År Ř σ β AP1 8,30 14,679 0,4654 AP2 8,84 15,496 0,4914 AP3 8,30 14,513 0,4602 AP4 8,33 14,243 0,4587 AP7 SIXRX 9,87 18, 5714 21,849 30,55 0,6923 1
Tabellen ovan redovisar resultat från tillämpade beräkningar som finns i bilaga 8.2.1. -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 SIXRX AP1 AP2 AP3 AP4 AP7
30
Den genomsnittliga avkastningen för fonderna skiljer sig ytterst marginellt. Även standardavvikelsen för samtliga fonder ligger på en jämn nivå. AP7 däremot har en större standardavvikelse vilket ger ett högre betavärde och avkastning.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
AP1 AP2 AP3 AP4 AP7
Ř σ
31
4.2.1 Treynorkvot
AP1 AP2 AP3 AP4 AP7 SIXRX
Treynorkvot 8,24 % 8,9 % 8,33 % 8,43 % 7,81 %
14,11 %
Treynorkvoten visar att det inte finns en stor spridning mellan de olika fondinriktningarna. Som man kan se i tabellen ovan är det AP2 som har högst Treynorkvot på 8,9 medan AP7 har lägst på 7,81. Den genomsnittliga Treynorkvoten ligger på 8,34 %. Sammanfattningsvis kan man säga att fonderna har liknande kvotvärden som inte avviker med varandra med undantag för AP7.
SIXRX har en Treynorkvot på 14,11 % vilket är högre än samtliga AP-fondernas Treynorkvot. Vid uträkning av Treynorkvoten för SIXRX har man använt sig av ett betavärde på 1 och värdet på RF är 4,465 %. Diagrammet nedan visar skillnaden mellan Treynorkvoten för SIXRX och respektive AP-fonder.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
AP1 AP2 AP3 AP4 AP7 SIXRX
32
5 Analys
Under analysavsnittet kommer samtliga AP-fonder att jämföras och analyseras för att se vilka av dessa som har presterat bättre. Vidare kommer man att diskutera de bakomliggande orsakerna till detta.
Utvecklingen mellan AP-fondernas avkastning har varit väldigt jämnt. Fonderna har haft både ned- och uppgångar och detta kan man se som en konsekvens av förändrade faktorer i omvärlden.
Samtliga fonders avkastning sjönk kraftigt under år 2008 och den totala fondförmögenheten har krympt ihop med över 20 procent på ett år. AP-fonderna var inte ens i närheten av sina egna avkastningsmål.
Att samtliga fonder hade en negativ avkastning år 2008 beror på bankkriserna och konjunkturnedgångarna världen över. En annan orsak var den rådande IT-kraschen år 2000 och i början av fondernas startår 2001. Även då gick det dåligt för börsen vilket bidrog till en låg avkastning för samtliga AP-fonder. Den genomsnittliga avkastningen år 2001 för AP1-AP4 låg på 1,6 procent vilket var mycket lägre än fondernas uppsatta mål på 4-5 procent. Sämst gick det för AP7 som genererade en negativ avkastning på -35,0 procent.
Avkastning % 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Genomsnitt AP1 21,4 -22,4 4,4 9,2 17,0 11,4 17,1 8,3% AP2 20,6 -24 4,2 13 18,7 11,6 17,8 8,8% AP3 21,1 -21,9 4,1 8,9 17,3 11,4 17,2 8,3% AP4 21,6 -20,8 2,5 10,5 16,9 10,6 17,0 8,3% AP7 31,9 -35,0 5,3 10,8 25,5 10,8 19,8 9,9% SIXRX 53 -39 -3 28 36 21 34 18,6%
33
Det finns flera andra faktorer som ligger till grund för det svaga resultatet som AP-fonderna har levererat år 2008. Man kan bland annat diskutera frågan kring de höga kostnaderna för AP-fondernas förvaltning jämfört med fondernas avkastning. Första till fjärde AP-fonden förlorade sammanlagt mellan 150-200 miljarder kronor år 2008. Detta beror främst på att fonderna investerat stora delar av sitt kapital i aktier och att kurserna har fallit kraftigt.
AP-fonderna återhämtade sig starkt under 2009. Den positiva börsutvecklingen och återhämtandet av aktiemarknaden under det gångna året har bidragit till AP-fondernas positiva resultat. Fonderna började även under samma år att sänka sina höga förvaltningskostnader med över 100 miljoner kronor.
Om man ser till den genomsnittliga avkastningen under den valda perioden har den varit positiv och standardavvikelsen för samtliga AP-fonder har en jämn fördelning. AP1 har en standardavvikelse på 14.679, AP2 15.496, AP3 14.513, AP4 14.243 och AP7 21.849.
AP4 har lägst standardavvikelse medan AP7 har den högsta. Ju mindre värde på standardavvikelsen, desto mer koncentrerade är observationerna kring medelvärdet och ju högre värde, desto mer spridda är observationerna.
34
Man kan se ett tydligt samband mellan den genomsnittliga avkastningen för AP-fonderna samt standardavvikelsen då en högre risk förväntas ge en högre avkastning. En högre standardavvikelse resulterar i en högre genomsnittlig avkastning, vilket stämmer överens med värdena för AP7.
Som tabellen ovan visar är det AP7 som har haft den högsta genomsnittliga avkastningen av samtliga fonder.
Vidare kan man även se att jämförelseindexet SIXRX är betydligt högre än AP-fonderna. Att den har en högre standardavvikelse kan förklaras genom de höga avkastningarna den har presterat genom åren 2003-2009 jämfört med AP-fondernas som är betydligt lägre.
Treynorkvot SIXRX 14,11 AP1 8,24 AP2 8,9 AP3 8,33 AP4 8,43 AP7 7,81
Vid en jämförelse mellan AP-fondernas avkastning och index framgår det att index har ett högre värde, samtliga fonder ligger under index. När det gäller uträkningen av Treynorkvoten ligger marknadens index fortfarande över fonderna. En orsak till detta kan vara att fonderna har haft en lägre avkastning över åren i jämförelse med den höga avkastningen för SIXRX som skiljer sig markant. SIXRX har även ett högre risktagande, betavärdet ligger på 1,00.
35 Treynorkvoten för AP-fonder och index
Diagrammet ovan visar tydligare hur stora skillnaderna är och AP7 är den fond som skiljer sig från mängden. Fonden har en treynorkvot på endast 7,81 och detta beror dels på att den har haft ett förhållandevis högre betavärde än resterade fonder vilket ger en lägre treynorkvot. Den 7:e AP-fonden är med andra ord sämst av samtliga fonder åren 2003-2009.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
AP1 AP2 AP3 AP4 AP7
SIXRX AP-fonder
36
6 Slutsats
Detta avsnitt kommer att presentera de slutsatser som man kan komma fram till utifrån de resultat som har jämförts och analyserats.
Man kan inte dra en slutgiltig slutsats om vilken av samtliga fonder som har presterat bättre eftersom skillnaderna mellan dessa är små. Generellt kan man dock se att AP7 har haft en högre avkastning genom åren.
Samtliga AP-fonder har underpresterat de senaste åren. Det har inte gått bra för dem trots att de har återhämtat sig från förlusten år 2008. En anledning till detta är att AP1-AP4 är väldigt lika och ligger på samma nivå. De har inte redovisat några större siffror de senaste sju åren vilket förstärker argumentet om att samtliga fonden borde slås ihop.
När man ser till den genomsnittliga avkastningen under den valda tidsperioden har den varit positiv och standardavvikelsen för samtliga AP-fonder har en jämn fördelning. AP7 har den klart högsta standardavvikelsen.
Jämförelseindexet SIXRX är betydligt högre både vad gäller risk och avkastning än AP-fonderna.
Treynorkvoten för marknadens index ligger klart över fonderna. Fonderna har haft en markant lägre riskjusterad avkastning över åren i jämförelse med SIXRX. Sammanfattningsvis visar Treynorkvoterna att det inte finns någon stor spridning mellan AP1, AP2, AP3 och AP4.
37
Rangordning av AP-fonderna perioden 2003-2009.
Fond Treynorkvot Årsavkastning β
AP2 8,9 % 8,8 % 0,4914 AP4 8,43 % 8,3 % 0,4587 AP3 8,33 % 8,3 % 0,4602 AP1 8,24 % 8,3 % 0,4654 AP7 Genomsnitt 7,81 % 8,3 % 9,9 % 8,7 % 0,6923 0,514
Treynorkvoten för den svenska aktiemarknaden som helhet (riskpremien) var åren 2003-2009 hela 14,1 %. Samtliga AP-fonder underpresterade därmed. Den genomsnittliga årsavkastningen givet fondernas genomsnittliga risk (beta) 0,514 borde ligga på:
Fond
= R
F+ (
M- R
F)* β
Fond= 4,465 % + 14,1 % * 0,514
= 11,7 %
Den faktiska avkastningen blev för AP-fonderna endast 8,7 %. Fonderna har med andra ord underpresterat med så pass mycket som 3 % per år. Detta innebär bland annat att fondförvaltningen konkret ”undantagit” samtliga AP-fonders betydande belopp åren 2003-2009.
38
Exemplet bygger på en placeringsstrategi där 51,4 % av tillgångarna placerades i ett svenskt aktieindex och resten 48,6 % i svenska statsobligationer. Risken blir därmed densamma som för fondernas genomsnittliga risknivå.
R
F= 4,465M
=
18,57Diagrammen ovan visar att alla AP-fonder ligger under marknadslinjen och har därmed underpresterat. AP-fonderna 1-4 verkar ha samma placeringsstrategi. Eftersom fonderna ligger under marknadslinjen har de för låg avkastning.
En slutsats man kan dra om fonderna är att deras prestation över åren har varit katastrofala. De har inte uppnått deras avkastningsmål och heller inte levererat det de har lovat. Det har varit mycket snack i press och media om hur bra det har gått för AP-fonderna under det senaste året. Vi håller absolut inte med detta eftersom det resultat de har presterat under tidigare år har varit helt oacceptabla. AP-fonderna har visat en dålig utveckling från deras startår 2001 fram till idag. Vi håller starkt med om förslaget att samtliga fonder borde slås ihop eftersom de inte presterar bra individuellt.
39