Genusaspekter

När vi har analyserat fruarnas framställning i deras familjerelationer har vi även utgått från att studera hur produktionen väljer att framhäva situationerna ur ett genusperspektiv. I exempel 5, när Gunilla har bestämt sig för att rensa ut i Erikas “flickrum” väljer voice-overn formuleringen “flickrum”, där “flick” egentligen är ett överflödigt ord. Har det någon betydelse om det är ett flick- eller pojkrum? Här sker en ideologisk strid som kan ses som problematisk ur ett genusperspektiv eftersom det finns förutbestämda stereotypa, sociala konstruktioner och könsroller i samhället som styrs av normer och värderingar. När voice- overn och Gunilla betonar att Erika har gått från att vara flicka till tonåring ger det signaler om att det är något som måste förändras. Det finns sociala konstruktioner som är uppbyggda i samhället som präglas av samhällets normer och som handlar om det könsspecifika beteendet (Nationalencyklopedin,könsroll) och bara för att Erika har blivit tonåring ska hon inte längre bete sig som en “flicka” som har dockor och leksaker på sitt rum. Detta handlar egentligen endast om de värderingar och normer som finns i samhället.

I en annan sekvens från samma exempel frågar Gunilla vilken färg Erika vill ha på väggarna och Erika pekar på en ”skrikrosa” kudde. Gunilla blir förvånad och frågar om hon verkligen ska ha en sådan färg på väggarna. Gunilla säger sedan att hon ska försöka påverka Erika att välja en mildare färg då hon anser att det blir mer normalt. Frågan är egentligen, vad är det som är normalt? Vilka stereotypa bilder finns det när det handlar om vilken färg en tjej ska ha på sitt rum? Den stereotypa bild som SHF framhäver bidrar till den uppfattning som

samhället har om hur saker och ting “bör” se ut. De bilder som förmedlas i programmet skapar och vidmakthåller därmed stereotypa föreställningar som finns i samhället, om vad som anses vara rätt och vad som anses vara fel (Nationalencyklopedin, stereotyp).

I exempel 10 ska Maria och Kamran köpa ett biljardbord men de vet inte var de ska placera det och i slutet av klippet blir de oense om denna fråga. Maria klipps in i synken och säger att biljardbordet inte är något för dem men direkt efter Marias uttalande klipper produktionen in när Kamran säger att ingeting har förändrats och att de troligtvis kommer att köpa ett

58 biljardbord. Vi har tidigare nämnt att detta är en situation som kan förekomma i en familj, att föräldrar eller par kan ha delande åsikter om diverse saker. Denna scen blir förhållandevis rolig men ur ett genusperspektiv kan vi vidare diskutera huruvida vem som har makt i familjen. Här kan vi finna en bakomliggande struktur som kan kopplas samman med hur könsskillnaderna ser ut i samhället (Nationalencyklopedin, Könsroll). Produktionen har möjligen klippt ihop dessa scener utan vetskap om att det som visas i programmet är ett tydligt exempel på hur maktstrukturer kan se ut i samhället när det gäller mäns dominans över kvinnor. Produktionen har valt att avsluta scenen med att Kamran säger att de trots Marias vilja kommer att köpa ett biljardbord och produktionen förlöjligar Marias åsikt genom hur de har klippt ihop dessa scener.

I exempel 11 när Siv ska besöka relationscoachen Dr Patch för att få tips och hjälp med sitt dejting-liv berättar Siv om hennes syn på dejting. Siv säger att om det är någon som hon tycker om och den personen även gillar henne, finns det inget tvivel om att man ska “köra”. Hon tillägger dock att denna syn kan vara felaktig. Vi antar att Sivs uttryck “let’s do it/köra” syftar till att ha samlag. Vad är det i hennes påstående som gör att det inte skulle vara ok att “köra”, om två parter är intresserade av varandra? Sivs uttalande är intressant ur ett

genusperspektiv gällande “det sociala könet”, det vill säga vad som kategoriseras som

manligt respektive kvinnligt (Jarlbro 2006, s. 12). Sivs konstaterande kan handla om vad som anses moraliskt rätt eller moraliskt fel ur ett genusperspektiv. Hade det varit mer socialt accepterat om en singelkille hade uttryckt sig på detta sätt? Eller skulle även han tillägga att detta synsätt eventuellt är felaktigt? Denna scen är ett exempel på hur könsskillnaderna kan se ut i samhället och som även kan förknippas med hur det kvinnliga idealet ser ut, hur en kvinna bör vara och hur hon ska bete sig.

I exempel 2 vill produktionen framhäva Sivs avsaknad av en man genom att klippa ihop scenerna på ett sådant sätt att Siv framstår som desperat när hon ber en bön om att få ”jättego säx”. När hon upprepar bönen och klippningen pendlar mellan sovrummet och synken ser det ut som att Siv befinner sig i en trans. Även detta är intressant ur ett genusperspektiv och kan även kopplas ihop med exemplet ovan där produktionen väljer att framställa Siv på ett specifikt sätt. Hade en det varit en man som gjort samma ritual som Siv gör i scenen, skulle vi uppfatta situationen på samma sätt? Vad är det som gör att könsroller framställs olika när det finns avsaknad av en partner? Varför vill produktionen framställa Siv som desperat och

59 att hon gör allt för att hitta en man? Om en man hade befunnit sig i Sivs position, hade produktionen även betonat hans avsaknad av en kvinna på ett liknande sätt?

I exempel 7 där Marias dotter Hanna har kommit hem efter en två månaders lång resa i Europa, har familjen varit full gång med att förbereda en överraskningsfest till Hanna. När familjen hade tagit emot Hanna och de hade samlats inne i huset klipps Maria in i synken och förklarar att hon är glad över att hon inte fick se hur alla förberedelser hade gått till. Hon berättar även att hon hade hittat en del saker som varit fel, bland annat hur Kamran hade skött blommorna. Maria frågar skämtsamt om “de skojar med henne” och undrar om de inte tror att hon ser någonting och tillägger att hon är mamma och “de ser ju allt”. Detta är även en

intressant aspekt vad det gäller huruvida det “sociala könet” konstrueras (Jarlbro 2006, s. 12). Maria betonar att Kamran är en man och att han därför inte är van med att ta hand om

blommor. Hon förklarar att på grund av detta kan hon inte vara sur på honom eftersom hon själv heller inte är perfekt. Trots detta uttalande avslutar hon med att ställa sig frågan “men ändå hur svårt är det?” och antyder på att hon ändå tycker att han borde ha klarat av det. Ur ett genusperspektiv är Marias uttalande intressant, detta eftersom hon väljer att betona att Kamran är en man och att han därför inte kan “fixa blommor”. Genom detta uttalande förstärker Maria de sociala och kulturella skillnaderna som finns mellan de olika könen (Nationalencyklopedin, Könsroll). Denna scen konstruerar en social konstruktion som präglas av samhällets normer och värderingar om vilken position de specifika könen ska ha i hemmet (ibid). Maria säger att en “mamma ska veta allt” och att en pappa är en man som därmed inte kan ordna en vas med blommor, det hon säger anser vi bidra till en gammalmodig stereotyp bild av vad som tidigare har representerat kvinnors respektive mäns könsroller i samhället. Är det inte år 2015 och dessa typer av könsroller borde ha suddats ut?