Gestaltning

Den stora skillnaden i antalet analysenheter från de tre tidningarna har inte ett klart svar. Dagens Nyheter kan även ha använt andra ord än de tre fraser som denna studie använde som sökord vid insamlandet av material. Detta är inte lika troligt på grund av att det är svårt att kommentera på en partiledardebatt utan att använda någon av de tre fraserna partiledardebatt, partidebatt och valdebatt. Expressen och Aftonbladet kan ha bevakat valet mer och skrivit mer artiklar kring det men detta är inte heller lika troligt då Dagens Nyheter bör vara lika intresserade av att bevaka valet. De tre tidningarna kan ha jobbat på olika sätt och vissa av dem kan föredra kvantitet över kvalitét och vice versa.

Expressen kommenterade mer på andra kanalers partiledardebatter än sina egna. När de kommenterade på sina egna debatter gestaltade de 84 procent av rubrikerna som spel. Det kan tolkas som att Expressen vill locka läsarna att läsa om deras egna partiledardebatter. Läsarna kanske tänker att de spännande rubrikerna debatten ge-nerade måste betyda att debatten var spännande eller sevärd. Ett exempel på detta är: ”Bråk efter debatten – rödgrön rök ihop” (Jakobson & Karlsson, 2014).

Aftonbladet har en annan politisk tillhörighet än Dagens Nyheter och Expressen och de har även minst andel sakgestaltade rubriker. Den politiska tillhörigheten kunde inte ses påverka andelen sak eller spelgestaltade rubriker (se texten under figur två).

Morgontidningen Dagens Nyheter har, som tidigare nämnts, en majoritet sakgestal-tade rubriker. Detta när man tittar över alla tre undersökta valrörelser (se figur två och de tillhörande exemplen). Kvällstidningarna har istället en majoritet spelgestal-tade rubriker totalt sett. Skillnaden i andelen sakgestalspelgestal-tade rubriker mellan

morgontidningen och kvällstidningarna är ungefär 15–21 procentenheter. Differen-sen mellan de två alternativen grundar för ett antagande att morgontidningar publi-cerar mer sakgestaltade rubriker än kvällstidningar.

I tabell ett kan man se Jesper Strömbäcks resultat från hans studie över medias ge-staltningar under valrörelserna 2002–2010. Skillnaden mellan hans studie och denna är att han undersökte hela artikelns gestaltning och inte bara rubriken. Jäm-förelser kan göras men skillnaden studierna emellan måste beaktas och entydiga slutsatser i jämförelser mellan Strömbäcks studie och denna kan inte dras. Med det i beaktning, kan man se att kvällstidningarna i hans studie kontinuerligt har mindre andel sakgestaltade artiklar/rubriker än vad morgontidningarna har. Strömbäcks re-sultat går i linje med den här studiens rere-sultat, att kvällstidningar publicerar mer artiklar/rubriker som är spelgestaltade än gestaltade som sak.

En anledning till varför kvällspressen gestaltar politik mer som spel än sak kan vara att de är mer beroende av att sälja lösnummer och att generera fler läsare på deras korresponderande hemsida. Morgontidningar har, traditionellt sett, ett större antal prenumeranter än kvällstidningar har. Dessa prenumeranter har redan betalat för tidningen och morgontidningen. Dagens Nyheter blir inte lika beroende av att sälja lösnummer som kvällstidningarna är. Antagandet blir då att morgontidningar har mer sakgestaltade rubriker på grund av att de har fler prenumeranter, och därav en mer fast intäkt, än kvällstidningar. Detta antagande saknar delvis grund med anled-ning av att Dagens Nyheter ändå har 47 procents spelgestaltanled-ning vilket kan ses i figur två. Denna relativt höga andel spelgestaltning kan bero på att Dagens Nyheter vill generera läsare till deras hemsida och för att få läsare att läsa hela artikeln ge-staltar de rubrikerna som spel. Morgontidningarna vill även locka fler prenumeran-ter till sin papperstidning och de kan möjligen få fler via hur de porträtprenumeran-terar sina artiklar/rubriker på nätet och få läsare att tycka att Dagens Nyheter har spännande journalistik.

I figur fem kan man se att den största andelen sakgestaltade rubriker kan hittas på tidningarnas webbsidor och den största andelen spelgestaltade rubriker kan finnas i papperstidningen. Anledningen till fördelningen kan vara att rubrikerna med fördel

gestaltas som spel i papperstidningen för att få människor att köpa tidningen. På nätet är majoriteten av alla artiklar gratis att läsa (vissa artiklar ligger bakom en betalvägg) och därför behöver inte en lika stor andel av rubrikerna spelgestaltas på nätet som i papperstidningen. Det är en större ekonomisk ”tröskel” att införskaffa tidningen fysiskt än att läsa flera av artiklarna i papperstidningen gratis på tidning-ens hemsida. De låsta artiklarnas rubriker är ofta synliga för alla läsare och dessa kan vara spelgestaltade för att få läsare att investera i en digital prenumeration.

En fråga man kan ställa sig är om gestaltningar av politik är ett nödvändigt ont i ett demokratiserat samhälle? Politik är en kamp om makten att få styra ett land i ett visst antal år. Kan en viss andel spelgestaltning behövas för att politiken ska kunna porträtteras korrekt till befolkningen? Operationaliseringen av spelgestaltning i denna studie är att tävlande bör förekomma i artikeln/rubriken och politiker tävlar sinsemellan. Utifrån det är politikernas tävlan de facto spelgestaltning. Medier be-höver rapportera vad som händer i samhället och de måste därmed ha en andel spel-gestaltning enligt resonemanget ovan. Om inte tävlan mellan partier och politiker framfördes till medborgarna, utan enbart sakgestaltade rubriker skulle publiceras, skulle väljarna inte veta om att denna tävlan existerade. Utan tävlan skulle det se ut som om att alla partier är i ett samförstånd.

En spelgestaltad rubrik innehåller till exempel något om en tävling, ett bråk eller krigsmetaforer, ämnen som möjligen triggar läsares intresse att läsa hela artikeln. Då mer än 60 procent av läsarna enbart läser eller skummar rubrikerna i artiklar krävs det något som spelgestaltade rubriker för att dra in läsaren (American Press Institute, 2014, Dor, 2003 & Kleis Nielsen & Schrøder, 2014, s. 17). Medias benä-genhet att gestalta rubriker som spel och skandal istället för sak kan bero på detta. När en stor andel inte läser mer än de få orden som rubriken består av krävs det andra verktyg än bra journalistik för att få läsare och i slutändan tjäna pengar. För medborgare som inte upplever sig tillhöra ett parti är medias rapporteringar (och i förlängningen medias gestaltningar) ett viktigt bidrag till informationen som krävs för att göra ett informerat val. Medias större andel av spelgestaltade nyheter kan härledas från deras önskan om fler läsare men även att medierna vill vara före andra medier med nyheter. Medier samspelar med samhället på olika sätt, vilket kan ses i

figur ett. I och med politikens medialisering så har medierna blivit centrum för po-litiken/politiker och medborgarna. Medierna har blivit en autonom enhet i samhället istället för enbart en förmedlare av nyheter. Journalisternas roll har även förändrats. Förr arrangerades debatterna av partierna medans de idag arrangeras av media och journalisterna. Politiken och medias spelplan ser annorlunda ut idag jämfört med för bara några decennier sedan.

Ett intressant resultat att beakta är Aftonbladets höga andel spelgestaltningar. Enligt Persson et. al. ökar Aftonbladet intresset för politik och de politiska kunskaperna hos läsarna (2006, s.127ff). Deras bok gavs ut 2006, någorlunda i början av digita-liseringen och eran av sociala medier. Slutsatserna de presenterar kan vara förle-gade i dagens nya mediala klimat. Resultatet i figur tre visar en hög andel spelge-staltade rubriker. Asp skriver att spelgestaltningar innebär en mindre täthet i för-medlandet av information till läsaren (2011, s. 83ff). Med bakgrund i det så kanske Aftonbladet inte längre bidrar till att öka intresset för politik i Sverige. Läsarna får inte lika mycket information av deras artiklar på grund av de är spelgestaltade. En konsekvens av det är att läsarnas kunskaper om politik minskar. Expressen har, en-ligt Persson et. al. en negativ påverkan på medborgares intresse för politik (2006, s.127ff). Aftonbladet kan därmed ha samma påverkan som Expressen har på deras läsare. För att få ett mer explicit svar på om Aftonbladet har samma påverkan som Expressen har deras läsare krävs en studie mer fokuserad på detta samband.

6.2 Gestaltning över tid