Det som tjejerna i huvudsak lyfter fram som skulle kunna bidra till att de känner sig mindre avvikande och som en del av samhället är medias framställning av deras bostadsområden. Alla tjejer betonar bristen på representation av tjejer från förorter och Lana menar exmepelvis att beslöjade muslimska kvinnor från förorter enbart representeras på ett sätt och i specifika sammanhang. Detta kan förstås med grund i Roosvall och Widerstedt (2015) förklaring om stereotypifieringar och hur kategoriseringar kan fungera som basis av homogena och exotifierande skildringar av det som egentligen är heterogena grupper. Att framställa beslöjade
32 muslimska kvinnor från förorten som förtryckta och att de enbart får representation av denna form kan förstås utifrån de har stereotypifierats utifrån kön, etnicitet, religion och klass. Det finns en universell föreställning om att det manliga könet är överordnat det kvinnliga (Hägerström et al., 2002), vilket kan hjälpa oss förstå bristen på representation av andra tjejer från förorter också. Från Dianas område är det enbart en kvinnlig artist som uppmärksammats till skillnad från de många manliga artisterna i området som får mycket representation i media. Detta pekar på osynliggörandet av tjejer där kön är den dominerande maktaspekten snarare än etnicitet, klass eller religion.
Ett uttalande som kan visa på en motsats, där andra maktaspekter som exempelvis ”ras” varit dominerande snarare än kön, är Nadjas berättelse om hur hon tvingades läsa svenska som andraspråk trots att hon talade lika bra svenska som de etniska svenskarna i hennes klass. Hägerström et al. (2002) menar att kvinnligt genus är förknippat med en högpresterande elev. I Nadjas fall går det således att se hur hennes utseende, eller maktaspekten ”ras”, vägde tyngre än könsaspekten och föreställningen om att flickor är duktiga i skolan. Vidare beskriver Nadja att hon upplever att det finns en bild av hur tjejer från förorter är och att denna föreställning skiljer sig från bilden som finns av tjejer från andra områden. Föreställningen som finns av att tjejer är lugna och tystlåtna tycks utifrån detta inte gälla tjejer från förortsområden vilket problematiserar könsaspekten som en egen kategori då detta fall visar på hur genus, etnicitet och klass samspelar och i sin tur skapar en åtskild föreställning. Detta bekräftas även av De los Reyes och Kamali (2005) som menar att kategorierna inte kan betraktas som enskilda kategorier som är oberoende av varandra då förtryck utifrån en kategori är integrerad i, och agerar i de andra kategorierna samtidigt. Ytterligare ett exempel som visar på hur andra maktaspekter än kön kan vara avgörande är hur kvinnliga artister från Ayas område sällan lyfts medan vita kvinnliga artister från andra områden konstant uppmärksammas i medier. Bristen på representation av tjejer tycks utifrån detta inte påverkas av genus då vita kvinnliga artister får representation i medier. Eftersom dessa artister även beskrivs vara från andra områden än förorter kan det även tolkas som att klasstillhörigheten är en avgörande faktor för vem som får representation i medier.
7. Slutdiskussion
Syftet med denna studie är som tidigare nämnts att belysa tjejers upplevelser av att bo i socioekonomiskt utsatta förorter, samt hur de upplever medias framställning av dessa bostadsområden, genom att genomföra individuella intervjuer med unga vuxna kvinnor som växt upp i och bor i förorter. Studiens resultat och diskussionen som genomförs nedan bör endast betraktas som individuella upplevelser och är därmed inte representativt för alla tjejers upplevelser av förortsområden och media. Frågeställningarna som denna studie har ämnat till att besvara är hur tjejerna upplever sitt bostadsområde, hur tjejerna upplever att media framställer deras bostadsområde samt hur upplevelserna av bostadsområdet kan förstås i relation till medias framställning.
De övergripande slutsatserna vi drar av resultatet och analysen är att tjejerna i denna studie känner tillhörighet och gemenskap i sina bostadsområden och upplever att medias framställning av förorter är vinklad, onyanserad och inte fullständigt överensstämmande med deras verklighet då media enbart fokuserar på kriminalitet. Tjejernas upplevelser av bostadsområdet kan förstås i relation till medias framställning på så sätt att det kan uppstå känslor av skam, nedstämdhet, ilska, uppgivenhet och missnöje när media målar upp en negativ bild av en plats som tjejerna känner gemenskap och tillhörighet till. Medias framställning av förorter menar tjejerna påverka hela samhällets bild av deras bostadsområden vilket leder till
33 att de känner ett behov av att ständigt försvara sig själva och sitt bostadsområde när de beskriver vart de bor.
Något som har varit anmärkningsvärt i resultatet som vi vill lägga tonvikten på är hur alla tjejerna i denna studie diskuterade bristen på representation av tjejer från förorter och att de inte får synas och höras i sina bostadsområden på samma sätt som killarna gör. Liljeholm Hansson (2014) har diskuterat tjejers plats i förorter och menar att killar från dessa områden ofta ses som huvudpersoner i området medan tjejerna ofta hamnar i skymundan och skildras som biroller. Tjejerna från dessa områden tycks vidare få en tillbakadragen och stereotypisk roll där de osynliggörs och underordnas, vilket även framgår i denna studie. I analysen diskuterar vi hur bristen på representation av tjejer från förorter kan förstås utifrån genus, klass och etnicitet men vi vill även anta att tjejer från förorter osynliggörs eftersom en “bra” ungdom med invandrarbakgrund från förorten inte överensstämmer med beskrivningen som vi menar att media vill förmedla av vare sig tjejer eller killar från förortsområden.
För att förändra bilden av tjejernas bostadsområden som de menar är mansdominerad med ett fokus på kriminalitet, lyfter tjejerna i denna studie sig själva. De argumenterar för att medias framställning behöver nyanseras och lyfter i detta argument fram sig själva som exempel på hur det kan göras. Tjejerna menar att detta kommer neutralisera den mansdominerade bilden av områdena samtidigt som tjejer från förorter ges ett utrymme att synas, höras och bryta den stereotypiska bilden som finns av tjejer från deras områden. I sin tur menar tjejerna att detta på lång sikt kan leda till att hela samhället kan få en nyanserad bild av förorter istället för den subjektiva och förenklade bilden som tjejerna upplever att omgivningen i nuläget har. Det är viktigt att betona att tjejerna inte förnekar förekomsten av kriminalitet i förorter utan tvärtom riktar de kritik mot dessa händelser men menar att media behöver nyansera sin framställning av förorter. Vi tycker att detta är en aspekt som är värd att beakta då ungdomar från förorten sällan framställs som motståndare till problematiken i sina områden.
Som en röd tråd genom hela resultatet har ett ”vi” och ”dom”-tänk kunnat utläsas där tjejerna i denna studie tillhör ”dom” och tycks uppfattas som en homogen grupp av samhället. Det som har varit intressant och gemensamt för tjejerna är att de refererar till sig själva som invandrare utifrån att samhället betraktar dem som det, trots att alla tjejer i denna studie förutom en, är födda och uppväxta i Sverige. Som De los Reyes (2005) påpekar är begreppet invandrare värt att problematisera då det i vardagligt språkbruk även omfattar andra generationens invandrare som är födda i landet, trots att de teoretiskt sett är och ska betraktas som svenskar. Utifrån den internationella tidigare forskningen tycks detta vara ett problem som även går att återfinna i andra länder då även ungdomar från förorter i Frankrike inte betraktas som vanliga fransmän trots att de är födda i landet (Jmf Laachir, 2007). Vidare har det framgått olika maktaspekter som kön, klass, etnicitet och ”ras” där exempelvis kön och ”ras” har fungerat som en dominerande maktaspekt i olika scenarion som beskrivs av tjejerna. Detta sätt att kategorisera människor på, oavsett om det är utifrån kön, klass, etnicitet eller “ras”, skapar och upprätthåller ett “vi” och “dom”-tänk där skillnader mellan människor och grupper understryks och en över- och underordning skapas. I sin tur leder detta till att “vi” och “dom” får olika förutsättningar och möjligheter till inflytande i samhället, vilket tjejerna menar är en förutsättning för att kunna känna delaktighet i större sammanhang.
Vi vill vidare belysa att en tjej påpekade individens egna ansvar att forma sitt liv, vilket även har poängterats av Sernhede (2002) som menar att tjejer från förortsområden i större utsträckning hävdar att ansvaret och möjligheten att forma sitt eget liv i slutändan ligger på den enskilde individen. Det går att ställa sig frågan hur det kommer sig att tjejer har ett sådant
34 tankesätt och vi menar att det kan ha sin grund i att tjejer inte identifierar sig med sitt bostadsområde på samma sätt som killar gör (Jmf Liljeholm Hansson, 2014). I förhållande till denna studie kan detta förklaras genom att tjejerna inte känner sig välkomna i sitt eget område på grund av platsen killarna tar. Vi menar att detta i sin tur kan påverka i vilken utsträckning tjejerna identifierar sig till sina områden. När tjejerna inte känner sig välkomna i sina områden och samtidigt stämplas utifrån sina bostadsområden av omgivningen, kan känslan av att tillhöra problematiseras.
Det är av stor vikt för socialarbetare att ha kunskap om tjejers upplevelser i förorter och vara medveten om den etnocentrism som samhället präglas av för att kunna minska risken för stigmatisering i arbetet med klienter som utgörs av denna målgrupp. Det är även av vikt för att på lång sikt kunna främja delaktighet och inkludering samt motarbeta stigmatisering, marginalisering och utanförskap. Segregationen som finns i socioekonomiskt utsatta områden och konsekvenserna som orsakas som en följd av detta är samhällsproblem som inte minst är av relevans för det sociala arbetet. Tjejerna i denna studie beskriver bland annat känslor av utanförskap och svårigheter att fullständigt känna sig delaktig i samhället. Detta är av särskild betydelse för socialt arbete då socialtjänsten enligt 1 kap. 1 § SoL ska främja människornas sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. I arbetet med socioekonomiskt utsatta områden är det av vikt att samtliga grupper som finns i dessa områden beaktas och känner sig delaktiga och synliggjorda. Genom att ta del av tjejers upplevelser av förorter kan problem som berör dem belysas och socialtjänsten kan forma insatser anpassade efter tjejer i dessa områden. Invånare i socioekonomiskt utsatta områden bör inte ses som en homogen grupp utan insatser för inkludering i samhället bör formas utifrån olika perspektiv. Avslutningsvis kan det för framtida forskning vara av intresse och relevans att närmare undersöka skillnader, och vad de kan bero på, i identitetsskapandet mellan tjejer och killar från förortsområden då tjejerna i denna studie, likt tidigare forskning, inte tycks identifiera sig med sitt bostadsområde i samma utsträckning som killar gör. Av resultatet i denna studie har det även framgått att tjejerna var mer måna om omgivningens reaktioner på deras bostadsområden när de var yngre. Utifrån detta kan det även vara intressant att undersöka yngre tjejers upplevelser av förortsområden för att se om det finns skillnader i upplevelserna av bostadsområdet och vad det kan bero på. Vårt syfte var att lyfta tjejers röster och i samband med det fick vi möjligheten att ta del av en större bild som skildrar många olika perspektiv av samma problematik. Trots att denna studie inte möjliggör generella slutsatser utifrån valet av metod, anser vi att studien är betydelsefull för att öka förståelsen för tjejers upplevelser och att studien kan ligga till grund för vidare forskning inom området.
35
8. Referenslista
Andersson, E. & Magnusson Turner, L. (red.) (2001). Den delade staden: segregation och etnicitet i stadsbygden. Umeå: Boréa.
Andersson, Å. (2003) Inte samma lika. Identifikationer hos tonårsflickor i en multietnisk stadsdel. Doktorsavhandling. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Apitzsch, U., Mulinari, D. & Räthzel, N. (2006). Bortom etnicitet: festskrift till Aleksandra Ålund. (1. uppl.) Umeå: Boréa.
Awad, T. & Sadeghi, M. (9 december 2019). Den egentliga kritiken av Träningpoddens avsnitt 197. Nyhetsbyrån Järva. https://www.nyhetsbyranjarva.se/den-egentliga-kritiken-av- traningpoddens-avsnitt-197/
Becker, H.S. (2006). Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Borelius, U. (2010). Två förorter. Utbildning och demokrati, vol 19 (1), s. 11–24. https://doi.org/10.48059/uod.v19i1.918
Dahlstedt, M. (2015) ”The politics of making demands: Discourses of urban exclusion and medialized politics in Sweden”, International journal of politics, culture, and society 28(2):101–117.
Dahlstedt, M. (2018). Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering. Linköping Studies in Social Work and Welfare. Linköping: Linköping University,
Avdelningen för socialt arbete, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
Dahlstedt, M. & Eliassi, B. (2018). Slaget om hemmet. Värden, utanförskapanden och förorten som folkhemmets periferi. Sociologisk forskning. (55:2–3, 203–223). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28088
Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
De los Reyes, P & Masoud, K (2005). Bortom Vi och Dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. (Statens Offentliga Utredningar [SOU] 2005:41). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Dikeç, M. 2006. Badlands of the Republic? Revolts, the French State, and the Question of Banlieues. Environment and Planning D: Society and Space 24 159-163.
Elsrud, Torun & Lalander, Philip (2007). Projekt Norrliden: Om småstadspressens etnifiering och genderisering av en förort. Sociologisk forskning. 44:2, s. 6–25:2, s. 6–25
36 Ericsson, U., Molina, I. & Ristilammi, P-M. (2002). Miljonprogram och media:
föreställningar om människor och förorter. Stockholm: Integrationsverket & Riksantikvarieämbetet
Forkby, T. & Liljeholm Hansson, S. (2011). Kampen för att bli någon: bilder av förorten och riskfyllda utvecklingsvägar i Göteborg. (1. uppl.) Göteborg: FoU i Väst.
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. 3 uppl. Göteborg: Daidalos.
Goffman, E. (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (3. uppl.) Stockholm: Norstedt.
Hammarén, N. & Johansson, T. (2009): Identitet. Malmö. Liber AB. Hultén, G. (2009) Journalistik och mångfald. Lund: Studentlitteratur AB.
Hwang, P., Frisén, A. & Nilsson, B. (2018). Ungdomar och unga vuxna: utveckling och livsvillkor. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Hägerström, J., Petersson, A., Plantin, H., & Yebio, B. (2002). Mångkulturalism i teori och praktik. LoK-rapport 3. Retrieved from Malmö högskola.
Hägerström, J. (2004). Vi och dom och alla dom andra andra på Komvux: etnicitet, genus och klass i samspel. Department of Sociology, Lund University.
Insane Ninja (2019, 6 december). Jag reagerar på träningspodden och deras rasistiska avsnitt. [Video]. Hämtad från YouTube.
https://www.youtube.com/watch?v=R7oDacc81Hw&t=447s&ab_channel=InsaneNinja Jonsson, R. (2015). Värst i klassen: berättelser om stökiga pojkar i innerstad och förort. Stockholm: Ordfront förlag
Karlsson, L.B., Kuusela, K., Rantakeisu, U., Svedberg, L. & Wollter, F. (red.) (2013). Utsatthet, marginalisering och utanförskap. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Laachir, K. (2007). France´s “ethnic” minorities and the question of exclusion. Mediterranean Politics,Vol. 12, No. 1, 99–105, March 2007
Lahti Edmark, H. (2002). Förort i fokus - interventioner för miljoner : nordisk forskning om interventioner i "utsatta" bostadsområden : en kunskapsöversikt. (Integrationsverkets rapportserie).
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: att låta en värld öppna sig. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
37 Liljeholm Hansson, S. (2014). Berättelser om ungdomsgäng i förorten: genus, makt och moral. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2014. Göteborg.
Lundin, E. (2015). En dag bestämde jag mig för att vara svensk.
https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/a/7lxOVB/en-dag-bestamde-jag-mig-for-att- vara-svensk
Lunneblad, J. (2009). Utsatthetens mervärde: en studie av ”Skolan mitt i byn” i ett socialt utsatt område. Sociologisk forskning. (56:1, 63–69). Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29846
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (andra upplagan). Malmö: Gleerups Utbildning.
Moberg Stephenson, M. (2021). From Young Migrants to ‘Good Swedes’ : Belonging and the Manifestations of Borders and Boundaries in NGO Social Work (PhD dissertation, Örebro University). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-90141 Molina, I. (1997). Stadens rasifiering: etnisk boendesegregation i folkhemmet =
[Racialization of the city]: [ethnic residential segregation in the Swedish Folkhem]. Diss. Uppsala: Univ. Uppsala.
Molina, I. (2008). Den rasifierade staden. I Magnusson, Lena (red.) Den delade staden. Segregation och etnicitet i stadsbygden. Umeå: Boréa Bokförlag (andra upplagan) Nationalencyklopedin (2014). Nationalencyklopedin [Bd] 38 2013. Malmö: NE Nationalencyklopedin.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Roosvall, Anna & Widestedt, Kristina (2015). Medier och intersektionalitet. I Mediers känsla för kön. Feministisk medieforskning. Göteborg: Nordicom.
Sernhede, O. (2002). Alienation is my nation: hiphop och unga mäns utanförskap i Det nya Sverige. Stockholm: Ordfront.
Sernhede, O. (2011). Förorten, skolan, och ungdomskulturen: Reproduktion av marginalitet och ungas informella lärande. Göteborg: Daidalos.
Slater, T. 2011. From ”Criminality” to Marginality: Rioting Against a Broken State. Human Geography 4 (3).
SOU 2007:112. Svenska nyhetsmedier och mänskliga rättigheter i Sverige. En översikt. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
38 van Dijk, T. (1993) Elite Discourse and Racism. Sage Series on Race and Ethnic Relations. Volume 6.
van Dijk, T. (2000) »New(s) racism. A discourse analytical approach,« I Simon Cottle (red.) Ethnic minorities and the media, Buckingham: Open University Press.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wacquant, L. 2008. Urban Outcasts: A Comparative Sociology of Advanced Marginality. Cambridge: Polity Press.
39