Genomsnittstid, deltagare med och utan SIP-erfarenhet

AR med SIP erfarenhet AR utan SIP erfarenhet

Handledare med SIP erfarenhet Handledare utan SIP erfarenhet Uppsatt tid

Diagram 8 Resultat på sluttest med SIP-erfarna deltagare.

Diagram 9 visar effektiviteten för individuella prestationer på sluttestet med deltagare som inte har tidigare erfarenhet av en SIP-station. Det var fem personer från AR-deltagarna som inte hade tidigare erfarenhet av en SIP-station och sex personer med handledare. Gruppen med AR hade ingen person som klarade 100 procents effektivitet, den närmsta klarade med 97 procents effektivitet. Deltagaren hade upptäckt alla placerade fel men missade ett instruktionssteg. Gruppen med handledare var det fyra deltagare som klarade med 100 procent effektivitet.

Diagram 9 Resultat på sluttest.

Diskussion

I detta kapitel diskuteras resultat kopplat till ställda frågeställningar i introduktionen. Det ges även en diskussion gällande teknologin, samhället och miljön.

7.1 Osäkerheter och kontaminering av data

Vid utförandet av experimentet var målet att deltagarna blev upplärda av antingen AR-glasögon eller handledare tills de klarade den uppsatta tiden på 100 sekunder. När de väl klarade att utföra arbetet under 100 sekunder fick de utföra sluttestet. Ett undantag skedde vid ett tillfälle där en av AR-delta-garna inte klarade den uppsatta tiden. Denna avvikelse exkluderades inte från huvuddata. Experimen-tet var tidskrävande och författarna var tvungna att gå vidare med andra deltagare för att hinna med tiden som var schemalagd på företaget. Deltagaren fick dock göra sluttestet även om denne var kvali-ficerad och som utfördes på en tid under 100 sekunder. I gruppen som fick upplärning med AR-glasö-gon var det både män och kvinnor som deltog, men i gruppen där upplärning skedde med handledare var det enbart män som deltog. Detta kan ha påverkat resultatet för upplärning med handledare.

De sista deltagarna som utförde experiment identifierade alla felen jämfört med deltagare som utförde experimentet i början. Detta kan bero på att handledaren kanske omedvetet eller medvetet ändrade sättet av upplärning under experimentets gång. Vid upplärning med handledare användes endast en handledare för alla deltagare. Handledaren blev medveten om vilka ”fel” som placerades ut inför slut-testet. Handledaren upplyste kanske mer än vanligt moment som felet skulle ske på. Detta kunde und-vikas genom att använda flera handledare och att handledarna inte fick kännedom om vilka fel som placerades ut. Alternativt kunde detta undvikits genom att placera randomiserade fel som varierade för varje testdeltagare. Felen som placerades ut var slangar som var missplacerade och klipps som inte var intryckta. Dessa fel var relativt enkla att manipulera tillskillnad från andra moment som tillhörde kontrollstationen.

Basic Skills är en avdelning där både handledare och arbetare är verksamma och utför deras vardagliga rutiner. Miljön är alltså inte en kontrollerad miljö. Detta medförde att deltagarna kunde vid vissa till-fällen bli distraherade av andra människor som var verksamma på avdelningen. Utöver detta var test-deltagarna från båda grupperna verksamma från två olika moduler. Det kan ha inträffat att test-deltagarna som utförde experimentet, samtalade med kollegor och andra deltagare. Testdeltagarna valdes ut från handledare från PES.

Ingen av AR-deltagarna hade någon tidigare erfarenhet av användning med AR-glasögon. Det förekom dock att ett fåtal av deltagarna hade tidigare erfarenhet av liknande teknik, som exempelvis VR. AR-deltagarna fick inte möjligheten att testa och bekanta sig med glasögonen innan experimentet. Delta-garna nämnde i enkäten att AR-glasögonen upplevdes ovana vid användning för första gången. Ett exempel är kvittering av station där användaren behöver peka med ett finger på ett virtuellt objekt (se figur 5). Deltagare kommenterade “Hitta next-knappen för att komma vidare” som svårast med att arbeta med AR-glasögonen. För en ovan användare kan detta moment upplevas komplicerat då av-ståndet till det virtuella objektet kan variera i realtid. Oerfarenheten av AR-glasögonen kan ha påverkat och gett en osäkerhet i resultatet. Diagram 5 visar genomsnittstiderna för varje arbetscykel. Vid första arbetscykeln är tiderna hos AR-deltagarna 1,87 gånger högre än de med handledare. Vid andra försö-ket är tiderna 1,27 gånger högre. Detta påvisar en osäkerhet hos AR-deltagarna vid första arbetscykeln

så som ovana av glasögonen. Denna osäkerhet påverkar hela resultatet och kan ge en fel representat-ion av hur snabbt användarna kan läras upp av AR-glasögonen.

7.2 Diskussion av vald metod

Online-verktyget gav en bra vägledning för val av arbetsstation där AR-glasögonen skulle implemente-ras. Svaren som gavs rörande kritiska hinder för några av stationerna var tydliga. Verktyget gav sedan instruktioner för vad som behövde justeras på arbetsstationen innan AR-glasögon kunde implemente-ras samt om det skulle vara en lönsam investering. Eftersom verktyget riktar sig mot produktion och inte specifikt i upplärningssyfte kanske svaren inte helt stämmer överens med utfallet. SIP-stationen fick 85 % lämplighet men för upplärningssyfte borde det vara högre. Verktyget kanske kan justeras så att användaren kan fylla i om AR-glasögonen ska användas i upplärningssyfte, där implementerings-möjligheterna troligen är större.

Genom att använda fallstudie som forskningsmetod gav det en djupare förståelse för implementering av AR-glasögon och gav oss vägledning för hur data skulle samlas in och analyseras. Vid projektets start var planen att genomföra enbart intervjuer och observationer. Under projektets gång var datasamlingen tvungen att förskjutas två veckor. Detta ledde till att enkäter valdes att användas för in-samling av data från deltagarna under experimentet, istället för intervjuer. Anledningen var helt enkelt att spara in tid vid transkribering och istället få möjlighet att spendera mer tid på analysen av data.

För observationerna bestämdes det i förväg att antalet gånger deltagarna ber om hjälp under experi-mentet skulle antecknas. Det blev tydligt under experiexperi-mentet med handledare att verkligheten var mer komplex att observera. Därför valdes att utesluta den data helt eftersom en jämförelse av de olika upplärningsmetoderna inte kunde utföras.

Programmeringen av AR-glasögonen var enkel att genomföra. Däremot märktes det att det är en ny produkt eftersom support saknades och det var svårt att felsöka på egen hand. Dynamics 365 Guides var användarvänligt och guider kunde enkelt skapas utan att importera CAD-filer. Under projektet me-nade några deltagare att det hade varit bra med en kompletterande röst till instruktionerna som gui-dade operatören under arbetssekvensen, om detta var möjligt att tillämpa undersöktes inte på grund av tidsbrist.

7.3 Diskussion av resultat

Ett pilottest genomfördes för upplärning med AR-glasögon. Detta gav en god kännedom om hur det verkliga testet skulle ske och gav en möjlighet till att korrigera det som inte gick rätt till. Det genom-fördes aldrig ett pilottest för upplärning med handledare. Detta medförde att vi inte säkerställde en-kätfrågorna och hur testet skulle genomföras exakt. Det uppstod några frågor från deltagare under enkäten, däremot utfördes den i direkt anslutning till testet. Så möjligheten att ställa och besvara frå-gor eller funderingar fanns. Något som blev tydligt under experimentet upplärning med handledare var att det inte gick att observera då testpersonen frågade handledaren om hjälp, eftersom dessa förde ett pågående samtal under tiden som upplärningen skedde. Handledaren förklarade och frågade test-personen saker relaterade till upplärningen, därför kunde inte en likadan observation som den som utfördes under testet med AR-glasögon genomföras.

Under experimentet med AR-glasögon upplevdes majoriteten av deltagarna som positiva till upplevel-sen. Detta stärktes även från svaren som samlades in med enkäten. AR-glasögonen var enkla att pro-grammera och användarvänliga. Däremot upplevdes vissa begränsningar. Begränsningar som tidigare forskning påtalat exempelvis den begränsade batteritiden kunde bekräftas. Under detta projekt kunde AR-glasögonen laddas mellan varje testperson, i en verklig produktion kan företaget behöva köpa in flera par glasögon för att kunna byta ut och ladda om vartannat. Ett alternativ vore om AR-glasögon som tillverkas för industriellt bruk bestod av utbytbara och laddningsbara batterier. En annan begräns-ning som har framlyfts av tidigare litteraturstudier som Egger och Masood (2020) och De Souza Cardoso, Mariano och Zorzal (2020), är AR’s framställningsnoggrannhet och spårningsteknologi. Under projektet ingick deltagare från både könen och olika åldrar. Vid vissa tillfällen uppmärksammades det att AR-glasögonen inte framställde de önskade virtuella objekten korrekt i den verkliga miljön. Det diskuterades om det kunde bero på deltagarnas varierande kroppslängder, men även om QR-kodens placering. Koden placerades på AGV:en istället för på motorn. Detta medförde att de virtuella objekten kunde projicerades på ytor som de inte var nämnda att framställas på då AGV:en ändrade läge.

Resultatet från experimentet visar att upplärningen skedde effektivast vid upplärning med handledare.

Under experimentet eftersträvades att minska variation som kunde påverka resultatet. Därför använ-des samma person vid upplärning med handledare för alla deltagande. På så sätt fick alla deltagare samma upplärningsprocess och samma förutsättningar. Ett alternativ som övervägdes var att samma person kunde läras upp av olika handledare. Detta hade däremot varit svårt att genomföra med samma testupplägg som för AR-glasögonen och med anledning av den rådande pandemin var det svårt att få tillgång till personal att testa med.

Den simulerade miljön på Basic Skills skiljer sig från den verkliga monteringsmiljön. Den riktiga monte-ringsmiljön är uppbyggd av ett par monteringsslingor, fem till sex stationer efter varandra som formar en u-skepnad. SIP-stationen är placerad avskild från dessa slingor. På Basic Skills fanns en enda rak linje av monteringsstationer och under studien placerades SIP-stationen avskild från linjen. En annan aspekt som skiljer dessa två miljöer åt är personantalet som är verksamma i miljön och även ljudnivån. Det är många fler verksamma personer på den riktiga monteringsmiljön jämfört med Basic Skills. Under stu-diens gång var ungefär sex personer verksamma. Ljudnivån på Basic Skills är oftast mycket lägre än i monteringsmiljön.

Den verkliga SIP-stationen i produktion har i dagsläget betydligt fler punkter att kontrollera jämfört med arbetssekvensen som testades under studien. Däremot sker upplärningen i produktion genom att hela arbetssekvensen delas upp i mindre arbetsstycken, vilket kan liknas med arbetssekvensen som användes i projektet. Sekvensen delas upp för att personen lättare ska lära sig en sekvens åt gången och kunna utföra arbetsmomenten felfritt och självständigt, innan nya instruktioner adderas. Vem som får bli handledare bestäms av produktionsledare. Personer med rätt kvalitetstänk kan få möjligheten att bli handledare. Det finns inget test i dagsläget på företaget som bedömer när personen är färdig-lärd, utan handledaren bedömer när personen är redo för att arbeta självständigt. Vanligtvis tar upp-lärningen en arbetsdag, uppdelat i fyra arbetspass. I dagsläget arbetar personalen på SIP-stationen efter en takttid på 76 sekunder.

Då experimentet utfördes på Basic Skills pågick det en utbildning av personal. Den största skillnaden mellan den simulerade produktionsmiljön och den verkliga produktionen var att det inte fanns några AGV’er (Automated Guided Vehicle) i rörelse.

7.4 Diskussion av frågeställningar

“Hur påverkas företaget ur lönsamhetssynpunkt vid implementering av AR-glasögon i upplär-ningssyfte?”

Hypotes: Upplärning med hjälp av AR-glasögon istället för med en handledare, kan effektivisera tiden det tar att lära upp en ny person. Genom att upplärning sker med hjälp av AR-glasögon kan handledare utföra sina vanliga arbetsuppgifter och därmed öka produktiviteten och lönsamheten för företaget.

Insamlad data tyder på att upplärning med handledare är mer effektivt än att enbart använda AR-glasögonen vid upplärning. Det krävdes färre arbetscykler att uppnå den uppsatta tiden på 100 sekun-der och fler fel upptäcktes på motorn vid slutkontrollen. Det finns många skillnasekun-der mellan upplärning med handledare och ett par AR-glasögon, vid närmare jämförelse av data är det svårt att tolka resul-taten och göra en rättvis bedömning. För att kunna jämföra en arbetsprocess med mänsklig interaktion och ett föremål hade fler punkter behövts undersökas, exempelvis kognitiv belastning, ergonomi och rörelsemönster. Däremot visar data att montörer som använde AR-glasögon vid upplärning klarade att utföra hela arbetssekvensen vilket tyder på att möjligheten att lära sig med AR-glasögon existerar.

Däremot krävs det fler och mer omfattande studier inom området. Även om det finns en risk att det tar längre tid för en ny person att lära sig arbetet, kan AR-glasögon vara en lönsam investering om de kombineras med en handledare, handledaren kan delvis frigöras och kan utföra sina vanliga arbets-uppgifter.

”Hur upplever montörerna användningen av smarta AR-glasögon under upplärning?”

Hypotes: Ny teknik som enligt flera studier inte är redo för implementation än. Få studier har gjorts gällande montörers syn på AR-glasögon.

Data indikerar att majoriteten är positiv till AR-glasögon och ser potential för AR-teknologin inom till-verkningsindustrin. Anledningar till att tekniken accepteras är troligen på grund av att glasögonen upp-levdes som behagliga att bära och inga negativa hälsoeffekter uppupp-levdes. Flera av deltagarna svarade i enkäten att det skulle underlätta upplärningen och att AR-glasögonen visade instruktionerna tydligt.

Det uppdagades vid studiens förlopp att deltagare som använde AR-glasögonen var mycket positiva till upplevelsen. En stor majoritet av deltagarna ansåg glasögonen vara “häftiga”. Detta kan anses som en moralhöjare bland arbetare. Det undersöktes dock inte hur AR-glasögonen uppfattas av deltagarna under regelbunden eller längre period av användning

7.5 Hållbar utveckling

Hållbar utveckling definieras ofta med “Sustainable development is development that meets the need of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (United Nations 1987, s 41). Vilket innebär att hållbar utveckling är en utveckling som inte äventyrar kom-mande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Industri 4.0 innebär att tillverkande företag övergår till ny teknologi, där operations-, kommunikation- och informationssystem integreras med in-telligent teknik (Bai, Dallasega, Orzes & Sarkis, 2020). Industri 4.0 kopplas samman med ett flertal tek-nologier, några av dessa är additiv tillverkning, artificiell intelligens, AR, automatiserade robotar, cy-bersäkerhet och simulering. Bai et al. (2020) menar att dessa teknologier kan bidra till att skapa en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling samt att hjälpa företag uppnå de globala miljö-målen. Enligt Bai et al. (2020) kan Industri 4.0 teknologierna positivt påverka samtliga av de globala

miljömålen. Industri 4.0 teknologier kan ge effektivare och förbättrad produktion samt bättre kon-sumtionsmönster, vilket kan påverka exempelvis målet Hållbar konsumtion och produktion positivt.

Genom att använda datacentrerad tillverkning kan detta leda till ett minskat koldioxidutsläpp och möj-lighet att spåra företagets koldioxidavtryck vilket positivt påverkar det globala målet att Bekämpa kli-matförändringarna (Bai et al, 2020). Enligt Beier, Ullrich, Niehoff, Reißig och Habich (2020) har Industri 4.0 möjligheten att bidra till att uppnå de globala miljömålen, däremot finns det en risk att det bidrar till motsatsen om hållbarhetsaspekter inte funderas på vid implementering av teknologierna. Beier et al. (2020) framhåller att få studier finns gällande Industri 4.0 och hållbarhet. Beier et al. (2020) menar att de flesta av dessa studier enbart fokuserar på hållbarhetsaspekter gällande ekonomi och socialt.

Även Kumar, Singh och Dwivedi (2020) menar att Industri 4.0 kan hjälpa företag att uppnå etiska och hållbara verksamheter. Kumar, Singh och Dwivedi (2020) påpekar att många studier inom området har utförts, däremot har dessa riktat sig mot stora företag och menar att studier riktade mot små och mellanstora företag behövs. Kumar, Singh och Dwivedi (2020) anser att det är en stor utmaning för små industrier och för utvecklingsländer att applicera Industri 4.0 teknologier eftersom det finns eko-nomiska begränsningar. Små till mellanstora industriföretag ställs under höga krav för att tillverka kun-danpassade produkter och minska på slöserier. För att klara sig på den globala marknaden krävs att de senaste teknologierna implementeras och för små till mellanstora företag kan detta vara svårt (Kumar, Singh & Dwivedi 2020). Projektet bidrar till det globala målet Hållbar industri, innovationer och infra-struktur. Målet innebär att industrier bör satsa på forskning och undersökning av nya teknologier (Glo-bala målen 2020a). Med hjälp av teknologins framsteg och forskning kan effektivare sätt upptäckas för att bidra till ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling (Globala målen, 2020a). Visar studien på goda resultat gällande effektivisering i produktion kan det leda till en minskad förbrukning av pappers-instruktioner. AR-glasögon kan bidra till att montörerna kan arbeta självständigt under upplärnings-processen i sin egen takt, vilket minskar stress och skapar en bättre arbetsmiljö. Detta påverkar den sociala hållbarhetsaspekten positivt. Handledare får möjlighet att utföra sina vanliga arbetsuppgifter istället för att stå med vid upplärningen vilket leder till en effektivare produktion och bidrar till en förbättrad ekonomisk hållbarhet.

Industri 4.0’s uppgång möjliggör att flera stora företag öppnar ögonen för nya tekniker som kommer implementeras i den nya industrin. Att realisera nya teknologier och tillämpa dessa i dagens industri kommer med fördelar. De stora fördelarna med industri 4.0 är att företag uppnår en mer flexibel pro-duktion som samtidigt är mer effektiv och med mindre slöserier. AR-teknologin är en av dessa nya tekniker som kommer att användas i den nya industrin. Att börja tillämpa AR-teknologin och andra teknologier som kommer användas i industri 4.0 kan ge företag ett bra rykte. Dessa rykten kan måla företaget som ett modernt företag som tillämpar nya teknologier. Detta leder till att företaget blir en mer attraktiv arbetsgivare samt förbättrar sin profil och position i marknaden. Ett bra rykte om ett företag påverkar inte bara företaget utan även staden som det befinner sig i. Företaget kan anses at-traktivt för nya arbetare från andra städer och detta leder till att staden växer och utvecklas.

7.6 Jämställdhet och etik

Jämställdhet är ett av de globala målen som innebär att kvinnor och män ska vara lika värda. Det ska inte finnas någon fördelningsdifferens av makt, inflytande och resurser mellan könen (Globala målen 2020b). “Att leva ett liv fritt från våld och diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet och helt avgörande för att människor och samhällen ska utveckla sin fulla potential” (Globala målen 2020b). Detta är utgångspunkt för en hållbar utveckling.

Atici-Ulusu, Dila Ikiz, Taskapilioglu och Gunduz (2019) undersökte ifall operatörer som använder AR i industriell miljö blir extra kognitivt belastade jämfört med operatörer som inte använder AR. Studien undersökte könsbaserade skillnader vid användning av AR. Atici-Ulusu et al. (2019) utförde studien på fyra friska deltagare varav två kvinnor och två män. Studien utfördes på en monteringslina i en bilfa-brik, där operatörerna fick utföra testet med och utan AR glasögon. Med hjälp av Elektroencefalografi (EEG) kunde den kognitiva belastningen mätas och analyseras (Atici-Ulusu et al. 2019). Resultaten från studien visade att operatörerna var mindre kognitivt belastade vid användning av AR. Resultaten påvi-sade ingen könsbaserad skillnad vid användning av AR (Atici-Ulusu et al. 2019).

In document Realisering av smarta AR-glasögon i en simulerad produktionsmiljö (Page 38-46)