Angående geografiämnet så befäster elevernas svar litteraturens syn på ämnet, genom att innehållet uppfattas som vagt. Eleverna har svårigheter att definiera vad geografiämnet handlar om eller bör handla om. Undervisningen är ofta traditionell kart- och namngeografi som är styrd av läromedlen. Molin (2006) menar att eleverna skulle gynnas i sin
språkutveckling om de aktivt själv fick söka och skapa sin kunskap.
Mångfalden av elevers olika kulturella bakgrunder menar jag är oerhört positiv för
geografiämnet, då eleverna har erfarenheter från många olika länder och kulturer. Det finns goda möjligheter för eleverna att bidra med kunskap om, samt förståelse för andra kulturer. Inte bara genom sina egna erfarenheter, utan också genom att hemmet och föräldrarna samt andra familjemedlemmar, inte bara kan bidra med sina erfarenheter, utan också bli mer integrerade i skolan och barnets personliga samt kunskapsmässiga utveckling. Jag menar således att geografiämnet kan fungera som en viktig brygga mellan skola och hem och på så vis överkomma integrationsproblemen som påtalas både av såväl litteraturen som de
intervjuade lärarna. Också några av eleverna i min undersökning nämner att de gärna skulle vilja arbeta mer med språk och kultur inom geografiämnet.
Jag anser i enlighet med Molin (2006) att geografiämnet har stor potential som ett
ämnesöverskridande ämne, som man med fördel kan arbeta tematiskt med. Tematiskt arbete är också något som en de intervjuade lärarna understryker att hon vill arbeta mer med. Geografi har en klar koppling till samhällskunskap och historia. Inom matematiken kan geografi användas för att göra skalor, kartor och avståndsmatematik begriplig och
meningsfull. Bild är vidare något som jag anser vara en viktig kugge i ett tematiskt arbete och inom geografi finns det tillfälle för eleverna att utrycka sin syn på exempelvis olika
koppling till miljöundervisning och att arbeta med natur och miljö samt olika hot mot vårt klimat erbjuder en ypperlig möjlighet till att debattera och diskutera för att förstå mönster och samband samt olika konsekvenser av människans handlande. Några av eleverna i min
undersökning vill arbeta mer med djur inom geografiämnet. Såväl mina egna som de intervjuade lärarnas erfarenheter är att eleverna uppskattar att arbeta med djur och natur på olika vis.
Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2003) visar att skrivning, när den är meningsfull och erfarenhetsbaserad, är språkutvecklande. Inom geografiämnets fria ramar kan eleverna erbjudas stor variation i det egna, meningsfulla skrivandet. De kan exempelvis skriva loggböcker om det tematiska arbetets förlopp, fiktiva resedagböcker om olika platser på jorden, egna forskningsrapporter om en djurart. Min undersökning visar också att eleverna efterlyser mer skriftligt arbete. De intervjuade lärarna är överens om att en utveckling av det svenska språket bör genomsyra all undervisning. Geografiämnets många möjligheter att arbeta med texter och skrifter i olika sammanhang fungerar som ett ypperligt verktyg för att förbättra elevernas språkliga utveckling.
8
Avslutning
Jag har med min undersökning försökt att belysa på vilket vis en lärandesituation kan anordnas för att enligt litteratur, lärare och elever på bästa vis gynna den språkliga och kunskapsmässiga utveckling hos elever i ett segregerat område med låg socioekonomisk status. Jag har redogjort för aspekter som hur en lärare bör vara och agera samt hur undervisningen bör se ut. Jag har vidare belyst geografiämnets hinder och möjligheter. Geografiämnet är ett gränslöst ämne som kan bidra till att överbygga sociala och kulturella betingelser i undervisning samt också hjälpa till att integrera föräldrar i skolarbetet. Det är ett ämne som fungerar utmärkt att arbeta ämnesöverskridande med och kan med stor fördel baseras på elevernas egna erfarenheter.
Slutligen vill jag tacka min studiekamrat Per Schenström för stöd och hjälp, personal på Orkanenbiblioteket för assistans med litteratur, mina respondenter, samt min handledare Claes Malmberg för hjälp med att sammanställa detta examensarbete. Jag vill också ta tillfället i akt att tacka Inge-Marie Svensson för den inspiration hon har skänkt genom sitt engagemang under min utbildning till lärare.
9
Litteraturlista
Axelsson, Monica & Bunar, Nihad. (2006). Skola, språk och storstad. Avesta: Pocky.
Bergem, Trygve. (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, Pirkko. (2001). Två flugor i en smäll att lära på sitt andra språk: teori, praktik och språkbedömningsschema för alla som undervisar invandrarelever. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva. (2003). I problembarnens tid - förnuftets moraliska ordning. Stockholm: Carlssons.
Dahlgren, Gösta & Gustafsson & Karin, Mellgren & Elisabeth & Olsson, Lars-Erik.(2003). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.
Dysthe, Olga. (2001). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Fast, Carina. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Uppsala: Uppsala Universitet.
Fishbein, Siv & Österberg, Olle. (2003). Mötet med alla barn – ett specialpedagogsikt perspektiv. Stockholm: Gothia.
Gustafsson, Lars H. (2004). Se barnet, se dig själv! Stockholm: Nordstedts förlag.
Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB.
Ladberg, Gunilla. (1999). Barn med flera språk – tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola och skola. Liber: Stockholm 1999.
Molin, Lena. (2006). Rum, frirum och moral: en studie av skolgeografins innehållsval. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Nordheden, Inger. (2000). Livet vi lever nu – om språkutvecklingen i vardagen i en mångkulturell skola. Stockholm: aBA kopiering.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte. (1997). Grundläggande färdigheter – och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur.
Ristilammi, Per-Markku. (1994). Rosengård och den svarta poesin – en studie av modern annorlundahet. Lund: Akademisk avhandling.
Rone, Freitas, Kratsborn, Sinnige. (2004). Citizenship education and identity in courses for those who will work with primary-aged children. London: CiCe Guidelines.
Stigendal, Mikael. (2000). Skolintegration – lösningen på skolans problem. Malmö: Lärarutbildningens reprocentral.
Stigendal, Mikael. (1998). Sociala värden i olika sociala världar : levnadsundersökningen. Delrapport 9, Rosengård . Lund: Studentlitteratur.
Stigendal, Mikael. (1999). Sociala värden i olika sociala världar – segregation och integration i storstaden. Lund: Studentlitteratur.
Stigendal, Mikael. (2002). Vägar till framgångsalternativ – mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Malmö högskola.
Strömqvist, Siv. (2007). Skrivprocessen. Polen: Studentlitteratur.
Wagner, Ulla. (2004). Samtalet som grund – om den första skriv- och läsinlärningen. Stockholm: Bonnier utbildning.
Examensarbete, intervju
Bilaga 1
2008-12-25
Frågor, lärare:
1. Med tanke på de här barnens förutsättningar, (i Rosengård med låg socioekonomisk status), hur skapar man en väl fungerande lärandesituation? Viktigaste faktorerna?
2. Hur kan man jobba ämnesöverskridande med svenskan och språkutvecklingen på bästa vis? 3. Vilka kvaliteter som lärare bör man ha för att lyckas skapa en väl fungerande
lärandesituation? Hur ska miljön se ut? Läromedlen?
4. Vilken vikt bör man lägga vid svenska, engelska och matematik (eftersom dessa ämnen underkänns ofta)?
5. Hur ska man främja elevernas språkutveckling på bästa vis (inte bara under lektionerna, utan skolan, föräldrasamverkan - helhet)?
6. Vilka är de största negativa faktorerna som segregation skapar?
7. Lösning på segregationsproblemet (fokus ledning, samhälle, skola), så att det inte sker en elevurholkning ("sämst" presterande barn kvar på "problemskolor")?
Frågor, elever:
1. Vad tycker du om ämnet svenska? 2. Varför är det bra att kunna svenska? 3. Talar du svenska på rasterna? 4. Talar du svenska hemma?
5. Har du vänner som bor utanför Rosengård? 6. Trivs du i Rosengård?
7. Hur ska en bra lärare vara?
8. Hur ska det vara i skolan för att man ska trivas och lära sig på bästa vis? 9. Hur tycker du att miljön ska vara, hur ska det se ut i skolan?
10. Vad tycker du om läroböckerna, kunde de se annorlunda ut? 11. Hur kan man göra svenskan roligare, så att man lär sig bättre? 12. Vad tycker du om geografi och om läroboken?
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Vilka faktorer ligger till grund för en
pedagogisk och språkutvecklande
undervisningsmiljö, för elever i ett
område med låg socioekonomisk status?
Which factors are the foundation for a pedagogic and language
developing teaching environment, for pupils in an area of low
socioeconomic status?
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga av de tillfrågade eleverna är överens om att det är bra att kunna svenska, eftersom man då kan tala med andra människor i samhället. En avgörande
språkutvecklande faktor är att kommunicera och använda språket i olika kontexter. Min undersökning bekräftar att dessa elever ofta saknar anknytning med barn till svenskfödda föräldrar, samt svenskfödda vänner och bekanta till familjen, utanför Rosengård. Detta leder till att dessa elevers kommunikation med andra människor, utanför skolan och klassrummet, till största delen sker i avsaknad av korrekt svenska.
Nyckelord: segregation, mångkulturalitet, tvåspråkighet, språkutveckling, socioekonomisk,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
Inledning ...7
2
Syfte...7
3
Bakgrund ...9
4
Teori ...11
4.1
Lärarrollen... 11
4.1.1 Lärarens uppdrag och personlighet...11 4.1.2 Dialog, diskussion och uppmuntran ...12 4.1.3 Socialt samspel och individualisering ...13
4.2
Skola, samhälle och samverkan ... 13
4.2.1 Skola och samhälle ...13 4.2.2 Föräldrasamverkan...15
4.3
Språkutvecklande undervisning och läromedel ... 15
4.3.1 Det sociokulturella klassrummet ...15 4.3.2 En språkutvecklande miljö ...17 4.3.3 Läsning ...17 4.3.4 Skrivning...17
4.4
Geografiämnet i en språkutvecklande kontext ... 18
4.5
Sammanfattning av litteraturen... 19
5
Metod ...21
5.1
Informationsinsamling ... 21
5.2
Urval och genomförande ... 21
5.3
Tillförlitlighet ... 23
6
Resultat ...25
6.1
Sammanfattning av resultatet ... 29
7
Diskussion ...31
8
Avslutning...34
9
Litteraturlista...37
10 Bilaga 1... A
1
Inledning
Jag har under hela min utbildningstid praktiserat på en skola i Rosengård och har kommit att intressera mig för hur den etniska segregationen samt hur ett områdes socioekonomiska status påverkar eleverna och deras språkliga utveckling. En stor del av eleverna framför allt i
storstädernas segregerade förorter, uppnår inte målen för kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta upplever jag som ett enormt problem för Sveriges fortsatta välfärd, men också för de berörda eleverna.
Jag är väl medveten om att skolan är en avspegling av samhället och inte ensam kan påverka politiska beslut. Skolan måste emellertid klargöra och lokalisera befintliga problem och finna lösningar till dessa, för att på bästa vis tillgodose alla elevers individuella förutsättningar och behov. Jag anser att språket är nyckeln till samhället och vill därför i min undersökning fokusera på elevernas språkutveckling.
2
Syfte
Syftet är att ta reda på vilka faktorer, enligt lärare och elever, som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö för elever på en skola i ett starkt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Lärares och elevers synpunkter jämförs sedan med aktuell forskning.
Jag har valt att särskilt beakta geografiämnet, eftersom jag upplever att detta ämne innehåller ett komplext språk, samt ur undervisningssynpunkt ofta tenderar att bli enformigt. Jag uppfattar geografiämnet som ett skolämne med oerhörda möjligheter, möjligheter som jag menar sällan utnyttjas. Min uppfattning är att geografiämnet skulle kunna vara ett
språkutvecklande ämne, där eleven ges möjligheter att själv skapa sin kunskap, utifrån sin kulturella bakgrund. Jag vill därför belysa geografiämnets aktuella problem, men också dess stora möjligheter i en språkutvecklande kontext.
Jag vill genom min undersökning intervjua lärare och elever och på så vis få svar på: - vilka skillnader och likheter finns det mellan vad litteraturen förmedlar och de
intervjuade lärarna och elevernas åsikter?
- hur skapas bäst en pedagogisk och språkutvecklande undervisning enligt min undersökning?
3
Bakgrund
Stigendal (1998) från Malmö högskola har länge forskat om segregationen i Malmö. Hans forskning bidrar till att beskriva Rosengårds boendesegregation.Under 1990-talet skedde en stor omvälvning i Malmö i samband med att man delade upp staden i tio självstyrande stadsdelar. Samtidigt med detta steg arbetslösheten och andelen invandrare, särskilt var det muslimer som ökade drastiskt. Vissa stadsdelar börjar leva sina egna liv, avskilda från resten av samhället. Detta ledde till segregation, ett begrepp som ofta används för att beskriva elände och misär. Vetenskapligt definieras begreppet som en social och geografisk uppdelning, mellan olika grupper av människor (Stigendal 1998).
Nationalencyklopedins (2008) definition av begreppet segregation är:
Det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Segregation kan ske på
grundval av socioekonomisk status, hudfärg, religion, etnisk tillhörighet. Den kan vara ofrivillig eller frivillig.
Oftast talar man om etnisk och ekonomisk segregation, som ofta sammanfaller. Den etniska blir vanligtvis också socioekonomisk. Det ska betonas att segregation inte behöver vara en fråga mellan bra och dåligt. Det är inte bara historia, boendemiljö, hälsoläge samt människors kapacitet att försörja sig själva som skall beaktas, utan också sociala värden såsom nätverk, föreningsengagemang och kultur (Stigendal 1998).
Rosengård är en av de mest omtalade segregerade stadsdelarna, inte bara i Malmö, utan också i hela landet. Det är en ung stadsdel som har sina rötter i 1960-talets Sverige då
miljonpolitiken skulle skapa moderna hem åt alla. Stigendals rapport visar att i Rosengård är kommunala hyresrätter överrepresenterade och stadsdelen har, i jämförelse med andra stadsdelar, i särklass högsta andelen av större hushåll. Invånare under 18 år är
överrepresenterade. Vidare har majoriteten av invånarna utländsk bakgrund och arbetslösheten är högst i Malmö, samtidigt som utbildningsnivån är den lägsta. Dessa premisser skapar en svår ekonomisk situation för stadsdelens invånare. I allmänhet har invånarna sämre fysisk och psykisk hälsa, än i övriga stadsdelar (Stigendal 1998).
Barnfamiljer som engagerar sig för förbättringar i skolan är betydligt färre än i andra bostadsområden i Malmö. Invånarna känner sig också minde delaktiga i beslut, än i andra stadsdelar. De har i allmänhet mindre positivt att säga om sin stadsdel. Rosengård har lägst andel invånare som säger sig helst av allt vilja bo kvar i sin egen stadsdel (Stigendal 1998).
Också Ristilammi (1999) har forskat om Rosengård. Hans bild av varför Rosengård segregerades från resten av samhället kompletterar Stigendals rapport (1998). På styrande politisk nivå trodde man att befolkningen skulle öka markant och byggde därför dessa stora bostadsområden. Befolkningsökningen avstannade dock och sjönk i stället, vilket ledde till att människor flyttade ut till grannkommunernas småhus. Rosengård var drömmen om
modernitet och bekvämlighet, men utvecklades sedan snabbt till att inte motsvara dessa drömmar. Stadsdelen ändrades från framtidssamhälle till ett område i socialt utanförskap och invånare med ekonomiska möjligheter flyttade snabbt.
Den mediala bilden spelade och spelar fortfarande en stor roll för stadsdelarnas rykte. Det negativa ryktet är svårt att sudda ut och förorterna har i media blivit ett begrepp för
utanförskap. Forskning visar att boendet spelar en stor roll i människors självkänsla, eftersom boendet är en stor del av den personliga identiteten (Ristilammi 1994). Även Stigedal (1999) menar att en dålig medial bild skapar segregation. Integration och delaktighet är svårt om man ses med en negativ bild, och ens egna resurser inte tas tillvara.
Ristilammi (1994) menar vidare att leva i samhällets marginaler skapar en osäkerhet bland invånarna, vilket bidrar till instabilitet i levnadsvillkoren. Rosengårds negativa och tuffa framtoning i media skapar en miljö där ungdomar måste leva upp till detta rykte. Barnen i svenska kamraters frånvaro, fråntas möjligheterna att växa in i det svenska samhället. Utanförskapet i förorterna blir en fråga om det etniska mot det svenska. Rosengård speglar samhällets problem och skolorna där är en koncentration av Rosengårds problem. Skolan är den första kontakt och ibland enda kontakten, med det svenska samhället (Ristilammi 1994).
4
Teori
Utifrån mina frågeställningar samt för att få en bättre översikt av litteraturen, så har jag valt att dela upp denna i olika kapitel:
- lärarrollen: vilka kvaliteter en lärare bör ha för att skapa en väl fungerande och språkutvecklande lärandesituation
- skola, samhälle och samverkan: viktiga aspekter för att skapa en god skolmiljö för eleverna är samverkan med föräldrar och samhället
- undervisningsmiljö och läromedel: hur en god språkutvecklande miljö bör se ut samt hur läromedlen uppfattas
- geografiämnet i en språkutvecklande kontext: hur geografiämnet fungerar som ett språkutvecklande ämne
4.1
Lärarrollen
4.1.1
Lärarens uppdrag och personlighet
Bergem (2000) behandlar hur läraren skall förhålla sig till sina elever utifrån Läroplanen för den svenska grundskolan från 1994. Lpo94 påtalar att lärarens uppdrag är att utveckla eleven till att tro på sina förmågor samt att inte bara förmedla ren kunskap, utan skapa självständiga och ansvarsfulla individer och förmedla grundläggande värderingar.
”Skolans fostran skall bygga på människors lika värde och livets okränkbarhet. Fostran ska befrämja jämställdhet mellan könen och solidaritet tvärs över
grupper och gränser.” (Lpo94)
Föräldrarna bör kunna lita på lärarna och skolan i detta uppdrag, men det är läraren som ytterst gör tolkningen av skollagen, här kommer dennes yrkesetik och kompetens in. Alla barn skall ges lika uppmärksamhet och tillgodoses i sina individuella behov. Undervisningen skall vara realistisk ur elevernas synvinkel och samtidigt utmanande. Den ska också ha en neutral vinkling samt vara förståelig genom elevernas egna erfarenheter. (Bergem 2000).
uppfostranderollen. Förutsättningarna för detta är lärarens kunskapsmässiga, pedagogiska samt yrkesetiska kompetens. Lärarens personlighet bör bland annat speglas av respekt, objektivitet, rättvisa, ansvarstagande, engagemang, ärlighet och omsorg.
Fishbein och Österberg (2003) behandlar lärarens roll i en elevs lärandesituation och personliga utveckling. Läraren spelar en stor roll i ett barns skolgång samt dennes
kunskapsutveckling främst genom sina personliga egenskaper samt pedagogiska kunskaper. De menar att barnet kan ses utifrån ett helhetsperspektiv där flera olika premisser samverkar, för att på så vis kunna anpassa skolan till elevernas individuella egenskaper och
förutsättningar. För att skapa en skola för alla krävs en engagerad pedagog som tar tillvara på barnets nyfikenhet och intressen, där varje elev ses som en resurs. Detta skapar naturligt en självkänsla hos barnet. Läraren har stort eget ansvar, genom att kontinuerligt se över sin praktiska teori och ständigt revidera den. Precis som Dysthe (2001) så menar Fischbein och Österberg (2003) att läraren tillsammans med barnet skall skapa kunskap genom dialog och samarbete.
4.1.2
Dialog, diskussion och uppmuntran
Dysthe (2001) fokuserar på dialogen och framhåller bland annat att samspelet i dialogen mellan lärare och elev är avgörande för lärande. Kort innebär detta att en god lärare måste känna till elevers olika bakgrund, uppfostran och kultur och ha en förmåga att anpassa lärandet efter dessa faktorer.
Lärarens roll är vidare att ge eleverna konstruktiv kritik, starta diskussioner, vara
reflekterande och också lära eleverna att vara det (Rone & Kratsborn 2004). Detta uppnås, menar Pramling Samuelsson (1997), genom att uppmuntra och visa entusiasm för elevernas idéer och synpunkter. Det är också avgörande att innehållet är intressant och relevant utifrån barnens perspektiv. Börjesson & Palmblad (2003) anser att det inte bara är lärares, utan alla vuxnas ansvar att uppmuntra barnen till att de kan bli vad de vill, oavsett sociokulturell bakgrund.
4.1.3
Socialt samspel och individualisering
Människans psykiska resurser samspelar med den sociala omgivningen och pedagogen inverkar på barnets tänkande och självkänsla i denna sociala omgivning. Det räcker inte med att bara att tillämpa kvantitativ individualisering, att ge några elever mer av samma sak, utan