Manliga och kvinnliga förskollärare visar en samsyn i studien när de resonerar kring bråklek. Det blir tydligt att det finns ett gemensamt mönster för hur män och kvinnor uttalar sig. Med detta menar vi att det finns både män och kvinnor som anser att bråklek har positiva och negativa inslag och att bråkleken styrs i samma utsträckning av såväl män som kvinnor. I studien anser förskollärare att deras genus inte påverkar hur de förhåller sig till bråklek. Däremot, när förskollärare talar om bråklek ser vi att de visar på skillnader mellan hur pojkar och flickor bråkleker. Därför väcks det en fråga om varför förskollärare inte pratar om genus som viktigt i relation till sig själva men däremot lyfter de upp genusskillnader när det gäller barn.
Storli och Hansen Sandseter (2015) framhäver i sin studie att pojkar och flickor väljer olika lekar. Pojkar väljer superhjältelek, jagalek och slåsslek medan flickorna inte attraheras av dessa lekar i samma utsträckning utan föredrar att leka omsorgsfulla familjelekar (ibid.). Vi ser ett liknande drag i vår undersökning där det framgår att de intervjuade menar att pojkarna väljer bygglekar, superhjältelekar och brottning medan flickorna föredrar hus- och rollekar samt jaga- och springlekar. Det blir synligt att respondenternas beskrivning liknar de genusskillnader som Storli och Hansen Sandseter skriver om vad det gäller flickors och pojkars bråklek. I studien framgår att det framförallt är pojkar som lockas till bråklek men det är flickor som hämmas mest i dessa lekar. En anledning till detta med utgångspunkt i vår studie kan vara att förskollärare beskriver att jaga- och springlekar som föredras av flickor vägleds oftast bort inomhus. Vi upplever att detta kan leda till att flickorna i lägre utsträckning får möjlighet att utöva bråklekar jämfört med pojkarna vilket Tullgren (2004) också skriver om. Författaren anser även att flickor väljer familjelekar av den orsak att dessa typ av lekar stämmer med samhälleliga normer och därför avbryts inte av förskollärare. Därför antyder vi att flickorna inte väljer att bråkleka utan föredrar lekar som anses att vara önskvärda eftersom flickornas jaga- och springlekar regleras i högre utsträckning jämfört med pojkarnas superhjältelek och brottning. En annan aspekt som blir synligt är att förskollärare i sina utsagor oftast redogör för pojkarnas bråklek och har svårare att benämna bråklek som flickorna väljer. Vi kan även se i
42
vår studie att förskollärare delar pojkar och flickor utifrån deras egenskaper i en dikotomi när de talar om att flickorna är mer verbala medan pojkarna är mer fysiska. Vår slutsats är att när förskollärare talar om flickornas bråklek beskrivs den i förhållande till pojkarnas bråklek vilket tyder på att flickorna blir underrepresenterade och därför syns mindre i denna typ av lek.
Sandbergs och Pramling-Samuelssons (2005) samt Storlis och Hansen Sandseters (2017) studier visar att det finns genusskillnader i hur manliga och kvinnliga förskollärare förhåller sig till bråklek. Till skillnad från deras resultat visar vår undersökning att förskollärares genus inte spelar en avgörande roll i deras föreställningar om bråklek utan att de intervjuade framhåller andra faktorer som har påverkat förskollärares förhållningssätt. Sandberg och Pramling- Samuelsson framhäver i sin studie att manliga förskollärare intar en aktiv roll i bråklek medan kvinnliga förskollärare intar en observerande roll i omsorgsfulla lekar. Forskare kopplar denna distinktion med förskollärares egna lekerfarenheter från deras barndom. Till en viss del visar vår studie ett annat resultat, att förskollärare menar att det inte är man eller kvinna som avgör hur de förhåller sig till bråklek utan det är personen i sig som spelar en roll. I vår studie framgår det att det handlar om att förskollärare menar att det handlar om hur man som människa har formats under sitt liv, hur man har uppfostrats och vilka livserfarenheter man har fått. Därtill anser majoriteten av förskollärare att vad de har lekt har påverkat deras förhållningssätt till bråklek vilket Sandberg och Pramling-Samuelsson (2005) samt Storli och Hansen Sandseter också (2017) påpekar som en väsentlig faktor. Dessa studier visar även att det framförallt är manliga förskollärare som är aktiva i bråklek vilket inte vår studie indikerar. Vår studie visar att det både finns manliga och kvinnliga förskollärare som är aktiva och observerande i förhållande till bråklek. Detta förstärker ytterligare vår slutsats att förskollärare deltar i bråklek på olika sätt av den anledning att de är olika individer som har formats på olika villkor. Exempelvis uttrycker förskollärare Gustav att han är mer tillåtande till lek- och byggande av pistoler eftersom han själv har lekt Cowboy och indian. I Gustavs exempel kan vi å ena sidan se hur genus traderas med vilket menas att Gustav för vidare manligt kodade lekar till pojkar i sin barngrupp där dessa lekar leks och lärs ut till nästa generations pojkar. Å andra sidan påpekar Gustav att han är mer restriktiv jämfört med sina kvinnliga kollegor när det gäller att sätta gränser i bråklek. Vår slutsats är att förskollärares olika lekerfarenheter som ibland kan ses vara kopplade till genus tillsammans med andra faktorer som uppfostran, livserfarenheter och utbildning skulle kunna vara några av de förklaringar till varför bråklek bemöts på olika sätt i förskolans kontext. Dessa olika sätt att bemöta bråklek kommer vi att diskutera i nästkommande kapitel.
43
6.3 Tillåtande av bråklek
En slutsats som kan dras utifrån vår studie är att förskollärare vägleder bråklek på olika sätt. Förskollärares vägledning genomsyras av två huvuddrag nämligen att bråklek antingen bevaras och utvecklas vidare eller avvisas. En fråga som kan ställas är varför bråklek vägleds av förskollärare. Med utgångspunkt i vår studie blir det synligt att förskollärare har olika föreställningar och värderingar om vad en bra bråklek är. Enligt Tullgren (2004) kategoriseras lekar utifrån dess innehåll vilket innebär att lekar styrs i förhållande till lekens budskap som anses vara positivt eller negativt. Exempelvis skriver författaren att högljudda och stökiga lekar inte föredras av vuxna och därför regleras bort. Trots att några förskollärare i vår studie deltar i bråklek med avsikt att bevara den, resulterar det sig att dessa förskollärare deltar i bråklek på sina villkor och inte barnens. Detta innebär att bråklek styrs till en bestämd riktning som är önskad av vuxna. Rantala (2016) framför i sin studie att barn är underordnade vuxna i den bemärkelse att barns beteende regleras och styrs av vuxna när de övervakar barn. Eftersom förskollärare i vår studie upplever att bråklek kan leda till ett riktigt bråk tenderar bråklek och barns beteende att normaliseras i förskolans kontext. Studiens resultat visar också att bråklek framstår som en maskulint kodad lek i vilken både pojkar och flickor vägleds till att inta ett önskat beteende och närma sig till en ideal maskulin bild. Resultaten i vår studie tyder på att pojkarna vägleds i högre grad än flickorna när det gäller bråklek vilket även är synligt i Tullgrens (2004) och Rantalas (2016) studier. Det framgår också att pojkar och flickor vägleds på olika sätt vilket beror på den typ av bråklek de väljer.
Ett annat dilemma som uppstår i vår undersökning är att trots att förskollärare menar att barn i bråklek lär sig att uppleva sina känslor och testar sina kroppsgränser avbryter de ändå dessa typ av lekar. Enligt vår uppfattning leder detta till att barn inte får uppleva bråklek på sina villkor. En anledning till detta kan vara att förskollärare befarar att barn skadar sig och därför agerar de i förebyggande syfte. En annan slutsats som kan dras är att det finns en svårighet i att tolka och förstå barnens intentioner i bråklek vilket Storli och Hansen Sandseter (2015) också skriver om. Vår uppfattning är att förskollärare definierar bråklek i enlighet med teoretisk litteratur och definitioner som vi har tagit del av. Däremot, det de berättar i sina intervjuer visar delvis på ett annat synsätt. Det visar sig att förskollärare hanterar bråklek på olika sätt och att en del av dem inte stämmer överens med det som sägs om bråklek i tidigare forskning nämligen att det finns en otydlighet kring vad som är bråklek och aggressivitet.
44
6.4 Kritisk metodreflektion
För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsproblemet har vi valt att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer som vi genomförde bidrog till en nyanserad och rik empiri vilket medförde till att vi fick möjlighet att undersöka fenomenet bråklek från flera synvinklar. En problematisk aspekt som vi stötte på var att förskollärares nyanserade svar ledde till att materialet blev omfattande vilket i sin tur ledde till att vi ytterligare behövde avgränsa det i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. En annan aspekt som blev synlig var att förskollärarna svarade på kontroversiella frågor med försiktighet vilket väckte en tanke om vi kan nå den absoluta sanningen med hjälp av endast semistrukturerade intervjuer, här hade deltagande observationer varit ett viktigt bidrag. Denscombe (2018) menar att semistrukturerade intervjuer baseras på vad respondenterna säger vilket inte behöver betyda att det överensstämmer med det de verkligen gör. I och med detta skulle vår studie gynnas av en kombinerad metod som består av såväl semistrukturerade intervjuer som observationer vilket skulle bidra till att sammanföra förskollärares utsagor med deras sätt att agera i bråklek. Alvehus (2019) skriver att användning av flera metoder inte leder till en större sannolikhet utan det berör flera perspektiv och skapar en mångsidig bild av ett studieobjekt. Anledning till att vi inte valde observationer som en metod i vår undersökning berodde på en extraordinär omständighet nämligen Covid-19 pandemin vilket även uppmanade till digitala intervjuer via applikationen Zoom. Vi upplevde att det fanns flera fördelar med att genomföra intervjuer digitalt. Vi och respondenterna sparade tid, intervjuer videoinspelades och sparades på dator samt att vi kunde nå flera respondenter. Denscombe (2018) menar att internetbaserade intervjuer bidrar till att forskaren få större åtkomst till respondenter.
6.5 Framtida forskning
I det insamlade materialet fick vi syn på nya synvinklar när det gäller bråklek. Några förskollärare lyfte upp i sina berättelser hur föräldrar förhåller sig till barns bråklek och ansåg att manliga vårdnadshavare är mer positivt inställda till bråklek. När vi kartlagde befintlig forskning kring bråklek stötte vi också på denna synpunkt. Därför är det av intresse att forska vidare kring vårdnadshavares perspektiv gällande bråklek. En annan aspekt som blev synligt i en förskollärares utsagor var att det är barn i speciella behov som bråkleker mest vilket också är en spännande utgångspunkt att forska kring. Vidare skulle det också kunna vara intressant att observera hur manliga och kvinnliga förskollärare förhåller sig till bråklek för att ytterligare se om det leder till ett liknande resultat i en annan kontext. Alvehus (2019) lyfter en
45
problematisk aspekt gällande intervjumetoden nämligen att intervjuaren och respondenten skapar en bild av verklighet som är fastbunden med den specifika kontexten vilket innebär att forskningsresultat påverkas av den kontext och de deltagare som ingår i mötet. Avslutningsvis vill vi påpeka att studien behövdes avgränsas och därför kunde vi inte omfatta alla dessa perspektiv vilket innebär att vårt presenterade resultat inte är fastslaget utan det kan se annorlunda ut beroende på den metod, det urval och de perspektiv som forskaren väljer.
6.6 Yrkesrelevans
Lek har fått en större plats i den reviderade Läroplanen för förskolan Lpfö18 (2018) vilket enligt oss tyder på att den utgör en viktig del i barns vardag. Vårt val att undersöka en särskild typ av lek såsom bråklek grundades på att bråklek normeras och styrs av förskollärare (se kapitel ”Tidigare forskning”) eftersom den tenderar att upplevas som aggressivitet. Trots att diskussioner kring bråklek fanns sedan tidigare saknades det kunskap kring vad bråklek är samt hur förskollärare hanterar och ställer sig till den. Av denna orsak har denna studie en relevans till alla verksamma pedagoger och även för oss, framtida förskollärare eftersom vi har en möjlighet att bidra med denna kunskap och skapa en större förståelse kring ämnet. Studien behövs även i den utsträckning att den bidrar till att tydliggöra bråklek som en lek och inte riktigt bråk. Detta kan leda till att förskollärare kan få en mer öppen syn och kanske kan sträva efter att utveckla barns bråklek.
46
Litteraturförteckning
Agnafors, Marcus & Levinsson, Magnus (2019). Att tänka uppsats: det vetenskapliga arbetets grundstruktur. 1. upp. Malmö: Gleerups
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 2. uppl. Stockholm: Liber
Bateson, Gregory (2017). A Theory of Play and Fantasy. In Bruner, Jerome S., Jolly, Alison & Sylva, Kathy (red.) Play: its role in development and evolution. Electronic book. Harmondsworth: Penguin, pp. 190–209
Tillgänglig på Internet:
https://www.researchgate.net/publication/328486788_Play_its_role_in_development_and_ev olution
Blurton Jones, Nicholas (2017). In Bruner, Jerome S., Jolly, Alison & Sylva, Kathy (red.) Play: its role in development and evolution. Electronic book. Harmondsworth: Penguin, pp. 564-585 Tillgänglig på Internet:
https://www.researchgate.net/publication/328486788_Play_its_role_in_development_and_ev olution
Butler, Judith (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos
Connell, Raewyn & Pearse, Rebecca (2015). Om genus. 3., [omarb. och uppdaterade] uppl. Göteborg: Daidalos
Connell, Raewyn (1999). Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos
Coplan, Robert J., Bullock, Amanda, Archbell, Kristen A. & Bosacki, Sandra (2015). Preschool teachers´attitudes, beliefs, and emotional reactions to young children´s peer group behaviors. Early Childhood Research Quarterly, 2015, Vol. 30, pp. 117-127
47
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4. upp. Lund: Studentlitteratur
Di Carlo, Cyntia F., Baumgartner, Jennifer, Ota, Carrie & Jenkins, Charlene (2014). Preschool teachers´ perceptions of rough and tumble play vs. aggression in preschool-aged boys. Early Child Development and care, 2015, Vol.185, No 5, pp. 779-790.
Tillgänglig på Internet: https://doi.org/10.1080/03004430.2014.957692
Granberg, Tyko (2015). Killar behöver inte leka krig. Dagens Nyheter, 23 november. Tillgänglig på Internet: https://www.dn.se/asikt/killar-behover-inte-leka-krig/
Hangaard Rasmussen, Torben (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur
Jensen, Mikael (2013). Lekteorier. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Barbro (2013). Forskning om barn - intervju. I Johansson, Barbro & Karlsson, Marianne (red.) Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 57–79
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2017). Den fria lekens pedagogik: teori och praktik om fantasileken. Första upplagan Stockholm: Liber
Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2. uppl., Malmö: Gleerups
Löfgren, Håkan (2015). Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl Hultman, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 144 – 157.
Lpfö 98 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö98: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
48
Öhman, Margareta (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber
Öhman, Margareta (2019). Värna barns lekstyrka. Första upplagan Stockholm: Gothia fortbildning
Olsson, Mats (2015). Alla barn behöver vilda lekar. Dagens Nyheter, 24 november. Tillgänglig på Internet: https://www.dn.se/asikt/alla-barn-behover-vilda-lekar/
Rantala, Anna (2016). - Snälla du! Kan du sätta dig?: om vägledning i förskolan. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2016
Tillgänglig på Internet:
https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:975078/FULLTEXT02.pdf
Sandberg, Anette & Pramling-Samuelsson, Ingrid (2005). An Interview Study of Gender Differences in Preschool Teachers’ Attitudes Toward Children’s Play. Early Childhood Education Journal, 2005, Vol. 32, No. 5, pp. 297-305
Tillgänglig på Internet: DOI: 10.1007/s10643-005-4400-x
Storli, Rune & Hansen Sandseter, Ellen Beate (2015). Preschool teachers’ perceptions of children's rough-and-tumble play (R&T) in indoor and outdoor environments. Early Child Development and Care, 2015, Vol. 185, No.11-12, pp. 1995–2009
Tillgänglig på Internet: https://doi.org/10.1080/03004430.2015.1028394
Storli, Rune & Hansen Sandseter, Ellen Beate (2017). Gender matters: male and female ECEC practioners´ perceptions and practices regarding children´s rough-and-tumble play (R&T). European early childhood education research journal, 2017, Vol. 25, No. 6, pp. 838–853 Tillgänglig på Internet: https://doi.org/10.1080/1350293X.2017.1380881
Tullgren, Charlotte (2004). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Diss. Lund: Univ., 2003
Tillgänglig på Internet: https://portal.research.lu.se/portal/files/4592639/1693282.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig Forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
49 Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
50
Bilaga 1
Samtyckesblankett
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE
Datum 2020-04-06
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Hej! Vi heter Jana Dreimane och Donika Maloku och vi är två studenter som läser till förskollärare på Malmö universitet. Vi går i termin 6 och ska börja skriva vårt examensarbete med syfte på att ta examen i januari 2021.
Vi har fått din förskolans godkännande till att genomföra studien men behöver även ditt samtycke för att genomföra intervjuer. Vårt syfte med examensarbetet är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur förskollärare förstår och resonerar kring begreppet bråklek. Frågor som vi kommer arbeta med är exempelvis vad bråklek innebär och vad förskollärare har för föreställningar om dessa typ av lekar. Studien har en kvalitativ ansats vilket betyder att vi är intresserade av att samla förskollärares åsikter och tankar kring ett fenomen. Personuppgifter som vi är intresserade av är ålder och
arbetslivserfarenheter.
Materialinsamlingen kommer att bestå av individuella semistrukturerade intervjuer som kommer att spelas in med ljudupptagning. Intervjuerna kommer att spelas in via kommunikationsapplikationen som heter Zoom. Det insamlade materialet kommer att vara tillgängligt för oss, Donika Maloku och Jana Dreimane, handledare och examinator för examensarbete.
Samlat material och personuppgifter kommer att lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet, samt att samtyckesblanketterna kommer att förvaras oåtkomligt på Malmö universitet. Ett halvår efter examensarbete är godkänt och klart kommer allt material att raderas tillsammans med inspelat material.
På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas DIVA
(http://mau.diva-portal.org/smash/search.jsf?language=s v&dswid=4868)
51
Vår studie följer Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer och vi förhåller oss till nedanstående principer:
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konse- kvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är Examinerad.
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Donika Maloku Jana Dreimane
……… Studentens underskrift och namnförtydligande
Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail):
...
Ansvarig handledare på Malmö universitet: Erika Lundell
...
Kursansvarig på Malmö universitet: Sara Berglund
...
Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mah.se
Bilaga 2
Intervjuguide
•
Inledande frågor
1. Berätta lite om dig själv och hur gammal är du? 2. Vad fick dig att vilja jobba med barn?
3. Hur länge har du jobbat som förskollärare? •
Definition av lek
1. Vad är lek för dig?
2. Vilka lekar förekommer mest på avdelningen?
3. Vilka typer av lekar föredras av pojkar respektive flickor? •
Bråklek
1. Vad är bråklek för dig?