ha ett syfte med utfrågningen, och är den som styr dialogens utveckling och riktning. (Lantz, 2007) En intervjus
genomförande kan delas in i två olika kategorier; metoder ansikte mot ansikte och distansmetoder. Distansmetoder är mer genomförbara på grund av praktiska skäl, och används när det inte är möjligt att göra intervjun på annat sätt. (Gillham, 2008)
Utifrån omständigheterna har olika typer av intervjuer genomförts. Intervjuerna har utförts på intervjupersonens villkor gällande tid och plats. Vid två tillfällen har det varit möjligt att mötas ansikte mot ansikte. Intervjun med representanter från byggentreprenören Zengun ägde rum i ett mötesrum på platskontoret i anslutning till relevant byggprojekt (se avsnitt 4.3.7 Sergelhusen).
Tidigt i examensarbetet gavs möjligheten att närvara under en ”återbruksinventering”. Det var Kompanjonen’s representant som gjorde en inledande inventering av Svenska
Mijöinstitutet IVL’s kontor i Stockholm. Under denna förmiddag togs en del anteckningar utifrån observation, och en del spontana frågor kunde även ställas till Kompanjonen.
Gillham (2008) menar att ostrukturerade intervjuer med medlemmar i den grupp som forskningen handlar om är det bästa sättet att ringa in ämnet i ett preliminärt skede. Medverkan på uppstartsmötet för projektet ”Cirkulära produktflöden i byggsektorn” kan även betraktas som denna typ av preliminära informationsinsamling.
Övriga intervjuer har varit av en mer halvstrukturerad art. Den halvstrukturerade intervjun är enligt Gillham (2008) den viktigaste typen av forskningsintervju eftersom att den
34 Figur 16 Upplägg för intervjuer med leverantörer/tillverkare av produkterna.
Intervjuerna med respondenterna på tjänstesidan har behövt anpassats mer eftersom att tjänsterna skiljer sig åt på ett betydande sätt. Samtliga intervjuer och hur de har utförts finns sammanställt i tabell 7 nedan.
Tabell 7 Kort presentation av intervjupersoner.
Respondent Företag Produkt Kontakttillfälle
Teknisk support (på den svenska marknaden)
Sain-Gobain Ecophon AB
Akustiktak Telefonintervju 22 november 2017 Marknadschef Moelven Modus Flexibla glaspartier Telefonintervju
13 november 2017 Projektledare Ogeborg
Golvagenturer AB
Textila golvplattor Telefonintervju 24 november 2017 Hållbarhetschef och teknisk chef Forbo Flooring systems Golv Telefonintervju 24 november 2017 Kvalitet- och miljöchef Daloc Klassade dörrar och
glaspartier samt entrépartier
Telefonintervju 13 december 2017 Kvalitet- och miljöchef Fagerhult Belysning Telefonintervju
5 december 2017
Respondent Företag Tjänst Kontakttillfälle
Lagbas Zengun Byggentreprenör Intervju på Zengun’s platskontor 1 november 2017
Hållbarhetschef Zengun Byggentreprenör Intervju på Zengun’s platskontor 1 november 2017
Demontör Demontera AB Demontör E-post intervju 6 december 2017 Grundare och
medarbetare
Kompanjonen AB Återbruksförsäljare Observation vid återbruksinventering 28 september 2017 Telefonintervju 1 december 2017
Arkitekt White arkitekter AB Arkitekt Telefonintervju (ej inspelad) 15 november 2017
Inredningsarkitekt White arkitekter AB Inredningsarkitekt Telefonintervju (ej inspelad) 30 oktober 2017
Inledningsfas
•Presentation och syfte •Intervjuns upplägg •Intervjupersonen får
presentera sig
Huvudfas
35 Inför den inledande kontakten formulerades en introduktion som skickades i ett mail till utvald intervjuperson. Det är bra att skicka öppna frågor och intervjuns struktur i förväg så intervjupersonen inte lätt tappar bort sig i sina svar i den halvstrukturerade eller
ostrukturerade telefonintervjun (Gillham, 2008).
När en tid bestämts för intervjutillfället färdigställdes det sista förberedelserna inför mötet. Inspelade intervjuer transkriberades inom loppet av några dagar. Gillham (2008)
rekommenderar att transkription sker så fort som möjligt intervjun, helst dagen efter.
När intervjuerna var utskrivna mailades de över till den intervjuade för att ge möjlighet till eventuella rättelser. I detta fall behövdes inga ändringar göras. Att skriva ut intervjuerna i pappersform underlättade arbetet med att markera de substantiella delarna. Analys av intervjuerna gjordes utifrån analysprocessens tio steg enligt Gillham (2008). Detta innebar att huvudfrågor och kategorirubriker formulerades och sammanställdes i ett Excel-ark. Indata från intervjuerna lades sedan in i arket, som använts som stöd i skrivande av resultat kapitlet i denna rapport.
Arbetet med förberedelser, genomförande och analys av intervjuerna redovisas i figur 17.
36
3.5 Validitet och reliabilitet
Enligt Lantz (2007) ska en väl genomförd intervju ge data som uppfyller särskilda krav på användbarhet. Kraven som ställs på alla metoder för datainsamling är att
• metoden måste ge tillförlitliga resultat (kravet på reliabilitet),
• resultaten måste vara giltiga (kravet på validitet) och
• det ska vara möjligt för andra att kritiskt granska slutsatserna
Genom att låta respondenterna läsa igenom transkriptionerna och tillåta komma med synpunkter och eventuella tillägg ökar tillförlitligheten för den primära datainsamlingen. Lantz (2007) menar det inte är ovanligt att resultat baserade på öppna intervjuer tolkas fel. Vid genomgång av transkriptioner gör intervjuaren en analys av innehållet och kvalitativ datainsamling i form av intervjuer medför att både intervjuarens och intervjupersonens personliga uppfattning spelar in på resultatet. Mer öppna intervjuformer ger även mer olika definitioner av fenomen vilket försvårar jämförelser mellan olika individer och slutsatser om kvantiteter. (Lantz, 2007)
En brist gällande validitet är att Demontera AB och liknande entreprenörer sitter med
säkerhet på mer information än vad detta examensarbete fått fram. Det hade varit värdefullt med mer konkreta svar på hur en produkt borde utformas. Att det i denna undersökning endast blev möjligt att intervjua Demontera via e-post har varit begränsande då svaren på frågorna inte har vidareutvecklats. Även den känslomässiga tonen har uteblivit, vilket är ett potentiellt problem med e-postintervjun enligt Gillham (2008).
Att undersökningen har varit explorativ med en kvalitativ analysform har medfört en svaghet i att antalet intervjuer begränsats. För kvalitativa analyser måste slutsatserna och
generaliserbarheten diskuteras ur en annan infallsvinkel än för kvantitativa analyser (Lantz, 2007). Validiteten styrks genom att slutsatser och samband förankras i teori. Hur väl
helhetens mening är bevarad har stor betydelse för den kvalitativa analysens giltighet (Lantz, 2007).
Den sekundära datainsamlingen i form av litteraturstudie har haft källkritik i åtanke.
Referenser har i största möjliga mån utgjorts av originalkällor, och hänsyn har till datum för publicering har gjorts för att säkerställa att informationen är aktuell.
Osäkerheter som dykt upp i genomgången av exempelprodukter har säkerställts i intervjuerna. Den öppna intervjuformen har även medfört att det inte enbart varit mina frågor som givit upphov till svar och datainsamling. Det har varit en styrka att öppna upp för övriga synpunkter. Dock har det varit svårt att utföra analysen helt objektivt, och att
37
4. Nulägesbeskrivning
Denna nulägesbeskrivning kartlägger hur läget för återbruk av produkter och material i byggsektorn ser ut. Kapitlet tar upp forskning som gjorts på senare tid inom ämnen samt mer praktiska exempel på hur återbruk sker i Sverige idag. Relevanta certifieringssystem tas upp för att ge en bild av hur internationella krafter kan påverka till mer medvetna byggprocesser och materialval.
Det finns få byggnader i världen som är utformade enligt det cirkulära konceptet. Ett av de senare tillskotten är Circl, en paviljong till investmentbanken ABN AMRO’s huvudkontor i Amsterdam, som färdigställdes 2017. Byggnaden består nästan helt av återbrukat material som är enkelt att demontera och återanvända. Initiativet till Circl är ett sätt för ABN AMRO att marknadsföra sig som ett företag som satsar på hållbarutveckling och cirkulär ekonomi. (ABN AMRO, 2017)
Enligt Arkitekten är återbruk i byggprojekt sällan något som används som en strategi, utan är mer något som sker ”när det fungerar”. Storytelling1 kan vara ett sätt att få in gamla
produkter i en ny byggnad. Till exempel har vinylskivor upcyclats till golv i ett projekt. Som arkitekt kan en annan metod att införa mer återbruk vara att ge större frihet genom att inte specificera exakt typ av produkt i handlingar. Det är dock beställaren som har störst
påverkan, men som arkitekt är det möjligt att inleda en förhandling och belysa fördelarna med återbruk. Att beställare gärna låser sig till leverantörer försvårar för att få in andra produkter och byggmaterial. (White arkitekter, personlig kommunikation, 15 november 2017)
När det kommer till producenterna av produkter och byggmaterial omfattas de inte direkt av lagstiftning som styr mot utveckling av mer resurssnåla produkter som är lätta att återvinna. I Sverige är producentansvar lagstiftat för åtta produktgrupper: däck, bilar, förpackningar, batterier, läkemedel, elektriska och elektroniska produkter, radioaktiva produkter och
herrelösa strålkällor. Det innebär att producenterna ansvarar för att samla in och ta hand om förbrukade produkter. Dessutom är de även skyldiga att rapportera in uppgifter om mängder och återvinningsgrader till Naturvårdsverket. Insamlingssystemen finansieras i de flesta fall av en avgift som tas ut vid inköpet av produkten. Tillsammans med skärpta regler för kommunal avfallsplanering har lagen om producentansvar lett till allt större
materialåtervinning. (Naturvårdsverket, 2016)
Denna nulägesbeskrivning inleds med vilka hinder och möjligheter som finns gällande insamling och återanvändning av byggprodukter.
1 Storytelling är ett koncept som används som en metod för att skapa en röd tråd genom den kreativa
