• No results found

Genrefördelning och preferens

In document En hyllning till spelet (Page 70-72)

Granskningen av de färdigställda översättningarna gav vid handen att en stor del av

översättningarna – hela 56 stycken – var av spel vilka kategoriserades av GameFAQ:s som på något sätt hemmahörande i kategorin ”actionspel”. Hit räknas både plattformsspel och så kallade shoot 'em ups, i vilka spelarens huvuduppgift är att skjuta ned fiender och undvika farliga hinder (“Shoot 'em up” – Wikipedia: Den fria encyklopedin, 2010). På andra platsen kom rollspel med 19 översättningar, följt av actionäventyr, en genre med ett relativt stort historieberättande inslag i vilken actionsekvenser motiveras med en förhållandevis utförlig handling (“Actionäventyr” – Wikipedia: Den fria encyklopedin, 2010) med 15 översatta spel. Därefter uppvisade de olika genrerna följande fördelning i enighet med nedanstående diagram:

Diagram 2. De översatta spelens genremässiga fördelning.

Att actionorienterade spel visade sig uppta en så stor del av antalet färdiga översättningar måste anses som förvånande, då enligt Dietz (2006: 121) ”an entirely action-oriented game might only contain a few conversations between characters” samt ”a simple interface” och således vara förhållandevis enkla eller ointressanta för en översättare att arbeta med. Trots att detta inte stämmer för samtliga översatta spel i actiongenren – exempelvis visade sig spel som

Yoshi's Island eller Alien 3 innehålla relativt mycket text – visade sig dock en stor mängd

actionspel mycket riktigt innehålla mycket litet översättningsbart innehåll, något som lett till att översättningarna i många fall också tycks ha färdigställts förhållandevis snabbt. I den

medföljande ”readme”-filen till översättningen av actionspelet Talespin påpekar

romhackaren/översättaren Björn Åström exempelvis att översättningspatchen färdigställdes ”på ung. 2 timmar” (Åström 1998), och Johan Hedqvist påpekar i dokumentationen till sin

översättning av spelet Zombie Nation att översättningen var något han ”gjorde en kväll när jag inte hade något att göra” (Hedqvist 2000). Mattias Thorelli bekräftar, i ett uttalande från 2003, att han också anser att en stor del av alla svenska översättningar innehåller ”så lite text att en översättning är helt ointressant” (Thorelli 2003). Rollspelsgenren, som omfattade endast 19 översatta spel, utmärker sig däremot enligt O'Hagan (2009: 107) av att dess spel innehåller ”copious quantities of text” med ”the tendency […] to pack in game play times which may stretch to over 100 hours” och torde således ha utgjort ett intressantare mål för svenska

romhackare och/eller översättare än actionspel – i synnerhet då dessa är fria att välja ut vilka spel som helst för översättning eftersom deras verksamhet, till skillnad från professionella spellokaliserares, inte är finansiellt motiverad så att ”[t]he publisher usually decides what games are localized […] based on financial viability” (Chandler 2005: 47).

Enligt Christoffer Rosendahl kan det däremot vara så att rollspel, till skillnad från vad ovanstående diagram visar, i själva verket faktiskt kan ha utgjort den populäraste genren att översätta bland svenska romhackare, men att det samtidigt är viktigt att skilja mellan påbörjade kontra färdigställda översättningar, av vilka endast den sistnämnda sorten (se avsnitt 9,

genomgående) i denna uppsats har tagits med i statistiken och i det ovanstående diagrammet. Enligt Rosendahl är anledningen till att så få rollspelsöversättningar har slutförts att

översättningar av detta slag varit mycket krävande att slutföra, vilket lett till att många projekt har påbörjats men aldrig blivit färdiga:

Rollspel tenderar faktiskt att vara den mest populära genren att översätta. [...] Jag skulle nästan gissa på att rollspelsgenren dominerar bland antal påbörjade, men icke slutförda projekt. (Rosendahl 2010a)

Trots att Rosendahl här uttalar sig i mycket försiktiga ordalag tycks en granskning av svenska romhackningsgruppers webbsidor skänka ett visst stöd åt hans ”gissning”. Exempelvis framgår via gruppen Cyndeline Translations webbsida att 6 av gruppens 9 planerade eller påbörjade projekt kategoriserats av sidans skapare som tillhörande genren ”RPG”, den engelska termen för rollspel. De övriga två spelen förefaller vara av genren actionäventyr, vilken, som framgår av ovanstående diagram, också tycks vara en populär genre att översätta (Cyndeline Translations, 2010). Samma distinktion kan observeras via en granskning av en arkiverad version av gruppen

General CoolNES Translations webbsida från 2002, vilken visar att medlemmarna vid detta

tillfälle ägnat sig åt 15 ofärdiga projekt. Dessa utgjordes av spelen Castlevania II, Musashi no

bouken, Radia Senki, Bastard!!, Chrono Trigger, Ranma RPG, Dragon Quest 1+2, Gulliver Boy, Seiken Densetsu 3, The Violinist of Hameln, Villgust, Wonder Project J och Ys IV (General

CoolNES Translations: Gamla nyheter, 2001), av vilka endast de tre spelen Bastard!!,

Castlevania II och Violinist of Hameln enligt GameFAQ:s inte är hemmahörande i

rollspelsgenren. Likaså visar de arkiverade versionerna av The Translators sida för pågående projekt till konsolerna Super Nintendo (The Translators: Super Nintendo, 2001) och Game Boy (The Translators: Game Boy, 2001) att samtliga ofullbordade översättningsprojekt utom två som gruppens medlemmar år 2001 ägnade sig åt utgjordes av spel som enligt GameFAQ:s hemmahör i rollspelsgenren.

Oavsett om Rosendahls ovannämnda gissning angående rollspel som ”den mest populära genren” att översätta stämmer eller inte står det klart att spel tillhörande rollspelsgenren i varje fall tycks ha varit betydligt populärare att översätta än vad som framgår av statistiken. Hur kommer det sig i sådana fall att så få översättningar av denna typ har färdigställts, och att de färdigställda översättningarna till synes uppvisar en sådan preferens för actionrelaterade spel?

9.7 Diskussion av romhackarnas val av spel och attityder till sin

In document En hyllning till spelet (Page 70-72)