Malmö högskola
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Vilka faktorer ligger till grund för en
pedagogisk och språkutvecklande
undervisningsmiljö, för elever i ett
område med låg socioekonomisk status?
Which factors are the foundation for a pedagogic and language
developing teaching environment, for pupils in an area of low
socioeconomic status?
Daniel Landin
Lärarexamen 210hp
Geografi, miljö och lärande Höstterminen 2008
Examinator: Johan Nelson Handledare: Claes Malmberg
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga av de tillfrågade eleverna är överens om att det är bra att kunna svenska, eftersom man då kan tala med andra människor i samhället. En avgörande
språkutvecklande faktor är att kommunicera och använda språket i olika kontexter. Min undersökning bekräftar att dessa elever ofta saknar anknytning med barn till svenskfödda föräldrar, samt svenskfödda vänner och bekanta till familjen, utanför Rosengård. Detta leder till att dessa elevers kommunikation med andra människor, utanför skolan och klassrummet, till största delen sker i avsaknad av korrekt svenska.
Nyckelord: segregation, mångkulturalitet, tvåspråkighet, språkutveckling, socioekonomisk,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
Inledning ...7
2
Syfte...7
3
Bakgrund ...9
4
Teori ...11
4.1
Lärarrollen... 11
4.1.1 Lärarens uppdrag och personlighet...11
4.1.2 Dialog, diskussion och uppmuntran ...12
4.1.3 Socialt samspel och individualisering ...13
4.2
Skola, samhälle och samverkan ... 13
4.2.1 Skola och samhälle ...13
4.2.2 Föräldrasamverkan...15
4.3
Språkutvecklande undervisning och läromedel ... 15
4.3.1 Det sociokulturella klassrummet ...15
4.3.2 En språkutvecklande miljö ...17
4.3.3 Läsning ...17
4.3.4 Skrivning...17
4.4
Geografiämnet i en språkutvecklande kontext ... 18
4.5
Sammanfattning av litteraturen... 19
5
Metod ...21
5.1
Informationsinsamling ... 21
5.2
Urval och genomförande ... 21
5.3
Tillförlitlighet ... 23
6
Resultat ...25
6.1
Sammanfattning av resultatet ... 29
7
Diskussion ...31
7.1
Litteraturen i jämförelse med lärare och elevers syn på
språkutveckling... 31
8
Avslutning...34
9
Litteraturlista...37
10 Bilaga 1... A
1
Inledning
Jag har under hela min utbildningstid praktiserat på en skola i Rosengård och har kommit att intressera mig för hur den etniska segregationen samt hur ett områdes socioekonomiska status påverkar eleverna och deras språkliga utveckling. En stor del av eleverna framför allt i
storstädernas segregerade förorter, uppnår inte målen för kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta upplever jag som ett enormt problem för Sveriges fortsatta välfärd, men också för de berörda eleverna.
Jag är väl medveten om att skolan är en avspegling av samhället och inte ensam kan påverka politiska beslut. Skolan måste emellertid klargöra och lokalisera befintliga problem och finna lösningar till dessa, för att på bästa vis tillgodose alla elevers individuella förutsättningar och behov. Jag anser att språket är nyckeln till samhället och vill därför i min undersökning fokusera på elevernas språkutveckling.
2
Syfte
Syftet är att ta reda på vilka faktorer, enligt lärare och elever, som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö för elever på en skola i ett starkt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Lärares och elevers synpunkter jämförs sedan med aktuell forskning.
Jag har valt att särskilt beakta geografiämnet, eftersom jag upplever att detta ämne innehåller ett komplext språk, samt ur undervisningssynpunkt ofta tenderar att bli enformigt. Jag uppfattar geografiämnet som ett skolämne med oerhörda möjligheter, möjligheter som jag menar sällan utnyttjas. Min uppfattning är att geografiämnet skulle kunna vara ett
språkutvecklande ämne, där eleven ges möjligheter att själv skapa sin kunskap, utifrån sin kulturella bakgrund. Jag vill därför belysa geografiämnets aktuella problem, men också dess stora möjligheter i en språkutvecklande kontext.
Jag vill genom min undersökning intervjua lärare och elever och på så vis få svar på: - vilka skillnader och likheter finns det mellan vad litteraturen förmedlar och de
intervjuade lärarna och elevernas åsikter?
- hur skapas bäst en pedagogisk och språkutvecklande undervisning enligt min undersökning?
3
Bakgrund
Stigendal (1998) från Malmö högskola har länge forskat om segregationen i Malmö. Hans forskning bidrar till att beskriva Rosengårds boendesegregation.Under 1990-talet skedde en stor omvälvning i Malmö i samband med att man delade upp staden i tio självstyrande stadsdelar. Samtidigt med detta steg arbetslösheten och andelen invandrare, särskilt var det muslimer som ökade drastiskt. Vissa stadsdelar börjar leva sina egna liv, avskilda från resten av samhället. Detta ledde till segregation, ett begrepp som ofta används för att beskriva elände och misär. Vetenskapligt definieras begreppet som en social och geografisk uppdelning, mellan olika grupper av människor (Stigendal 1998).
Nationalencyklopedins (2008) definition av begreppet segregation är:
Det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Segregation kan ske på
grundval av socioekonomisk status, hudfärg, religion, etnisk tillhörighet. Den kan vara ofrivillig eller frivillig.
Oftast talar man om etnisk och ekonomisk segregation, som ofta sammanfaller. Den etniska blir vanligtvis också socioekonomisk. Det ska betonas att segregation inte behöver vara en fråga mellan bra och dåligt. Det är inte bara historia, boendemiljö, hälsoläge samt människors kapacitet att försörja sig själva som skall beaktas, utan också sociala värden såsom nätverk, föreningsengagemang och kultur (Stigendal 1998).
Rosengård är en av de mest omtalade segregerade stadsdelarna, inte bara i Malmö, utan också i hela landet. Det är en ung stadsdel som har sina rötter i 1960-talets Sverige då
miljonpolitiken skulle skapa moderna hem åt alla. Stigendals rapport visar att i Rosengård är kommunala hyresrätter överrepresenterade och stadsdelen har, i jämförelse med andra stadsdelar, i särklass högsta andelen av större hushåll. Invånare under 18 år är
överrepresenterade. Vidare har majoriteten av invånarna utländsk bakgrund och arbetslösheten är högst i Malmö, samtidigt som utbildningsnivån är den lägsta. Dessa premisser skapar en svår ekonomisk situation för stadsdelens invånare. I allmänhet har invånarna sämre fysisk och psykisk hälsa, än i övriga stadsdelar (Stigendal 1998).
Barnfamiljer som engagerar sig för förbättringar i skolan är betydligt färre än i andra bostadsområden i Malmö. Invånarna känner sig också minde delaktiga i beslut, än i andra stadsdelar. De har i allmänhet mindre positivt att säga om sin stadsdel. Rosengård har lägst andel invånare som säger sig helst av allt vilja bo kvar i sin egen stadsdel (Stigendal 1998).
Också Ristilammi (1999) har forskat om Rosengård. Hans bild av varför Rosengård segregerades från resten av samhället kompletterar Stigendals rapport (1998). På styrande politisk nivå trodde man att befolkningen skulle öka markant och byggde därför dessa stora bostadsområden. Befolkningsökningen avstannade dock och sjönk i stället, vilket ledde till att människor flyttade ut till grannkommunernas småhus. Rosengård var drömmen om
modernitet och bekvämlighet, men utvecklades sedan snabbt till att inte motsvara dessa drömmar. Stadsdelen ändrades från framtidssamhälle till ett område i socialt utanförskap och invånare med ekonomiska möjligheter flyttade snabbt.
Den mediala bilden spelade och spelar fortfarande en stor roll för stadsdelarnas rykte. Det negativa ryktet är svårt att sudda ut och förorterna har i media blivit ett begrepp för
utanförskap. Forskning visar att boendet spelar en stor roll i människors självkänsla, eftersom boendet är en stor del av den personliga identiteten (Ristilammi 1994). Även Stigedal (1999) menar att en dålig medial bild skapar segregation. Integration och delaktighet är svårt om man ses med en negativ bild, och ens egna resurser inte tas tillvara.
Ristilammi (1994) menar vidare att leva i samhällets marginaler skapar en osäkerhet bland invånarna, vilket bidrar till instabilitet i levnadsvillkoren. Rosengårds negativa och tuffa framtoning i media skapar en miljö där ungdomar måste leva upp till detta rykte. Barnen i svenska kamraters frånvaro, fråntas möjligheterna att växa in i det svenska samhället. Utanförskapet i förorterna blir en fråga om det etniska mot det svenska. Rosengård speglar samhällets problem och skolorna där är en koncentration av Rosengårds problem. Skolan är den första kontakt och ibland enda kontakten, med det svenska samhället (Ristilammi 1994).
4
Teori
Utifrån mina frågeställningar samt för att få en bättre översikt av litteraturen, så har jag valt att dela upp denna i olika kapitel:
- lärarrollen: vilka kvaliteter en lärare bör ha för att skapa en väl fungerande och språkutvecklande lärandesituation
- skola, samhälle och samverkan: viktiga aspekter för att skapa en god skolmiljö för eleverna är samverkan med föräldrar och samhället
- undervisningsmiljö och läromedel: hur en god språkutvecklande miljö bör se ut samt hur läromedlen uppfattas
- geografiämnet i en språkutvecklande kontext: hur geografiämnet fungerar som ett språkutvecklande ämne
4.1
Lärarrollen
4.1.1
Lärarens uppdrag och personlighet
Bergem (2000) behandlar hur läraren skall förhålla sig till sina elever utifrån Läroplanen för den svenska grundskolan från 1994. Lpo94 påtalar att lärarens uppdrag är att utveckla eleven till att tro på sina förmågor samt att inte bara förmedla ren kunskap, utan skapa självständiga och ansvarsfulla individer och förmedla grundläggande värderingar.
”Skolans fostran skall bygga på människors lika värde och livets okränkbarhet. Fostran ska befrämja jämställdhet mellan könen och solidaritet tvärs över
grupper och gränser.” (Lpo94)
Föräldrarna bör kunna lita på lärarna och skolan i detta uppdrag, men det är läraren som ytterst gör tolkningen av skollagen, här kommer dennes yrkesetik och kompetens in. Alla barn skall ges lika uppmärksamhet och tillgodoses i sina individuella behov. Undervisningen skall vara realistisk ur elevernas synvinkel och samtidigt utmanande. Den ska också ha en neutral vinkling samt vara förståelig genom elevernas egna erfarenheter. (Bergem 2000).
Bergem (2000) hävdar vidare att i läraruppdraget ingår att förmedla kunskap där etik är ett integrerat inslag i undervisningen, men läraren har också allt mer tagit över
uppfostranderollen. Förutsättningarna för detta är lärarens kunskapsmässiga, pedagogiska samt yrkesetiska kompetens. Lärarens personlighet bör bland annat speglas av respekt, objektivitet, rättvisa, ansvarstagande, engagemang, ärlighet och omsorg.
Fishbein och Österberg (2003) behandlar lärarens roll i en elevs lärandesituation och personliga utveckling. Läraren spelar en stor roll i ett barns skolgång samt dennes
kunskapsutveckling främst genom sina personliga egenskaper samt pedagogiska kunskaper. De menar att barnet kan ses utifrån ett helhetsperspektiv där flera olika premisser samverkar, för att på så vis kunna anpassa skolan till elevernas individuella egenskaper och
förutsättningar. För att skapa en skola för alla krävs en engagerad pedagog som tar tillvara på barnets nyfikenhet och intressen, där varje elev ses som en resurs. Detta skapar naturligt en självkänsla hos barnet. Läraren har stort eget ansvar, genom att kontinuerligt se över sin praktiska teori och ständigt revidera den. Precis som Dysthe (2001) så menar Fischbein och Österberg (2003) att läraren tillsammans med barnet skall skapa kunskap genom dialog och samarbete.
4.1.2
Dialog, diskussion och uppmuntran
Dysthe (2001) fokuserar på dialogen och framhåller bland annat att samspelet i dialogen mellan lärare och elev är avgörande för lärande. Kort innebär detta att en god lärare måste känna till elevers olika bakgrund, uppfostran och kultur och ha en förmåga att anpassa lärandet efter dessa faktorer.
Lärarens roll är vidare att ge eleverna konstruktiv kritik, starta diskussioner, vara
reflekterande och också lära eleverna att vara det (Rone & Kratsborn 2004). Detta uppnås, menar Pramling Samuelsson (1997), genom att uppmuntra och visa entusiasm för elevernas idéer och synpunkter. Det är också avgörande att innehållet är intressant och relevant utifrån barnens perspektiv. Börjesson & Palmblad (2003) anser att det inte bara är lärares, utan alla vuxnas ansvar att uppmuntra barnen till att de kan bli vad de vill, oavsett sociokulturell bakgrund.
4.1.3
Socialt samspel och individualisering
Människans psykiska resurser samspelar med den sociala omgivningen och pedagogen inverkar på barnets tänkande och självkänsla i denna sociala omgivning. Det räcker inte med att bara att tillämpa kvantitativ individualisering, att ge några elever mer av samma sak, utan istället om att ge en kvalitativ personalisering, det vill säga vad varje elev behöver just då. På organisationsnivå är det av yttersta vikt att ledningen anpassar skolan till eleverna, istället för att eleverna skall anpassa sig efter skolan (Fischbein & Österberg 2003).
Lars H Gustafsson menar att det är ytterst viktigt att som pedagog reflektera över sitt sätt att vara som vuxen och inte bara fokusera hur barnet är, samt att se olikheter som möjligheter (Gustafsson 2004). En viktig grundsten är att notera vad barnet kan, istället för vad det inte kan (Berman 2001).
4.2
Skola, samhälle och samverkan
4.2.1
Skola och samhälle
I skolan och i samhället i stort finns det ett antal uppsatta mål och krav som man som individ och medborgare förväntas att uppfylla. Man ska följa gällande lagar och normer samt
kulturella betingelser avseende utbildning, arbete och fritid. Misslyckas man att leva upp till dessa förutbestämda, ibland subtila premisser, så riskerar man att falla ur normen för vad som är normalt. Dessa normsättande mål och krav bestäms bland annat av utbildningssystemet, massmedia och arbetsliv (Börjesson & Palmblad 2003).
Storstadssatsningen mot segregation, i propositionen Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden för 2000-talet, påtalar att sysselsättning och utbildningsnivå måste höjas, samt att socialbidragsberoendet minskas och språket stärkas. För att dessa mål skall nås är det avgörande att rätt förutsättningarna ges i grundskolan (Axelsson & Bunar 2006).
Axelsson och Bunar (2006) har sammanställt relevant forskning om mångkulturaliet, tvåspråkighet samt segregation. Denna forskning visar att man uppnår större framsteg när eleverna får ha lärare som har deltagit i vidareutbildning inom relevanta, aktiverande
när de går i skolor där de värdesätts och behandlas med respekt, samt betraktas som en tillgång. Integration och samarbete mellan enspråkiga och flerspråkiga elever är gynnsamt.
Axelsson och Bunar (2006) hävdar vidare att troligt är att efterfrågande kompetenser i framtiden riktar sig mer utåt i världen, än inåt det enskilda landet. Nyckeln till tvåspråkighet kan då komma att bli väldigt värdefull. Det räcker emellertid inte med vidareutbildning för lärarna inom språk och mångkulturalitet. Axelsson och Bunar förespråkar ett ökat samarbete mellan skola, föräldrar, tjänstemän, föreningar och församlingar för att få bort de negativa stämplarna på skolan och bostadsområdet.
Axelssons och Bunars forskning visar att elever i invandrartäta områden lämnar skolorna där, trots satsningar på exempelvis IT och bibliotek, för att söka sig till etniskt svenska skolor. De anser att där finns bättre chans till framgång och framtida arbetskarriärer. Skolorna i de invandrartäta och etniskt segregerade områdena erbjuder inte kontakten och tillhörigheten med svenska elever, samt det symboliska värdet av att vara en del i det svenska samhället. Eleverna i dessa områden vill känna en delaktighet samt lära sig det svensk-svenska språket och på så vis komma ett steg närmare det svenska.
Detta lämnar skolorna i de utsatta bostadsområdena med urholkade elevunderlag. Axelsson och Bunar menar att det återstår två alternativ för dessa skolor, att avvecklas eller utvecklas till något annat. Den organisatoriska basen bör utvecklas till något nytt. Problemet är inte resurser eller brister i pedagogiken, utan den socialt och etniskt instabila situationen som boendesegregationen skapar. En lösning kan vara ett skolkonsortium med gemensam ledning, bestående av olika profilskolor. Samordning såsom upphandling blir lättare och en vinst blir utbytet av pedagogiska idéer (Axelsson & Bunar 2006).
Stigendal (2002) anser att det inte går att förneka att läget i skolan är kritiskt och att många blir underkända i kärnämnena svenska, matematik och engelska, vilket bådar för framtida utanförskap. Skolan skall förbereda eleven för samhällslivet. Stigendal menar att delaktighet i samhällslivet uppnås genom att anta en roll i ett sammanhang, rollerna är förknippade med krav. Utanförskap kan vara en brist på vilja eller för att man inte uppfyller kraven för
4.2.2
Föräldrasamverkan
Axelsson och Bunar (2006) understryker betydelsen av samarbete mellan skola och hem, tillit och ömsesidig förståelse mellan lärare och föräldrar. Lärare och föräldrar bör ses som
komplement till varandras roll i barnets uppväxt. Tillit uppnås inte enbart genom skolplaner eller utvecklingssamtal och föräldramöten någon gång då och då, utan genom kontinuerlig dialog och kunskap om varandra samt en ömsesidig öppenhet. Detta bidrar enligt Axelsson och Bunar till barnens utbildning och föräldrarnas integration i skolans arbete, såväl som i samhället i stort.
Grupptillhörighet är en betydande aspekt i ett barns utveckling samt att få känna sig som en del i ett sammanhang. I detta sammanhang står skolan och familjen i barnets centrum, vilka är viktiga faktorer för hur väl barnet kan bearbeta olika yttre premisser, som inverkar i barnets liv (Evenshaug & Hallen 2000).
Stigendal (2000) menar att skolan bör intressera sig mer för vilka eleverna och deras föräldrar är, samt deras unika förutsättningar. Han har genomfört omfattande intervjuer av invånare i Rosengård. Över 40 % av de tillfrågade eleverna uppgav att man bara talar om skolan hemma någon gång i veckan. Lärarna tillfrågades vad som är viktigast att förbättra inom skolan, de uppgav färre elever i klasserna samt fler lärare som de viktigaste åtgärderna. Eleverna uppgav att de önskade nyare och bättre läromedel samt bättre skolmat. Elevernas önskemålsyrken är läkare, advokat samt idrottsproffs. Majoriteten av eleverna sätter högsta betyg på lärarna avseende kommunikation, förtroende samt förmågan att lära ut (Stigendal 2000).
4.3
Språkutvecklande undervisning och läromedel
4.3.1
Det sociokulturella klassrummet
Wagner (2004) menar att det är i kommunikation med andra som barnen blir medvetna om sig själv och sin omvärld. De bör utmanas av lärare och kamrater för att få förstå sådant som ligger utanför den egna begreppsvärlden. Malmgren (1996) håller med om att barnens egen språkproduktion och kommunikation med andra i och utanför skolan är viktig, eftersom språk utvecklas i funktionella och kunskapssökande sammanhang, genom kommunikation i en social kontext.
Fast (2007) menar också att lärandet sker kontinuerligt som ett resultat av daglig samvaro med andra människor där sociala och kulturella sammanhang spelar stor roll. Ett stort problem är emellertid att många elever måste lämna sitt modersmål samt kulturella och religiösa erfarenheter utanför klassrummet och därmed en viktig del av sin identitet. Axelsson och Bunar (2006) skriver angående detta att den viktigaste faktorn för språkutveckling är meningsfull kommunikation med andra, men att man inte får förringa modersmålet och kulturen eftersom språket är en betydande faktor för en individs identitet. Det krävs olika typer av kommunikation såsom beskrivande, jämförande argumenterande och debatterande diskussioner. Det är slutligen viktigt att kontinuerligt analysera elevernas språk för att förändra och utveckla metoderna.
Ladberg (1999) belyser två andra problem för elevens språkutveckling. Hon menar att om ett barn har svårt att lära sig ett språk när det finns för få tillfällen att tala språket, när det inte är tillräckligt viktigt för barnet eller när barnet är blockerat av otrygghet och känslomässiga konflikter. Också Bergman (2001) betonar vikten av att skapa en trygg miljö, där det inte finns rädsla för att göra bort sig på det nya språket. Berman anser vidare att andra avgörande aspekter för att utveckla språket, är meningsfullhet samt att man integrerar det med andra ämnen i skolan. Undervisningen skall utgå från eleverna och de måste förstå syftet samt tillsammans planera och utvärdera arbetet.
Nordheden (2000) menar att språket utvecklas när man använder det och det är pedagogens uppgift att försätta eleverna i situationer där de får använda det muntligt och skriftligt. Inte bara lära sig att tala utan också att lyssna. Tematiskt arbete erbjuder variation. Aktuella händelser sätter fart på språket och känslorna.
Nordhedens (2000) forskning visar att barn som är duktigare på sitt hemspråk tar fortare till sig det svenska språket. Barnen nöjer sig ofta med sin aktuella språknivå och måste därför utmanas. Språket utvecklas i naturliga situationer med stora inslag av praktiskt arbete. Genom kommunikation med ett språk som är vardagsanknutet och aktuellt och genom att man lär av dem som pratar korrekt svenska. Livet och kulturen erfarenheterna blir stoffet. Viktigt att
4.3.2
En språkutvecklande miljö
Dahlgren (2003) ger rekommendationer för hur en språkutvecklande miljö bör anordnas. Miljön runt eleverna kan på ett positivt sätt stimulera till en skriftspråklig verksamhet via exempelvis planscher, tavlor, bilder och texter. Läraren bör vidare arbeta med utgångspunkt från elevernas omvärld, erfarenheter och skriftspråkliga utvecklingsstadier. Undervisningen rekommenderas att utgå från de grundläggande likheterna mellan talat och skrivet språk. Vidare kan eleverna utveckla sin talspråkliga och skriftspråkliga medvetenhet genom att de ges möjlighet att reflektera över skriftspråkets konstruktion och princip. Elevernas språkliga utveckling gynnas av samverkan där inte bara eleverna, utan också deras föräldrar samt pedagoger, är delaktiga lärandet och tar ansvar för tal- och skriftspråksutvecklingen. En väl fungerande metod är att syssla med skriv- och läsaktiviteter i olika sammanhang och på olika sätt, så att lång sammanlagd tid ägnas åt skriftspråket.
4.3.3
Läsning
Axelsson och Bunar (2006) anser att intensivt pedagogsikt arbete med varierad och lustfylld läsning ger en lyckosam utveckling av språket i områden med flerspråkiga barn. Till viss mån stärks även hemmiljöernas läsning. Läsning utvecklar ordförråd och hjälper eleverna att förstå världen. En negativ aspekt är dock att det ofta är svenska sagor som används och alltså den svenska synen på världen som förmedlas (Axelsson & Bunar 2006). En betydande faktor är att litteraturen är anpassad till barnets kulturella bakgrund, samt individuella språkliga kapacitet och förmåga (Wagner 2004). Bergman (2001) menar också att litteraturläsning vidgar elevens omvärldskunskaper och betonar även att det är viktigt att böckerna är väl anpassade till ålder och erfarenhetsvärld.
4.3.4
Skrivning
Dahlgren & Gustafsson & Mellgren & Olsson (2003) menar att pedagogen bör ses som en handledare med uppgift att få barnet intresserade och sedan underhålla detta intresse samt knyta an till respektive barns utvecklingsnivå och för barnet meningsfullt sammanhang. Undervisningen utgår lämpligen från barnens egna erfarenheter, tankar och utvecklingsnivå, så att de känner sig engagerade och delaktiga i sitt eget lärande. För att utveckla barnens läs-
och skrivförmåga är det viktigt arbeta med vardagsnära ting i olika sammanhang med utgångspunkt från barnens erfarenhetsvärld, tänkande och individuella utvecklingsnivå. Det underlättar om syftet med skrivningen är roligt och meningsfullt, samt om eleverna är fria att skriva utifrån sina tankar, utan krav på formalitet och korrekthet (Dahlgren & Gustafsson & Mellgren & Olsson 2003).
Siv Strömqvist (2007) menar att för att skapa ett meningsfull lärande är det viktigt med skrivglädje samt att elevernas texter alltid har en mottagare, oavsett om det är läraren, föräldrarna, klasskamraterna eller någon helt utomstående.
4.4
Geografiämnet i en språkutvecklande kontext
Molin (2006) anser att geografiämnet alltid har brottats med sitt eget att vara eller inte vara. Denna svårighet att etablera sig som ett eget ämne har lett till en del problem inom
geografiundervisningen. Ämnet geografi återkom som ett eget ämne i början av 1990-talet. Det fanns då dåligt utbildade geografilärare och kursplanen var svår att tolka för många av dessa lärare. Det var vidare svårt att skilja geografi från samhällsämnet, avseende begrepp som exempelvis demografi. Stora delar av undervisning bestod och består än idag av natur- och kartgeografi, vilket uppvisar lärarnas stora svårigheter att se ämnets bredd.
Molin (2006) har skrivit en avhandling baserad på observationer av lärare och elever inom geografiämnet. Hon har kommit fram till att de geografiska läromedlen är den viktigaste faktorn för innehåll och planering av geografiundervisning. Många lärare anser att läromedlen är auktoritära texter, vilket får till följd att dessa i regel inte granskas kritiskt. Problem uppstår eftersom texterna ofta inte erbjuder en djupare förståelse för olika kulturer, könsroller,
demokrati samt miljöfrågor samt utelämnar viktiga frågor som fördelningsproblematiken. Ytterligare ett problem som har identifierats i Molins avhandling, är hur länder i olika regioner med annan religiös och kulturell bakgrund, värderas av läromedlens författare. Det kan röra sig om missvisande fotografier och bilder samt schabloner av hur människor i dessa länder lever sina liv. I de geografiska läromedlen finns det också en tendens av uteslutande av stoff, exempelvis minoritetsfolks historia och kultur. Ur en språklig aspekt är det svåra språket i dessa böcker ett stort problem. Elever med invandrarbakgrund har svårt att anknyta
Molins slutsats är att det fortfarande råder en föråldrad syn på geografi samt utformningen av ämnets läromedel. Undervisningen är traditionell och värdebaserad och består av fakta och detaljkunskap, kartbok och regioner samt enskilda länder. Den naturgeografiska delen är stor. Molin efterlyser en geografiundervisning som är tvärvetenskaplig och baserad på elevernas erfarenheter och kultur, där de själva är aktiva i sitt kunskapssökande.
4.5
Sammanfattning av litteraturen
Genom min litteraturgenomgång har det framkommit att en pedagog inte bara skall utveckla eleven till att tro på sina förmågor samt förmedla ren kunskap, utan också skapa självständiga och ansvarsfulla individer och förmedla grundläggande värderingar. Alla barn bör ges lika uppmärksamhet samt tillgodoses i sina individuella behov. Vidare bör undervisningen vara utmanande samt förståelig genom elevernas egna erfarenheter. En god lärare känner till elevernas olika bakgrund, uppfostran och kultur samt har en förmåga att anpassa lärandet efter dessa faktorer. Lärarens roll är också att ge eleverna konstruktiv kritik, starta diskussioner samt uppmuntra eleverna. Litteraturen betonar att en god undervisning präglas av dialog och diskussion mellan lärare och elever. Uppmuntran är också en betydande faktor för elevernas kunskapsmässiga och personliga utveckling. Litteraturen understryker vidare betydelsen av samverkan mellan skola, samhälle och föräldrar samt att integration och samarbete mellan enspråkiga och flerspråkiga elever är gynnsamt. Lärare och föräldrar bör ses som komplement till varandras roll i barnets uppväxt.
Språkproduktion och kommunikation med andra i och utanför skolan så mycket som möjligt rekommenderas, eftersom språk utvecklas i funktionella och kunskapssökande sammanhang genom kommunikation i en social kontext. Undervisningen bör utgå från elevernas
erfarenheter, tankar och utvecklingsnivå, så att de känner sig engagerade och delaktiga i sitt eget lärande. Att arbeta med vardagsnära ting i olika sammanhang med utgångspunkt från barnens erfarenhetsvärld, tänkande och individuella utvecklingsnivå bidrar till att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga.
Det råder fortfarande en föråldrad syn på geografi samt utformningen av ämnets läromedel. Undervisningen är traditionell och värdebaserad och består av fakta och detaljkunskap,
kartbok och regioner samt enskilda länder. Geografiundervisning tenderar således inte till att utnyttjas på ett språkutvecklande vis.
Jag vill genom min undersökning intervjua lärare och elever och på så vis få svar på: - vilka skillnader och likheter finns det mellan vad litteraturen förmedlar och de
intervjuade lärarna och elevernas åsikter?
- hur skapas bäst en pedagogisk och språkutvecklande undervisning enligt min undersökning?
5
Metod
Syftet med mitt examensarbete är att belysa vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett område med låg socioekonomisk status. Genom en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer, undersöks lärares och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas.
5.1
Informationsinsamling
Det finns främst två olika typer av intervjuer, en som bygger på fasta frågor som ställs till alla deltagare i en undersökning, samt en annan som använder sig av friare formulerade frågor som kan varieras på olika vis. Den förra kallas för strukturerad intervju, den senare för kvalitativ intervju. En kvalitativ intervju är den primära metoden för att få fram djupgående data. I den kvalitativa intervjun är endast frågeområdet bestämt i förväg, frågorna kan däremot varieras från intervju till intervju, beroende på hur den intervjuade svarar och vilka aspekter denne tar upp. Det går också bra att ställa följdfrågor för att få den intervjuade till att utveckla sitt resonemang. Syftet med den kvalitativa intervjun är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt (Johansson & Svedner 2006). Jag har valt att insamla data genom kvalitativa intervjuer, därför att jag anser att jag då kan diskutera svaren med de intervjuade. Möjligheten till kontroll- och följdfrågor ökar undersökningens validitet, samt ger högre svarsfrekvens än en enkätundersökning.
5.2
Urval och genomförande
Jag har intervjuat fem slumpvis utvalda elever från en femte- och en tredjeklass. Jag valde en femte- och en tredjeklass för att få en spridning bland mina respondenter från grundskolans tidigare år. Efter att jag genomfört fem elevintervjuer bedömde jag insamlad datamängd tillfredställande avseende volym och kvalitet. Läraren för tredjeklassen har efter samtycke med föräldrarna slumpvis valt ut en pojke och en flicka som jag har kunnat intervjua. De tre eleverna från femteklassen bestod av en flicka samt två pojkar. Urvalet har genomförts enligt samma premisser.
Skolan ligger i stadsdelen Rosengård och har ungefär 1100 elever från grundskolans tidigare och senare år. Enligt Malmö kommun har ungefär 98 % av skolans elever utländsk bakgrund. Jag menar att skolans elevunderlag är typisk för stadsdelens skolor i övrigt och därför är lämplig att genomföra min undersökning på. Jag intervjuade vidare de två kvinnliga klassföreståndarna för de två klasserna. De är båda utbildade svensklärare inom låg- och mellanstadielärare och har många års erfarenhet av läraryrket. Läraren för tredjeklassen följer en klass från första- till tredjeklass och hennes undervisning präglas av ämnena svenska och matematik. Läraren för femteklassen följer en klass från fjärde- till femteklass och bedriver främst undervisning inom svenska, engelska och matematik.
Under intervjuerna så har jag antecknat vad respondenterna har sagt och också vid behov, ställt följdfrågor. Jag hade också kunnat använda en diktafon vid intervjuerna. Jag valde bort detta alternativ, därför att jag kände att en diktafon skulle kunna ha formaliserat intervjun. Mitt mål var att föra en diskussion med mina respondenter och inte få dem att känna sig utfrågade, vilket en diktafon hade kunnat bidra till. När jag sedan har arbetat med att sammanställa resultatet så har jag valt att utifrån mina anteckningar, sammanfatta vad varje respondent har sagt. De intervjuade lärarna har jag valt att kalla Lärare A respektive Lärare B och eleverna för Elev A1 – A2 samt Elev B1 – B3. Jag har vidare valt att skriva ut ålder och etnisk bakgrund på mina respondenter. Anledning till att jag har valt att understryka elevernas etniska bakgrund, är för att jag anser att det slumpvis utvalda elevunderlaget ger en bild av den diversitet som finns bland invånarnas bakgrund.
Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektive klassrum under förmiddagen tisdagen den 25 november 2008. Intervjuerna genomfördes genom ett antal frågor samt efterföljande
diskussion kring svaren. Främst ville jag ta reda på de tillfrågade lärarnas tankar om hur en pedagogisk och språkutvecklande lärandesituation skapas i det specifika området. Eftersom jag vet att matematik och svenska är ämnen som det läggs stort fokus på, så ville jag vidare ta reda på hur de intervjuade lärarna arbetar med dessa ämnen i sin undervisning. Jag vill slutligen också höra deras åsikter om begreppet segregation. Anledningen till att jag inte ställde några frågor om geografi till de intervjuade lärarna var att de inte bedriver undervisning i ämnet.
Genom att intervjua eleverna ville jag främst få reda på vad de anser om ämnet svenska samt vikten av kunna det svenska språket väl. En av frågorna till eleverna var: Varför är det bra att kunna svenska? Jag ville vidare ta reda på vilken kontakt eleverna har med stadsdelar utanför deras egen stadsdel samt hur väl de trivs på sin skola och i sitt bostadsområde. För att ta reda på detta löd en av mina frågor: Har du vänner som bor utanför Rosengård? Syftet med detta var att få en uppfattning om på vilket vis segregation inverkar. Slutligen så ville jag ta reda på vad eleverna anser om geografiämnet för att få möjlighet att jämföra deras tankar med Molins (2006) avhandling. Se bilaga 1 för intervjufrågor.
5.3
Tillförlitlighet
Lärare, elever och föräldrar fick på förhand reda på att frågorna handlade om det svenska språket samt deras syn på hur skolan och lärare bör vara. Lärare och elever informerades vidare om att de inte skulle kunna identifieras i slutresultatet.
Jag menar jag att spridning mellan elevernas kön är god med ett förhållande på tre pojkar och två flickor. Båda lärarna var kvinnliga, men både deras kön och ålder är representativ för skolan. På skolan är huvudparten av lärarna i övre medelåldern och det finns endast två manliga klasslärare som verkar i låg- och mellanstadiet. De båda klassföreståndarna är utbildade svensklärare och har båda mångårig erfarenhet från läraryrket samt den berörda skolan och det specifika området. Det är förutsättningar som jag menar gör dem ytterst lämpliga som respondenter i min undersökning.
Den etniska spridningen bland eleverna är också den representativ för skolan såväl som området, då elever med arabisk bakgrund dominerar. Det finns också en pojke med polsk bakgrund samt en flicka med amerikansk bakgrund. Den sistnämnde är den ende av
respondenterna som möjligen inte helt följer mönstret bland områdets invånare. Dock anser jag att det är motiverat att också ha en respondent, vars bakgrund inte är helt lik den bakgrund som dominerar bland områdets invånare.
6
Resultat
Lärare A som är en är en kvinna på 59 år menar att de viktigaste faktorerna för en väl fungerande lärandesituation är en strukturerad undervisning i en lugn miljö. Eftersom
eleverna ofta kommer från kaotiska hemmiljöer, är det viktigt med arbetsro i skolan. Vidare är föräldrasamverkan och en kunskap om varje elevs sociala bakgrunder viktigt. Eleverna behöver också en fast hand och tydliga regler.
För att arbeta språkutvecklande är det viktigt med en tydlig och konkret undervisning. Vidare ska man inte vara rädd för svåra ord och begrepp, utan redan från början arbeta med korrekta termer inom exempelvis matematik. Det är bra att ofta tala i synonymer för att öka elevernas ordförråd. Läraren bör inte tillrättavisa elevens språkliga fel, utan istället repetera och säga det korrekt. Eleverna ska vidare uppmanas att använda fullständiga meningar när de svarar på en fråga. Lärare A uppger att hon gärna hade velat arbeta tematiskt, men att det är svårt när man är ensam lärare, samtidigt som eleverna behöver en relativt styrd undervisning.
För att skapa en väl fungerande lärandesituation anser Lärare A att pedagogen ska vara konsekvent, lyhörd och flexibel, det vill säga kunna förändra sin undervisning om denna inte fungerar. Det är viktigt att eleverna har roligt och att dagen, oavsett hur den har varit, inleds och avslutas positivt. Eleverna ska tycka om att komma till skolan. Skolmiljön bör vara tilltalande och inbjudande och påminna om en trygg hemmiljö, eftersom skolan är elevernas vardag. Lärare A säger att hon dock skulle vilja ha mer utrymme. Angående läromedel så menar Lärare A att hon inte är så styrd av läromedel, utan främst använder läromedel som uppslag till idéer. Vidare är det svårt att använda ett särskilt passande läromedel, dock
används läseboken kontinuerligt. Layouten är det viktigaste med ett läromedel, särskilt när det gäller matematik.
Avseende kärnämnena, svenska, matematik och engelska, så är svenska och matematik viktigast. Dessa två ämnen bör så mycket som möjligt ingå i alla andra ämnen. När man arbetar med matematik, så ska det vara språklig matematik. Undervisningen ska vara konkret.
Lärare A menar att segregationen är ett stort hot mot dessa elevers språkutveckling och att en omedelbar åtgärd är att flytta från Rosengård. Det svenska språket passiviseras på grund att
fördömande, utan betänka kulturella skillnader. Man kan som lärare tycka och diskutera saker, men bör aldrig lägga sig i uppfostran.
Lärare A anser att segregation främst för med sig utanförskap och oförstående. Det är dock en politisk fråga. Det har vidare blivit en segregation inom segregationen, då den arabiska folkgruppen dominerar i Rosengård, vilket har lett till att andra folkgrupper vill flytta. Det sker en urholkning av mångfalden. Ett problem inom den arabiska folkgruppen är kusingifte, vilket kan leda till olika handikapp för barnen. Det finns vidare en tradition att man ska lära sig stoff utantill, vilket motverkar en inlärning som bygger på förståelse.
Lärare B som är en är en kvinna på 58 år menar att de viktigaste faktorerna för en väl fungerande lärandesituation är att eleverna trivs i skolan samt känner sig accepterade, välkomna och trygga. För många är skolan den enda trygga punkten i tillvaron.
Lärare B menar att arbeta språkutvecklande är naturligt i ett område som Rosengård. För att utveckla elevernas språk arbetar man med ordförrådet mycket, inte bara i dagligt tal, utan också i de olika ämnena som facktermer inom matematik. Inom matematiken är det mycket viktigt att använda språket så myckets om möjligt, eftersom språket begränsar även en elev som är duktig på matematik. Att läsa och se på film är också bra, det sistnämnda så att eleverna får höra på det svenska språket mycket. En avgörande faktor är att eleverna får lära sig att lära sig.
För att skapa en väl fungerande lärandesituation anser Lärare B att pedagogen ska använda sin personlighet och engagera sig. Det vill säga göra det roligt för eleverna. För att detta ska fungera krävs det att pedagogen själv tycker att det är roligt, annars genomskådar eleverna det. Undervisningsmiljön ska vara strukturerad och skapa lugn. Läromedel ser Lärare B som uppslag till idéer.
Avseende kärnämnena, svenska, matematik och engelska, så måste svenska genomlysa all undervisning. Eleverna måste också läsa hemma för att ytterligare utveckla språket. Lärare B menar att matematik har en hög status från elevernas hemländer och de är ofta duktiga i
Lärare B anser att för att främja språkutvecklingen är det är viktigt med kommunikation samt en muntlig undervisning där eleverna ges möjlighet att utrycka sig. De bör också erbjudas mycket läsning samt uppmanas att se på svensk TV.
Lärare B menar att segregation skapar en Vi och Dom känsla. Eleverna blir medvetna om skillnaderna när de närmar sig högstadiet. Det är ett politiskt problem och en negativ faktor är att de duktiga eleverna flyttar. Barnen tar ofta över familjen eftersom de blir de med störst anknytning till det svenska samhället. Det borde vara ett krav på en bostadsmässig spridning när nyanlända kommer till Sverige. Integration är dock något som också är ömsedigt.
Elev A1 är en pojke på 9 år med polsk/svensk bakgrund. Han säger att det bästa med ämnet svenska är att man lär sig svåra ord, såsom exempelvis ”nationella”. Han tycker att det är bra att kunna svenska, eftersom annars skulle man inte kunna prata med någon i Sverige. På rasterna pratar Elev A1 svenska, eftersom inte så många kan polska på skolan. I framtiden vill han helst bli polis. Elev A1 känner ingen utanför Rosengård stadsdel. Han trivs i skolan och i Rosengård.
Elev A1 anser att en lärare ska vara lite sträng och lite snäll samt kunna säga ifrån när det behövs. I klassrummet ska man kunna få plats med mycket och det ska finnas en soffa. Läroböckerna är bra och läseboken är intressant. Generellt anser Elev A1 att skolan är bra som den är. I svenskan vill han att man ska skriva och läsa mycket. Inom geografiämnet får man lära sig att sätta ut alla städer i hela Skåne. Läroboken i geografi är sådär svår att förstå. Elev A1 vill arbeta mer med språk inom geografiämnet.
Elev A2 är en flicka på 9 år med arabisk bakgrund. Hon säger att det bästa med ämnet svenska är att man får läsa, det är lätt och roligt. Hon tycker att det är bra att kunna svenska, eftersom om någon frågar något så kan man svara och de förstår vad man säger. På rasterna pratar Elev A2 svenska med sina klasskamrater, men arabiska med sina kusiner. I framtiden vill hon helst bli lärare. Elev A2 känner en utanför Rosengård stadsdel, som bor i centrum. Hon trivs i skolan och i Rosengård.
Elev A2 anser att en lärare ska vara snäll och rättvis. I klassrummet ska det finnas tavlor, bord och stolar, piano samt inte vara för trångt. Läroböckerna är lagom svåra. Generellt anser Elev
A2 att skolan är bra som den är. I svenskan vill hon att man ska läsa med inlevelse och inte skämmas när man pratar. Geografiämnet är kul och läroboken i geografi är lagom svår. Inom geografiämnet vill Elev A2 arbeta med hur jorden kom till och hur människor levde förr och vad som hände när det bara fanns vulkaner.
Elev B1 är en pojke på 11 år med arabisk bakgrund. Han tycker om svenska, men ogillar att man måste läsa så mycket. Han tycker att det är bra att kunna svenska så att man kan lära sig saker. På rasterna pratar Elev B1 arabiska med sina kusiner som också går i klassen. I framtiden vill han helst arbeta med datorer eller elektricitet. Elev B1 känner ingen utanför Rosengård stadsdel. Han trivs i skolan och i Rosengård.
Elev B1 anser att en lärare ska vara snäll och hjälpa alla. Han har ingen åsikt om hur klassrummet ska vara men tycker att det är bra som det är. Han förstår det mesta i
läroböckerna. Elev B1 anser att det är för rörigt på skolgården. I svenskan vill han att skriva dikter och sagor. Geografi är lätt men inte så kul och läroboken i geografi är lite intressant. Elev B1 vill arbeta mer med kartor inom geografiämnet.
Elev B2 är en pojke på 11 år med arabisk bakgrund. Han säger att det bästa med ämnet svenska är att man får läsa, vilket han tycker om. Han tycker att det är bra att kunna svenska, eftersom man är i Sverige och då kan prata med andra. På rasterna pratar Elev B2 mestadels svenska. I framtiden vill han helst bli basketproffs eller advokat. Elev B2 känner ingen utanför Rosengård stadsdel. Han trivs i skolan och i Rosengård.
Elev B2 anser att en lärare ska snäll, hjälpsam samt kunna säga ifrån när det behövs. I klassrummet ska det finnas fler datorer samt ett akvarium eller något annat djur.
Läroböckerna är bra. Elev B2 skulle vilja gå utanför skolan och äta godis. I svenskan vill han skriva dikter. Han tycker att geografi är lätt och att läroboken i geografi är intressant. Elev B2 vill arbeta mer med djur inom geografiämnet.
Elev B3 är en flicka på 11 år med svensk/amerikansk bakgrund. Hon tycker att ämnet svenska är roligt och att det bästa är att man får läsa och skriva. Hon tycker att det är bra att kunna
utanför Rosengård stadsdel, som bor vid Triangeln. Hon trivs i skolan, men inte i Rosengård eftersom, det händer för mycket.
Elev B3 anser att en lärare ska hjälpa en, vara trevlig samt lite snäll. I klassrummet ska bänkarna vara enskilda och det ska finnas något djur. Hon förstår allt i läroböckerna. Elev B3 vill att det ska finnas en byggnad på skolan där man kunde vara på rasterna. I svenskan vill hon läsa och arbeta med sagor samt själv skriva berättelser utifrån olika ord. Hon gillar inte geografi och tycker att det är svårt att hitta på en karta. Inom geografiämnet vill Elev B3 arbeta mer med olika språk och kulturer.
6.1
Sammanfattning av resultatet
De två intervjuade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för de här eleverna. Vidare anser de att för att utveckla elevernas språk måste svenskan användas frekvent, det vill säga att eleverna får tala, läsa och skriva mycket. Det är också viktigt att fokusera på den språkliga matematiken. De menar att en viktig aspekt är att eleverna måste lära sig hur man lär. Båda lärarna poängterar att eleverna skall ha roligt i skolan. Ingen av de två lärarna känner sig styrda av läromedel, utan använder främst dessa som uppslag till idéer. Avseende kärnämnena, svenska, matematik och engelska, så anser de intervjuade lärarna att svenska och matematik är de viktigaste, samt att dessa ämnen bör ingå i alla andra ämnen i så stor utsträckning som möjligt. Både Lärare A och B fastslår att
segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning.
Samtliga elever är överens om att det är bra att kunna svenska, eftersom man då kan tala med andra människor i samhället. Eleverna med arabisk bakgrund uppger att de oftare talar sitt hemspråk på rasterna. Deras drömyrken är inom IT, polis, advokat samt lärare. Merparten av eleverna trivs på Rosengård och på skolan. En elev i femteklassen uppger dock att skolgården är för stökig och en annan i samma klass, anser att det händer för mycket i Rosengård. Bara två av eleverna känner någon utanför Rosengård stadsdel. De intervjuade eleverna är överens om att en bra lärare ska vara snäll men kunna säga ifrån. Klassrumsmiljön ska vara rymlig, gärna med ett akvarium eller liknande. I ämnet svenska vill eleverna skapa mer själv, såsom texter, sagor och dikter. Geografiämnet väcker blandade känslor hos eleverna. Några tycker
om det, andra inte. De flesta är tveksamma till vad ämnet skall innehålla. De flesta vill arbeta mer med språk och kultur samt djur.
7
Diskussion
I diskussionen är syftet att jämföra relevant litteratur med lärare och elevers syn på språkutveckling. Slutligen följer ett kapitel som behandlar geografiämnets möjligheter i samband med vad jag har kommit fram till under min undersökning.
7.1
Litteraturen i jämförelse med lärare och elevers syn på
språkutveckling
Både Malmgren (1996) och Fast (2007) framhåller vikten av att eleverna får tillfälle att kommunicera i ett meningsfullt sammanhang med andra. De intervjuade lärarna anser i enighet med detta att språket måste tillämpas ofta och mycket. Eleverna uppger att de anser att det är viktigt att behärska språket för att kunna tala med andra människor i samhället. En avgörande språkutvecklande faktor är således att kommunicera och använda språket i olika kontexter. Den etniska bostadssegregationen skapar emellertid en omgivning där dessa barns möten med det svenska samhället och det svenska språket enbart sker genom lärare och personal på skolan. Min undersökning bekräftar att dessa elever ofta helt saknar anknytning till barn med svenskfödda föräldrar, samt till svenskfödda vänner och bekanta till familjen, utanför Rosengård. Detta leder till att dessa elevers kommunikation med andra människor, utanför skolan och klassrummet, till största delen sker i avsaknad av korrekt svenska. De intervjuade lärarna menar att språket på grund av detta passiviseras.
Ytterligare en aspekt av segregationsproblemet belyses av Nordheden (2002). Barn som är duktiga på sitt hemspråk, tar fortare till sig det svenska språket. Problematiken ligger i att dessa barn ofta inte heller behärskar sitt hemspråk tillfredställande. Samtliga elever som jag har talat med uppger att de behärskar det svenska språket bättre än sitt hemspråk, trots att det finns uppenbara brister i deras svenska. Jag anser liksom Bunar (2006) att språk och kultur är en stor del av en människas identitet. Det uppstår en problematik eftersom dessa barn står med ena foten i sin egen kultur och sitt eget språk och den andra i den svenska kulturen och den det svenska språket. Konsekvensen av denna problematik kan bli att de på så vis inte känner sig delaktiga i någon av identiteterna fullt ut.
De båda lärarna anser båda att segregationen är ett politiskt problem, men ett stort problem för såväl skola som samhället i övrigt. De menar att segregationen skapar en Vi och Dom –
känsla, samt en situation där man inte blir delaktig i det svenska samhället. Eleverna trivs dock väl på skolan och i Rosengård. Detta kan bero på att de inte känner till något annat alternativ, åtminstone inte i den ålder de befinner sig i nu.
Lärarna framhåller som viktigaste premisser att undervisningen måste vara strukturerad i en lugn miljö. Lärarna fokuserar till stor del på att de här barnen behöver tydliga regler och en fast hand, vilket inte litteraturen betonar lika starkt. Mina och de intervjuade lärarnas erfarenheter är att det ofta råder en stökigare miljö i skolor som anses ha en låg
socioekonomisk status, än i mindre segregerade skolor. De tillfrågade lärarna är överens om en förklaring till detta faktum kan vara mer eller mindre kaotiska hemmiljöer. Något som också till viss del får stöd av de levnadsundersökningar som Mikael Stigendal (1998) har genomfört i Rosengård, vilka visar att man ofta bor många på liten yta. Bergman (2001) framhäver att lärandemiljön bör vara trygg. Lärarna använder istället begreppet lugn. Jag antar emellertid att begreppen innebär samma saker eller åtminstone resulterar i samma konsekvenser. Eleverna framhäver också vikten av en trygg miljö där man trivs, så här är teori, lärare och elever överens. Min undersökning visar att samtliga elever, utom en, trivs på skolan och i bostadsområdet.
Lärarens personlighet skall enligt bland annat Bergem (2000) präglas av respekt, objektivitet, rättvisa, ansvarstagande, engagemang, ärlighet och omsorg. De intervjuade lärarna menar att man som lärare bör vara konsekvent, engagerad, lyhörd och flexibel. Eleverna anser att en lärare bör vara lagom sträng, snäll, hjälpsam och rättvis. De intervjuade lärarna betonar också att undervisningen skall vara rolig och för att en undervisning skall engagera och förnöja måste läraren vara personlig och engagerad.
Det är enligt Dysthe (2001) viktigt att känna till elevernas bakgrund, uppfostran och kultur. Enligt de intervjuade lärarna är en del av problematiken i Rosengård, att de flesta föräldrar överlåter allt som har med barnens utbildning och skolverksamhet åt personalen på skolan. Detta kan bero på kulturella skillnader. I många länder är skolan är väldigt sluten och
auktoritär myndighet utan insyn eller möjlighet att påverka. Den bristande språkliga förmågan kan ytterligare vara en aspekt som hindrar föräldrarna att engagerar sig i skolverksamheten.
Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2003) utvecklar språket. Eleverna uppger att de skulle vilja skriva mer egna texter och dikter. Också tematiskt arbete rekommenderas, men här säger en lärare att hon gärna skulle vilja arbeta mer med detta arbetssätt, men att det är svårt när man är ensam med en stor klass. För att främja eleverna språkutveckling anser båda lärarna att svenska och matematik måste ingå som en röd tråd i all undervisning.
7.2
Geografiämnets möjligheter ur ett språkutvecklande
perspektiv
Angående geografiämnet så befäster elevernas svar litteraturens syn på ämnet, genom att innehållet uppfattas som vagt. Eleverna har svårigheter att definiera vad geografiämnet handlar om eller bör handla om. Undervisningen är ofta traditionell kart- och namngeografi som är styrd av läromedlen. Molin (2006) menar att eleverna skulle gynnas i sin
språkutveckling om de aktivt själv fick söka och skapa sin kunskap.
Mångfalden av elevers olika kulturella bakgrunder menar jag är oerhört positiv för
geografiämnet, då eleverna har erfarenheter från många olika länder och kulturer. Det finns goda möjligheter för eleverna att bidra med kunskap om, samt förståelse för andra kulturer. Inte bara genom sina egna erfarenheter, utan också genom att hemmet och föräldrarna samt andra familjemedlemmar, inte bara kan bidra med sina erfarenheter, utan också bli mer integrerade i skolan och barnets personliga samt kunskapsmässiga utveckling. Jag menar således att geografiämnet kan fungera som en viktig brygga mellan skola och hem och på så vis överkomma integrationsproblemen som påtalas både av såväl litteraturen som de
intervjuade lärarna. Också några av eleverna i min undersökning nämner att de gärna skulle vilja arbeta mer med språk och kultur inom geografiämnet.
Jag anser i enlighet med Molin (2006) att geografiämnet har stor potential som ett
ämnesöverskridande ämne, som man med fördel kan arbeta tematiskt med. Tematiskt arbete är också något som en de intervjuade lärarna understryker att hon vill arbeta mer med. Geografi har en klar koppling till samhällskunskap och historia. Inom matematiken kan geografi användas för att göra skalor, kartor och avståndsmatematik begriplig och
meningsfull. Bild är vidare något som jag anser vara en viktig kugge i ett tematiskt arbete och inom geografi finns det tillfälle för eleverna att utrycka sin syn på exempelvis olika
koppling till miljöundervisning och att arbeta med natur och miljö samt olika hot mot vårt klimat erbjuder en ypperlig möjlighet till att debattera och diskutera för att förstå mönster och samband samt olika konsekvenser av människans handlande. Några av eleverna i min
undersökning vill arbeta mer med djur inom geografiämnet. Såväl mina egna som de intervjuade lärarnas erfarenheter är att eleverna uppskattar att arbeta med djur och natur på olika vis.
Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2003) visar att skrivning, när den är meningsfull och erfarenhetsbaserad, är språkutvecklande. Inom geografiämnets fria ramar kan eleverna erbjudas stor variation i det egna, meningsfulla skrivandet. De kan exempelvis skriva loggböcker om det tematiska arbetets förlopp, fiktiva resedagböcker om olika platser på jorden, egna forskningsrapporter om en djurart. Min undersökning visar också att eleverna efterlyser mer skriftligt arbete. De intervjuade lärarna är överens om att en utveckling av det svenska språket bör genomsyra all undervisning. Geografiämnets många möjligheter att arbeta med texter och skrifter i olika sammanhang fungerar som ett ypperligt verktyg för att förbättra elevernas språkliga utveckling.
8
Avslutning
Jag har med min undersökning försökt att belysa på vilket vis en lärandesituation kan anordnas för att enligt litteratur, lärare och elever på bästa vis gynna den språkliga och kunskapsmässiga utveckling hos elever i ett segregerat område med låg socioekonomisk status. Jag har redogjort för aspekter som hur en lärare bör vara och agera samt hur undervisningen bör se ut. Jag har vidare belyst geografiämnets hinder och möjligheter. Geografiämnet är ett gränslöst ämne som kan bidra till att överbygga sociala och kulturella betingelser i undervisning samt också hjälpa till att integrera föräldrar i skolarbetet. Det är ett ämne som fungerar utmärkt att arbeta ämnesöverskridande med och kan med stor fördel baseras på elevernas egna erfarenheter.
Slutligen vill jag tacka min studiekamrat Per Schenström för stöd och hjälp, personal på Orkanenbiblioteket för assistans med litteratur, mina respondenter, samt min handledare Claes Malmberg för hjälp med att sammanställa detta examensarbete. Jag vill också ta tillfället i akt att tacka Inge-Marie Svensson för den inspiration hon har skänkt genom sitt engagemang under min utbildning till lärare.
9
Litteraturlista
Axelsson, Monica & Bunar, Nihad. (2006). Skola, språk och storstad. Avesta: Pocky.
Bergem, Trygve. (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, Pirkko. (2001). Två flugor i en smäll att lära på sitt andra språk: teori, praktik och språkbedömningsschema för alla som undervisar invandrarelever. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva. (2003). I problembarnens tid - förnuftets moraliska ordning. Stockholm: Carlssons.
Dahlgren, Gösta & Gustafsson & Karin, Mellgren & Elisabeth & Olsson, Lars-Erik.(2003). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.
Dysthe, Olga. (2001). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Fast, Carina. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Uppsala: Uppsala Universitet.
Fishbein, Siv & Österberg, Olle. (2003). Mötet med alla barn – ett specialpedagogsikt perspektiv. Stockholm: Gothia.
Gustafsson, Lars H. (2004). Se barnet, se dig själv! Stockholm: Nordstedts förlag.
Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB.
Ladberg, Gunilla. (1999). Barn med flera språk – tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola och skola. Liber: Stockholm 1999.
Molin, Lena. (2006). Rum, frirum och moral: en studie av skolgeografins innehållsval. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Nordheden, Inger. (2000). Livet vi lever nu – om språkutvecklingen i vardagen i en mångkulturell skola. Stockholm: aBA kopiering.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte. (1997). Grundläggande färdigheter – och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur.
Ristilammi, Per-Markku. (1994). Rosengård och den svarta poesin – en studie av modern annorlundahet. Lund: Akademisk avhandling.
Rone, Freitas, Kratsborn, Sinnige. (2004). Citizenship education and identity in courses for those who will work with primary-aged children. London: CiCe Guidelines.
Stigendal, Mikael. (2000). Skolintegration – lösningen på skolans problem. Malmö: Lärarutbildningens reprocentral.
Stigendal, Mikael. (1998). Sociala värden i olika sociala världar : levnadsundersökningen. Delrapport 9, Rosengård . Lund: Studentlitteratur.
Stigendal, Mikael. (1999). Sociala värden i olika sociala världar – segregation och integration i storstaden. Lund: Studentlitteratur.
Stigendal, Mikael. (2002). Vägar till framgångsalternativ – mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Malmö högskola.
Strömqvist, Siv. (2007). Skrivprocessen. Polen: Studentlitteratur.
Wagner, Ulla. (2004). Samtalet som grund – om den första skriv- och läsinlärningen. Stockholm: Bonnier utbildning.
Examensarbete, intervju
Bilaga 1
2008-12-25
Frågor, lärare:
1. Med tanke på de här barnens förutsättningar, (i Rosengård med låg socioekonomisk status), hur skapar man en väl fungerande lärandesituation? Viktigaste faktorerna?
2. Hur kan man jobba ämnesöverskridande med svenskan och språkutvecklingen på bästa vis? 3. Vilka kvaliteter som lärare bör man ha för att lyckas skapa en väl fungerande
lärandesituation? Hur ska miljön se ut? Läromedlen?
4. Vilken vikt bör man lägga vid svenska, engelska och matematik (eftersom dessa ämnen underkänns ofta)?
5. Hur ska man främja elevernas språkutveckling på bästa vis (inte bara under lektionerna, utan skolan, föräldrasamverkan - helhet)?
6. Vilka är de största negativa faktorerna som segregation skapar?
7. Lösning på segregationsproblemet (fokus ledning, samhälle, skola), så att det inte sker en elevurholkning ("sämst" presterande barn kvar på "problemskolor")?
Frågor, elever:
1. Vad tycker du om ämnet svenska? 2. Varför är det bra att kunna svenska? 3. Talar du svenska på rasterna? 4. Talar du svenska hemma?
5. Har du vänner som bor utanför Rosengård? 6. Trivs du i Rosengård?
7. Hur ska en bra lärare vara?
8. Hur ska det vara i skolan för att man ska trivas och lära sig på bästa vis? 9. Hur tycker du att miljön ska vara, hur ska det se ut i skolan?
10. Vad tycker du om läroböckerna, kunde de se annorlunda ut? 11. Hur kan man göra svenskan roligare, så att man lär sig bättre? 12. Vad tycker du om geografi och om läroboken?
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Vilka faktorer ligger till grund för en
pedagogisk och språkutvecklande
undervisningsmiljö, för elever i ett
område med låg socioekonomisk status?
Which factors are the foundation for a pedagogic and language
developing teaching environment, for pupils in an area of low
socioeconomic status?
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga av de tillfrågade eleverna är överens om att det är bra att kunna svenska, eftersom man då kan tala med andra människor i samhället. En avgörande
språkutvecklande faktor är att kommunicera och använda språket i olika kontexter. Min undersökning bekräftar att dessa elever ofta saknar anknytning med barn till svenskfödda föräldrar, samt svenskfödda vänner och bekanta till familjen, utanför Rosengård. Detta leder till att dessa elevers kommunikation med andra människor, utanför skolan och klassrummet, till största delen sker i avsaknad av korrekt svenska.
Nyckelord: segregation, mångkulturalitet, tvåspråkighet, språkutveckling, socioekonomisk,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
Inledning ...7
2
Syfte...7
3
Bakgrund ...9
4
Teori ...11
4.1
Lärarrollen... 11
4.1.1 Lärarens uppdrag och personlighet...11 4.1.2 Dialog, diskussion och uppmuntran ...12 4.1.3 Socialt samspel och individualisering ...13
4.2
Skola, samhälle och samverkan ... 13
4.2.1 Skola och samhälle ...13 4.2.2 Föräldrasamverkan...15
4.3
Språkutvecklande undervisning och läromedel ... 15
4.3.1 Det sociokulturella klassrummet ...15 4.3.2 En språkutvecklande miljö ...17 4.3.3 Läsning ...17 4.3.4 Skrivning...17
4.4
Geografiämnet i en språkutvecklande kontext ... 18
4.5
Sammanfattning av litteraturen... 19
5
Metod ...21
5.1
Informationsinsamling ... 21
5.2
Urval och genomförande ... 21
5.3
Tillförlitlighet ... 23
6
Resultat ...25
6.1
Sammanfattning av resultatet ... 29
7
Diskussion ...31
8
Avslutning...34
9
Litteraturlista...37
10 Bilaga 1... A
1
Inledning
Jag har under hela min utbildningstid praktiserat på en skola i Rosengård och har kommit att intressera mig för hur den etniska segregationen samt hur ett områdes socioekonomiska status påverkar eleverna och deras språkliga utveckling. En stor del av eleverna framför allt i
storstädernas segregerade förorter, uppnår inte målen för kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta upplever jag som ett enormt problem för Sveriges fortsatta välfärd, men också för de berörda eleverna.
Jag är väl medveten om att skolan är en avspegling av samhället och inte ensam kan påverka politiska beslut. Skolan måste emellertid klargöra och lokalisera befintliga problem och finna lösningar till dessa, för att på bästa vis tillgodose alla elevers individuella förutsättningar och behov. Jag anser att språket är nyckeln till samhället och vill därför i min undersökning fokusera på elevernas språkutveckling.
2
Syfte
Syftet är att ta reda på vilka faktorer, enligt lärare och elever, som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö för elever på en skola i ett starkt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Lärares och elevers synpunkter jämförs sedan med aktuell forskning.
Jag har valt att särskilt beakta geografiämnet, eftersom jag upplever att detta ämne innehåller ett komplext språk, samt ur undervisningssynpunkt ofta tenderar att bli enformigt. Jag uppfattar geografiämnet som ett skolämne med oerhörda möjligheter, möjligheter som jag menar sällan utnyttjas. Min uppfattning är att geografiämnet skulle kunna vara ett
språkutvecklande ämne, där eleven ges möjligheter att själv skapa sin kunskap, utifrån sin kulturella bakgrund. Jag vill därför belysa geografiämnets aktuella problem, men också dess stora möjligheter i en språkutvecklande kontext.
