Media och spelet om politiken
En kvantitativ studie om medias gestaltningar av partiledardebatter under 2010-talets valrörelser.
Oscar Bringefalk
Kandidatuppsats, HT20
Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet
Handledare: Kristina Boréus
Abstract
Swedish media have in earlier studies been shown to portray national politics as a game and the focus have not been on the actual politics. This have shown to have a negative effect on citizens trust for politicians and a growing cynicism against Swedish politicians have started. News portrayed as a game also lacks information valuable to citizens of a democratic country, especially during an election campaign for government. With these facts this thesis aims to study how Swedish party leader debates are portrayed in national newspaper media during the elec- tions 2010, 2014 and 2018. That is the question for this thesis. The thesis will study how the debates is portrayed in the media and in what way. The method chosen to answer this aim is with a quantitative content analysis stud- ying newspaper headlines during the election campaigns 2010, 2014 and 2018. Three of the biggest national news- papers were chosen to be studied; Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. The results show that news por- trayed as a game is the majority share of the material. The election years 2010 and 2014 is dominated by news portrayed as game while the year 2018 differs with news portrayed as politics. The election campaign of 2018 may be a start of a new trend with less news portrayed as game or just a campaign more focused on politics than other years. The coming election years will show if it just were a break or a new trend focused on politics rather than game.
Innehållsförteckning
Lista över figurer och tabeller ... 3
1. Inledning ... 4
1.1 Syfte och frågeställning ... 5
2. Teori ... 7
2.1 Gestaltningsteorin ... 7
2.2 Sak- och spelgestaltning ... 8
2.3 Medielogik ... 10
2.4 Mediernas roll i samhället ... 11
2.5 Analysverktyg ... 12
3. Tidigare forskning ... 13
3.1 Tidigare valrörelser ... 13
4. Metod och material ... 16
4.1 Kvantitativ innehållsanalys ... 16
4.2 Pilotstudie ... 17
4.3 Material ... 18
4.3.1 Urval ... 19
4.4 Operationalisering ... 22
4.5 Metodologiska reflektioner ... 24
4.5.1 Validitet och reliabilitet ... 24
4.5.2 Kodning ... 24
5. Resultat ... 26
5.1 Bakgrund om materialet ... 26
5.2 Gestaltningar ... 27
5.2.1 Tidningarnas sakgestaltningar över tid ... 28
5.3 Gestaltningar i olika format ... 30
5.4 Gestaltningar per debatt ... 32
5.5 Gestaltningar över tid inom varje valrörelse ... 34
6. Analys och diskussion ... 36
6.1 Gestaltning ... 36
6.2 Gestaltning över tid ... 39
6.2.1 SVT:s partiledardebatter ... 39
6.2.2 Gestaltningars frekvens under valrörelser ... 40
6.3 Valet 2018 ... 41
6.4 Medias demokratiska roll ... 42
7. Slutsats ... 44
8. Litteraturförteckning ... 46
9. Appendix ... 52
9.1 Kodschema ... 52
9.2 Kodinstruktioner ... 53
9.3 Kodschema pilotstudie ... 54
Lista över figurer och tabeller
Figur 1. Valtriangeln……….….……….12
Figur 2. Sak- och spelgestaltningar alla valår …………..……….……….27
Figur 3. Sakgestaltningar för vardera valår för de tre tidningarna…..…..………..28
Figur 4. Sak- och spelgestaltning per texttyp……. ……….. …….………30
Figur 5. Sak- och spelgestaltning per medietyp……….…….…...…….31
Figur 6. Sak- och spelgestaltning efter de fyra partiledardebatterna …….…….…………32
Figur 7. Sakgestaltningar uppdelat på tiden innan och efter Duellen alla valrörelser..…...34
Tabell 1. Gestaltningar av politik under valrörelserna 2002–2010……….………13
Tabell 2. Tittarsiffror i partiledardebatter under valen 2010, 2014 och 2018……… .15
1. Inledning
Svensk press rapporterar om nationella och internationella händelser. Denna studie fokuserar på den nationella aspekten och kommer undersöka hur tre svenska tid- ningar rapporterat om olika partiledardebatter som sänts i fyra svenska kanaler un- der 2010-talets valrörelser. Uppsatsen kommer fokusera på hur media gestaltar sin rapportering kring partiledardebatterna. Gestaltningarna kan ske på varierade sätt och de påverkar läsarna/tittarna på olika sätt. Det vi läser i media är en, i olika ut- sträckning, vinklad bild av verkligheten. Artiklar och nyhetsinslag porträtteras och gestaltas på olika sätt. Gestaltningen sker utifrån aspekter med ambitionen att tjäna pengar på sina nyheter, generera läsare etc. Media kan välja att gestalta politiker, partier och hela valrörelser på ett sätt som de själva vill. På grund av detta är medias gestaltning av politiken viktigt att analysera.
De två vanligaste sätten att gestalta politik i media är som sak eller som spel. Ge- staltning som sak är då sakpolitik rapporteras relativt ofiltrerat och handlar om kon- kreta beslut. Spelgestaltning är då man rapporterar om relationerna mellan aktö- rerna på den politiska arenan eller porträtterar politik som en kamp/bråk.
(Strömbäck & Nord, 2017, s. 11). När politik porträtteras som ett spel leder det till en negativ inverkan på samhället enligt medieforskarna Jesper Strömbäck och Lars Nord. Medborgare kan tappa förtroendet för politiker och intresset för politiken sjunker när medborgare utsätts för spelgestaltningar. Tidigare forskning visar även att spelgestaltade nyheters frekvens ökar även i alla medier och tar upp en större del av rapporteringen. Under valrörelserna ökar även de spelgestaltade nyheter desto närmare valdagen man kommer (2017, s. 11ff).
I den svenska riksdagsförklaringen står det att nyhetsmedier bör arbeta för folkme- ningens förverkligande. Detta ska ske genom att media informerar befolkningen så att de har möjlighet till fri åsiktsbildning. Medborgarna kan därefter kan ta ett in- formerat beslut vid val av regering (Asp & Bjerling, 2014, s. 7ff, RF 1:1). Media besitter en omfattande makt över politikers ageranden och medborgarnas åsikter.
Hur media rapporterar nyheter påverkar brukarna. Media kan exempelvis påverka människors uppfattning om verkligheten, deras allmänna kunskaper och vad de tycker om de olika partierna/partiledarna. När färre människor tittar på
partiledardebatterna kan media styra människors åsikter genom sin rapportering (Oscarsson, 2013, s. 277). Media får därmed ett större ansvar att informera med- borgarna om vad som händer i politiken.
Valet 1960 var det första valet som tog plats på TV och medialiseringen av politiken anses ha börjat. Medialiseringen är ett politiskt fenomen. Politiken påverkas av me- dier och anpassar sig till medierna (Strömbäck, 2013, s. 121). Fenomenet har inte varit lika kännbart i radio och tidningar innan TV:s inträde i samhället. Från det valet och framåt så har politikens plats i TV, och media generellt, varit ett faktum (Asp & Esaiasson, 1996, s. 83). Mycket har hänt sedan 1960-talet och media- liseringen av politiken har fortsatt. Politiken sägs idag var medierad. Politiken ut- spelar sig i media och förmedlas via media (Strömbäck, 2013, s. 119). Medieringen av politiken innebär att media är den viktigaste informationsskällan för Sveriges medborgare eftersom en svensk medborgare i genomsnitt använder medier sex tim- mar per dag. Tidningar och TV har en avgörande inverkan på individers åsikter och beslut via gestaltningar och vad de väljer att rapportera om (Petersson, et al., 2005, s. 7).
1.1 Syfte och frågeställning
Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur media porträtterar partiledardebatter under valspurterna 2010, 2014 och 2018. Människor idag är i större behov av information vid riksdagsvalen än tidigare årtionden. För att med- borgarna ska kunna ta ett informerat beslut är det medias uppgift att förmedla den informationen. Syftet med att välja partiledadebatter är att de är fönstret till politi- ken och politikerna för medborgarna. Frågeställningen för studien är således:
Hur gestaltas svenska partiledardebatter i nationella tidningsmedier under valspurterna 2010, 2014 och 2018?
Två underfrågor för studien finns även och lyder:
- Gestaltas debatterna som spel eller som sak?
- Hur har gestaltningen förändrats över tid?
För att undersöka hur media rapporterar ska tidningsrubriker undersökas med en kvantitativ innehållsanalys. Tidningsrubriker är viktiga att analysera på grund av att många människor enbart läser rubrikerna. En studie från Danmark visade att ungefär hälften får sina nyheter genom att enbart läsa rubriker till artiklar (Kleis Nielsen & Schrøder, 2014, s. 17). Rubriker undersöks för att de oftast är en sam- manfattning av artikeln eller så är de skapade med information från artikeln för att intressera läsare. Rubriken blir en liten del av händelsen men det första läsare ser av artikeln. I medier som använder ljud och bild finns det andra påverkansfaktorer gentemot tittarna som läsare av tidningar inte kan uppleva. Hur man värderar vilket medium som påverkar läsare/tittare mest ämnar inte denna studie att studera. Enbart tidningsrubriker valdes som material, även på grund av studiens tidsomfång.
Studien är upplagd på följande sätt: först presenteras teorin och tidigare forskning med efterföljande metodavsnitt. Resultatet av innehållsanalysen presenteras och analyseras. Studien avslutas med sammanfattande slutsatser som kan dras utifrån resultat och analys.
Studien ämnar göra ett forskningsbidrag till debatten kring gestaltningen av politik.
Jesper Strömbäcks studie från 2013 undersöker valrörelser fram till valet 2014. Han har undersökt gestaltningen generellt under valrörelserna men inte undersökt hur partiledardebatter enskilt har gestaltats. Den lucka som kan finnas i den tidigare forskningen ämnar denna studie bidra till att fylla. Studien ämnar undersöka medias rapportering om partiledadebatterna under valrörelserna 2010, 2014 och 2018.
Undersökningar av partiledardebatterna och dess gestaltningar är inte så extensivt gjorda vilket gör att denna studie kan bidra till den delen av forskningsfältet. Valet 2018 är inte lika utförligt skrivet om och denna studie ämnar att delvis påvisa hur valet gestaltades för medborgarna. Ytterligare ett bidrag är att se om trenden med ett ökat antal spelgestaltade nyheter fortsatt.
2. Teori
Följande avsnitt kommer att ge en översikt av studiens centrala teoretiska grund, gestaltningsteorin och dess två mest centrala gestaltningar, därefter kommer en re- dogörelse kring medias makt och roll i samhället. Avsnittet avslutas med hur teorin ska användas som analysverktyg.
2.1 Gestaltningsteorin
Gestaltningsteorin (framing theory) härstammar från sociologin men har under de senaste årtiondena blivit en del av statsvetenskapen och medievetenskapen. Där har den blivit en av de mest framträdande teorierna inom forskningen kring politisk kommunikation (Strömbäck & Nord, 2017, s. 8). En central definition av gestalt- ningsteorin är Robert Entmans:
To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and/or treatment recommendation for the item described (1993, s. 52).
Det som är grundläggande i gestaltningsteorin är att all information i sam- hället måste kategoriseras och struktureras. Informationen är oändlig men medias format är ändligt. Media söker genom kategoriseringen skapa en me- ning som de kan kommunicera till allmänheten (Strömbäck & Nord, 2017, s.
8). Medier kan aldrig vara en spegel för vad som händer i världen, de tolkar alltid den informationen de får. Oändligheten med information innebär att media måste selektera bort och selektera vad som ska inkluderas i rapporte- ringen. Vad som inkluderas tolkas sedan av journalisten med exempelvis ord- val, bildsättning, perspektiv och betoningar. Gestaltningarna påverkas även av mediernas format, normer på arbetsplatsen och i samhället, hur man vill framställa ett problem utifrån mediers politiska åsikter etc. Listan kan göras lång av påverkansfaktorer men slutsatsen är att nyheter aldrig kan speglas ne- utralt (Strömbäck, 2013, s. 123f). Strömbäck och Nord ger ett exempel på hur en nyhet kan gestaltas:
Ett enkelt exempel handlar om huruvida ett glas gestaltas som halvtomt eller halvfullt.
Om det gestaltas som halvtomt är det implicita budskapet att glaset behöver fyllas på̊,
någon påfyllning. I båda fallen är mängden vätska densamma, men olika gestaltningar leder tankarna i olika riktningar (2017, s. 9).
Människors bild av verkligheten och händelser i samhället är ofta medias bild av verkligheten/händelsen. Desto mer beroende människor är av media för att få information, desto mer öppna är de för påverkan från dem. Media kan upp- muntra människor att tänka på vissa sätt och ignorera andra. Vilket leder till nästintill förutsägbara resultat kring människors opinioner i sakfrågor (Strömbäck, 2012, s. 271f). Det kallas medias dagordningsmakt. Grunden i teorin om mediers dagordningsmakt är att de inte påverkar människors åsik- ter, utan vilka frågor människor har åsikter kring. En maktkamp sker mellan journalister, politiker och intresseorganisationer. De två senare vill få sina sakfrågor upp på agendan medan journalister/medieföretag kan ha en annan syn på frågorna (Shehata, 2009, s. 258). Sakfrågor som varit uppe på agendan under en valrörelse kan premiera eller försämra för ett politiskt parti beroende på om sakfrågorna ägs av dem eller inte. Väljare kan rösta på andra partier än vad de vanligen brukar rösta på, på grund av att ett parti hanterat eller ägt den aktuella sakfrågan bättre än andra. Dagordningsmakten kan påverka demo- kratins sätt att verka genom att förtrycka eller vinkla ämnen till vissa partiers fördel (Shehata & Strömbäck, 2013, s. 219f).
2.2 Sak- och spelgestaltning
Gestaltning av politik kan delas upp i två olika kategorier, sak- och spelgestaltning.
Mycket av medieforskningen fokuserar på dessa två grupper, hur ofta de förekom- mer och hur mycket de dominerar en politisk nyhet.
Sakgestaltning av politik definieras som processen där sakinnehållet i politiken och politiska förslag står i fokus för medierapporteringen. Politikens sakinnehåll, och förslagen som kommer ut ur innehållet, är i fokus för media (Strömbäck & Nord, 2017, s. 10). När politik gestaltas som sak så är det den politiska logiken som styr mer än medielogiken (Strömbäck, 2013, s. 124). Exempel på när politik gestaltas som sak är vad partier tycker om/vill göra kring sjukvården, arbetslösheten eller miljön. En åsikt exempelvis kring hur Sverige eller hur kommunerna ska förändras och att artikeln drivs av politikers åsikter för förändring är en sakgestaltning.
Spelgestaltning av politik definieras som att rapporteringen fokuserar på politik som en kamp om makt och inflytande. När artiklar gestaltar politik som spel skrivs det om vinnare eller förlorare i en kamp, olika politiska strategier, tappat/vunnet inflytande politiskt och hur politiken bedrivs. Användandet av spel-, sport- eller krigsmetaforer används ofta när politiken gestaltas som spel. Ett implicit budskap i spelgestaltningar är att politik handlar om att vinna makt och framgång istället för att förbättra för sina väljare (Strömbäck & Nord, 2017, s. 10). När politik gestaltas som spel så väger medielogiken mer än den politiska logiken (Strömbäck, 2013, s.
124). Exempel på när politik gestaltas som spel är kommentarer på uttalanden, opin- ionssiffror eller att ett politiskt förslag läggs enbart för att vinna vissa väljare istället för att förbättra samhället.
En avgörande skillnad mellan de två gestaltningarna är att när journalister gestaltar politik som spel upplever de att de inte behöver vara lika bundna av vad politikerna faktiskt säger och vad de gör till skillnad från vid sakgestaltningar. Journalisterna tycker även att de kan kritisera politiker enklare vid spelgestaltningar än när politi- ken gestaltas som sak. Produktionen av nyheter gestaltade som spel går snabbt att producera och är billigare än nyheter gestaltade som sak. Journalisterna upplever även mindre krav i sitt skrivande när det gestaltas som spel (Strömbäck & Nord, 2017, s. 11f). I en undersökning sa 62 procent av de tillfrågade journalisterna att de har mindre tid nu än för fem år sedan att lägga på en artikel (Mason, 2014). Detta är en av anledningarna till ökningen av spelgestaltade nyheter.
Det finns även en tredje form av gestaltning, skandal. Definitionen av skandalge- staltning är då politiker är inblandade i moraliskt tvivelaktiga affärer (Strömbäck &
Nord, 2017, s. 11). Exempel på tvivelaktiga är Tobleroneaffären med Mona Sahlin eller Bordellhärvan på 1970-talet. Skandalgestaltningar kommer inte uttryckligen undersökas i denna studie utan de gestaltningarna kommer inkluderas i begreppet spelgestaltning i operationaliseringen. Skandalgestaltningar är en form av spelge- staltningar då den inte lägger fokus på politikens sakinnehåll och inkluderas i be- greppet spelgestaltning.
Medier måste sträva efter att ge en korrekt bild av verkligheten även om det är omöjligt att vara en spegel för samhället. Journalister måste sträva efter att använda sig av alla tillgängliga perspektiv i samhället för att komma så nära neutraliteten som det är möjligt. Om de inte gör det blir informationen desinformation (Nord &
Strömbäck, 2012, s. 17ff). Nyheter med låg informationstäthet uppfyller inte kravet att informera medborgare. Dessa nyheter kategoriseras oftast som spel- eller skan- dalgestaltningar. Nyheter om politik gestaltade som sak innehar en större informat- ionstäthet och informationsbredd (Asp, 2011, s. 83ff). Minskningen av sakgestal- tade nyheter innebär att informationsvärdet i nyheter stadigt sjunker (Petersson, et al., 2006, s. 79).
Sakgestaltad journalistik ligger närmare de demokratiska ideal medier ska verka efter. Den sakgestaltade journalistiken har även den information som medborgarna behöver för att de ska vara informerade medborgare. Spelgestaltningar leder ofta till misstro gentemot politiker och partier. Anledningen till det är för att politiken framställs som en tävling i makt och egenintresse istället för politikers intresse att förändra samhället. Sakgestaltning är mer eftersträvansvärt ur ett demokratiskt per- spektiv (Strömbäck, 2012, s. 272).
2.3 Medielogik
I den nya politiska medielogiken dramatiseras talen av media och de klipps exten- sivt för att tilltala tittarna/läsarna. Politiker har lärt sig hantera media i den nya eran av medielogik och de kan agera strategiskt för att få uppmärksamhet (Nord &
Strömbäck, 2012, s. 13). Exempel på det är till exempel att politiker ramar in sina budskap på ett sätt som garanterar tid i media. De ger kortare, mer kärnfulla utta- landen till journalister. Politiker har även tvingats lita på PR-företag och PR- strateger för att komma igenom mediebruset så de får mer tid i media (Moog &
Sluyter-Beltrao, 2001, s. 35). Följden av det är att politiken tar plats i media och därmed verkar politiken på medias villkor.
Medialiseringen av politiken beskrivs i SNS Demokratirapport från 2017 vara en ny samhällstrend i Sverige. Partier anpassar sina vallöften och budskap efter vad de tror ska generera mest uppmärksamhet från väljarna och media (Lindvall, et al.,
2017, s. 171). Ett nytt politiskt klimat har skapats som en följd av medielogiken.
Kent Asp och Johannes Bjerling beskriver det som en framväxt av en mediakrati, ett politiskt system vars karaktärsdrag är att det är så starkt påverkat av medier och anpassat till mediernas sätt att verka. Medierna har ersatt partierna som länken mel- lan väljare och de folkvalda representanterna (2014, s. 206f). Medielogiken leder till att medier lägger sitt fokus på det som de anser vara mest intresseväckande hos publiken. Den politiska logiken leder till att medierna rapporterar om nyheter som är viktiga för medborgarna att veta (Nord & Strömbäck, 2012, s. 13f).
Starka public servicekanaler verkar som en motvikt gentemot kommersialiseringen av media. Public service kan sakta ned eller vända utvecklingen av politikens me- dialisering och dess medielogik (Strömbäck, 2008, s. 242). Sammanfattningsvis in- nebär det att mediers nyhetsurval och vad som värderas som en nyhet utgår mer från mediernas egna behov än från vad människor behöver veta från verkligheten (Strömbäck, 2013, s. 121f).
2.4 Mediernas roll i samhället
Jürgen Habermas skulle, utifrån hans demokratikriterier, inte vara nöjd med att be- folkningar i världen idag bestämmer vad de ska rösta på baserat på hur politiker agerar i TV och media enligt Moog och Sluyter-Beltrao (2001, s. 55). Medborgare behöver media för att kunna grunda sina beslut och få veta vad som händer i sam- hället. Politikerna behöver information om problem i samhället och vad medbor- garna tycker generellt. På grund av detta är press-, yttrande- och informationsfri- heterna grundläggande i demokratier (Nord & Strömbäck, 2012, s. 17f).
Medias beskrivande journalistik har minskat och fått ge plats åt den mer tolkande journalistiken. Denna trend kan observeras i många länder (Strömbäck, 2009, s.
145). Det rimmar inte väl med vad media har för uppgift i det svenska samhället. I pressutredningen från 1994 står det att medier ska informera medborgarna, granska makten och vara ett forum för debatt och kultur (SOU, 1995:37, s. 156).
Relationen mellan medier, medborgare och politiker kan ses nedan i figur ett. I
mellan de tre aktörerna och visar hur de påverkar varandra. Den visar även hur sammanflätade de är i samhället. Om någon aktör i figuren ämnar att påverka en annan aktör kan det få oanade konsekvenser.
2.5 Analysverktyg
Gestaltningsteorin och teorin om sak- och spelgestaltning kommer att användas vid analysen av empirin. Teorierna ovan ligger till grund för studiens kodschema och kodningsinstruktionen. Rubrikerna ovan om medielogik och mediernas demokra- tiska roll i samhället kommer användas till att analysera resultatet av den kvantita- tiva innehållsanalysen. Teorierna som presenterats ovan kommer utgöra ett teore- tiskt ramverk för analysen och de kommer bistå arbetet med att svara på studiens frågeställningar.
Figur 1. Valtrianglen (Petersson, et al., 2006, s. 42)
3. Tidigare forskning
I följande avsnitt redovisas tidigare forskning kring politiska gestaltningar i svenska valrörelser under 2000-talet.
3.1 Tidigare valrörelser
Nedanstående tabell visar den genomsnittliga andelen nyheter gestaltade som sak, spel eller skandal i procent under valen 2002, 2004 och 2010. Resultatet visas i procent. Rapporteringen kring sakgestaltningar sjönk från 59% år 2002 till 44% år 2010 (beräknat på ett genomsnitt för varje år). Samtidigt ökade spelgestaltningen
från 36% år 2002 till 54% år 2010 (beräknat på ett genomsnitt för varje år).
Skandalgestaltningarna ökade under 2006 på grund av Folkpartiets (nu Liberalerna) dataintrång hos Socialdemokraterna. Värden för skandalgestaltningar ligger oftast kring de som visas under rubrikerna 2002 och 2010 (Strömbäck, 2013, s. 124f).
2002 2006 2010 2002 2006 2010 2002 2006 2010
Dagens Nyheter 76 56 55 21 27 44 2 17 1
Svenska Dagbladet 58 53 57 36 34 43 6 13 0
Expressen 28 41 29 57 40 68 16 19 3
Aftonbladet 55 32 26 41 40 69 4 28 5
Rapport 69 66 48 22 27 52 8 6 0
Aktuellt 68 55 53 29 27 47 3 18 0
TV4 Nyheterna 45 38 40 49 23 58 6 39 2
Strömbäck och Nord undersökte vilken gestaltning som var mest förekommande under olika tider i valrörelserna. Desto närmare valdagen desto mer sjunker sakge- staltade nyheter och spelgestaltade nyheter ökar. Under valen 2002, 2004 och 2010 var antalet sakgestaltade nyheter cirka 50–60 procent av alla nyheter tre veckor in- nan valdagen. När det är två veckor kvar är cirka 40 procent av nyheterna sakge- staltade och under valdagen cirka 25–50 procent. Spelgestaltade nyheter står för cirka 35–50 procent av andelen nyheter tre veckor innan valet och ökar till cirka 60
Tabell 1. Gestaltningar av politik under valrörelserna 2002–2010 (Strömbäck, 2013, s. 125)
Sakgestaltning Spelgestaltning Skandalgestaltning
procent när det är två veckor kvar. Under valdagen ökar andelen spelgestaltade ny- heter till 50–75 procent (2017, s. 16).
Strömbäck och Shehata skriver att de tror massmedias påverkan på medborgare inom en snar framtid kommer att börja minska. Anledningen till det är det enorma utbud av olika medier som finns nu och särskilt sociala mediers existens (2013, s.
263f). Människor kommer kunna söka egen information och besvara sina egna frågor utan att behöva vända sig till media och media kommer inte vara den enda informationskällan. Detta skapar sina egna problem, bland annat”fake news” och frågor kring trovärdigheten i all information på internet.
Gestaltningar påverkar människor på olika sätt. Spelgestaltningar har visat sig öka vissa läsares misstro och cynism gentemot politiker. Dessa läsare blir som en kon- sekvens av detta mer rörliga mellan partierna och mindre politiskt kunniga jämfört med läsare av sakpolitiska nyheter. De som läser och tittar mycket på nyheter är mindre rörliga och mer sakkunniga i politik (Petersson, et al., 2006, s. 125). Vilka svenska medier medborgare använder påverkar även deras politiska kunskaper.
Medborgare som främst använder SVT och SR:s nyhetsrapporteringar har högre politiska kunskaper. De medborgare som tittar på TV4:s och TV3:s nyhetsrappor- teringar har lägre politiska kunskaper och ett högre misstro gentemot politiker. Ob- servera att TV3 inte har haft nyhetssändningar från 2007 och framåt.
De som tittar på TV4 och TV3 har samma kunskaper om politik som någon som inte följer politiken alls. Petersson et. al. skriver att om en högutbildad och politiskt intresserad person börjar titta på TV4:s och TV3:s nyhetssändningar så kommer dennes politiska intresse stadigt sjunka (2006, s. 127ff). Det visar att vad en män- niska tittar på, direkt påverkar dennes kunskaper om politik. Läsare av Expressen har samma kunskaper om politik som de som följer nyheterna på TV4 och TV3.
Läsare av Aftonbladet och Dagens Nyheter har samma kunskaper som tittare/lyss- nare av SVT och SR. Dagens Nyheters läsare har även en högre grad av tilltro till politiker än vad någon annan tidning/tv-kanals läsare/tittare har (Petersson et. al.
2006, s. 127ff).
Andelen medborgare som uppger att de är intresserade av politik och aktivt tar del av vad som sker politiskt i Sverige har ökat från 46 procent 1986 till 64 procent 2018. Under valåret 2010 låg intresset på cirka 55 procent och under 2014 i samma nivå som under 2018 (SOM-Institutet, 2019, s. 24). Förtroendet för politiker har även sjunkit från 2010 års toppnotering på cirka 50 procent till 40 procent år 2018 (SOM-Institutet, 2019, s. 38). Detta speglar den påverkan spelgestaltningar har på medborgare, effekten blir att deras förtroenden för politiker sjunker.
Andelen som tittar på de olika TV-debatterna har generellt minskat under 2010- talets valrörelser. Den mest sedda debatten, slutdebatten på SVT, har dock ökat från 1 377 000 tittare 2010 till 1 530 000 tittare 2018. Annars har de olika debatterna minskat i antalet tittare, för mer detaljerad information se tabellen nedan. Medbor- gare får nu sin information kring valet främst via internet och dagstidningar (Shehata & Strömbäck, 2013, s. 213f). Aftonbladet och Expressens mätningar görs på ett annat sätt än SVT:s och TV4:s. Tidningarna mäter antalet startade tittningar på debatten och klipp relaterade till debatten, Enligt Dagens media är tittarsiffrorna en tredjedel av vad de rapporteras vara (Andén, 2014). Under valet 2010 höll inte Expressen och Aftonbladet några egna partiledardebatter. Strömbäck och Nord har undersökt medias gestaltningar under valrörelser men de har inte fokuserat på hur partiledardebatter framställs i media. Då man kan se i tabellen nedan att antalet som tittar på debatterna minskar är det av vikt att media gestaltar dem på ett korrekt sätt.
2010 2014 2018 Totalt
Slutdebatten SVT 1 377 000* 1 421 000* 1 530 000 ** 4 328 000 Debatten TV4 971 000* 633 000* 888 000 ** 2 492 000 Partidebatten
Aftonbladet TV
XX 314 000 *** 1 020 000 **** 1 334 000
Partidebatten Expressen TV
XX 65 000 ***** 1 500 000 **** 1 565 000
Tabell 2. Tittarsiffror i partiledardebatter under valen 2010, 2014 och 2018
* (MMS, 2014). ** (MMS, 2018), *** (Andén, 2014), **** (Naess & Frick, 2018),
***** (Youtube, 2014)
4. Metod och material
Under denna del kommer metoden, materialet och urvalet att presenteras. En pilot- studie som ledde fram till den slutgiltiga studien presenteras och även de operation- aliseringar som ligger till grund för kodningsarbetet. I slutet av avsnittet kommer metodologiska reflektioner göras.
4.1 Kvantitativ innehållsanalys
Studien kommer att arbeta med en stor mängd material. För att kunna svara på frå- geställningen krävs en överblick över mönstren i materialet vilket gjorde att den kvantitativa innehållsanalysen lämpade sig väl. Metoden är lämplig när man vill ha svar på förekomster av olika kategorier i olika texter, till exempel hur ofta något förekommer (Esaiasson, et al., 2017, s. 198). Metodens främsta fördel är att materi- alitet kan processas snabbt och man kan arbeta med större mängder datamaterial på ett relativt mekaniskt sätt. Detta möjliggör att man kan skapa en bredd istället för djup förståelse av materialet (Boréus & Kohl, 2018, s. 49). När man kan processa en stor mängd material kan man skönja större mönster i materialet. Detta möjliggör en bred överblick av materialet (Boréus & Kohl, 2018, s. 52).
Kodningen av materialet kan ske manuellt eller med dator. Fördelen med att göra det manuellt är att mer krävande tolkningar och bedömningar kan göras. En dator kan ha svårt att koda materialet korrekt utifrån studiens syfte. Ett kodschema och en kodningsblankett behövs för uppgiften ska utföras korrekt (Boréus & Kohl, 2018, s. 58f). De analysenheter som är svårare att tolka och kräver mera kvalitativa inslag visar att innehållsanalyser inte är renodlade kvantitativa eller kvalitativa. I denna studie kommer dock den kvantitativa delen att dominera. Kvalitativa inslag kommer finnas då hela artiklar vid enstaka tillfällen behövts läsas för att rubriken ska ha kunnat kodas. Ytterligare ett kvalitativt inslag är att studien kräver en be- dömning av respektive rubrik då den kan vara mer eller mindre av en variabel. Att bedöma om en rubrik är mer spelgestaltning än sakgestaltning kan vara svårt, detta på grund av att rubriken kan innehålla båda. Även om det skulle gå att avgöra så skulle det vara svårt att skapa ett fungerande datorprogram som skulle kunna han- tera det. Av den anledningen kommer kodningen ske manuellt och registreringen
av kodningen kommer ske i programmet Microsoft Excel. I bilaga ett och två finns kodschemat och kodningsinstruktionerna bifogat. Kodschemat är uppbyggt av fem formvariabler och en innehållsvariabel. En formvariabel är hur analysenheten ser ut och till exempel i vilken tidning den finns i och vilken sorts artikel det är. En innehållsvariabel undersöker innehållet i texten och oftast det man efterfrågar vid undersökningen, exempel på innehållsvariabler är vad någon skrivit om eller en idé.
Efter framtagandet av kodschemat bör en pilotstudie genomföras för att testa om analysinstrumenten fungerar eller om något ska tas bort eller omformuleras (Boréus
& Kohl, 2018, s. 60). Kodschemat och kodningsinstruktionerna finns i bilaga ett och två. Pilotstudien genomfördes för att testa om analysinstrumentet fungerade och dess resultat och analys finns nedan.
4.2 Pilotstudie
Pilotstudien är utformad så att åtta analysenheter från respektive valår slumpmäss- igt valdes ut. Det för att vara säker på att pilotstudiens resultat är tillförlitligt. De 24 analysenheterna testades mot pilotstudiens kodschema som återfinns i bilaga 3. Pi- lotstudien visar att ett resultat kring innehållsvariablerna kan fås och att studiens frågeställning och syfte kan besvaras med hjälp av kodschemat.
Efter pilotstudien kan man se att V7 och V8 inte kommer bidra till resultatet och den efterföljande analysen. Variablerna ger nästintill konsekvent samma resultat och är oväsentliga för att besvara studiens syfte och frågeställning. Även variabel V6 tas bort då den inte svarar på studiens syfte och inte tillför något till analysen.
Ytterligare funderingar som framkom efter pilotstudien är om V5 är nödvändig för studien. Efter funderingar bestämdes det att den skulle behållas eftersom den kan bidra till studiens resultat och analys. V5 behålls för att den kan säga något om gestaltning och kan korrelera med vilken typ av artikel det är. En ny variabel lades till efter pilotstudien, V6. Den är till för att visa i vilken kanal partiledardebatten tog plats.
Svenska Dagbladet togs inte bort från den huvudsakliga studien för att pilotstudien visade på någon felaktighet utan för att avgränsa studien.
4.3 Material
De mediala kanalerna som valdes var kommersiella tidningar. Materialet blev ny- hetsartiklar som publicerats i papperstidningen och online. Identiska artiklar som tryckts i båda nyhetskanalerna ledde till att de rubrikerna kodades som en analys- enhet. Artiklar med olika rubriker men med samma brödtext behölls. Vissa av tid- ningarna har streamingtjänster eller TV-liknande nyhetssändningar, dessa valdes bort då det är de publicerade textartiklarna som är av intresse. Olika typer av artiklar inkluderas i studien, exempelvis ledare, debattartiklar och nyhetsartiklar. Detta för att se om en sorts artikel som analyseras påverkar vilken sorts gestaltning som sker i rubriken. Vissa av artiklarna har legat eller ligger bakom en betalvägg som kräver att man prenumererar på tidningen. Dessa artiklar har inkluderats på grund av att deras rubriker är synliga för betalande och icke-betalande läsare.
Material kommer från tre rikstäckande tidningar. De tre är morgontidningen Dagens Nyheter (oberoende liberal) och de två kvällstidningarna Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk) och Expressen (oberoende liberal). De tre tidningarna täcker det traditionella politiska spektrumet. I pilotstudien inkluderades även Svenska Dag- bladet men denna tidning valdes bort för att begränsa studiens omfång. Det totala antalet rubriker som inkluderas i studien är 264 stycken. För respektive valår är det:
- 2010: 30 st.
- 2014: 128 st.
- 2018: 106 st.
Materialet som används i studien är rubriker från artiklar som är en kommentar/ana- lys/sammanfattning på partiledardebatter som tagit plats på TV eller en nyhetssajt (från och med valet 2014). Valet av TV-debatter är för att de blivit den främsta källan till politiska nyheter för medborgare (Strömbäck, 2008, s. 229). De olika kanalerna är SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen. Debatterna kan inte räknas vara opartiska i någon kanal. De kan redan vara arrangerade som ett spel eller för- söka framkalla en spelliknande miljö. Om debatten redan är arrangerad som spel
kan artiklarna & rubrikerna omedvetet vara skrivna som spel på grund av debattens utformning. Enligt Petersson et al. så porträtteras enbart 7% av debatterna som spel i utgångspunkten för debatten (enbart SVT och TV4 som undersökts). Men gemen- samt för alla kanaler är att journalisterna planerar, genomför och bestämmer inne- hållet i debatterna. Konsekvensen av detta är att program skapade för att generera intresse och engagera tittarna har tagits fram, och politiken har delvis fått stå åt sidan för detta. Debatterna har fått ett ökat tempo och mer populariserad och kritisk samtalston. I SVT:s planering inför valet 2002 kunde man finna ledord i plane- ringen som ”roa, intressera” men även ord som ”spegla och informera” (Petersson, et al., 2006, s. 60f).
Sedan journalister fick mer makt över utfrågningarna har tempot i debatterna mer än dubblerats i antalet frågor och i antalet överlämningar mellan moderator och partiledaren. Partiledarna talar även mer nu jämfört med när de själva styrde debat- terna, en ökning på 40 extra ord i minuten. De avbröts nästintill aldrig när de själva styrde debatterna men under 1990-talet så avbröts de varannan mening av journa- listerna/moderatorerna (Petersson, et al., 2006, s. 58f). Detta var skrivet för 14 år sedan och innan dagstidningar började hålla sina egna partiledardebatter. Expressen skrev artiklar med rubrikerna ”Här startar valrörelsen” (Nilsson, 2018), ”Det hand- lar om att tittarna ska få en chans” (Mattson, 2018) och ”NU MÅSTE DE GE OSS SVAR” (Andersson, 2018) inför sin egen debatt. Detta kan tyda på att Expressens debatt är mer porträtterad som spel för att skapa ett underhållningsvärde istället för att informera om partiledarnas sakpolitiska förslag. Expressen bygger upp en spän- ning kring sin debatt på ett sätt som de andra tidningarna/kanalerna inte gör. SVT måste, som public service-aktör, agera mer informativt och bildande än de andra aktörerna. Utifrån detta kan man anta att SVT är den som är mest styrd att informera än spelgestalta, men de måste fortfarande engagera och hålla kvar tittarna. Vid ana- lysen av resultatet måste dessa aspekter beaktas, att de olika kanalerna har olika förutsättningar att arrangera en debatt och hur de vill lägga upp det.
4.3.1 Urval
Urvalskriterierna för de tre tidningarna är att de skulle vara rikstäckande, artiklar som publiceras i respektive mediekoncerns huvudtidning och artiklar som refererar
till en partiledardebatt under de tillfällen studiens tidsperioder sträcker sig (se ne- dan). Flera tidningar kan inkluderas i begreppet rikstäckande och därför har urvalet smalnats av till de tre största rikstäckande tidningarna. Ytterligare ett urvalskrite- rium är att tidningen ska ha en stor läsarkrets.
Tidningar som räknas till ytterkantspartierna har inte inkluderats då de inte har till- räcklig stort antal läsare. Pressmedia valdes på grund av att de är traditionella me- dier med en fast förankring i samhället. Anledningen till detta är att de har en eta- blerad läsarkrets och inte tillhör någon alternativ media som exempelvis bloggar.
Tidsperioderna som använts för respektive valspurter är 06/09/2010-25/09/2010, 27/08/2014-20/09/2014 och 14/08/2018-15/09/2018. Tidsbegränsningarna är satta utifrån när den första valdebatten sändes och sju dagar efter att den sista sändes.
Valet har redan tagit plats när tidsperioden slutar men den förlängda tidsperioden är för att inkludera eventuella artiklar om partiledardebatten.
Partiledardebatterna som analyserats är de som ägt rum på SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från den första debatten i valspurten, som även startar valspurten, till den sista. Enbart rapporteringen om debatter där majoriteten av par- tiledarna var delaktiga analyserades. Debatter mellan två kandidater analyserades till exempel inte. Partiledardebatten Duellen som sänds på SVT1 används inte som källa för material i denna studie på grund av att det enbart är två partiledare som debatterar. Enligt studiens avgränsningar kan inte denna debatt inkluderas i studien men den kommer agera som mittpunkt i valspurten. Ordningen debatterna sändes i och de kanaler debatterna sändes i per valår är:
- 2010: SVT, TV4 och SVT.
- 2014: SVT, Aftonbladet TV, Expressen TV, TV4 och SVT.
- 2018: Expressen TV, Aftonbladet TV, TV4 och SVT.
Artiklarna för studien är hämtade från mediearkivet Retriever. Urvalet vid sök- ningen efter artiklar är de som står stipulerade ovan. Fraserna som använts för att söka efter artiklar är ”partiledardebatt”, ”partidebatt” och ”valdebatt”. Alla artiklar som hade någon av dessa fraser valdes som material för studien. Artiklar som har någon av fraserna i sig men handlar om arrangörens egna kommentarer på deras
kommande debatt och kommentarer på debattens form/utförande efter debatten har exkluderats. Detta på grund av att det inte motsvarar studiens syfte. Framsidor på tidningarnas upplagor inkluderades i urvalet, detta för att det är rubriker och att de ämnar få folk att köpa tidningen.
Studien kommer enbart att titta på rubriker och inte på hela artikeln. Detta för att smalna av studiens omfång och studien inte tillåter den arbetsbelastning analyser av hela artiklar kräver. Valet av att enbart analysera rubriker och inte hela artikeln grundar sig i att kunna få ett stort material för att kunna skönja trender i materialet.
Rubriker ämnar väcka läsarens nyfikenhet, vara resumerande och leda läsaren in i resten av artikeln. En bra rubrik gör så läsaren orienterar sig i nyhetsläsningen utan att denne behöver läsa hela artikeln för att förstå dess innebörd (Nygaard Blom &
Reinecke Hansen, 2016, s. 77). Håkan Hvitfelt skrev i boken Nyheterna och verk- ligheten att rubriker oftast anspelar på det mest dramatiska i artikeln. Detta genere- rar ett problem för att människor oftast läser rubriker, ingresser och tittar på bilderna enligt Hvitfelt. Rubrikerna kan ge en felaktig bild av verkligheten då de inte kan ha den precisionsnivå som krävs utan de ska intressera läsaren att läsa vidare (1989, ss. 119-121 & 143-145). Tidigare forskning har visat att när en läsare scannar hemsidor eller tidningar dras ögonen främst till svarta sjok. De svarta sjoken är oftast rubriker. Desto större rubrik, desto snabbare dras ögonen till den rubriken (Ryding, 1980, s. 39). En studie visade att mer än 60% av amerikaner enbart läser rubrikerna men siffran tros vara högre då de svarande inte vill säga att de enbart gör det (American Press Institute, 2014). En annan studie visar att läsare regelbundet skannar rubrikerna men sällan läser hela artikeln (Dor, 2003, s. 720). En dansk stu- die från 2014 visade att 48% av danskarna får sina nyheter genom att de läser tid- ningsrubriker och enbart 25% av danskarna läser hela artikeln (Kleis Nielsen &
Schrøder, 2014, s. 17).
Tidigare forskning har fokuserat på analyser av hela artiklar och denna studie kom- mer skilja sig från tidigare forskning och enbart undersöka tidningsrubriker. Anled- ningen till detta val är utifrån det som presenterats ovan. Jag finner det motiverat med en rubrikstudie inom detta forskningsfält för att se hur enbart de gestaltas och att så många människor enbart läser rubrikerna. Rubriker ska dra in läsaren och
intressera denne för resten av artikeln. Men då många enbart läser rubriken, och har rubriken som källa till information, är det viktigt att undersöka hur rubriker fram- ställer olika ämnen.
En rubrikstudie skiljer sig från traditionella gestaltningsanalyser på det sättet att man enbart analyserar rubriken och inte vad resten av artikeln säger. Analysen kan inte uttala sig kring hur precis rubriken speglar artikeln eller vad artikeln handlar om. En gestaltningsanalys analyserar oftast hela artikeln och resultatet utav dessa studier kan bli mer nyanserat. Rubriker ska, som skrivet ovan, intressera läsare och de anspelar ofta på det mest dramatiska i artikeln. Artikelns innehåll och rubrikens innehåll speglar därmed inte varandra direkt utan rubriken är en tolkning och ex- tremt kort sammanfattning av artikeln. Denna studie kommer inte göra något an- språk på att uttala sig om artiklarnas innehåll i relation till rubriken eller vad resten av artikeln egentligen säger. Med andra ord, om rubriken är en spelgestaltning medans artikeln är en sakgestaltning så är det enbart rubrikens gestaltning som kommer tas hänsyn till.
4.4 Operationalisering
Kodschemat, analysinstrumentet, bygger på att sortera rubriker som sak- eller spel- gestaltning. Dessa teoretiska begrepp går ej att använda i kodningen. Begreppen är för abstrakta för att kunna användas själva. För att uppnå god validitet krävs även en god operationalisering (Esaiasson, et al., 2017, s. 56).
Definitionerna och senare operationaliseringarna av begreppen är hämtade från Jesper Strömbäck och Lars Nords rapport Mest spelgestaltningar och strukturell partiskhet. Anledningen till att deras definitioner används är för att Strömbäck och Nord är två centrala aktörer i medialiserings- och gestaltningsforskningsfältet. De- ras definitioner används av flera andra forskare och publikationer, till exempel i Demokratirådets rapporter. Definitionerna för sakgestaltning och spelgestaltning finns under avsnitt 2.2 Sak- och spelgestaltning. Operationaliseringen utgår ifrån de
definitionerna. För operationaliseringen av spelgestaltning krävs det att minst ett kriterium är uppfyllt för att rubriken ska kodas som det.
Operationalisering av begreppet sakgestaltning är:
- Rubriken är publicerad i tidningen eller korresponderande hem- sida och handlar om ett politiskt förslag, beslut, lösning, utta- lande eller sakpolitisk åsikt (Strömbäck & Nord, 2017, s. 10).
- Två exempel på en sakgestaltning från min studie är: ”Jan Björ- klund vill slopa värnskatten” (Högström, 2014) och ”Krävde att aktier skulle säljas i nedlagt bolag” (Sjöshult, 2014)
Operationaliseringen av begreppet spelgestaltning är:
- Rubriken är publicerad i tidningen eller korresponderande hem- sida och handlar om tävlande i politiken. Tävlandet kan ske mot andra politiker, inom politikerns eget parti. Det kan finnas en vinnare eller en förlorare i tävlingen/rapporteringen.
- Rubriken handlar om en konkret rapportering kring ett politiskt uttalande som inte behandlar en sakfråga.
- Rubriken handlar om en konkret rapportering kring aktörers re- lationer de emellan på den politiska arenan.
- Rubriken handlar om en konkret rapportering kring en aktör på den politiska arena som brutit mot samhällets normer på ett ne- gativt sätt, till exempel missbrukat skattepengar/förskingrat (Strömbäck & Nord, 2017, s. 10).
- Två exempel på spelgestaltning från min studie är: ”M:s debatt- ilska mot Löfven: ”Det är fegt” ” (Karlsson, 2018) och ”Sverige tycker: Han vann debatten” (Olsson, 2014).
Skandalgestaltning inkluderas i operationaliseringen av spelgestaltning. Detta på grund av att studien enbart ämnar undersöka sak- och spelgestaltning. Skandalge- staltning kan inkluderas i begreppet spelgestaltning då de två begreppen hör sam- man till varandra och båda berör ämnen som inte har med sakpolitik att göra.
4.5 Metodologiska reflektioner
4.5.1 Validitet och reliabilitet
Reliabiliteten i en kvantitativ innehållsanalys kan kontrolleras med ett reliabilitets- test. Det är då den som kodat materialet går igenom en del av det redan kodade materialet en gång till. Efter omkodningen jämför man den första kodningen med omkodningen och en procentsats kring överensstämmelsen tas fram. Desto högre procent som överensstämmer, desto bättre (Esaiasson, et al., 2017, s. 209).
Omkodningen skedde på en tredjedel av materialet. Reliabilitetstestet påvisar att överenstämmelsen för innehållsvariabler mellan första kodningen och omkod- ningen i denna studie är 84 procent. Gällande formvariablerna, V1-V6, var över- ensstämmelsen 100 procent.
Ett validitetsproblem i en kvantitativ innehållsanalys kan vara att kodningsenhet- erna tas ur sitt sammanhang. Detta motverkas genom manuell kodning. Kodaren kan då tolka enheterna på ett annat sätt än en dator. Ett annat problem är att kod- ningsenhetens diskurs missförstås på grund av att för mycket tid förflutit sedan den skapades och den kodas (Boréus & Kohl, 2018, s. 80ff). Detta bör inte vara ett problem i den här studien då de äldsta kodningsenheterna är från 2010. Studiens största reliabilitetsproblem är att kodningen av enheterna kommer ske av studiens författare. Jag är en tänkande människa som har vissa erfarenheter och idéer. Om någon annan skulle koda materialet skulle möjligen ett annat resultat av kodningen kunna finnas. För att motverka detta har en kodningsinstruktion tagits fram och dubbelkodning har genomförts.
4.5.2 Kodning
När kodningen av analysenheterna gjorde så stötte jag på vissa problem. En del rubriker var svåra att koda, de kunde kodas som både sak- och spelgestaltning. Kod- ningsinstruktionerna säger att man ska koda rubriken utifrån vilken gestaltning som dominerar. Rubriken kan då ha både sak- och spelgestaltning men jag som kodare måste avgöra vilken som är mest framträdande.
Ett tredje alternativ med etiketten ”vet ej/ej kodbart” finns inte och då måste man välja mellan alternativen sak- och spelgestaltning. Vissa rubriker kan säkerligen även kodas som båda gestaltningarna. När ett sådant problem framkom läste jag artikeln i dess helhet för att se vad som stod i brödtexten. Utifrån den informationen kunde jag i nästintill alla fall tolka om rubriken var en spelgestaltning eller sakge- staltning. Detta på grund av att brödtexten kunde påvisa om den handlade om sak- politik eller skrev om politik på ett annat sätt. När inte brödtexten var till hjälp bröt jag ned rubriken i olika beståndsdelar och försökte avgöra vad den faktiskt säger och vad den anspelar på. Rubriken analyserades sedan för att se vilken gestaltning som dominerade utav de två alternativen. Rubriken ”Ni har fått valpanik” (Skarin, 2010) var enklare att koda på grund av att den inte visar på ett sakpolitiskt förslag och kodades då som en spelgestaltning. Rubriken ”Fridolin stödde Reinfeldt”
(Aftonbladet, 2014) var svårare att koda då den skulle kunna rapportera om att Fri- dolin stödjer Reinfeldt med ett sakpolitiskt förslag eller att Fridolin enbart stödjer Reinfeldt. Det senare skulle då kodas som spelgestaltning då den handlar om aktö- rers relationer dem sinsemellan. I detta fall kodades det som en sakgestaltning då det handlade om ett sakpolitiskt förslag som Fridolin stöttade. Ett svårare fall var rubriken ”Björklund: "Försök inte dittelidutta"” (Karlsson, 2014). Den kan anspela på ett sakpolitiskt förslag som enbart ditteliduttas med eller att Björklund exempel- vis tycker att någon partiledare är feg och inte vågar säga något som har med sak- politik att göra. Rubriken kodades som en spelgestaltning då det var det senare al- ternativet ovan som var korrekt.
Huvudkodaren och en extern kodare kodade var för sig samma material för att testa kodningens tillförlitlighet och uppnå interreliabilitet. 20% av materialet valdes slumpmässigt ut för att testas. Idealet är att det ska vara 100 procents överensstämmelse men det är sällan man uppnår det. Resultatet av dubbel- kodningen var en överensstämmelse på 100 procent på de enklare variablerna, formvariablerna, att koda (vilken tidning och valår till exempel) och en överens- stämmelse på 84 procent på de två svårkodade variablerna, sak- och spelgestaltning.
Det är en acceptabel överensstämmelse när det gäller svårkodade variabler enligt Jesper Strömbäck (2016).
5. Resultat
I detta avsnitt redovisas resultatet av kodningen i den kvantitativa innehållsana- lysen. Resultatet presenteras i grafer och diagram för bättre överskådlighet. Varia- bel ett kommer inte att inkluderas då den berör varje analysenhets unika nummer.
Graferna och diagrammen är inte exklusivt i någon enhet utan både i antal och pro- cent. Alla exempel på rubriker som används i avsnittet är från studiens undersökta material.
5.1 Bakgrund om materialet
Variabel två–sex sammanfattas nedan utifrån de viktigaste resultaten. Antalet ru- briker per valår är skrivet under metoddelen. Totalt är det 264 analysenheter med en fördelning på 11 procent 2010, 49 procent 2014 och 40 procent 2018.
Variabel tre visade att majoriteten av materialet kommer från Expressen med 126 analysenheter följt av Aftonbladets 106 enheter och Dagens Nyheter med 30 enheter. Expressen har, förutom valåret 2014, mest rubriker per valår följt av Af- tonbladet och sedan Dagens Nyheter.
Variabel fyra visade att 65 procent av alla rubriker kunde återfinnas på de under- sökta tidningarnas webbsidor. En fjärdedel av rubrikerna var publicerade i den fy- siska tidningen. Sju procent av alla undersökta rubriker är publicerade i både den fysiska tidningen och på dess webbsida.
Variabel fem visade att 91 procent av de undersökta rubrikerna tillhörde kategorin nyhetsartikel, åtta procent kategorin ledare och en procent av analysenheterna ko- dades som övriga textformer.
Variabel sex visade var vilken partiledardebatt varje rubrik handlar om tog plats.
Artikeln/rubriken skrev om en partiledardebatt som tog plats på SVT, TV4, Afton- bladet eller Expressen och kodades därefter. Resultatet visade att det är relativt jämnt i antalet analysenheter men Aftonbladet har mest analysenheter med 76 stycken. SVT har 67 enheter, Expressen 66 stycken och TV4:s debatt omskrevs i
55 analysenheterna. Resultatet är över alla tre valåren. Under 2010 hade inte Ex- pressen och Aftonbladet några debatter. Det visade att deras debatter var mycket omskrivna under de andra två valåren. Majoriteten av rubrikerna som handlade om Expressen och Aftonbladets debatter kom från respektive tidning. De viktigaste resultaten som presenteras ovan är att majoriteten av alla rubriker kunde finnas publicerade på tidningnarnas hemsidor. Expressen hade störst andel av analysenheterna medan Dagens Nyheter hade minst och nio av tio rubriker tillhörde en nyhetsartikel.
5.2 Gestaltningar
Variabel sju och åtta – gestaltningar.
I variabel sju och åtta undersöktes gestaltningen bland analysenheterna. Det totala antalet gestaltningar fördelades på de två alternativen, sak- och spelgestaltning.
Spelgestaltningar var vanligast med 165 stycken och 99 stycken var sakgestaltade.
I figur två ser man fördelningen sak- och spelgestaltning fördelat per tidning under alla undersökta valår. Rubriken ”Skolan inledde partiledardebatten” (TT, 2010) är ett exempel på en sakgestaltad rubrik och ett exempel på en spelgestaltad rubrik är
”Så ska de attackera” (Karlsson & Holmqvist, 2014).
Figur 2 Andelen rubriker som använder sak- och spelgestaltningar i procent för alla valår för de tre tidningarna. N=264.
53
38 32
47
62 68
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Dagens Nyheter Expressen Aftonbladet
Andelen gestaltning under alla valår per tidning
Andelen sakgestaltningar alla valår Andelen spelgestaltning alla valår
Dagens Nyheter var den enda tidning som hade en övervägande andel sakgestal- tade rubriker när man ser över alla tre valår. Aftonbladet var den tidning som har mest spelgestaltade rubriker av de tre tidningarna tätt följd av Expressen. Tidning- arnas politiska tillhörighet kan inte ses påverka mängden sakgestaltning då Dagens Nyheter och Expressen, som delar politisk tillhörighet, har olika gestaltningar som majoritet. En svag tendens kan dock skönjas då Expressen hade mer sakgestaltade rubriker än Aftonbladet. Dock är den tendensen för svag för att kunna uttala sig om den beror på politisk tillhörighet. En förklaring till Dagens Nyheter och Expressens differens beror snarare på att de är morgon- respektive kvällstidning. De två kvälls- tidningarna hade en majoritet spelgestaltade rubriker medan den enda undersökta morgontidningen hade en majoritet sakgestaltade rubriker.
5.2.1 Tidningarnas sakgestaltningar över tid
Figur tre visar Dagens Nyheters, Expressens och Aftonbladets procentandelar av sakgestaltade rubriker under de tre valåren. Varje stapel representerar andelen sak- gestaltade rubriker det valåret. Dagens Nyheter är den tidning som har mest sakge- staltade rubriker respektive valår och som tidigare kunnat ses i figur två, mest sak- gestaltningar totalt. Sett över alla tre valåren så ökar Dagens Nyheters andel av sak- gestaltningar 2018 med 21 procentenheter jämfört med valåret 2010. Ett exempel på en sakgestaltad rubrik från Dagens Nyheter är: ”Delvist sant att borgerligt styrda landsting har kortare vårdköer” (Ewald, 2018).
43
7
33 42
32 27
64 60
40
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Dagens Nyheter Expressen Aftonbladet
Andelen sakgestaltningar per valår och tidning
2010 2014 2018
Figur 3 Andelen sakgestaltningar i procent för vartdera valår för de tre tidningarna. N=99.
Expressen är den, av de undersökta tidningarna, vars andel sakgestaltning föränd- rats mest under de tre valåren. De går från att vara den tidning som spelgestaltar mest rubriker valåret 2010 till näst mest sakgestaltade rubriker valåret 2018. Ett exempel på en sakgestaltad rubrik från Expressen är: ”SD:s vändning – vill inte förbjuda snuset” (Brander, 2014). Denna rubrik visar även på en genomgående ten- dens för Expressen rapportering, de inkluderar en spänningsfaktor i rubrikerna.
I figur två kunde man se att Aftonbladet har minst andel sakgestaltade rubriker un- der valåren 2014 och 2018. Valåret 2010 har de näst mest sakgestaltade rubrikerna men de efterföljande åren har de minst andel sakgestaltning av de tre tidningarna.
Ett exempel på en sakgestaltad rubrik från Aftonbladet är ”Skolan sval fråga i par- tiledardebatten” (TT, 2010). Aftonbladet skiljer sig även från de andra två tidning- arna år 2018 med en mycket mindre ökning sett till de andra två tidningarna. Under valet 2018 så har någonting i rapporteringen kring debatterna förändrats. Andelen sakgestaltning nästan dubblerades i Expressens fall och för Dagens Nyheter och Aftonbladet ökade andelen med ungefär en tredjedel.
Sammanfattningsvis kan man se att andelen sakgestaltade rubriker ökar för Dagens Nyheter och Expressen från valrörelsen 2010 till valrörelsen 2018. Aftonbladet går från att ha den näst största andelen sakgestaltade rubriker 2010 till att vara den tid- ning med minst andel sakgestaltade rubriker de två efterföljande valåren.
5.3 Gestaltningar i olika format
Figur fyra visar de sak- och spelgestaltade rubrikernas fördelning uppdelat på texttyp. Inga rubriker kodades med kodningsalternativet Debattartikel och det al- ternativet är därför exkluderat från grafen ovan. Texttypen Ledare har en majoritet med sakgestaltade rubriker medan de andra två texttyperna har en majoritet spelge- staltade rubriker. Ett exempel på en rubrik som kodades som alternativet Övrigt är kulturrubriken ”Kulturkampen som Busch Thor inte kan vinna” (Aagård, 2018).
Debattartiklar kunde, som nämnt ovan, inte ses i det undersökta materialet vilket är intressant. Texttypen debattartikel karakteriseras av att skribenten debatterar ett ämne och tar någon ställning kring ämnet. Riksdagsvalet och partiledardebatterna tordes vara ett aktuellt ämne att skriva om då debattämnena som fördes i partide- batten kan fortsätta debatteras i tidningarna dagarna efter.
Alternativet Nyhetsartikel är den största texttypen i studien och det är ett förväntat resultat då de upptar mest plats i en fysisk och webbaserad tidning. Nyhetsartiklar bör sträva efter objektivitet men, som visat i figur fyra, är inte det fallet då majori- teten av rubrikerna var spelgestaltade och därmed inte rapporterade. Exempel på en sakgestaltad nyhetsrubrik är: ”Kvinnorna i centrum i valdebatten” (TT, 2014) och ett exempel på en spelgestaltad nyhetsrubrik är ”Oväntade allianser i partile- dardebatt om skolan” (Hellberg, 2010).
60
36 25
40
64 75
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Ledare Nyhetsartikel Övrigt
Andelen gestaltning i varje texttyp
Sakgestaltning Spelgestaltning
Figur 4 Andelen sak- och spelgestaltning i procent i varje undersökt texttyp. N=264.
Texttypen Ledare karakteriseras av att tidningens politiska åsikter kommer fram.
Det kan resultera i att ledarskribenten kommenterar på partiledarnas ageranden i debatten utifrån tidningens politiska tillhörighet vilket ofta leder till spelgestaltade rubriker. Det antagande stämmer dock inte med det resultatet i figur fyra då ledar- texternas rubriker främst gestaltas som sak. Ett exempel på en spelgestaltad ledare är: ”Sverige anropar M-ledaren” (Jonsson, 2018). Rubriken har inget med den sak- politiska debatten att göra utan berör att Moderaternas partiledare inte är närva- rande, ett exempel på en sakgestaltad ledarrubrik är: ”Nej, detta är ingen folkom- röstning om välfärden” (Helmerson, 2018). Rubriken handlar om att partiledarde- batterna mest handlar om välfärden och resten av politiken glöms bort.
Figur fem visar att medietyperna Online och Både och har mest sakgestaltning av rubriker medan Papperstidning har minst andel sakgestaltningar. Läsare av pap- perstidningen presenteras för 75 procent spelgestaltade rubriker när de läser tid- ningen. Om vissa personer exklusivt läser papperstidningen utsätts de för en större andel spelgestaltade rubriker än någon som exklusivt läser rubrikerna online.
Kodningsalternativet Både och har, som nämnt ovan, minst antal analysenheter.
Därför kan man anta att rubriker som publiceras först i ett medium, får en annan rubrik i det andra mediumet. Alternativt så publiceras inte alla rubriker i det andra mediumet. Ett exempel på en rubrik som publicerades med samma rubrik i båda
42
25 41
58
75 59
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Online Papperstidning Både och
Gestaltning per medieformat
Sakgestaltningar Spelgestaltningar Figur 5 Andelen sak- och spelgestaltning i procent per medietyp. N=264.
mediumen är ”Löfven: ”Det är siffertrix” (Cardell & Karlsson, 2014) och ett exem- pel på två artiklar som handlar om samma sak men som bytt rubrik mellan publice- ringar online och i papperstidningen: ”Hittelid att an, dit telidut t an!” (Kerpner, 2014) och ”Björklund: Försök inte dittelidutta” (Karlsson, 2014).
I alternativet Både och kodades rubriker som fanns i både papperstidningen och online. De rubrikerna som kodades där kodades inte in i de andra två alternativen.
Om man skulle inkludera analysenheterna som finns i alternativet Både och i de två andra kategorierna påverkas inte resultatet nämnvärt. Alternativet Online har fort- farande den största andelen sakgestaltade nyheter.
5.4 Gestaltningar per debatt
Figur sex visar hur gestaltningen i rubrikerna efter en partiledardebatt som sänts på de undersökta Tv-kanalerna/tidningarna ser ut. Rapporteringen om Expressens par- tiledardebatter sticker ut från rapporteringen kring de andra tre arrangörerna i och med att den sakgestaltade andelen är över 50 procent. Rapporteringen om SVT:s partiledardebatter har, jämfört med Expressen, en väldigt låg andel sakgestaltade rubriker.
Figur 6 Andelen sak- och spelgestaltade rubriker som kommenterar på partiledardebatterna fördelat på Tv-kanalerna/tidningarna som sände debatterna. N=264.
27 39 31
52
73 61 69
48
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
SVT TV4 Aftonbladet Expressen
Gestaltningar efter de olika debatterna
Sakgestaltningar Spelgestaltningar
Ett intressant resultat är att Expressens rapportering om sina egna debatter främst gestaltas som spel och de kommenterade även minst på sina egna debatter. 84 pro- cent av rubrikerna kring Expressens egen debatt var spelgestaltade. Det kan visa på att Expressen ville framställa sin egen debatt som spännande och att man missade något om man inte tittade på den eftersom det var en sammandrabbning. En spel- gestaltad rubrik från Expressen som kommenterade på deras egen debatt är: ”Bråk efter debatten – rödgrön rök ihop” (Jakobson & Karlsson, 2014).
När man undersöker hur Aftonbladet gestaltat sina egna partiledardebatter kan man se att rubrikerna, i rapporteringen efter debatterna, enbart är sakgestaltade till 37 procent. Deras debatt gestaltas mindre som sak av alla tre tidningar totalt, vilket man kan se i figur sex, samtidigt som de sakgestaltat sin debatt mer. För att kon- trastera så är Aftonbladets rapportering om SVT:s debatter mer jämnt fördelad med 47 procent sakgestaltning men deras rapporteringen kring SVT:s debatter har fort- farande en majoritet spelgestaltade rubriker.
Sammanfattningsvis så visar figur sex att Expressens partiledardebatter gestaltas mest som sak jämfört med SVT:s partiledardebatter som främst gestaltas som spel.
Expressen och Aftonbladet gestaltar sina egna debatter som spel medan de gestaltar de andra kanalernas partiledardebatter främst som sak.
5.5 Gestaltningar över tid inom varje valrörelse
Figur sju visar andel sakgestaltning innan och efter partiledardebatten Duellen på SVT1. Debatten Duellen används inte som material i denna studie på grund av att det enbart är två partiledare som debatterar men debatten används som mittpunkt i denna figur. Duellen ligger i mitten av alla undersökta partiledardebatter respektive valår. Med bakgrund i detta valdes den debatten som mittpunkt i valrörelserna.
Detta för att kunna urskilja om sakgestaltningen förändras under valrörelsernas gång.
Valåret 2010 avviker från de andra två undersökta valåren med att sakgestaltning- arna ökar efter valrörelsen mittpunkt då sakgestaltningen minskar för valåren 2014 och 2018. Det kan bero på att det enbart var tre debatter som tog plats under valrö- relsen 2010. Från och med valrörelsen 2014 har Expressen och Aftonbladet en varsin debatt som ligger i början av de kommande valrörelserna. Innan debatten Duellen tog plats 2010 var det enbart en partiledardebatt men det var två stycken efter Duellen. Det påverkar fördelningen av sakgestaltade rubriker under valrörel- sen 2010.
Under valrörelserna 2014 och 2018 kan man se att en markant skillnad i andelen sakgestaltade rubriker innan och efter partiledardebatten Duellen tog plats. Det
38
62 69
62
38 31
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
2010 2014 2018
Andelen sakgestaltning innan/efter Duellen i SVT
Innan Duellen Efter Duellen
Figur 7 Andelen sakgestaltningar i procent uppdelat på tiden innan och efter debatten mellan statsmi- nisterkandidaterna i Duellen sänd på SVT1 alla valår. N=99.
