Genus i idrottsundervisningen

(1)

(2)

Datum: 2014-04-09

(3)

1. Abstract

(4)

2. Förord

Denna undersökning tog sin början 2006. Den rådande läroplanen för grundskolans var då Lpo-94. Detta är viktigt att poängtera eftersom året i skrivande stund är 2014 och en ny läroplan för grundskolan genomfördes 2011 och kom att heta Lgr-11. Intervjuerna gjordes under 2006 i slutet av min idrottslärarutbildning och undersökningen har inte kunnat färdigställas tidigare av olika anledningar. Utdraget från Lpo-94 som finns i min inledning är dock identiskt med Lgr-11 så jag kommer att referera till Lgr-11 i denna uppsats.

Stockholm, den 16 mars 2014

(6)

3. Inledning

I Lgr-11 står det att:

"Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet". (Lgr-11)

(7)

ett ämne där väldigt mycket handlar om praktiska och teoretiska prestationer? Detta tycker jag blir relevant i ett sammanhang som bygger på undervisning, relationer, bemötande och bedömning utifrån ovanstående stycke ur Lgr-11.

4. Syfte och frågeställningar

4.1 Syfte

Syftet med den här uppsatsen att få en förståelse för hur idrottslärarna tolkar sina elevernas syn på genus, samt hur detta påverkar deras undervisning, bemötande och bedömning.

4.2 Mina frågeställningar

1. Påverkar idrottslärares uppfattning om elevernas syn på genus deras val av innehåll i undervisningen och i så fall på vilket sätt?

2. Påverkar idrottslärares uppfattning om elevernas syn på genus deras bemötande av elever och i så fall på vilket sätt?

3. Påverkar idrottslärares uppfattning om elevernas syn på genus bedömningen i idrottsämnet och i så fall på vilket sätt?

5. Bakgrund och tidigare forskning

5.1 Styrdokument

(8)

Styrdokumenten utgår från ett centralt innehåll i alla ämnen. Ett centralt innehåll i idrottsämnet är till exempel ”komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter inomhus och utomhus samt danser och rörelser till musik”(Skolverket,2011,s 53)

Utifrån det centrala innehållet finns det kunskapskrav som är indelade i olika förmågor som skall bedömas. Det kunskapskrav som fokuserar på vilken nivå som eleven anpassar sina rörelser till olika moment på högsta nivå lyder:

“Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.”(Skolverket 2011,s 57)

Gällande bedömning står det bland annat att varje lärare skall:

“ vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper” (Skolverket, 2011,s 18).

5.2 Tidigare forskning

I Björn Sandahls avhandling Ett ämne för alla? Normer och praktik i grunskolans

idrottsundervisning 1962-2002 undersöks idrottämnets normativa och praktiska nivå

(9)

Sandahl skriver i slutet av sin avhandling att idrottsämnets undervisning påverkars av lärarnas och elevernas fritidsintressen vilket innebär att de elever som aktivt idrottar på fritiden blir mest delaktiva i och får mest inflytande. De elever som inte är aktiva idrottsutöverare på sin fritid blir mer passiva. Idrottsämnet blir därför ett av få ämnen i skolan där faktiska förkunskaper och intresse bidrar till elevers olika förutsättningar. Detta blir ett problem då den senare typen av elever tenderar att på grund av detta undvika idrottsämnet. (Sandahl,2005,s 282)

Följande artikel handlar om att uppmärksamma och problematisera kring en stereotypisk syn på genus och att barn redan i unga år socialiseras in i denna syn till exempel genom leken i skolan. Ett exempel på detta är Håkan Larsson som forskat om genus och idrott skriver i sin bok Att bli bra eller bara snacka med kompisar - en

studie om idrott och genus att genus är djupt integrerat med olika former av

maktrelationer och att den allmänna uppfattningen i vårt samhälle är att män anses vara mer aktiva, prestationsorienterade och producerande än kvinnor. Kvinnorna däremot anses vara relationsorienterande, passiva och reproducerande. Detta medför att kvinnlig och manlig idrottsdeltagande anses uppfylla olika behov då kvinnor är relationsorienterade och män prestationsorienterade. (Larsson, 1998)

(10)

egenskaper kom att värderas olika beroende på om de tillhörde flickor eller pojkar. Alltså var det så att lärarna utifrån sina föreställningar om kön tolkade elevernas egenskaper. (Gannerud, 1999,s 11-14)

En annan typ av undersökning angående genus i skolan har varit att görandet av genus redan bildas i små barns lek. Där genusforskaren Raewyn Connells i sin bok

Om genus för en introduktion om centrala delar i genusforskningen där han kopplar

(11)

6. Teoretiska perspektiv

I detta kapitel kommer jag att presentera de teoretiska utgångspunkter jag har för min undersökning. Att presentera ett genusperspektiv är nödvändigt eftersom genus är det begrepp som jag kommer använda mig av i relationen lärare-elev och dess påverkan på undervisningsinnehåll, bedömning och bemötande när jag senare analyserar och diskuterar mitt resultat.

6.1 Genus

Raewyn Connell menar att begreppet genus har under de senaste trettio åren blivit en allmänt övergripande term. Ordet kommer från en indoeuropeisk ordstam och betyder ” att producera ”. Denna term har dock inte blivit accepterad överallt och på vissa språk betyder begreppet ”sort” eller ”klass”. I grammatiken har begreppet syftat på olika typer av substantiv som visar skillnaderna i kön eller avsaknad av kön. Detta har påverkat många kulturer där även föremål och sinnestillstånd fått en könstillhörighet, inte bara människor. Begreppets betydelse grundar sig vanligtvis i de kulturella skillnader som finns mellan kvinnor och män som har sitt ursprung från uppdelningen mellan hanar och honor som finns inom biologin.

Connell menar att forskning som gjorts inom samhällsvetenskapen vill släppa fokus på skillnaderna och istället fokusera på relationerna, att genus bygger på sociala relationer där grupper och individer agerar inbördes. Genus betraktas som en social struktur eftersom den sociala teorin uppfattar strukturer som bygger på varaktiga mönster inom dessa sociala relationer. I min undersökning ska jag undersöka hur genus kan gestalta sig i relation mellan idrottslärare och elever. Det finns en allmän uppfattning om genus i relation till människokroppen som bygger på kroppsliga skillnader mellan kvinnor och män. Connell skriver att det finns en arena som bygger på sociala processer där kroppar används i och definierar genus enligt följande ”Genus är en struktur av sociala relationer koncentrerade till den reproduktiva arenan och en samling praktiker (styrda av denna struktur) som drar in reproduktiva skillnader mellan kroppar i de sociala processerna ”. Dessa

(12)

av kraften när genusordningen reproduceras i sociala sammanhang. (Connell,s 21 2009)

Nathalie Koivula skriver i sin avhandling Gender in sports att när termen genus började användas beskrev det de kulturella och psykologiska dimensioner av det som betraktas som kvinnligt och manligt. Till skillnad från detta som kom termen kön att beskriva skillnaderna mellan kvinnor och män ur ett genetiskt perspektiv och vad som kommer att karakterisera detta. På detta vis var de två termerna genus och kön avsedda för att visa skillnaderna mellan det kulturella och det biologiska. En annan definition är att begreppet kön är kulturellt biologiskt konstruerat och genus en ständig pågående kulturell process som konstruerar skillnader mellan kvinnor och män. (Koivula, 1999)

6.2 Socialkonstruktivism

Ian Hacking skriver i boken Social konstruktion av vad? att en tidig huvudidé hos genusteoretiker var att genus, inte bestäms av fysiologiska skillnader mellan kön. Med begreppet genus tänktes som ett ”tillägg till fysiologin, en produkt betingad av den sociala världen”. Genus är en social kategori som bestäms i ett nätverk av sociala relationer. ( Hacking, 1999 )

Genusbegreppet har belysts av bland annat Yvonne Hirdman. I boken Genus - Om

det stabilas föränderliga former där Hirdman menar att genus handlar om processer

som styr våra inställningar till kön, inte att män och kvinnor har olika kön. (Hirdman, 2001, s 13).

6.3 Genusregim och genusordning

(13)

Connell kallar genusmönster i skolan för ” institutionens genusregim ”. Större mönster där olika institutioner ingår i och som påverkas av tiden kallar han för genusordning. Inom en institution stämmer oftast genusregimen väl överens med den allmänna genusordningen men inte alltid. (Connell, 2009)

Hirdman skriver att det som kännetecknar en genusregim beror på hur samhället i stort ser ut där till exempel religiösa, politiska, ekonomiska och materiella faktorer påverkar. Genusregimen i skolan kan kortfattat definieras som: ”det mönster av praktiker som konstruerar olika slag av maskulinitet och femininitet hos personal och elever och dessutom konstruerar en könsarbetsindelning inom institutionens ramar ” Genusregimen i skolan förändras med tiden dels genom förändringar i samhället utanför men skolorna kan även själva arbeta för att förändra detta på en lokal nivå. Skolans arbetssätt, arbetsområden och maktförhållanden påverkas alltså av genusregimen i övriga samhället. Det blir till exempel så att oftast så är det manlig litteratur, manlig historia som präglar skolans undervisning eftersom detta material anses har högre värde i den offentliga sfären. Det är även så att de ämnen i skolan som prioriteras är de ämnen som svara mot den dominerande gruppens val. Segregationen mellan män och kvinnor i skolan speglar också naturligtvis övriga samhället. Könsarbetsfördelningen utmärker sig på sätt att män oftast har högre positioner men även på uppdelningen mellan innehåll och arbete. (Hirdman, 2002)

6.4 Sociokulturell Teori

(14)

tagande. I lärande situationer i skolan bygger detta på att läraren ska se vart eleven befinner sig för tillfället och vad eleven behöver utveckla för kunskaper för att nå högsta potensiella nivå. De kunskaper som elever redan har kallas för den ”faktiska utvecklingszonen” och den ”Proximala utvecklingszonen” uppstår mellan elevens enskilt utvecklade kunskaper och den kunskap som kan förmedlas med hjälp av lärarens handledning. enligt Vygoskty. (Vygotsky, 1934)

6.5 Summativ bedöming

Summativ bedömning innebär att läraren summerar en elevs kunskaper vid en viss tidpunkt. Detta kan ske till exempel vid slutet av en termin,kurs eller prov. Detta görs noggrant med hjälp av förutbestämda matriser och uppnåendemål enligt lpo-94. Detta görs för att läraren ska få en uppfattning av vilka kunskaper som eleven har erhålligt och vilka kunskaper som saknas vid det aktuella tillfället. Betyg är det bästa exemplet på summativ bedömning eftersom det är just i betygen som elevens sammanlagda kunskaper räknas samman. (Korp, 2003)

6.6 Formativ bedöming

(15)

I detta uppsats kommer jag att referera till Connell och Hirdmans genusteorier och begrepp eftersom jag tycker att deras defenitioner passar bäst in på mitt syfte och frågeställningarna i denna uppsats.

7. Metod

I detta avsnitt kommer jag presentera mina metodologiska val.

7.1 Metodval

Denna uppsats tar sitt avstamp i ett kvalitativt metodologiskt arbetssätt. Jag har intervjuat fem manliga idrottslärare och har då utgått från mina frågeställningar och ställt frågor i semistrukturerade intervjuer som handlat om idrottslärarnas tolkningar av elevernas förhållningssätt till genus. Anledningen till detta val av intervjuer var att jag ville ha möjlighet till utsvävande svar av mina respondenter. Jag har använt en intervjuguide som i sin tur innehåller olika teman. Dessa teman är undervisningsinnehåll, bemötande och bedömning.

Brymans skriver i boken Samhällsvetenskapliga metoder att i en semistrukturerad intervju behövs inte frågarna ställas i någon speciell ordning och den som intervjuar har även möjlighet att ställa följdfrågor. Intervjun utgår ifrån ett så kallat frågeschema där frågorna är mer generella än i en strukturerad intervju. (Bryman, 2001, s127)

I en kvalitativ undersökning kan två typer av intervjuer användas. Den första är individuell intervju med en intervjuare och en intervjuperson. Den andra är gruppintervjuer där flera intervjuvpersoner intervjuas samtidigt. Den tredje är fokusgrupper som fungerar precis som en gruppintervju men en klar skillnad är att intresset för fokusgruppen ligger i hur intervjupersonerna intergrerar med varandara. (Bryman, 2011,s 446)

7.2 Urval

(16)

ett bekvämlighetsurval och genomförde mina intervjuer i min hemkommun. De skolor jag kontaktade var i första han F-9 skolor eftersom min utbildning inriktar sig mot åldrarna 4-9, grundskolans senare år. En annan anledning till att jag valde F-9 skolor var att jag skulle få underlag för framför allt min frågeställning gällande genus och bedömning. Därför ville jag ha respondenter som arbetade på högstadiet där betyg vid tillfället för intervjuerna sattes från årskurs 8. Det finns bara tre F-9 skolor i min hemkommun så urvalet var där rätt enkelt. Detta medförde att jag på två av skolorna fick intervjua två kollegor från samma arbetsplats för att få ihop fem respondenter. Detta kan ha påverkat min undersökning och jag hade troligtvis fått mer bredd i mitt resultat om alla respondenter arbetade på olika skolor. Kontakt togs med idrottslärarna på de fem idrottslärarna via telefon och tid bestämdes utifrån mina respondenters arbetstider.

Min första intervju var med en manlig idrottslärare i 45 årsåldern på en högstadieskola i Ljungby. Han var ursprungligen från Bosnien och hade arbetat som lärare i 35 år. Han var bosnisk professor i idrott och hälsa i Bosnien innan han kom till Sverige. Hans egen idrottsbakgrund är han har spelat fotboll på elitnivå i Bosnien, motsvarande division 1 i Sverige. Han har fått svensk lärarexamen och fotbollstränarlicens sen han kom till Sverige.

Respondent 2 är en manlig idrottslärare i 50 årsåldern. Har arbetat som lärare i över 30 år av dem endast 4 år på mellanstadiet. Har examen från GIH i Stockholm och tog där examen 1975. Hans idrottsliga bakgrund är att han själv spelat fotboll och numera är tränare och har arbetat på samma skola i Ljungby de senaste 20 åren även detta är en högstadieskola.

Respondent 3 är manlig idrottslärare i 25 års åldern har studerat på Växjö universitet och är tämligen nyutbildad. Han har bara varit ute i verksamheten i ett år och spelar även han fotboll på fritiden.

(17)

Respondent 5 är en manlig idrottslärare i 30 års åldern. Han har varit mycket aktiv tidigare inom fotboll och ishockey och innebandyn. Utbildning från GIH (Gymnastik och Idrottshögskolan ) 2 års utbildning i Örebro. Sedan vidare utbildning i Växjö 40 poäng pedagogik.

Mitt urval är väldigt begränsat till bara manliga respondenter. Jag är medveten om att detta kan påverka min undersökning. Det som kunde gjorts annorlunda hade varit att jag kunde val att intervjuat tre manliga och tre kvinnliga idrottslärare för att få mer bredd, djup och nyanserat resultat.

8. Genomförande

Intervjuerna spelades in på en bandspelare. Sammanställningen skedde sedan genom transkribering. Samtliga intervjuer gjordes i idrottslärarnas arbetsrum som på alla mina respondenters arbetsplatser låg i direkt anslutning till idrottssalen. Detta påverkade mina intervjuer negativt på grund av ljudnivån ifrån idrottssalen. Anledningen till att vi inte satt någon annanstans var på grund av tidsbrist. Kvalitén på ljudupptagningen på bandspelaren blev ibland dålig av denna anledning och försvårade ibland transkriberingen. Bryman skriver att det är viktigt att intervjuaren skaffar sig en tillitsfull relation med sin respondent för att underlätta samarbetet under intervjun. Intervjuaren skall bemöta respondenterna vänligt för att få dem avslappnade (Bryman,2001,s 132). I mitt fall påverkades mina intervjuer negativt av den stress som framkallades av tidspress som uppkom på grund av schematekniska faktorer. Detta hade kunnat undvikas om jag hade använt mig av telefonintervjuer istället.

(18)

kvinnor som respondenter så hade kanske mitt resultat blivit annorlunda. Det geografiska valet av skolor hade jag även kunnat sprida ut över landet för att få ett bredare perspektiv på hur uppfattningen om könsroller kan beskrivas i olika delar av landet.

En eventuell förklaring till mitt resultat kan vara att samtliga av mina respondenter är män mellan 25 och 55 där alla har en historia av lagspelutövande och där framför allt fotboll. Hade jag valt att intervjua enbart kvinnliga idrottslärare kan utslaget ha blivit helt annat. Just lärarnas egna föreställningar om könsroller tror jag påverkas av deras ålder och egen idrottsliga bakgrund. Även om det i denna uppsats inte fokuserats på idrottslärarnas egen syn på könsroller så tror jag att denna blir synlig i det vardagliga arbetet, främst när det kommer till bemötande och övrig dialog med eleverna. Alla respondenter arbetar på skolor som ligger på landsbygden vilket jag tror kan påverka resultatet.

Nu i efterhand ångrar jag att jag inte intervjuat ett antal elever och kvinnliga lärare för att få en mer bredd och djup i mitt arbete. Om jag hade gjort det hade jag kunnat jämföra synen på görandet av kön och genus mellan lärare och elever vilket jag tror hade gjort arbetet mer intressant. Det hade också varit intressant att även intervjuat kvinnliga idrottslärare och haft en större spridning på skolorna geografiskt för att få bredare perspektiv.

8.1 Reliabilitet och validitet

(19)

Validitet handlar om en undersökning verkligen undersöker det den syftar till att undersöka. Stabilitet handlar om mätningen är stabil över tid så att undersökningens resultat inte påverkas beroende på val av respondenter. Det betyder att undersökningen skall gå att genomföras på samma sätt igen utan större förändringar på resultatet.(Bryman, s86-88) I mina intervjuer kände jag att det var viktigt att frågorna jag ställde till respondenterna utgick från mitt syfte och frågeställningar. Frågorna i min intervjuguide utgick ifrån mina frågeställningar uppdelade på tre teman. Detta för att försöka få en högre validitet i min undersökning.

8.2 Etiska överväganden

Det finns enligt Vetenskapsrådet fyra vetenskapliga principer som skall följas när en undersökning skall genomföras. Dessa är Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet.

8.2.1 Informationskravet

Betyder att respondenterna får reda på sin roll i undersökningen samt vilka rättigheter de har. Innan intervjuerna genomfördes kontaktades respondenterna via telefon. 8.2.2 Samtyckeskravet

Innebär att respondenterna själva ska kunna godkänna sitt medverkande i undersökningen vilket också gjordes via telefon.

8.2.3 Konfidentialitetskravet

Konfidentialitetskravet handlar om att intervjupersonerna garanteras att inga personliga uppgifter eller namn kommer att förekomma i mitt arbete, inte heller något som gör att någon utomstående skall kunna få reda på deras identitet genom att läsa detta arbete.

8.2.4 Nyttjandekravet

(20)

användes att spela in intervjuerna på spelades över och lämnades tillbaka till Växjö Universitet efter transkribering.

8.3 Metodkritik

I kvalitativa intervjuer krävs mycket tid till transkribering, eftersom jag var noga med att intervjuerna skulle vara så autentiska som möjligt var jag väldigt noggrann med att transkribera ord för ord. Kvalitativa intervjuer kan även tänkas bli väldigt generella eftersom det är så få respondenter med i undersökningen. Kvale menar att kvalitativa intervjuer ändå kan vara mer fördelaktiga än kvantitativa då de kvantitativa intervjuerna tar mycket längre tid att analysera, vilket kan påverka resultatet. (Kvale, 1997) Det är viktigt att poängtera att informationen från intervjuerna är respondenternas egen uppfattning och inte några generella åsikter från idrottslärare som grupp. Dessa egna uppfattningar kommer ändå att ligga till grund för min analys. Andra metoder som jag skulle ha kunnat använda mig utav är lektionsbesök eller videoinspelning för att få ett tydligare resultat.

9. Resultat

I detta avsnitt kommer jag presentera mitt resultat utifrån mina tre frågeställningar.

9.1 Idrottsundervisningens könskodade innehåll.

(21)

En av respondenterna berättar att "flickorna ofta är mer motiverade för musik rörelse

och ofta är duktigare på detta moment än pojkarna.”. Respondenten säger också

att ”pojkarna däremot är bättre på bollspel och självklart moment där de har sin

fysik till fördel jämfört med tjejerna".

I resonemanget ovanför framkommer det att respondenten menar att det finns olika moment i undervisningen där tjejer och killars förmågor skiljer sig avsevärt. Till exempel menar respondenten att "tjejer är bättre på att planera, organisera och

lyssna medan killar då är bättre där det krävs mer fysik och i bollspel". I simning

och orientering ser han ingen som helst skillnad. Han är noga att påpeka att inte generalisera utan att detta beror mycket på vad det är för klasser det talas om. Olika klasser ser olika ut och det skiljer från klass till klass vilka som får de högsta betygen. De två ovanstående citaten handlar mer om respondenternas uppfattning om och förståelse kring genus detta kommer jag att återkomma till senare i min diskussion.*

Respondenten berättar vidare att han ibland delar upp flickorna för sig i viss undervisning för att på så sätt "lättare nå fram till dem". Detta säger han beror på att "killarna oftast tar mest plats och hörs mest". Han säger att detta även beror på hur pojkarna uppför sig och hur sociala de är. Ofta är det även så att det finns flickor som vill vara med pojkarna och då får de vara det. Ett annat sätt som han brukar vara att han brukar ge sina elever två valmöjligheter för att lura dem att välja. Sedan kvittar det om det är två saker som de gillar eller inte gillar för då har de ändå fått varit med och välja. Här kan en tydlig tendens att polarisera kön ses i respondenternas sätt att resonera.

På frågan om det finns moment som pojkar och flickor tycker mer om att göra så tar en annan respondent två exempel

"Om man tar innebandy till exempel så tycker ju oftast killarna att det är roligare än tjejerna

(22)

Respondenten tycker inte att det finns innehåll i undervisningen som lämpar sig bättre för pojkar än för flickor. Däremot säger han att det finns innehåll som han uppfattar mer intressant för de olika könen. När jag frågar hur han brukar planera sina lektioner svarar han att det beror helt på vilken lektion han ska ha men att han alltid tänker på att alla ska kunna delta så mycket som möjligt. Hans mål är att alla ska kunna delta och gillar inte när folk sitter still, hellre mindre grupper i undervisningen än större där folk får vänta på sin tur eller vara avbytare.

Han har även märkt av att flickorna tycker att det är intressantare med de teoretiska delarna i undervisningen. Jag frågar om det kan ha att göra med att den fysiska prestationen uteblir i detta moment och detta håller han med om. " Pojkar tror

generellt att idrotten bara handlar om fysiskt aktivitet " säger han.

Respondenter berättar vidare att han definitivt arbetar på speciella sätt för att få både killar och tjejer delaktiga i hans olika delmoment i undervisningen. Han brukar undervisa på en relativ låg nivå för att göra det intressant för så många som möjligt och inte bara de som är bra idrottsutövare och väldigt intresserade. De mer intresserade eller mer praktiskt lämpade eleverna brukar han då dela in i särskilda grupper för att uppnå ökad stimulans i undervisningen. Han brukar inte dela in i tjej och kill grupper utan gör grupperna efter nivå. Oftast handlar de om två grupper där de som kommit längre i utvecklingen är i samma grupp och de som har lite svårare får vara i en till exempel inom friidrotten. En annan sak som respondenten tycker är viktig i sin undervisning är förtrogenheten, att det till exempel inte är höjden som räknas vid höjdhopp utan tekniken.

Respondenten hävdar vidare att killar över lag har bättre fysiologiska förutsättningar för att prestera högre resultat än tjejerna på idrotten. Detta gäller ju förstås moment där det handlar om att prestera mätbara resultat. Inom musik rörelse till exempel tycker respondenten att killar och tjejer har samma förutsättningar. Däremot så betyder intresset på fritiden hur pass intränad man är på de olika momenten.

(23)

lite utav en jargong det vill säga att man som kille inte ska tycka att musik rörelse är kul men att de sedan tycker det är kul när de väl är igång.

Teorin i idrottsundervisningen tycker han att tjejerna är mer intresserade av än killarna och tjejerna har av hans egen erfarenhet även ofta högre betyg än tjejerna på de teoretiska delmomenten. Han säger att "Det är kul att undervisa killarna i dans

som de flesta tycker är tråkigt för att bevisa för dem att det visst kan vara kul". Han

tycker absolut att det finns delmoment i undervisningen där han ser tydligt att det är skillnad i prestation könen emellan, dansen är det delmoment som utmärker sig mest där tjejerna är klart bättre över lag. Han säger även att "bollspel är ett moment som

killar över lag är bättre i och det har nog ett samband med att de håller på mer med bollidrott på fritiden".

Tjejerna är klart bättre än killarna på att dansa tycker han och att många tjejer nog har bättre förkunskaper än killarna var det gäller de olika undervisningsmomenten. Detta kan även bero på att tjejerna tycker att det är roligare med dans än vad killarna tycker generellt menar respondenten. När det gäller lektionsplaneringen så tycker respondenten att det är viktigt att alla deltar i så stor utsträckning som möjligt. Han använder sig inte av någon speciell planering för killar/tjejer utan brukar dela in dem efter intresse och nivå. Det finns heller inga moment där killar och tjejer har samma förutsättningar i undervisningen eftersom han mer ser dem som individer än som kön. Alla individer har olika förutsättningar och skall bedömas efter dem. När en elev alltid gör sitt bästa i alla moment men kanske misslyckas med uppgiften i sig ser han dock som positivt.

(24)

genusordningen och samhället runtomkring. Även här kan det vara så att samhället eller kommunen som idrottslärarna arbetar i spelar en central roll för hur lärarna tolkar elevernas inställning till idrottsämnet beroende på syn på könsroller, det vill säga vilket förhållningssätt som killar och tjejer förväntas ha på undervisningens delmoment och vilka moment de tycker är roligast. Kommunens arbete med fritidsaktiviteter och föreningsliv kan här bli avgörande, inte bara för vilka idrotter som är möjliga att genomföra i kommunen utan även elevernas inställning till dem. Om det är elevernas val av aktiviteter på fritiden som styr deras syn vad som är roligt i idrottsundervisningen så påverkar samhällets utbud till delaktighet i allra högsta grad.

(25)

Tjejerna fokuserar till större del på de teoretiska momenten och killarna mer på de praktiska. Tjejer överlag tenderar att bli passiva i grupp där killar med deras beteende dominerar. Detta fenomen uteblir helt i det teoretiska arbetet. Gannerud skriver att lärarna tolkar elevers egenskaper utifrån sina egna föreställningar om kön vilket viss typ av gruppindelning kan vara ett bra exempel på. Om den huvudsakliga uppgiften för mina respondenter verkar vara att så många som möjligt ska ha roligt, hur blir det då i klasser med väldigt stor överrepresentation av något av könen? Kan det bli bollspel i större utsträckning då eftersom övervägande delen av alla killar gillar bollspel? Om det är tvärtom kommer dansen av rent naturliga skäl ligga mer i fokus? De egna föreställningar om görandet av kön och genus blir direkt avgörande för val av innehåll som inte är obligatoriska och som förväntas vara roliga. Respondenterna tenderar att ha ett polariserat perspektiv på kön och genus som påverkar hur de betraktar sina elever och hur de planerar sitt lektionsinnehåll. Detta blir tydligt när de väljer lektionsinnehåll utifrån elevernas intressen där bollspel och dans blir de två mest könspolariserade undervisningsmomenten, hur klassammansättningen ser ut blir då direkt avgörande för val av lektionsinnehåll. De har dock ambitionen att ge alla elever samma förutsättningar så blir det en svårighet att upprätthålla de krav och förväntningar som Lgr-11 ställer på dem. Connell och Hirdman menar att elever rör sig i bestämda grupperingar i skolan som har en viss syn på görandet av genus. Dessa grupperingar påverkar mina respondenters val av innehåll eftersom de ibland är i majoritet eller i alla fall har utmärkande drag för synen på genus i klasserna.

9.2 Bemötandets påverkan av genus

I detta avsnitt kommer jag att behandla och jämföra citat som handlar om respondenternas uppfattning om elevernas syn på genus och dess eventuella påverkan av bemötande i undervisningen. I slutet av avsnittet resonerar jag kring detta utifrån min bakgrund, tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

(26)

mest. Han säger att detta även beror på hur pojkarna uppför sig och hur sociala de är. Ofta är det även så att det finns flickor som vill vara med pojkarna och då får de vara det. Ett annat sätt som han brukar vara att han brukar ge sina elever två valmöjligheter för att lura dem att välja. Sedan kvittar det om det är två saker som de gillar eller inte gillar för då har de ändå fått varit med och välja. På min fråga angående om pojkar och flickor behandlas lika vad det gäller direkt bemötande så säger respondenten att han:

"Jag bemöter pojkar som grupp annorlunda än när han bara undervisar flickor.”

"Killarna har en hårdare jargong och svär mer än vad tjejer gör, om jag har mixad klass är det lugnare".

I olika situationer så tycker han att detta kan påverka hans undervisning på så sätt att flickorna påverkar pojkarna att uppföra sig bättre och att lyssna. Detta sker främst i de klasser som där det är flickorna som är majoritet eller där det finns flera starka flickor i samma klass.

Vad det gäller bemötandet gentemot eleverna så känner en respondent inte han medvetet beter sig olika mot pojkar och flickor. Han säger dock att det "möjligtvis

kan vara så att jag på ett omedvetet sätt bemöter dem olika". Vidare svarar han att

hans förhoppning som lärare är att ge alla likvärdig undervisning oavsett deras förutsättningar. Förkunskaper och intresse tror respondenten har stor betydelse för en individs utveckling. Detta med jämlikheter i verksamheten vid prestation säger sig respondenten grundar sig på vilken uppmuntran eleverna får som barn. Jag ber honom precisera sig och han fortsättar berätta att tror att det har med uppfostran att göra. Killar lärs in att hantera bollar och flickor lär sig att röra sig till musik och hoppa hopprep till exempel.

En annan respondent har en personlig åsikt att "tjejer är mognare och tar mer ansvar

för sitt skolarbete än killarna". Trots detta säger han att det kanske förekommer

(27)

tjejerna mer delaktiga i spelet då pojkarna vid mixas undervisning oftast dominerar, mestadels på grund av sin fysik.

Bemötandet av elever kan ske på olika sätt beroende på om undervisningen sker i en pojkgrupp eller en flickgrupp. En respondent svarar att han försöker att inte göra det men att det är möjligt att det blir så på ett omedvetet plan. Respondentens uppfattning är att "pojkar är mer tävlingsinriktade än tjejer men att tjejer är bättre

på att sitta still och lyssna på instruktioner " men att han försöker att bemöta dem på

samma sätt.

Han berättar vidare att han definitivt arbetar på speciella sätt för att få både killar och tjejer delaktiga i hans olika delmoment i undervisningen. Han brukar undervisa på en relativ låg nivå för att göra det intressant för så många som möjligt och inte bara de som är bra idrottsutövare och väldigt intresserade. De mer intresserade eller mer praktiskt lämpade eleverna brukar han då dela in i särskilda grupper för att uppnå ökad stimulans i undervisningen.

En respondent säger att vilka förutsättningar individen har till att tillämpa sig kunskap avgör på vilket sätt eleven bemöts. Personligen så hoppas han verkligen att hans elever uppfattar att han jobbar på detta sätt och inte bemöter dem olika. När det kommer till prestation och förutsättningar mellan killar och tjejer så säger respondenten att killar oftast gör sitt bästa i de momenten i undervisningen som de tycker är kul. Tjejer gör oftast alltid sitt bästa även om de inte tycker att alla moment är kul. Det är en stor skillnad i undervisningen menar han.

(28)

blir direkt avgörande för hur idrottsläraren beter sig mot dem. En respondent säger att han bemöter killgrupper på ett sätt som skiljer sig mot tjejgrupper eftersom killgruppen har en hårdare jargong och att det i blandade klasser är lugnare. Inställningen till ämnet blir också avgörande för beteendet, kanske kan det vara så att killar ska tycka att dans är tråkigt säger en respondent. Samhällets uppfattning om könsroller blir synlig genom elevernas beteende och inställning vilket påverkarna idrottslärarna. En generell uppfattning som finns hos respondenterna är att tjejer över lag är bättre på att lyssna och koncentrera sig på uppgifterna under lektionstid. Gannerud skriver att det är viktigt att se genusregimens påverkan och konsekvenser på lärarens arbete. Jag tolkar det som att respondenterna tycker att det är mer fördelaktigt att undervisa tjejer i idrotten för att de kräver mindre auktoritärt ledarskap och att det finns mer tid för kommunikation vilket i sin tur underlättar själva lärandeprocessen. Detta kan bero på att de är mindre tävlingsinriktade och mer passiva och relationsorienterade vilket även Larsson tar upp i sin artikel. Bemötandet mellan idrottslärare och elev påverkas av synen på könsroller, till största del elevernas syn på könsroller kontra lektionsinnehåll. Enligt respondenterna så är killarnas beteende överlag dominerande i idrottssalen och detta beteende varierar ifrån grupp till grupp. Thorne beskriver i sin undersökning att pojkar i förpuberteten har en klar uppfattning om hur de ska bete sig i grupp för att inte bli utanför. Det finns en symbolik för genusordning i beteende i relation till undervisningsinnehåll vilket blir mest tydligt i killarnas beteende. I detta fall blir killarnas beteende och inställning till undervisningsmoment som dans och teori klart mer problematiskt. Connell och Hirdmans begrepp instutitionens och skolans genusregim påverkar mest och blir mest påtagligt i bemötandet mellan idrottslärare och elev. Jag vill påstå att det fortfarande viss en polariserad syn på hur killar och tjejer skall bemötas utefter hur de beter sig i skolan.

9.3 Genus påverkan på bedömning.

(29)

På enskilda delmoment tycker en respondent att "pojkarna överlag blir bedömda

högre på styrkemomenten och flickorna bättre på koncentrations och koordinationsmoment". Han tycker inte att de nationella kursplanerna bejakar pojkar

och flickors olikheter och inte heller någonting om genus. Skolan som han arbetar på följer delvis skolverkets förordningar men formulerar sig även själva. Han har dock erfarenhet om att "elever som håller på med till exempel ishockey på fritiden per

automatik får höga betyg i idrott och att det där blir en bedömning på deras fritidssysselsättning och inte på idrottsundervisning "

Vad det gäller orientering och simning så ligger tjejerna och killarna ganska lika betygsmässigt men att det är vanligare att tjejer håller på med simning på fritiden än killar, enligt hans egen erfarenhet.

Vidare kunde respondenten inte säga om läroplanen bejakar genus och killar och tjejers olika förutsättningar. Det är och andra sidan inte alls konstigt eftersom det inte står någonting om det i läroplan, kursmål eller betygskriterier. Deras lokala kursplaner och betygskriterier däremot är ju en förenkling av de nationella målen just för att det ska vara enklare för elever och föräldrar att förstå dem. Alltså som svar på min sista fråga säger respondenten att det är viktigt att följa de nationella målen men att dessa är luddigt utförliga så att det krävs att personalen på skolan gemensamt bryter ner och förtydligare målen.

På frågan om killar har bättre betyg än tjejer svarar en annan respondent bestämt nej. Under de två åren som han jobbat säger han sig satt högre betyg till tjejerna över lag. Detta ser dock olika ut från läsår till läsår menar han och syftar på detta läsår. Vidare förklarar respondenten följande:

"Tjejerna tar idrotten mer på allvar än killarna över lag.”

”Killarna har generellt en uppfattning om att idrotten ska vara kul medan tjejerna kanske ser det som vilket ämne som helst”.

(30)

Ur ett genusperspektiv så ska tjejer och killar inte bedömas olika men respondenten tror att de omedvetet blir så eftersom de har olika fysiska förutsättningar.

Ett svar som jag fick av en respondent var att han tyckte sig se en skillnad mellan tjejer och killars inställning till idrottsämnet. Killarna var i högre utsträckning där för att han kul medan tjejerna förhållningssätt var som ett ämne i mängden. Hirdman menar att begreppet könsroll syftar på ett social konstruerat kön, alltså uppfattningen, inställning och beteende som formas i olika sociala sammanhang. Det sociala sammanhanget i detta fall är skolan i allmänhet och idrottsämnet i synnerhet. Just inställningen till uppgiften blir avgörande för resultatet det vill säga prestationen under lektionstid. Gannerud menar att i skolans värld värderas viss kunskap som viktigare än annan och att denna uppfattning bildas av män för män. Denna inställning kan vara direkt avgörande för bedömningen då killars prestationsnivå skiljer sig avsevärt beroende på moment i undervisningen. Det kan vara så att det läggs större vikt vid vissa delar av det centrala innehållet.

Utifrån min tredje frågeställning tycker jag att det är relevant att ta upp elevernas inställning till olika typer av undervisningsinnehåll eftersom det speglar deras prestation och i sin tur bedömning i just de moment som eleverna, utifrån kön anser mer intressanta än andra. Connells resonemang om institutionens genusregim och Hirdmans resonemang om genusregim på skolan kan kopplas till de omgivande kulturella aspekterna angående kön och genus gör sig här synlig. Elevernas inställning till de olika undervisningsmoment påverkas av deras syn på görandet av kön och genus som deras omgivning formar vilket kan bli direkt avgörande för betygsättningen och det verkar som respondenterna uppfattar det på samma sätt och ser det som en utmaning i sin lärarroll att arbeta med attitydförändringar inom idrottsämnet. I ovanstående citat från respondenterna kan jag urskilja en syn på killar och tjejer som två kollektiv, det generaliseras mycket i respondenternas uttalande. Respondenternas egna syn på görandet av kön och genus blir här synlig och motsäger den värdegrund som de enligt Lgr-11 skall arbeta utefter.

(31)

formativa bedömingen i idrottsämnet. Elevernas förkunskaper, den faktiskiska utvecklingzonen hamnar då i fokus. Respondenterna säger sig kunna urskilja könsrelaterade mönster i elevernas faktiska utvecklingszon som i detta fallet kan handla om val av fritidsaktiveter till exempel. I undervisningssituationer kan elevens attityd bli avgörande i dess sammarbete med andra, vilket i sin tur kan påverka inlärningsprocessen negativt. Den proximala utvecklingszonens omfattning kan därför blir begränsad och den formativa bedömingen riskerar kan få sämre effekt eftersom dialogen med de elever som har en negativ inställning påverkas negativt.

Den formativa bedömning kan vara mer effektiv på de elever med begränsade förkunskaper men en mer positiv attityd till uppgiften eftersom kommunikationen lärare och elev ej påverkas negativt av attityd. Summativ bedöming i praktiska moment i idrottsundervisningen kommer enbart till nytta där förkunskaperna hos eleven redan från början ligger i linje med de uppsatta mål som undervisningen står för.

10. Diskussion

I detta avsnitt kommer jag att utifrån mina frågeställningar diskutera mitt resultat utifrån bakgrund, tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

(32)

geografiska placering, det vill säga var i landet det ligger och kanske även kommunens storlek där kultur och historia kan ha avgörande roll för människornas uppfattning om genus. Här kan jag även dra paraleller till Hackings socialkonstruktivism. En annan tänkbar faktor kan vara utbildningsnivå på föräldrar som kan skilja sig avsevärt beroende på samhällets struktur runtomkring skolorna.

Precis som Sandahl skriver så påverkars undervisningen av olika ramfaktorer vilket även blir synligt i min undersökning. Klassernas utformning tycker jag är det mest avgörande för mina respondenters undervisningsarbete där överrepresentation av någondera kön påverkar elevernas inställning, bemötande, koncentration och i slutändan prestation. Andra typer av ramfaktorer är elevernas sociala och ekonomiska bakgrund som påverkar deras inställning till idrottsämnet enligt Sandahl. Initialt var det tänkt att mitt arbete skulle handla om på vilket sätt idrottslärarnas syn på genus påverkade deras dagliga arbete men under arbetets gång har jag kommit fram till att det kan finnas omkringliggande faktorer som påverkar framför allt genusregimen på skolor. Detta i sin tur påverkar alla människor som går och arbetar på skolan och deras relationer, sätt att bete sig och arbeta.

Elevernas fritidsysselsättningar påverkar deras prestationer i idrottsämnet enligt mina respondenter vilket Sandahl också skriver i sin avhandling. Jag kan tänka mig att det kan vara så att i en kommun där det finns ett elitlag i någon specifik idrott påverkar ungdomarnas syn på genus inom idrotten. Även om jag inte undersökt elevernas aktiviteter på fritiden så vill jag även där betona att ungdomars syn på genus även kan påverkas av de sociala arenor som de befinner sig i utanför skolan.

(33)

kontraproduktiv eftersom elever med negativ inställning helt enkelt inte vill lära sig att till exempel dansa. Pedagogernas uppgift blir därför att förska att förändra attityden till uppgiften innan den formativa bedömingen kan starta. På elever med klara könsstereotypa inställningar till idrott blir detta bli en väldigt stor utmaning jämförelsevis med andra de elever. En annan aspekt kan vara att elernas inställning till viss undervisning kan påverkas av socialekonomiska faktorer och förutsättningar att bedriva aktiviteter på fritiden. Den proximala utvecklingszonen hos dessa elever genererar därmed att bli konstant på grund av individens attityd och därmed brist på sammarbetsförmåga. Konsekvernserna av detta blir att den formativa bedömningen spelar ut sin roll och att bedömningen av dessa elever enbart blir summativ, både för de elever med goda förkunskaper och elever med begränsade förkunskaper.

Konsekvenserna av mina resultat blir att det finns en allmän uppfattning hos barn och ungdomar idag när det kommer till synen på genus inom idrotten. Jag tycker att det är viktigt att lärare ute i verksamheten arbetar aktivt för att ändra synen på genus för att det ska bli en förändring på attityden till ämnet. Därför är det viktigt att det finns en klar styrning och en tydlighet av undervisningsinnehåll och hur bedömningen går till. Detta kan jag tänka mig kan vara oklart för många elever som har klara uppfattningar om vilka moment som de prioriterar. Tydlig kommunikation vad som förväntas inom både teoretiska och praktiska moment är a och o för en djupare förståelse ämnesmässigt. Detta tror jag blir tydligt i lgr 11:s centrala innehåll och kunskapskrav. Att arbeta med attitydförändring kan vara både svårt och utmanade speciellt på skolor med en genusregim där religion eller kultur försvårar arbetet. Detta arbete blir dock därför ännu mer viktigt på den typen av skolor. Med kultur menar jag inte bara främmande kulturer med annan syn på könsroller utan även skolor på landsbygden där viss typ av syn på könsroller kan ha en tendens att konserveras, kanske på grund av att mångfalden av syn på könsroller kan vara begränsad.

(34)

gemensam strategi för att genom konsekvens fostra eleverna till goda samhällsmedborgare med en modern syn på könsroller i samhället.

En eventuell förklaring till mitt resultat kan vara att samtliga av mina respondenter är män mellan 25 och 55 där alla har en historia av lagspelutövande och där framför allt fotboll. Utifrån styrdokumenten kan detta påverka mina respondenters val av vilket centralt innehåll som deras undervisning präglas mest av. Om respondenternas egna intressen påverkar val av innehåll kan detta få konsekvenser för elevernas betyg.

Hade jag valt att intervjua enbart kvinnliga idrottslärare kan utslaget blivit helt annat. Just lärarnas egna föreställningar om könsroller tror jag påverkats av deras ålder och egen idrottsliga bakgrund. Även om det i denna uppsats inte fokuserats på idrottslärarnas egen syn på könsroller så tror jag att denna blir synlig i det vardagliga arbetet, främst när det kommer till bemötande och övrig dialog med eleverna. Alla respondenter arbetar på skolor förlagda på landsbygden vilket jag tror kan påverka resultatet.

Metoden som jag använt mig utav tror jag inte spelat särskild stor roll för mitt resultat. Nu i efterhand ångrar jag att jag inte intervjuat ett antal av eleverna också för att få en mer bredd och djup i mitt arbete. Om jag hade gjort det hade jag kunnat jämföra synen på könsroller mellan lärare och elever vilket jag tror hade gjort arbetet mer intressant. Det hade också varit intressant att som sagt även intervjuat kvinnliga idrottslärare och haft en större spridning på skolorna geografiskt för att få bredare och djupare perspektiv.

11. Litteraturförteckning

Bryman, Alan, Vetenskapliga metoder, 2001 Bryman, Alan, Vetenskapliga metoder, 2011 Connell, Raewyn, Om genus, 2009

(35)

Koivula, Nathalie, Gender in sports, 1999

Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, 1997

Larsson, Håkan, ”Att bli bra eller bara snacka med kompisar” – en studie om idrott

och genus, 1998

Sandahl, Björn, ”Ett ämne för alla?” – Normer och praktik i grundskolans

idrottsundervisning 1962-2002, 2005

Vetenskapliga rådets hemsida

www.vr.se

Vygotsky, Lev, Tänkande och språk, 1934

Korp, Helena, “Kunskapsbedömning – hur, vad och varför”. Forskning i fokus, 13. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 2003

(36)

12.1 Intervjuguide

Genus och undervisningsinnehåll

1. Berätta om hur du planerar din undervisning utifrån gällande läroplan 2. Anpassar du din planering utifrån grupp och i så fall på vilket sätt?

3. Finns det moment i undervisningen där du upplever skillnad mellan elever?Killar och tjejer?

4. Vilken inställning har dina elever till lektionsinnehållet?killar och tjejer?

Genus och bedömning

1. Berätta om hur du bedömer elever utifrån gällande läroplan.

2. Finns det moment i undervisningen där din bedömning skiljer sig mellan killar och tjejer? i så fall på vilket sätt?

3. Påverkas din bedömning beroende av hur klassernas könsfördelning ser ut?

4. Finns det någon skillnad i inställning hos killar och tjejer och i så fall påverkar det din bedömning?

Genus och bemötande

1. Hur bemöter du dina elever i idrottsundervisningen?

2. Förekommer det skillnad i ditt bemötande av killar och tjejer? 3. Finns det en skillnad hur tjejer och killar bemöter dig?