Genomsnittsskattning per delmål

Före Efter

32

4. Förmågan att utbyta och använda geografisk information

Under seminarieövningarna samt arbetet i den egna organisationen dokumenterades de övades diskussioner och inrapporterade svar i övningsstödssystemet. Resultatet av arbetet med uppgifterna gav en bild av vad som är viktigt i relation till beställning, leverans,

samverkan samt användning av geografisk information som underlag vid analys och beslut.

Utöver utvärdering av själva övningskonceptet och deltagarnas självskattning framkom även ett antal områden som behöver utvecklas för att både den aktörsinterna och den

sammanlagda förmågan kring användning av geografisk information vid samhällsstörningar ska utvecklas. Övningsdeltagarna påpekade att det är viktigt att dokumentera även det som krävs för att arbeta vidare inom området och att metod och kunskap måste hänga ihop och dokumenteras för att skapa kontinuitet.

Därför redovisas här slutsatser och rekommendationer inom hela ämnesområdet ”förmåga att utbyta och använda geografisk information vid samhällsstörning”.

4.1. Slutsatser och rekommendationer

4.1.1. Inhämta geografisk information från annan aktör Slutsatser

 Att på ett effektivt sätt använda geografisk information vid analys och beslut i hanteringen av en samhällsstörning kräver bland annat:

o Överblick över vilken geografisk information som finns att tillgå

o Förmåga att göra ett urval av geografisk information som är relevant för just denna händelse

o Förmåga att inhämta informationen, framför allt att kunna formulera behov och syfte med den önskade informationsmängden.

Utifrån dagens förutsättningar upplever aktörerna det svårt att få en bild av vilka organisationer som kan tillhandahålla olika typer av geografisk information. Det upplevs även svårt att göra själva urvalet bland den stora mängd geografisk information som finns.

33

 En stor andel av den tillgängliga geografiska informationen kräver förfrågan/särskild leverans.

 Beställarkompetens är mycket viktigt vid förfrågan om geografisk information hos annan aktör. Vid beställning bör både GIS- och KRIS-kompetens delta. En förberedd lathund kan vara ett stöd i att få med relevanta uppgifter i en beställning.

Rekommendationer

 Arbetet med att kartlägga och sammanställa vilken typ av geografisk information som respektive organisation kan tillhandahålla måste fortsätta för att skapa överblick och förenkla utbytet mellan aktörerna.

 Förslag till lathund som ger stöd vid urvalet av vilken geografisk information som behövs för aktuell situation bör förfinas (se Ubil 8A)

 Förslag till lathund som ger stöd vid beställning av geografisk information bör förfinas (se UBil 8B och Ubil 8C)

4.1.2. Leverera geografisk information till annan aktör Slutsatser

 En stor andel av tillgänglig geografisk information som kan levereras vid förfrågan kräver någon form av avtal.

 Robusta kommunikationssystem och standardiserade format framhålls som viktiga tekniska förutsättningar för informationsutbyte.

 Det finns ett antal tekniska och juridiska hinder för utbyte av geografisk information.

 Nedladdningstjänster eller leverans av data på bärbart media underlättar

sammanställning till en gemensam produkt för analys och beslut. Visningstjänster är sårbara, svåra att sammanställa och i vissa fall inte tillräckligt användbara för

användning under samhällsstörningar.

Rekommendationer

 Lokala, regionala och eventuellt nationella krishanteringsavtal bör upprättas som möjliggör snabb delning av avgiftsbelagd information. Här bör särskild studie göras på möjligheter till avtal med privata aktörer med kritiska informationsmängder.

 Undersök möjligheter till aktörsgemensamma tolkningar av lagar för att underlätta leveranser av geografisk information vid kris. Ett exempel är dataskyddsdirektivet vad avser personuppgifter i relation mot behovet av rädda liv och hälsa.

 Aktörer som tillhandahåller information via visningstjänster bör se över hur informationen görs tillgänglig, exempelvis om det är lätt att hitta efterfrågad information/tjänst och om den finns tillgänglig för nedladdning.

34 4.1.3. Använda geografisk information som underlag för analys och beslut

Slutsatser

 Analysgrupper med både KRIS- och GIS-kompetens ökar möjligheterna att utforma relevanta och tydliga beslutsunderlag.

 Frågor om informationssäkerhet och sekretess av geografisk information uppfattas som svår, särskilt vad avser aggregerade informationsmängder.

Rekommendationer

 GIS-förmåga behöver bli en naturlig del i analysfunktioner – både i den enskilda organisationen och i samverkan mellan flera aktörer. Detta behöver diskuteras i varje enskild organisation men även i relation till utvecklingen av gemensamma grunder för samverkan och ledning.

 Förslag till lathund som ger stöd vid konsekvens- och åtgärdsbehovsanalys med stöd av geografisk information bör förfinas (se UBil 9D).

4.1.4. Samordna geografisk information med andra aktörer Slutsatser

 Det saknas en samsyn kring användningen av geografisk information. Det finns idag ingen tydlig koppling till aktörsgemensamma grunder för samverkan och ledning.

 Aktörerna är inte fullt ut kompatibla vid användningen av geografisk information, exempelvis avseende gemensamma begrepp och symboler. Detta försvårar arbetet med samlad lägesbild och analys.

 Länsstyrelserna uppger sig ha förmåga att samordna geografiskt informationsutbyte med kommunerna inom respektive län. Däremot uppger deltagarna att det saknas förmåga och utvecklingsarbete för att centralt samordna de statliga aktörerna.

Rekommendationer

 Kopplingen mellan gemensamma grunder för samverkan och ledning och

användandet av geografisk information bör utvecklas. Geografisk information bör kopplas till rutiner för informationsinsamling och samlad lägesbild.

 GIS som underlag för lägesbild och beslutsstöd bör utvecklas. Funktionen bör bland annat tillföras till konceptet stöd till inriktning och samordning (ISF-STÖD)⁹, men även andra verksamheter där lägesbild och beslutsfattande kan stöttas med hjälp av GIS.

 Tydliggör behovet av samordning av statliga myndigheters metoder för användning och utbyte av geografisk information. Dessa behov är till stor del beskrivna i MSB:s rapport ”Ansvar, samverkan, handling. Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (Ju2015/1400/SSK)”.

 Ta fram och implementera gemensamma kartsymboler för företeelser kopplade till krishantering.

9 Se MSB:s gemensamma grunder för samverkan och ledning.

35

 Undersök möjligheter till gemensamma grundpaket och förberedda

informationslager utifrån krisscenarier eller tematiska samhällssektorer. Detta kan ge ett snabbare och mer enhetligt stöd som successivt byggs på utifrån aktuell situation.

Vissa möjligheter till samordning med Försvarsmaktens pågående arbete med att återskapa militärgeografiskt verk kan finnas.

4.1.5. Övrigt Slutsatser

 Det råder osäkerhet kring vilken myndighet som ”äger” frågan att utveckla förmågan att använda geografisk information vid samhällsstörningar.

Rekommendationer

 Lantmäteriet och MSB tillsammans med Länsstyrelserna bör ha stora möjligheter att ta initiativet att samordna metoder för utbyte av geografisk information på nationell nivå. Den nya nationella geodatastrategin¹⁰ är en bra utgångspunkt för fortsatt utvecklingsarbete inom området.

Under övningen identifierade framgångsfaktorer:

 Offensiva aktörer som tänker proaktivt kring nyttan med egen information

 GIS och KRIS i nära samarbete

 Hög beställarkompetens som kan beskriva syfte med efterfrågad information

 Förberedd grundplattform med geografisk information i lager

 Geografisk information som en naturlig del i analysarbetet

 Del av inriktnings- och samordningsfunktionskonceptets (ISF) stödfunktion

10 Nationell geodatastrategi (överlämnad till regeringen juni 2016), https://www.geodata.se/sv/Vad/nationell-geodatastrategi/

36

5. Bilageförteckning

Bilaga 1: Övningsbestämmelser

Bilaga 2: Förmågekatalog geodataförmåga vid samhällsstörning

Bilaga 3: Sammanfattande dokumentation utforskande seminarieövning Bilaga 4: Sammanfattande dokumentation arbete i egen organisation Bilaga 5: Sammanfattande dokumentation tillämpande seminarieövning Bilaga 6: Utvärderingsresultat övningskoncept

Bilaga 7: Utvärderingsresultat geodataförmåga vid samhällsstörning Bilaga 8: Lathundar

UBil 8A: Stöd vid behovsanalys av geografisk information UBil 8B: Stöd vid beställning av geografisk grundinformation

UBil 8C: Stöd vid beställning av geografisk händelsebaserad information UBil 8D: Stöd vid konsekvens- och åtgärdsbehovsanalys av geografisk händelsebaserad information