Utvärdering av AP-fonderna

Utvärdering av AP-fonderna

– En studie av AP-fondernas riskjusterade

avkastning åren 2003-2009.

Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp | Finansiering | VT 2010

1

Sammanfattning

Den allmänna tilläggspensionen infördes år 1960 som introducerade de allmänna pensionsfonderna i Sverige. I slutet av 1990-talet reformerades det svenska ålderpensionssystemet och bildade den nuvarande strukturen. Idag är fonder en av de vanligaste sparformerna i Sverige och aktiefonder är den vanligaste typen.

Syftet med studien är att analysera den riskjusterade avkastningen för AP-fonderna under tidsperioden 2003-2009. Studien har avgränsats till fem fonder som är mest likvärdiga och har samma uppdrag. Dessa fonder är AP1, AP2, AP3, AP4 samt AP7.

Den metod som har använts i studien baseras främst på en kartläggning av siffror och mätbara enheter i statistiska metoder som har genomförts av en kvantitativ ansats. De data som behandlats i undersökningen har samlats in från fondrelaterade hemsidor samt fondernas egna hemsidor.

Resultatet visade att det inte finns stora skillnader mellan de olika fonderna AP1, AP2, AP3 och AP4. AP1 och AP3 har levererat den lägsta genomsnittliga avkastningen genom åren medan AP7 har högst genomsnittlig avkastning. Skillnaderna mellan fonderna var inte stora men man kunde se en större skillnad när den riskjusterades, då blev AP7 klart sämst.

2

Abstract

The general pension supplement introduced in 1960 which introduced the public pension funds in Sweden. In the late 1990s the Swedish pension system was reformed and established the current structure. Today, funds are one of the most common forms of savings in Sweden and mutual funds are the most common type.

The purpose of this study is to analyze the risk-adjusted returns for the AP funds in the period 2003-2009. Study was based on five funds that are most similar and have the same mission. These funds are AP1, AP2, AP3, AP4 and AP7.

3

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 5 1.1BAKGRUND ... 5 1.2PROBLEMFORMULERING ... 6 1.3 SYFTE ... 7 1.4AVGRÄNSNINGAR ...7 1.5SIXRX ...7

1.6AP1-AP4 SAMT AP7:S ROLL I DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET ...9

1.6.1AP1 ... 10 1.6.2AP2 ... 12 1.6.3AP3 ... 13 1.6.4AP4 ... 14 1.6.5AP7 ... 15 2 METOD ... 16 2.1VALAVMETOD ... 16 2.2DATA ... 16 2.2.1DATAINSAMLING ... 17

2.3RELIABILITETOCHVALIDITET ... 17

4

4 RESULTAT ... 27

4.1AVKASTNING ... 28

4.1.2AP-FONDERNAOCHSIXRX ... 29

4.2GENOMSNITTLIGÅRSAVKASTNING,BETAOCHSTANDARDAVVIKELSEFÖRRESPEKTIVEAP-FOND 29 4.2.1TREYNORKVOT ... 31 5 ANALYS ... 32 6 SLUTSATS ... 36 7 KÄLLFÖRTECKNING ... 39 7.1LITTERATUR ... 39 7.2ELEKTRONISKAKÄLLOR ... 39 8 BILAGOR ... 40

8.1 SIFFROR FRÅN ÅRSREDOVISNING FÖR RESPEKTIVE AP-FOND ... 40

8.2UTRÄKNING ... 43

8.2.1UTRÄKNINGPÅAVKASTNINGENFÖRRESPEKTIVEAP-FOND... 43

5

1 Inledning

I denna inledande kapitel kommer bakgrund och problemformulering att redovisas. Syftet med studien, avgränsningar samt beskrivningar av AP-fonder och SIXRX Index kommer att presenteras.

1.1 Bakgrund

År 1960 infördes en allmän tilläggspension i Sverige som introducerade de allmänna pensionsfonderna.1 För att de löpande avgiftsbetalningarna inte skulle täcka de löpande pensionsutbetalningarna fick man bygga en buffert och med detta ville man även hålla uppe sparandet i ekonomin.

Buffertfonderna är en viktig del i systemet och består av - Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden och förvaltar cirka 750 miljarder kronor åt blivande och nuvarande pensionärer. Att förvalta globala portföljer av aktier, obligationer och andra räntebärande papper är uppdrag som första till fjärden AP-fonden har. Den sjätte AP-fonden har i uppdrag att investera en del av pensionssystemets fonderade kapital i små och medelstora onoterade bolag. Den sjunde AP-fonden behandlar förvaltningar av Premiesparfonden.2

I slutet av 1990-talet reformerades det svenska ålderpensionssystemet och bildade den nuvarande strukturen. Syftet med denna ändring var att man ville skapa ett system som både var finansiellt stabilt och för att pensionärerna skulle få bästa möjliga resultat. År 2008 minskade AP-fondernas samlade kapital kraftigt och även målet var inte uppnått då avkastningen av förvaltningen var låg. Detta framgår av en skrivelse som är avsänt av Mats Odell från Finansdepartementet.

Mycket kritik har riktats mot kostnaderna och de låga avkastningarna och det har även gett många skäl till att se över reformen. Konkurrensen som råder mellan fonderna har bidragit till lägre kostnader men det har inte visat ett bättre förvaltningsresultat. Den största anledningen till detta anses vara finanskrisen men resultatet är fortfarande inte tillfredställande. Detta framgår av regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet 28 maj 2009.

________________________________________________________ 1

http://www.sweden.gov.se/sb/d/2634/a/144422010.04.18 10:08

2

6

För att minska all kritik mot fonderna har Finansdepartementet bland annat anlitat Hewitt Wassum Investment Partners (HWIP) som fick i uppdrag att genomföra en årlig utvärdering av AP-fondernas kapitalförvaltning.3

En av undersökningarna som investeringskonsulten Hewitt Wassum gjorde 2008 på uppdrag av finansdepartementet visade på att de fyra allmänna pensionsfonderna under 2001–2007 endast hade en avkastning på 3,4 procent. Detta jämförde man med svenska aktier som under samma period genererade en avkastning på 6 procent.

1.2 Problemformulering

För att skapa bättre förutsättningar för en effektiv förvaltning infördes det friare placeringsregler. I årliga utvärderingar av fonderna har regeringen påpekat att de totala förvaltningskostnaderna som belastar fondkapitalet är höga och att även kostnaderna är för höga i förhållande till avkastningen.4

En aktuell fråga idag är om buffertfonderna ska slås ihop eller inte. Detta diskuteras bland annat i artikeln ”150 miljarder sparas om AP-fonderna slås samman” skriven av Malin Björkmo från Finansdepartementet. Där skriver hon bland annat om de fördelar som finns om man skulle slå ihop buffertfonderna.5

AP1- AP4 förvaltar i dag mer än 750 miljarder kronor i buffertkapital. En sammanslagning av fonderna beräknas minska förvaltningskostnaderna med nära 0,05 procentenheter, vilket motsvarar cirka 330 miljoner kronor per år. Över en 75-årsperiod skulle det innebära 150 miljarder kronor i besparingar. Dessutom visar studier att större fonder har bättre förutsättningar att skapa god avkastning. Så den positiva effekten på buffertkapitalet är förmodligen ännu större, skriver Malin Björkmo.

7

Det har nu gått tio år sedan reformen och i en ESO-rapport framställt av Malin Björkmo presenterades olika förslag som syftar till att förbättra och skapa bättre förutsättningar för att kunna utveckla pensionskapital som tillhör medborgarna. Att fonderna inte har uppnått sina egna mål för avkastningen sedan reformen förstärker problemet ytterligare. Kommer AP-fonderna generera den lovade avkastningen framöver?

1.3 Syfte

Syftet med detta arbete är att analysera avkastningen för AP-fonderna under de senaste sju åren och jämföra dessa med en riskjusterad avkastning utifrån SIXRX inklusive utdelning.

1.4 Avgränsningar

De avgränsningar som har gjorts i denna studie baseras endast på att studera AP1-AP4 samt AP7 i AP-fondsystemet. Anledningen till detta är att AP1-AP4 har samma uppdrag och AP7 är den största av AP-fonderna. Det kommer även att användas ettjämförelseindex inklusive utdelning, SIXRX.

En annan avgränsning är att ha en mätperiod på 7 år, detta för att studera aktuella resultat och för att det svenska pensionssystemet reformerades 1999. 2001 omorganiserades AP-fonderna och som ett resultat av detta fick man nya uppdragsbeskrivningar samt placeringsregler. Detta gjorde att de planläggningar som skulle verkställas i praktiken inte hann göras under 2001. Därför anser vi att det är lämpligt att genomföra denna undersökning med 30 december 2002 som start.

1.5 Index, SIXRX kurs

Det finns två typer av index vid utvärdering av fonder. I denna studie kommer man att använda sig av en marknadsindex, SIXRX, som mäter den genomsnittliga utvecklingen av de värdepapper som finns på den marknad där fonder kan investera.6

Six Return Index (SIXRX) visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholms- börsen inklusive utdelningar.7

___________________________________

6

Nilsson, Pia. (2004) 2010.04.26 10:08

7

8

SIXRX har gjorts med utgångspunkt från att spegla marknadsutvecklingen av bolag på Stockholmsbörsen. SIXRX tar hänsyn till den avkastning aktieägarna erhåller i form av utdelning. Utdelningarna återläggs på ex-dagen. I indexfamiljen ingår, förutom huvudindex, även 40 st. branschindex (9 sektorer och 31 branscher). SIXRX beräknas i realtid.

Index: SIX Return Index 8

Diagrammet visar utvecklingen av 100 kr.

__________________________________________________________ 8

http://www.fondbolagen.se/Index/SIXRX.aspx?&period=dates&StartDate=2003-01-01&EndDate=2009-12-31 2010.04.27 11.57

SIX Return Index Avkastning under en sju års period: 156,04 %

9

1.6 AP1-AP4 samt AP7:s roll i det svenska pensionssystemet

AP-fonderna består av fem buffertfonder samt en sjunde AP-fond som ingår i det allmänna svenska pensionssystemet. Kapitalet som kommer från buffertfonderna ska användas för att betala ut pensioner under perioder då inbetalda pensionsavgifter inte är tillräckligt höga för att täcka utbetalningarna. 9

Dessa fonder är statliga pensionsfonder vars styrelser tillsätts av regeringen. Eftersom styrelsen har mycket ansvar är de mer självständiga än vanliga myndigheter och de styrs av lagar och inte av direktiv från regeringen.

Storleken på AP-fonderna varierar och första till fjärde AP-fonderna är de största av buffertfonderna. Dessa fick lika mycket pengar att förvalta år 2001. 10

Nedan presenteras en del av AP-fondernas ekonomiska situation för det senaste året.

Andra AP-fonden har växt med sammanlagt 69 miljarder kronor och därmed förvaltat sitt pund bäst.

Den fjärde AP-fonden har en fjärdeplats i rankningen och ligger på plus med 53 miljarder kronor.

AP6 är betydligt mindre och har en ganska annorlunda inriktning jämfört med de andra buffertfonderna. Fondens uppdrag är att placera riskkapital i små och mellanstora svenska bolag.

____________________________________________________ 9

http://www.ap3.se/om_ap3/Sidor/OmAP3.aspx2010.04.20 14.30

10

10

1.6.1 AP1

Första AP-fonden är en pensionsfond med global inriktning som genom sin förvaltning bidrar till att alla som någon gång arbetat i Sverige får en hög och förutsägbar ålderspension. 11 Fondens uppdrag är utmanande och för att lyckas siktar fonden högt. Första AP-fonden vill vara en förebild bland internationella pensionsfonder och skapa tydligt värde för det svenska pensionssystemet. För att nå dit måste fonden ha ett arbetssätt och en kompetens som ligger i framkant.

Första AP-fonden ska uppnå högsta möjliga avkastning på fondens tillgångar och därmed långsiktigt bidra till en hög och förutsägbar ålderspension för nuvarande och framtida pensionärer. Fondens affärsidé utgår från det uppdrag den har fått från riksdagen och att fonden är en mindre del av det allmänna svenska pensionssystemet. 12

Uppdraget innebär att fonden ska skapa hög avkastning till låg risk. För att uppnå detta sprider fonden sina investeringar över hela världen och i många olika tillgångsslag. Fördelningen av fondens kapital sker genom en systematisk process där risker med investeringar ställs mot möjligheten att skapa avkastning.

Första AP-fonden strävar efter att vara en förebild bland internationella pensionsfonder och har ett utmanande uppdrag som ställer höga krav på fondens arbetssätt och medarbetarnas kompetens. För att lyckas måste fonden tillhöra toppskiktet av pensionsförvaltare i världen. Är fonden det, kommer fonden också vara en förebild bland internationella pensionsfonder och det är det siktet är inställt på.

AP1:s styrelse består av nio ledamöter som utses av regeringen. Regeringen bestämmer även över arvoden och andra ersättningar som gäller för fonden. Ordförande i AP1 heter Anna Hedborg som även tidigare har varit generaldirektör i socialdepartementet. Vice ordförande heter Håkan Tidlund och har ansvar över fondens revisionsutskott. Ledningen I AP1 består av sex personer, där Johan Magnusson är verkställande direktör. Magnusson har tidigare haft chefsbefattningar inom SEB Private Banking och ABB Investment Management.13

11

Första AP-fonden är en av Sveriges största pensionsförvaltare vars tillgångar, 181,4 miljarder kronor, är spridda över hela världen. Trots krisen i den reala ekonomin och en hög arbetslöshet har det senaste året visat på en hög avkastning efter kostnader på 20,2 %, vilken är den högsta avkastning fonden har presterat någonsin. Fondens resultat har uppgått till 34,6 miljarder kronor och det är framförallt utvecklingen på världens aktiemarknader som bidragit till detta.14

AP1 hade år 2009 58,6 % av tillgångarna placerade i aktier. Aktieportföljen för fonden hade år 2009 en avkastning på 33,5 % och resultatet blev 30,4 miljarder kronor. Den kraftiga uppgången på aktiemarknaden under året kan förklara den höga avkastningen.

_________________________________________________________ 14

12

1.6.2 AP2

Andra AP-fonden är en kapitalförvaltare som investerar över hela världen. Andra AP-fondens uppdrag är att långsiktigt maximera avkastningen på det förvaltade pensionskapitalet. Fonden tar även hänsyn till miljö och etik. Genom att arbeta aktivt med frågor om etik och miljö kan AP2 bidra till att portföljbolagen tidigt identifierar möjligheter och risker som har påverkan på avkastningen.15

Drygt 50 procent av fondkapitalet investeras i utländska aktier och obligationer. Totalt uppgår andra AP-fondens fondkapital till 204 mdkr fördelat på flera olika tillgångsslag.

AP2 har en styrelse som består av åtta ledamöter. Ordförande i styrelsen heter Gunnar Larsson och har varit ordförande sedan år 2000. Larsson har tidigare haft positioner som revisor och kommunalråd i Göteborg. Vice ordförande heter Sven Björkman och har bland annat varit chef för SEB region Väst.16

Ledningen för fonden består av sex personer där Eva Halvarsson är den verkställande direktören. Hon har tidigare varit aktiv inom Vasakronan AB och Börssällskapet.

År 2009 uppgick fondens avkastning på den totala portföljen till 20,6 procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 20,3 procent. Över tiden bedömer andra AP-fonden att cirka 90 procent av avkastningen kommer från den rena marknadsexponeringen i den strategiska portföljen och resterande cirka tio procent från den aktiva förvaltningen.17

År 2009 hade fonden placerat 53 % av tillgångarna placerade i aktier. 37 % av fondens totala portfölj bestod av räntebärande tillgångar.

13

1.6.3 AP3

AP3:s mål är att långsiktigt skapa en real avkastning, dvs. inflationsrensad avkastning, om minst 4 procent per år över tiden.18

AP3 förvaltar en globalt diversifierad portfölj bestående av noterade aktier, räntebärande tillgångar och alternativa investeringar. Fondens alternativa investeringar består av onoterade aktier, fastigheter, skog, infrastrukturtillgångar och nya strategier. Värdet på AP3:s portfölj uppgick per 31 december 2009 till 206,5 mdkr.

Styrelsen i AP3 består av nio personer där Claes De Neergaar sitter som ordförande sedan 2003. Han har tidigare haft uppdrag som Vice VD i Europeiska Investeringsbanken och Exekutivdirektör i Europeiska Utvecklingsbanken (EBRD). Vice ordförande i styrelsen heter Lars Otterbeck och har varit invald sedan 2005. Han har haft uppdrag som VD och koncernchef i Alecta Pensionsförsäkring samt VD och koncernchef i D&D Dagligvaror AB.19

AP3:s ledningsgrupp består av sju personer. VD:n för fonden heter Kerstin Hessius och har haft den befattningen sedan 2004. Hon har tidigare varit VD för Stockholmsbörsen AB, Vice Riksbankschef (inom Sveriges Riksbank) och VD för Östgöta Enskilda Banks kapitalförvaltning.20

Resultatet för det senaste året har i helhet varit positivt. Fondens totalavkastning uppgick till 16,4 procent före kostnader och 16,3 procent efter kostnader. Den marknadsnoterade delen av portföljen avkastade 21,1 procent medan alternativa investeringar avkastade -2,1 procent. Inom alternativa investeringar har onoterade aktier och fastigheter gett ett negativt bidrag medan nya strategier har bidragit positivt.21

AP3 har under år 2009 investerat 26,5 % i svenska aktier och 76.2 % i utländska aktier.

14

1.6.4 AP4

Fjärde AP-fondens uppdrag är att, genom förvaltning av fondkapitalet, skapa bästa möjliga avkastning över tiden åt svenska pensionärer och bidra till stabilitet inom pensionssystemet.22 AP4:s mål är att fondens totala avkastning ska uppgå till 4,5 procent per år i genomsnitt, under en tidsperiod på tio år. Fonden ska även genomsnittligt uppnå en aktiv avkastning om 0,5 procentenheter per år i genomsnitt under perioden 2009-2012.23

Fjärde AP-fonden är en statlig myndighet under Finansdepartementet och förvaltar sitt kapital på uppdrag av Sveriges riksdag. För att de offentliga resurser som Fjärde AP-fonden förvaltar ska kunna utnyttjas på bästa möjliga sätt krävs det att verksamheten löpande följs upp och utvärderas. Därför lämnar styrelsen och ledningen varje år en årsredovisning till regeringen, med information om bland annat kostnader, intäkter och resultat.

Styrelsen för AP4 består av nio ledamöter där ordförande är Roger Mörtvik. Han har tidigare arbetat som samhällspolitisk chef för TCO. VD:n för fonden heter Mats Andersson och har en ledningsgrupp som består åtta medarbetare.24

2009 blev fondens bästa år sedan ombildningen 2001. Bidraget till de allmänna pensionsmedlen blev 34,9 miljarder kronor. Fondkapitalet uppgick den 31 december till 195,7 miljarder kronor. Fondens aktiva förvaltning överträffade de uppsatta målen för 2009 och gav ett resultatbidrag på 1,9 miljarder kronor. Under föregående år uppgick den totala avkastningen för AP4 till 21,6 % före kostnader. Totalavkastningen efter kostnader uppgick till 21,5 %.25

AP4 har under år 2009 fördelat tillgångarna på följande sätt. 18 % av tillgångarna har placerats i svenska aktier och 42,4 % i globala aktier.

15

1.6.5 AP7

Sjunde AP-fonden bildades i samband med att det nya pensionssystemet infördes i Sverige. Det nya pensionssystemet består av tre delar; inkomstpension, premiepension och garantipension. 26

Fonden har som sin enda uppgift att förvalta premiepensionsmedel för svenska folket. För förvaltningen gäller samma regler som för privata värdepappersfonder och fondbolag, som deltar i förvaltningen av premiepensionsmedlen.

Det AP7 framför allt arbetar med är att analysera och fastställa en långsiktig fördelning mellan olika tillgångar, t.ex. aktier och räntebärande placeringar. De har även i uppgift att välja ut och följa upp externa kapitalförvaltare samt sköta värdepappersadministration och övriga grundläggande administrativa funktioner.

Sjunde AP-fondens styrelse består av erfarna personer med stora kunskaper om både näringsliv, ekonomi och finansiella marknader. Styrelseordförande är Tommy Persson, bland annat tidigare koncernchef i Länsförsäkringar. Vice ordförande är LO:s tidigare chefsekonom, professor Per-Olof Edin. VD:n för AP7 heter Peter Norman. 27

2009 har varit en av ett bra år för fonden och de har kunnat redovisa den bästa avkastningen sedan starten för tio år sedan. Den totala avkastningen för premiesparfonden år 2009 låg på 31,9 % . 28

16

2 Metod

Följande kapitel kommer att behandla de olika metoder som har använts i studien samt tillvägagångssättet för att samla in data. Vidare kommer det att diskuteras om metod och materialinsamlingen är tillförlitlig.

2.1 Val av metod

Det finns två ansatser inom den samhällsvetenskapliga metodläran som används för att utföra och förklara insamlad data, kvalitativa och kvantitativa metoder. Den metod som används utgår ifrån det som skall undersökas. 29

Några exempel på kvalitativa ansatser är observationer och intervjuer. Den kvantitativa ansatsen däremot behandlar siffror för att komma fram till mätbara resultat samt få en helhetsbild av det aktuella problemet.

Denna studie baseras främst på en kartläggning av siffror och mätbara enheter i statistiska metoder vilket innebär att det kommer att ske ett genomförande av kvantitativ ansats.

2.2 Data

Data är något som uppstår när verkligheten observeras och registreras. Det finns två typer av data, mjuk och hård data. Hård data är lätt att mäta och registrera, ålder, kön och temperatur är exempel på hård data. Mjuk data är svårare att mäta, den är obestämd i sin natur och är inte alltid direkt mätbar och observerbar.

I denna undersökning kommer det att användas dels hård data i form av siffror, fondernas och SIXRX värde. Mjuk data kommer att användas i form av text och diagram.

___________________________________________________ 29

17

2.2.1 Datainsamling

Kvantitativ data kommer att samlas in och bearbetas. Datainsamlingen kommer att äga rum i olika tidspunkter, detta sätt att samla in data kallas för longitudinell undersökning. Den insamlade datan inhämtas främst från diverse hemsidor på nätet och därmed används en sekundärdata vilket avser data insamlat av andra än utredaren.

På grund av en begränsad tidsperiod kommer det inte utformas intervjuer eller enkäter. Datan kommer att bestå endast av sekundärdata och insamlingen fokuseras främst på att söka information från AP-fondernas officiella hemsida. Vidare inhämtas information om SIXRX kurs från rapporter utgivna av fondbolagens förening som finns tillgängliga på deras hemsida.

2.3 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet inom forskning definieras som tillförlitlighet på data. En hög reliabilitet uppstår när forskare som genomför samma undersökning uppnår samma resultat med ett sammanfallande material. Med tanke på de data som används är tillförlitligheten relativ hög i och med att man endast har använt sig av siffror från pålitliga hemsidor och fondinformation från de berörda fondbolagen.30

I denna studie kommer man även att använda sig av teorier som är säkra och pålitliga och som är lämpliga för studien. Därför anses denna studie ha en relativ hög reliabilitet med tanke på de metoder som även har använts i tidigare studier kommer att tillämpas.

Validitet visar hur väl data representerar det fenomen som man syftar till att undersöka.31 I denna undersökning har man använt sig av säkra källor och teorier som är tillförlitliga och väl beprövade. Därför kommer denna studie att ha en hög validitet.

____________________________________________________ 30

http://www.infovoice.se/fou/bok/10000035.htm 2010.04.05 11:23

31

18

2.4 Metodkritik

Den metod som används i studien ska inte ha några brister som kan påverka att resultat inte blir korrekt. Det är viktigt att metoden och beskrivningen av den har gjorts på ett utförligt sätt. Detta gör det lättare för läsaren att förstå hur man har gått tillväga för att nå resultat.

Den metod som kommer att användas i denna studie har valts för att det är den mest lämpliga metoden till det som ska undersökas. Man kan heller inte påverka metoden med egna åsikter eftersom all data som samlats in redan har behandlats av obehöriga. Detta innebär att informationen inte har ändrats efter det.

2.5 Källkritik

En annan viktig aspekt som man bör fundera över är källkritiken. Det är viktigt att kritiskt granska alla källor som används när man skriver vetenskapliga rapporter. Till denna studie kommer det användas olika typer av källor i form av vetenskapliga artiklar, relevanta hemsidor och andra elektroniska källor. Anledningen till att man har flera källor är för att öka tillförlitligheten för undersökningen och på så sätt få ett trovärdigt resultat.

19

3 Teori

I detta kapitel beskrivs den teoretiska bakgrunden för beräkningar som ska användas för att återge och analysera utvecklingen och risken av AP-fonder.

3.1 Standardavvikelse

Standardavvikelse är ett mått på spridningen och kan beräknas på ett historiskt och sannolikt utfall. Den visar även hur en fonds avkastning varierar över olika tidsperioder. Syftet med att beräkna standardavvikelsen är att visa fondens risknivå över en viss tidsperiod och om den faktiska risknivån förhåller sig till en eftersträvad risknivå. 32

Variansen är detsamma som standardavvikelsen i kvadrat och den matematiska roten ur denna ger standardavvikelsen. Standardavvikelsen är detsamma som den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet. Bestämning av risk hos en fond kan skattas genom att beräkna standardavvikelsen av en fonds värdesvängningar.33

Standardsvikelsen är ett nödvändigt instrument för att utföra en statistisk slutledning av ett slumpmässigt urval i en studie. Ju mindre värde på standardavvikelsen, desto mer koncentrerade är observationerna kring medelvärdet och ju högre värde, desto mer spridda är observationerna.34 Formel

: Sx=

(

Där: S = Standardavvikelsen n = Antal år x = Variabel 1 y = Variabel 2 _______________________________________________ 32 http://www.fi.se/Templates/ListPage____7763.aspx 2010.04.26 13:45 33

Marianne Carlsson, Gunel Röner Douhan. (1992)

34

20

3.2 Risk

Aktiefondsparare vet inte exakt vilken risk eller avkastning de kan förvänta sig från investeringen. För att ange risker i ekonomiska sammanhang används spridning (volatilitet) som begrepp för detta. Risknivån för aktiefonder anges i form av en beräknad standardavvikelse. Risken för en investering kan även skattas med beta.

3.3 Beta

Beta är ett utvärderingsmått som anger hur många enheter y förändras när x ökar med en enhet.35 Betavärdet anger även hur avkastningen på en fond kan variera i samband med marknadsportföljens avkastning. I denna studie kommer det att undersökas hur mycket avkastningen för fem AP-fonder förändras i jämförelse med en marknadsindex, SIXRX.

Man kan beskriva beta som ett mått som visar fondens känslighet för förändringar i utvecklingen på index. Ett tydligt exempel på detta är att om en fond har ett betavärde på 0,5 med 2 % uppgång på marknaden får fonden en uppgång på 1 %. Med en 2 % nedgång går alltså fonden ner med 1 %.36

21

3.4 Treynor

Treynor Ratio är ett utvärderingsmått som mäter portföljens riskpremie där risken utgörs av beta för portföljen. Om risken är hög för portföljen får man ett lägre värde på Treynorkvoten.37

Formel:

41

Där:

3.5 Jensens alfa

Jensens alfa är ett mått på riskjusterad avkastning i förhållande till CAPM. Den visar en fonds avkastning i förhållande till vad den borde ha varit genom att använda sig av fondens CAPM och beta. En positiv alfa betyder att fonden har lyckats bättre än förväntat.38

Formel:

α =

Fond

− R

F

− (

M

− R

F

) × β

Där:

α = Jensens Alfa

Fond = Genomsnittlig avkastning per år RF = Riskfri ränta

M = Marknadens genomsnittliga avkastning β = Portföljens beta

_____________________________________________ 37

Gavelin, Sjöberg (2007) Finansiell ekonomi i praktiken .

37

Ibid.

38

22

3.6 CAPM

CAPM modellen beskriver relationen mellan den förväntade risken och avkastningen i förhållande till betavärdet. Genom att tillämpa denna modell får man fram att den förväntade avkastningen stämmer med summan av betavärdet, marknadens riskpremie samt den riskfria räntan. Främst tar man hänsyn till betavärdet då den styr riskpremien.39

Modellen visar även en samling av karakteristiska antaganden om olika investerares beteende. Den förutsätter att det finns en perfekt värdepappersmarknad vilket innebär att investerare kommer ha likvärdiga portföljer. Formeln för modellen kan man se nedan.

Formel:

= R

F

+ (

M

– R

F

) × β

Där: = Förväntad avkastning RF = Riskfri ränta β = Betavärdet M = Marknadens avkastning _________________________________________________ 39

23

3.7 Referensram

3.7.1 Referens 1

Hewitt Wassum Investment Partners (HWIP) har gjort enskilda utvärderingar av buffertfonderna och utgått från siffror från år 2002. Dessa bedömningar redovisas nedan.40

Utvärdering 1: Första AP-fonden har lagt en stor vikt vid en kvalitativ analys och man har

genomfört två oberoende studier för att variera på modellrisken.

Utvärdering 2: Wassum anser att den analys som utförts inom AP2 har fångat upp de

viktigaste aspekterna av pensionssystemet. Vidare bedömer Wassum att andra AP-fonden är medveten om de begränsningar som finns och att dessa troligen uppstod på grund av tidsbrist.

Utvärdering 3: Den analys som Wassum har kommit fram till är att AP3 är den mest

sofistikerade buffertfonden på grund av dess interna expertis. Att bestämma den optimala portföljen är en komplicerad process och kan därmed försvåra kommunikationen inom styrelsen.

Utvärdering 4: Genom att undersöka effekten av de studerade portföljerna på utgående

pensioner kan man förfina analysen enligt Wassum. Men även att man främst ska fokusera på känslighetsanalyser.

_____________________________________________________ 40

http://rixlex.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&rm=2001/02&bet=180&typ=prop

24

3.7.2 Referens 2

”150 miljarder sparas om AP-fonderna slås samman”.

Publicerat 2009-11-30 00:50 Denna artikel nämns i avsnittet om problemformulering och här beskrivs den mer utförlig.41

För endast några månader sedan publicerades en ny rapport från ESO. Malin Björkmo från Finansinspektionen har i uppdrag av ESO utrett AP-fonderna och kommit fram till följande:

Svenskarnas pensionspengar bör samlas i en enda fond. En ny myndighet med ansvar för förvaltningen bör inrättas.

Tio år efter den stora AP-fondsreformen är det dags att göra om regelverket.

Buffertkapitalet på mer än 750 miljarder kronor bör samlas och förvaltas i en enda fond. Över en 75-årsperiod skulle det innebära en besparing på ofattbara 150 miljarder kronor.

För att styrningen av den nya fonden ska ske utifrån vad som är bäst för pensionssystemet och medborgarna bör en myndighet skapas under riksdagen.

Dessutom bör styrelsearvodena höjas och kapitalförvaltningskompetensen stärkas.

______________________________________________________

41

25

3.8 Tidigare forskning

Idag känner vi inte till att det har gjorts en tidigare studie om AP-fondernas riskjusterade avkastning och utifrån indexet (SIXRX). Vi har däremot uppmärksammat att Finansdepartementet årligen ger ett uppdrag till konsultbolag att utvärdera AP-fondernas totala arbete. På uppdrag av Finansdepartementet genomförde Hewitt Wassum Investment Partners (HWIP) en årlig utvärdering av AP-fondernas kapitalförvaltning. Denna ligger sedan som grund till Regeringens årliga skrivelse avseende redovisning av AP-fondernas verksamhet42

Vidare visar rapporten en slutsats på att ingen av de fyra första AP-fonderna har nått sina målsättningar för överavkastning i jämförelse med de referensindex som har bestämts av styrelserna. Med tanke på de resurser som läggs ner på aktiv förvaltning inom fonderna bör också fokus på målsättningarna kring aktiv avkastning vara mycket stor. Undersökningen pekar också på att fonderna i stor utsträckning fokuserar på att överträffa referensindex och i mindre utsträckning att uppnå målsättningen om överavkastning.

År 2008 gav Finansdepartementet ett uppdrag till McKinsey & Company som skulle utvärdera AP-fondernas verksamhet 2009. McKinsey & Company har anlitat KPMG som underkonsult. 43

Anledningen till att Finansdepartementet gav uppdraget till McKinsey & Company var att man ville skapa en god förståelse för fondernas verksamhet och för att se om det har skett förändringar i resultatet jämfört med Hewitt Wassum Investment Partners utvärdering under tidigare år.

Uppdraget bestod av två delar, första delen var en grundläggande utvärdering och andra delen var en utvärdering av ett fördjupningsområde. Den första delen av uppdraget behandlade den aktiva avkastningen, värdet av strategiska beslut samt validering av avkastning och risk under år 2009. Andra delen behandlade långsiktig fördelning för första till fjärde AP-fonderna.

_____________________________________________________ 42

http://www.apfond6.se/Global/Nyhetsbrev/2008-04-30%20Nyhetsbrev.pdf 2010.04.09 11:43

43

26

Det resultat KPMG kom fram till är att fondernas avkastning över perioden i hög grad är påverkad av det katastrofala året 2008. Då genererade fonderna i genomsnitt -21,7 %. Tredje fonden genererade en avkastning efter kostnader på -19,8 % jämfört med Andra AP-fonden som haft en avkastning på -24,1 %. Det här innebär att inte någon av Första till Fjärde AP-fonderna 2001–2008 uppnådde sina nominella målsättningar som för perioden varierar mellan 5,5 % och 6,2 %.

27

4 Resultat

I detta avsnitt representeras det resultat som tagits fram genom att teorierna har tillämpats på de siffror och variabler som undersöks i studien. Resultatet redovisas i form av tabeller och beräkningar.

Den riskfria räntan som används vid uträkningar är hämtade från riksbankens hemsida. Sedan har man tagit fram räntan för en statsobligation med en löptid på sju år.44

Statsobligationer

SE GVB 2Y SE GVB 5Y SE GVB 7Y SE GVB 10Y

Datum Värde Värde Värde Värde

2003-01-02 3,855 4,315 RF = 4,465 4,795

2003-01-03 3,9 4,38 4,525 4,86

2003-01-07 3,855 4,34 4,485 4,84

Marknadens jämförelseindex som har använts i denna uppsats är Six Return Index som visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar.45

28

4.1 Avkastning

Tabellen nedan visar avkastningen på samtliga AP-fonder samt Marknadsindex (SIXRX) för perioden 2003-2009 . Siffrorna tyder på att det inte finns stora skillnader mellan avkastningarna för AP1-AP4 och att samtliga fonder har haft en relativ jämn utveckling mellan åren. År 2009 hade alla fem fonder en hög avkastning.

AP7 skiljer sig med små marginaler och har även den högsta avkastningen på 69,1 %. AP1 och AP3 har under perioden 2003-2009 levererat samma totala avkastning på 58,1 %.

När det gäller SIXRX visar siffrorna på en större skillnad jämfört med avkastningen för respektive fond. Man kan bland annat se att SIXRX hade den högsta avkastningen år 2009 som låg på 53 %. En likhet är att alla fonder samt index hade en negativ avkastning under år 2008.

Siffrorna ovan är hämtade från årsredovisningar för AP1-AP4 samt AP7 (se bilaga 8.1). Avkastningarna för SIXRX är hämtade från Investors hemsida.

29

4.1.2 AP-fonderna & SIXRX

Nedan visas diagram för respektive AP-fond och hur avkastningen ser ut jämfört med SIXRX. Åren 2003-2006 samt år 2009 visade på positiva resultat för SIXRX eftersom den hade högre avkastning än AP-fonderna. En annan likhet kan man se under år 2008 då alla AP-fonder samt SIXRX hade en negativ avkastning som höll sig fram till 2009.

4.2 Genomsnittlig årsavkastning, Beta och standardavvikelse för respektive

AP-fond .

År Ř σ β AP1 8,30 14,679 0,4654 AP2 8,84 15,496 0,4914 AP3 8,30 14,513 0,4602 AP4 8,33 14,243 0,4587 AP7 SIXRX 9,87 18, 5714 21,849 30,55 0,6923 1

30

Den genomsnittliga avkastningen för fonderna skiljer sig ytterst marginellt. Även standardavvikelsen för samtliga fonder ligger på en jämn nivå. AP7 däremot har en större standardavvikelse vilket ger ett högre betavärde och avkastning.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

AP1 AP2 AP3 AP4 AP7

31

4.2.1 Treynorkvot

AP1 AP2 AP3 AP4 AP7 SIXRX

Treynorkvot 8,24 % 8,9 % 8,33 % 8,43 % 7,81 %

14,11 %

Treynorkvoten visar att det inte finns en stor spridning mellan de olika fondinriktningarna. Som man kan se i tabellen ovan är det AP2 som har högst Treynorkvot på 8,9 medan AP7 har lägst på 7,81. Den genomsnittliga Treynorkvoten ligger på 8,34 %. Sammanfattningsvis kan man säga att fonderna har liknande kvotvärden som inte avviker med varandra med undantag för AP7.

SIXRX har en Treynorkvot på 14,11 % vilket är högre än samtliga AP-fondernas Treynorkvot. Vid uträkning av Treynorkvoten för SIXRX har man använt sig av ett betavärde på 1 och värdet på RF är 4,465 %. Diagrammet nedan visar skillnaden mellan Treynorkvoten för SIXRX och respektive AP-fonder.

0 2 4 6 8 10 12 14 16

AP1 AP2 AP3 AP4 AP7 SIXRX

32

5 Analys

Under analysavsnittet kommer samtliga AP-fonder att jämföras och analyseras för att se vilka av dessa som har presterat bättre. Vidare kommer man att diskutera de bakomliggande orsakerna till detta.

Utvecklingen mellan AP-fondernas avkastning har varit väldigt jämnt. Fonderna har haft både ned- och uppgångar och detta kan man se som en konsekvens av förändrade faktorer i omvärlden.

Samtliga fonders avkastning sjönk kraftigt under år 2008 och den totala fondförmögenheten har krympt ihop med över 20 procent på ett år. AP-fonderna var inte ens i närheten av sina egna avkastningsmål.

Att samtliga fonder hade en negativ avkastning år 2008 beror på bankkriserna och konjunkturnedgångarna världen över. En annan orsak var den rådande IT-kraschen år 2000 och i början av fondernas startår 2001. Även då gick det dåligt för börsen vilket bidrog till en låg avkastning för samtliga AP-fonder. Den genomsnittliga avkastningen år 2001 för AP1-AP4 låg på 1,6 procent vilket var mycket lägre än fondernas uppsatta mål på 4-5 procent. Sämst gick det för AP7 som genererade en negativ avkastning på -35,0 procent.

33

Det finns flera andra faktorer som ligger till grund för det svaga resultatet som AP-fonderna har levererat år 2008. Man kan bland annat diskutera frågan kring de höga kostnaderna för AP-fondernas förvaltning jämfört med fondernas avkastning. Första till fjärde AP-fonden förlorade sammanlagt mellan 150-200 miljarder kronor år 2008. Detta beror främst på att fonderna investerat stora delar av sitt kapital i aktier och att kurserna har fallit kraftigt.

AP-fonderna återhämtade sig starkt under 2009. Den positiva börsutvecklingen och återhämtandet av aktiemarknaden under det gångna året har bidragit till AP-fondernas positiva resultat. Fonderna började även under samma år att sänka sina höga förvaltningskostnader med över 100 miljoner kronor.

Om man ser till den genomsnittliga avkastningen under den valda perioden har den varit positiv och standardavvikelsen för samtliga AP-fonder har en jämn fördelning. AP1 har en standardavvikelse på 14.679, AP2 15.496, AP3 14.513, AP4 14.243 och AP7 21.849.

34

Man kan se ett tydligt samband mellan den genomsnittliga avkastningen för AP-fonderna samt standardavvikelsen då en högre risk förväntas ge en högre avkastning. En högre standardavvikelse resulterar i en högre genomsnittlig avkastning, vilket stämmer överens med värdena för AP7.

Som tabellen ovan visar är det AP7 som har haft den högsta genomsnittliga avkastningen av samtliga fonder.

Vidare kan man även se att jämförelseindexet SIXRX är betydligt högre än AP-fonderna. Att den har en högre standardavvikelse kan förklaras genom de höga avkastningarna den har presterat genom åren 2003-2009 jämfört med AP-fondernas som är betydligt lägre.

Treynorkvot SIXRX 14,11 AP1 8,24 AP2 8,9 AP3 8,33 AP4 8,43 AP7 7,81

35 Treynorkvoten för AP-fonder och index

Diagrammet ovan visar tydligare hur stora skillnaderna är och AP7 är den fond som skiljer sig från mängden. Fonden har en treynorkvot på endast 7,81 och detta beror dels på att den har haft ett förhållandevis högre betavärde än resterade fonder vilket ger en lägre treynorkvot. Den 7:e AP-fonden är med andra ord sämst av samtliga fonder åren 2003-2009.

0 2 4 6 8 10 12 14 16

AP1 AP2 AP3 AP4 AP7

36

6 Slutsats

Detta avsnitt kommer att presentera de slutsatser som man kan komma fram till utifrån de resultat som har jämförts och analyserats.

Man kan inte dra en slutgiltig slutsats om vilken av samtliga fonder som har presterat bättre eftersom skillnaderna mellan dessa är små. Generellt kan man dock se att AP7 har haft en högre avkastning genom åren.

Samtliga AP-fonder har underpresterat de senaste åren. Det har inte gått bra för dem trots att de har återhämtat sig från förlusten år 2008. En anledning till detta är att AP1-AP4 är väldigt lika och ligger på samma nivå. De har inte redovisat några större siffror de senaste sju åren vilket förstärker argumentet om att samtliga fonden borde slås ihop.

När man ser till den genomsnittliga avkastningen under den valda tidsperioden har den varit positiv och standardavvikelsen för samtliga AP-fonder har en jämn fördelning. AP7 har den klart högsta standardavvikelsen.

Jämförelseindexet SIXRX är betydligt högre både vad gäller risk och avkastning än AP-fonderna.

37

Rangordning av AP-fonderna perioden 2003-2009.

Fond Treynorkvot Årsavkastning β

AP2 8,9 % 8,8 % 0,4914 AP4 8,43 % 8,3 % 0,4587 AP3 8,33 % 8,3 % 0,4602 AP1 8,24 % 8,3 % 0,4654 AP7 Genomsnitt 7,81 % 8,3 % 9,9 % 8,7 % 0,6923 0,514

Treynorkvoten för den svenska aktiemarknaden som helhet (riskpremien) var åren 2003-2009 hela 14,1 %. Samtliga AP-fonder underpresterade därmed. Den genomsnittliga årsavkastningen givet fondernas genomsnittliga risk (beta) 0,514 borde ligga på:

Fond

= R

F

+ (

M

- R

F

)

* β

Fond

= 4,465 % + 14,1 % * 0,514

= 11,7 %

38

Exemplet bygger på en placeringsstrategi där 51,4 % av tillgångarna placerades i ett svenskt aktieindex och resten 48,6 % i svenska statsobligationer. Risken blir därmed densamma som för fondernas genomsnittliga risknivå.

R

F= 4,465 M

=

18,57

Diagrammen ovan visar att alla AP-fonder ligger under marknadslinjen och har därmed underpresterat. AP-fonderna 1-4 verkar ha samma placeringsstrategi. Eftersom fonderna ligger under marknadslinjen har de för låg avkastning.

39

7 Källförteckning

7.1 Litteratur

Körner, Svante & Wahlgren, Lars. (2002) Statistiska metoder, Lund: Studentlitteratur

Vinell L, De Ridder A, 1995. Aktiers avkastning och risk, Nordstedts Juridik AB, Göteborg. Gavelin, Sjöberg (2007) Finansiell ekonomi i praktiken, Lund: Studentlitteratur

Nilsson, Pia. (2004) Fondboken - fakta & regler, Bookwell Borgå Johannessen, Asbjorn & Tuffte, Per Arne. (2003) Introduktion till Samhällsvetenskapligmetod, Liber.

Ross, Westerfield, Jaffe. (2005) Corporate finance, Boston: McGraw-Hill/Irwin.

Marianne Carlsson, Gunel Röner Douhan. (1992) Statistik - en introduktion, Runa förlag.

GöranDjurfelt, Rolf Larsson, Ola Stjärnhagen.(2003) Statistisk verktygslåda, Studentlitteratur AB.

40

8 Bilagor

8.1 Siffror från årsredovisningen för respektive AP-fond

AP1

År _{2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003}

Resultat och inflöden, mdkr

Fondkapital 31/12 202,3 171,6 218,8 207,1 187,3 156,8 139,3

Nettoflöden från

pensionssystemet -3,9 0,9 2,0 1,7 2,9 1,7 2,6

Årets resultat 34,6 -48,0 9,7 18,2 27,6 15,9 19,6 Avkastning och kostnader

totalportföljen, mdkr

Avkastning före kostnader 34,9 -47,7 10,0 18,5 27,8 11,4 16,5

Rörelsens kostnader, mdkr av

förvaltat kapital 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 0,09 0,11

Avkastning efter kostnader 34,6 -48,0 9,7 18,2 27,6 11,2 16,3 Avkastning och risk

marknadsnoterad portfölj

Avkastning % Portfölj 21,4 -22,4 4,4 9,2 17,0 11,4 17,1

*Dessa markerade siffror har vi med i våra beräkningar.

AP2

År 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003

Resultat och inflöden, mdkr

Fondkapital 31/12 204,29 173,34 227,51 216,77 190,59 158,12 140,35

Årets resultat 34,858 -55,06 8,718 24,506 29,568 16,119 20,693 Avkastning och kostnader

totalportföljen, mdkr

Exkl. provisionskostnader och

rörelsens kostnader % 20,6 -24,0 4,2 13,0 18,7 11,6 17,8

41

AP3

År 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003

Resultat och inflöden, mdkr

Fondkapital 31/12 206,5 181,0 224,9 212,2 192,0 160,3 142,5

Nettoflöden från

pensionssystemet -3,9 0,9 2,0 1,6 2,9 1,7 2,6

Årets resultat 29,4 -44,8 10,7 18,6 28,8 16,1 19,8 Avkastning och kostnader

totalportföljen, mdkr

Avkastning före kostnader 16,4 -19,7 5,1 9,7 17,9 11,4 16,4

Rörelsens kostnader, mdkr av

förvaltat kapital 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 0,2

Avkastning efter kostnader 29,4 -44,8 10,7 18,6 28,8 16,1 19,8 Avkastning och risk

marknadsnoterad portfölj

Avkastning % Portfölj 21,1 -21,9 4,1 8,9 17,3 11,4 17,2

*Dessa markerade siffror har vi med i våra beräkningar.

AP4

År 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003

Resultat och inflöden, mdkr

Fondkapital 31/12 195,7 164,7 207,3 200,5 180,1 151,4 135,5

Nettoflöden från

pensionssystemet -3,9 0,9 2,0 1,7 2,9 1,7 2,6

Årets resultat 34,9 -43,5 4,8 18,8 25,8 14,3 19,3 Avkastning och risk

marknadsnoterad portfölj

Avkastning % Portfölj 21,6 -20,8 2,5 10,5 16,9 10,6 17,0

42

AP7

År 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Totalrisk Premiesparfonden (standardavvikelse, %) 15,7 26,3 11,8 9,2 7,1 8,7 13,5 Totalrisk Jämförelseindex (standardavvikelse, %) 15,9 26,2 12,0 9,4 7,2 8,7 13,6 Stängningskursberäknad avkastning och risk

Totalavkastning Premiesparfonden (%)

31,9 -35,0 5,3 10,8 25,5 10,8 19,8

*Dessa markerade siffror har vi med i våra beräkningar.

SIXRX

År 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 SIXRX (avkastningsindex) i % 53 -39 -3 28 36 21 34

43

8.2 Uträkningar

8.2.1 Uträkningar på avkastningen för respektive AP-fond samt genomsnittlig

avkastning, beta och standardavvikelse

48 Medelvärdet av y = 9, 87 Medelvärdet av x = 18, 5714 β = (5 160,2) – 7 * 18,5714 * 9,87 = 3877,1_ = 0, 6923 (7-1) * 933,3025 5599,815

8.2.2 Uträkning av Treynorkvot