I detta avsnitt kommer jag att behandla och jämföra citat från mina respondenter utifrån min tredje frågeställning angående elevers syn på genus och dess eventuella påverkan på bedömning. I slutet på avsnittet resonerar jag sedan utifrån bakgrund, tidigare forskning och teoretiska perspektiv.
På enskilda delmoment tycker en respondent att "pojkarna överlag blir bedömda
högre på styrkemomenten och flickorna bättre på koncentrations och koordinationsmoment". Han tycker inte att de nationella kursplanerna bejakar pojkar
och flickors olikheter och inte heller någonting om genus. Skolan som han arbetar på följer delvis skolverkets förordningar men formulerar sig även själva. Han har dock erfarenhet om att "elever som håller på med till exempel ishockey på fritiden per
automatik får höga betyg i idrott och att det där blir en bedömning på deras fritidssysselsättning och inte på idrottsundervisning "
Vad det gäller orientering och simning så ligger tjejerna och killarna ganska lika betygsmässigt men att det är vanligare att tjejer håller på med simning på fritiden än killar, enligt hans egen erfarenhet.
Vidare kunde respondenten inte säga om läroplanen bejakar genus och killar och tjejers olika förutsättningar. Det är och andra sidan inte alls konstigt eftersom det inte står någonting om det i läroplan, kursmål eller betygskriterier. Deras lokala kursplaner och betygskriterier däremot är ju en förenkling av de nationella målen just för att det ska vara enklare för elever och föräldrar att förstå dem. Alltså som svar på min sista fråga säger respondenten att det är viktigt att följa de nationella målen men att dessa är luddigt utförliga så att det krävs att personalen på skolan gemensamt bryter ner och förtydligare målen.
På frågan om killar har bättre betyg än tjejer svarar en annan respondent bestämt nej. Under de två åren som han jobbat säger han sig satt högre betyg till tjejerna över lag. Detta ser dock olika ut från läsår till läsår menar han och syftar på detta läsår. Vidare förklarar respondenten följande:
"Tjejerna tar idrotten mer på allvar än killarna över lag.”
”Killarna har generellt en uppfattning om att idrotten ska vara kul medan tjejerna kanske ser det som vilket ämne som helst”.
” Tjejerna gör ofta sitt bästa även i de delar av undervisningen som de kanske inte tycker är så roligt. Killarna gör ofta inte det och detta har nog mycket med mognad att göra".
Ur ett genusperspektiv så ska tjejer och killar inte bedömas olika men respondenten tror att de omedvetet blir så eftersom de har olika fysiska förutsättningar.
Ett svar som jag fick av en respondent var att han tyckte sig se en skillnad mellan tjejer och killars inställning till idrottsämnet. Killarna var i högre utsträckning där för att han kul medan tjejerna förhållningssätt var som ett ämne i mängden. Hirdman menar att begreppet könsroll syftar på ett social konstruerat kön, alltså uppfattningen, inställning och beteende som formas i olika sociala sammanhang. Det sociala sammanhanget i detta fall är skolan i allmänhet och idrottsämnet i synnerhet. Just inställningen till uppgiften blir avgörande för resultatet det vill säga prestationen under lektionstid. Gannerud menar att i skolans värld värderas viss kunskap som viktigare än annan och att denna uppfattning bildas av män för män. Denna inställning kan vara direkt avgörande för bedömningen då killars prestationsnivå skiljer sig avsevärt beroende på moment i undervisningen. Det kan vara så att det läggs större vikt vid vissa delar av det centrala innehållet.
Utifrån min tredje frågeställning tycker jag att det är relevant att ta upp elevernas inställning till olika typer av undervisningsinnehåll eftersom det speglar deras prestation och i sin tur bedömning i just de moment som eleverna, utifrån kön anser mer intressanta än andra. Connells resonemang om institutionens genusregim och Hirdmans resonemang om genusregim på skolan kan kopplas till de omgivande kulturella aspekterna angående kön och genus gör sig här synlig. Elevernas inställning till de olika undervisningsmoment påverkas av deras syn på görandet av kön och genus som deras omgivning formar vilket kan bli direkt avgörande för betygsättningen och det verkar som respondenterna uppfattar det på samma sätt och ser det som en utmaning i sin lärarroll att arbeta med attitydförändringar inom idrottsämnet. I ovanstående citat från respondenterna kan jag urskilja en syn på killar och tjejer som två kollektiv, det generaliseras mycket i respondenternas uttalande. Respondenternas egna syn på görandet av kön och genus blir här synlig och motsäger den värdegrund som de enligt Lgr-11 skall arbeta utefter.
formativa bedömingen i idrottsämnet. Elevernas förkunskaper, den faktiskiska utvecklingzonen hamnar då i fokus. Respondenterna säger sig kunna urskilja könsrelaterade mönster i elevernas faktiska utvecklingszon som i detta fallet kan handla om val av fritidsaktiveter till exempel. I undervisningssituationer kan elevens attityd bli avgörande i dess sammarbete med andra, vilket i sin tur kan påverka inlärningsprocessen negativt. Den proximala utvecklingszonens omfattning kan därför blir begränsad och den formativa bedömingen riskerar kan få sämre effekt eftersom dialogen med de elever som har en negativ inställning påverkas negativt.
Den formativa bedömning kan vara mer effektiv på de elever med begränsade förkunskaper men en mer positiv attityd till uppgiften eftersom kommunikationen lärare och elev ej påverkas negativt av attityd. Summativ bedöming i praktiska moment i idrottsundervisningen kommer enbart till nytta där förkunskaperna hos eleven redan från början ligger i linje med de uppsatta mål som undervisningen står för.
10. Diskussion
I detta avsnitt kommer jag att utifrån mina frågeställningar diskutera mitt resultat utifrån bakgrund, tidigare forskning och teoretiska perspektiv.
I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslärarnas uppfattning om elevernas syn eller sätt att se på genus påverkar deras bedömning. Valet av undervisningsinnehåll påverkas också eftersom idrottslärarna utgår från elevernas intressen för att få en så stimulerande undervisning som möjligt. Bemötande mellan idrottslärare och elev i undervisningen påverkas också på olika sätt ur olika perspektiv. Detta främst för att elevernas beteende skiljer sig beroende på inställningen till idrottsämnet. Connell och Hirdmans menar att det att det är relationen mellan människor som skapar synen på genus och genusregimer. Jag tolkar det som att elevernas syn på genus och genusregimen på aktuell skola påverkar både undervisande lärare och alla elever på en strukturell nivå. Det finns olika faktorer som jag tror kan påverka elever och lärares syn på könsroller det exempelvis vara skolans
geografiska placering, det vill säga var i landet det ligger och kanske även kommunens storlek där kultur och historia kan ha avgörande roll för människornas uppfattning om genus. Här kan jag även dra paraleller till Hackings socialkonstruktivism. En annan tänkbar faktor kan vara utbildningsnivå på föräldrar som kan skilja sig avsevärt beroende på samhällets struktur runtomkring skolorna.
Precis som Sandahl skriver så påverkars undervisningen av olika ramfaktorer vilket även blir synligt i min undersökning. Klassernas utformning tycker jag är det mest avgörande för mina respondenters undervisningsarbete där överrepresentation av någondera kön påverkar elevernas inställning, bemötande, koncentration och i slutändan prestation. Andra typer av ramfaktorer är elevernas sociala och ekonomiska bakgrund som påverkar deras inställning till idrottsämnet enligt Sandahl. Initialt var det tänkt att mitt arbete skulle handla om på vilket sätt idrottslärarnas syn på genus påverkade deras dagliga arbete men under arbetets gång har jag kommit fram till att det kan finnas omkringliggande faktorer som påverkar framför allt genusregimen på skolor. Detta i sin tur påverkar alla människor som går och arbetar på skolan och deras relationer, sätt att bete sig och arbeta.
Elevernas fritidsysselsättningar påverkar deras prestationer i idrottsämnet enligt mina respondenter vilket Sandahl också skriver i sin avhandling. Jag kan tänka mig att det kan vara så att i en kommun där det finns ett elitlag i någon specifik idrott påverkar ungdomarnas syn på genus inom idrotten. Även om jag inte undersökt elevernas aktiviteter på fritiden så vill jag även där betona att ungdomars syn på genus även kan påverkas av de sociala arenor som de befinner sig i utanför skolan.
I styrdokumenten står det att lärarna skall utnyttja all tillgänglig information angående elevernas kunskaper utifrån kunskapskraven. Detta kan leda till att elevernas val av aktiviteter på fritiden kan gynna deras idrottsbetyg om dessa står i likhet med respondenternas egen idrottsbakgrund som kan påverka tyngden i det centrala innehållet. När det kommer till elevernas lärande och bedömning har jag Vygotskys sociokulturella inlärningsteori som utgångspunkt. Jag vill påstå att den formativa bedömning som sker i idrottsundervisningen påverkas negativt tenderar att bli lidande av elevernas iställning till delmomenten. Denna inställning begränsar deras
kontraproduktiv eftersom elever med negativ inställning helt enkelt inte vill lära sig att till exempel dansa. Pedagogernas uppgift blir därför att förska att förändra attityden till uppgiften innan den formativa bedömingen kan starta. På elever med klara könsstereotypa inställningar till idrott blir detta bli en väldigt stor utmaning jämförelsevis med andra de elever. En annan aspekt kan vara att elernas inställning till viss undervisning kan påverkas av socialekonomiska faktorer och förutsättningar att bedriva aktiviteter på fritiden. Den proximala utvecklingszonen hos dessa elever genererar därmed att bli konstant på grund av individens attityd och därmed brist på sammarbetsförmåga. Konsekvernserna av detta blir att den formativa bedömningen spelar ut sin roll och att bedömningen av dessa elever enbart blir summativ, både för de elever med goda förkunskaper och elever med begränsade förkunskaper.
Konsekvenserna av mina resultat blir att det finns en allmän uppfattning hos barn och ungdomar idag när det kommer till synen på genus inom idrotten. Jag tycker att det är viktigt att lärare ute i verksamheten arbetar aktivt för att ändra synen på genus för att det ska bli en förändring på attityden till ämnet. Därför är det viktigt att det finns en klar styrning och en tydlighet av undervisningsinnehåll och hur bedömningen går till. Detta kan jag tänka mig kan vara oklart för många elever som har klara uppfattningar om vilka moment som de prioriterar. Tydlig kommunikation vad som förväntas inom både teoretiska och praktiska moment är a och o för en djupare förståelse ämnesmässigt. Detta tror jag blir tydligt i lgr 11:s centrala innehåll och kunskapskrav. Att arbeta med attitydförändring kan vara både svårt och utmanade speciellt på skolor med en genusregim där religion eller kultur försvårar arbetet. Detta arbete blir dock därför ännu mer viktigt på den typen av skolor. Med kultur menar jag inte bara främmande kulturer med annan syn på könsroller utan även skolor på landsbygden där viss typ av syn på könsroller kan ha en tendens att konserveras, kanske på grund av att mångfalden av syn på könsroller kan vara begränsad.
Undervisning med blandade grupper tycker jag ger en större mångfald där elever med olika kön, bakgrund och syn på könsroller kan lära av varandra. På så sätt kan eleverna utveckla sitt resonemang kring synen på könsroller i allmänhet och idrottsämnet i synnerhet. I vissa fall håller jag med om att uppdelad undervisning visst kan ha sina fördelar initialt för att försöka arbeta med attitydförändringar hos eleverna. I bemötandet mellan undervisande lärare och elever är det viktigt att lärarna har en
gemensam strategi för att genom konsekvens fostra eleverna till goda samhällsmedborgare med en modern syn på könsroller i samhället.
En eventuell förklaring till mitt resultat kan vara att samtliga av mina respondenter är män mellan 25 och 55 där alla har en historia av lagspelutövande och där framför allt fotboll. Utifrån styrdokumenten kan detta påverka mina respondenters val av vilket centralt innehåll som deras undervisning präglas mest av. Om respondenternas egna intressen påverkar val av innehåll kan detta få konsekvenser för elevernas betyg.
Hade jag valt att intervjua enbart kvinnliga idrottslärare kan utslaget blivit helt annat. Just lärarnas egna föreställningar om könsroller tror jag påverkats av deras ålder och egen idrottsliga bakgrund. Även om det i denna uppsats inte fokuserats på idrottslärarnas egen syn på könsroller så tror jag att denna blir synlig i det vardagliga arbetet, främst när det kommer till bemötande och övrig dialog med eleverna. Alla respondenter arbetar på skolor förlagda på landsbygden vilket jag tror kan påverka resultatet.
Metoden som jag använt mig utav tror jag inte spelat särskild stor roll för mitt resultat. Nu i efterhand ångrar jag att jag inte intervjuat ett antal av eleverna också för att få en mer bredd och djup i mitt arbete. Om jag hade gjort det hade jag kunnat jämföra synen på könsroller mellan lärare och elever vilket jag tror hade gjort arbetet mer intressant. Det hade också varit intressant att som sagt även intervjuat kvinnliga idrottslärare och haft en större spridning på skolorna geografiskt för att få bredare och djupare perspektiv.