I följande kapitel kommer vi att presentera våra gestaltningsförslag för Pocket parker i Malmö. Dessa är Mäster Johansgatan (4), Hjulhamnsgatan (5), Storgatan (11) och Kaptensgatan (12). Sida 1 av 1 sMap 2013-05-09 http://xyz.malmo.se/rest/1.0/map-op-2013-jan-utstallning/index.html?config=configs/... 4. 5. 11. 12.
Figur 15, Malmös innerstad stad
Platsen ger idag en känsla av att vara en blandning mellan ett torg och en bilge- nomfart. Vilket kommer i uttryck i markbeläggningen och det garage som ligger i ena änden av platsen. Platsen nås från Per Weijersgatan, Åhléns entré och Lilla Torg. Det finns ett cykelställ längs med den östra fasaden cirka två meter från huset. Denna kantas av en lägre stenmur som inbjuder till sittande. Platsen har ingen växtlighet och inte heller några ljuskällor. Den omringas av Åhléns, garage, bostäder och mindre verksamheter. I närheten av platsen ligger Lilla Torg samt Södergatan, som även är en shoppinggata.
Inspiration
6.1 Hjulhamnsgatan
Översiktsplan, 1:800 Bild 18, Gatubelysning Bild 19, Bänkar, High Line, New York
Bild 17, Kungsträdgården, Stockholm
Bild 16, Vy från Åhléns entré Per Weijersgatan Söder gatan Lilla Torg Områdeskarta
Vi tänkte från början en Pocket park på platsen utanför Åhléns, men efter obser- vationer insåg vi att det rörelsemönster som finns på platsen inte bör störas. Det är svårt att flytta garaget och platsen är relativ liten. Därför väljer vi att placera
Pocket parken längre upp på Hjulhamnsgatan mot Lilla Torg. Vi tänker att mark- beläggningen får förbli så som den är idag. Fasaden på Åhlénshuset kan bli en grön vägg. Pocket parken kommer innehålla träd, en vattenkälla, sittplatser och belysning. Träden skulle kunna ge en känsla av tak över platsen och något som ramar in den. Pocket parken blir en grön oas i stadskärnan och en lugn mötesplats. Platsen kan användas av såväl trötta shoppare för att vila benen men även som lunchplats för de som arbetar i området.
Pocket park kostnadsnivå 3.
Sektion A-A, 1:200 Planritning, 1:400
41
Visualisering Visualisering
Gatan Storgatan är idag vältrafikerad av både fotgängare och cyklister, här finns även en viss biltrafik. Markbeläggningen på gatan är asfalt, medan trottoaren är stenbelagd. Parkeringen är även den i asfalt, med buskage och två mindre träd. Gatan är i princip utan trädplantering. På parkeringen finns det tre ljusarmatu- rer och ytterligare några som sitter på fasaden. Platsen består av totalt 69 par- keringsplatser, varav 28 är förhyrda, dessa är placerade längre in på platsen i en gränd. Resterande 41 platser befinner sig på den yta som vi tänker göra om till en Pocket park. Längs med den västra sidan finns det en tvådelad cykelparkering. Parkeringen har två infarter för bil samt två för gående och cyklister. I området är det främst bostäder med viss verksamhet i bottenvåningar och i gränden ligger företag. Storgatan går mellan Södra Förstadsgatan och Kungsgatan.
6.2 Storgatan Inspiration
Översiktsplan, 1:800
Nr. 22, 42nd Pocket Park, New York
Bild 22, Lekplats Vasaparken, Stockholm Bild 23, Mobilt Pocket park-element Bild 20, Vy mot parkeringen
Bild 21, 42nd Pocket park, New York Storgatan
Kungsgatan Drottninggatan
Storgatan kommer bli en förlängning av Kungsgatan och träd och bänkar kom- mer att placeras ut längs den. På parkeringen tänker vi placera Pocket parken, men inte använda hela ytan. Eftersom parkeringen används frekvent tänker vi behålla de parkeringsplatser som finns längs med husväggen på den östra sidan och även de platser som ligger i norr. Dock kommer dessa att placeras längs med husfasaden och på så vis skapa mer plats för parkytan. Detta innebär att 24 platser kommer att finnas kvar, det vill säga att endast 15 platser försvinner. Efter observationer finner vi det motiverande att kunna avvara en yta till Pocket parken. Genom att placera den i det sydvästra hörnet får Pocket parken en mer öppen och välkomnande karaktär och blir på så sätt en del av gatan och det förlängda stråket. Cykelparkeringen blir mindre och placeras längs bilparkeringen. För att behålla det rörelsemönster som finns kommer detta markeras med grus, resteran- de markbeläggning kommer att vara i gatusten eller gräs. Träd och sittmöjligheter kommer att placeras ut och en yta avvaras för lek. Belysningen kommer att vara integrerad med sittplatserna men även bestå av ljusarmaturer. Den östra husfasa- den blir växtbeklädd. Vi tror att en Pocket park på den här platsen skulle kunna ge de förbipasserande en möjlighet till att stanna upp. Boende och arbetande i områ- det skulle kunna nyttja platsen för rekreation, lek och lunchplats. Vi tror även att parken skulle kunna användas som mötesplats för alla åldrar.
Pocket park kostnadsnivå 4.
Sektion A-A, 1:400 Planritning, 1:400
Planritning, 1:400
Visualisering
Platsen har potential att bli en lugn oas. På grund av den täta och relativt höga bebyggelsen omkring blir Pocket parken en vindstilla och intim plats.
Pocket parkenkan innehålla växtbe- klädda väggar, vattenkälla och plan- teringar. Träd med belysning skapar takkänsla. Markbeläggningen kan vara singelgrus och ligga några trappsteg upp från befintlig marknivå komplet- terad av en ramp.
Idag är platsen en obebyggd tomt som omges av byggnader på tre av sina sidor. Marken består av jord och gräs och det finns inga befintliga arte- fakter på platsen. Området består till största del av bostäder och längs Mäster Johansgatan finns även hotell, restauranger och barer. Lilla Torg ligger två kvarter bort vilket har stor betydelse för rörelsen på gatan. Mittemot tomten är det i dagsläget en byggarbetsplats för nya bostäder.
Såhär är platsen idag Såhär blir platsen en Pocket park
Platsen är idag en öppen yta som korsas av en cykelled. Markbelägg- ningen är i två olika slags gatusten i olika storlekar och betonar platsens lutning. Cykelbanan bryter av i asfalt. Platsen är idag en tom yta med ett fåtal bänkar. Det finns planteringar längs med Föreningsgatan, som antag- ligen är för att avgränsa trafiken från gående samt minska buller. Det finns endast ett träd på platsen. Cykelvägen övergår till allé vid platsens norra del.
Såhär är platsen idag
Pocket parken placeras på den östra sidan och kan innehålla planteringar, sittmöjligheter, ljuskällor och mindre träd för att bevara platsens rymd och öppenhet. Planteringar och sittmöj- ligheter kan vara integrerade med ljuskällor, alla i samma höjd. Ljuskäl- lorna kan ha estetisk effekt snarare än att belysa hela platsen.
Såhär blir platsen en Pocket park
Pocket park kostnadsnivå 4
Pocket park kostnadsnivå 2
Bild 25, Paley Park, New York Bild 26, Paley Park, New York Bild 27, Paley Park, New York Bild 29, Ljuskällor, MonoCubes Bild 30, Trädplantering Bild 31, Sittmöjligheter
Bild 24, Mäster Johansgatan Bild 28, Kaptensgatan
Mäster Johansgatan Stortor
get Västergatan Lilla Torg Amiralsgatan För eningsgatan Kaptensgatan
August Palms plats
7. SLUTSATS
I vårt arbete utgick vi från en modell av Lennart Lundquist som handlar om re- lationen mellan verklighet och resultat. Eftersom vi har gjort avgränsningar i vårt arbete påverkades redan där relationen mellan verklighet och vårt resultat. Med dessa avgränsningar har vi valt ämnen och informationskällor som vi anser är re- levanta. Däremot är detta inget vi visste om när vi gick in i vår studie. När vi an- ser att vi har återgett hela verkligheten är detta arbete endast en del av den. Detta är något vi är medvetna om och eftersom vi använt oss av MM (mixed methods) har vi låtit forskningsfrågan stå i centrum och den har i sin tur fört oss mot vilket material vi valt. Vårt resultat hade kunnat se annorlunda ut om vi valt att behålla endast kvalitativ metod. Genom att använda MM anser vi att våra resultat återger verkligheten mer trovärdigt. Även trots att vi valt att gå in i detta arbete med ett objektivt synsätt har vår syn på Pocket parker påverkat resultatet under arbetets gång. Vi har till exempel valt att göra observationer på platserna när vi tror att mycket folk rör sig där. Detta kan ge ett felaktigt resultat då vi inte har tillräcklig kunskap om de som vistas på platserna. De människor vi har observerat kanske endast besöker platsen en gång per år medan andra kanske går där flera gånger per dag. Eftersom ett kriterium för Pocket parker är att de skall ligga på en plats där mycket folk rör sig har vi valt att utföra våra observationer på detta sätt. Detta är för att syftet med vår studie är att undersöka och analysera förutsättningar för
Pocket parker i Malmö då staden planerar att förtätas. Vid planering av en tät och hållbar stad är det viktigt att planera för grönska. Det handlar om att utveckla och ta tillvara på grönskans och stadsrummets kvaliteter. Pocket parker som fenomen kan vara ett sätt att intensifiera städernas grönska och är en del i en strategi för att
göra staden grön och hållbar.
En kritik mot Pocket parker är ytan den tar i anspråk och handlar främst om vem som äger marken. Malmö stad vill skapa grönytor men hindras av att kvarters- marken är privatägd. De privata ägarna tänker generellt ur ett kortsiktigt perspek- tiv och då är Pocket parker inte ekonomiskt gynnsamma. Det är mer ekonomiskt fördelaktigt att bygga bostäder än grönytor i staden, men ur ett kortsiktigt synsätt. Ur ett ekonomiskt hållbart perspektiv är det mer gynnsamt att även anlägga grön- ytor, då dessa bidrar till klimatet och på så sätt påverkar det ekonomiska. Med ekonomiska aspekter menar vi exempelvis att en grön stad är attraktiv för män- niskor, vilket kan resultera i att fler människor vill bosätta sig i den, vilket i sin tur skapar arbetsförutsättningar. En annan aspekt är även att det som vi inte plane- rar för idag, måste vi planera för senare och lägga pengar på då, vilket ur olika perspektiv kan vara dyrare. Ytterligare en kritik mot att anlägga Pocket parker är frågan kring vem som skall sköta dem, då det krävs resurser gällande både tid och kostnader. Som en respons på kritiken om vem som sköter Pocket parken är ett alternativ att stadens invånare engageras. Vilket inte bara är positivt för den eko- logiska hållbarheten utan även den sociala. Angående problematiken kring vem som äger ytorna i staden och hur de används skulle ett alternativ vara att utveckla ett grönytemått. På samma sätt som det finns regler för antalet parkeringsplatser i ett område skulle det kunna finnas ett mått för antalet kvadratmeter grönyta per person. Vilket betyder att såväl kommunala som privata markägare måste ta hänsyn till detta. Grönytemåttet skulle även vara ett sätt att få ner avståndet till närmsta grönyta för invånarna i staden.
Ett alternativ för Pocket parker skulle kunna vara att de är tillfälliga. De skulle ex- empelvis kunna anläggas på en rivningstomt i väntan på att den skall bli bebyggd. Precis som den tomt vi valt på Mäster Johansgatan. På så sätt skulle platsen bli mer förankrad med staden och bidra till en trevligare miljö i området. En utopi skulle vara att en tillfällig Pocket park skulle bli så förankrad i sitt område att plat-
sen inte blir bebyggd och får förbli en park. I en mer realistisk aspekt skulle det finnas en problematik till vem som sköter om den tillfälliga parken eftersom den problematiken finns till de bestående. Då Pocket parker i sin ursprungliga mening är ett fenomen ”lokalt men för alla” finns det en risk att de boende i området inte lägger ner samma tid och energi på en park de vet kommer att försvinna. Sam- tidigt som det är de boende i området som skulle kunna vara initiativtagare och tycka att en tillfällig park är bättre än en övergiven tomt. Detta ur många aspekter till exempel, trivsel, trygghet och estetik.
En metod för Pocket parker är att skapa olika teman. Detta fick vi inspiration från Köpenhamns ekonomiska nivåer och att något liknande skulle kunna tas fram för olika teman. Draget till sin spets skulle detta kunna vara mobila koncept på Pocket parker. Genom teman blir Pocket parkerna ytterligare förankrade i sitt område och kan svara för de behov som finns där. Vilket betyder att platserna skulle behöva utforskas ytterligare för att få en större bild av de människor som rör sig där och bor i närheten. Detta för att kunna anlägga en Pocket park med ett välfungerande tema för området. Både Ola Melin och Sten Göransson pratar om ett annat sätt att göra en Pocket park mer lokalt förankrad, genom att integrera dem med en ak- tivitet som är populär i dagsläget, som dagens intresse för odling. Detta är något som Köpenhamn har anammat i Majporten och kan vara ett sätt att lösa kritiken angående vem som sköter Pocket parken.
Pocket park är fortfarande ett relativt nytt begrepp som behöver etableras mer inom stadsplanering. Vi uppfattar att Malmö stad pratar om mötesplatser i kombination med grönytor men verkar inte ha anammat begreppet Pocket park. Fortsatta studier skulle kunna innehålla bland annat en utveckling av begreppet
Pocket park så att det blir mer förankrat i samhällsdebatten kring en tät och grön stad och på sikt även inom hållbar utveckling. Ytterligare studier skulle kunna göras inom den privata och kommunala sektorn exempelvis utveckling av gröny- temåttet och av det index vi tidigare nämnt liknande BNP (se sida 7). Detta för
att kunna mäta den hållbara utvecklingen ekonomiskt. Något som skulle kunna anammas av Malmö men även av städer generellt.
Vi har kommit fram till att Pocket parker inte kan ersätta större parker i staden, utan endast kan ses som ett komplement och ett sätt att binda samman stadens gröna stråk. Detta för att en stor park besitter sådana kvaliteter som en Pocket park inte kan innehålla. Fördelarna med Pocket parker är att de tillför grönska i staden där det i dagsläget inte är möjligt att anlägga en större park. Trots att en
Pocket park inte kan ersätta en större park ger den området den placeras i en grön oas. Vi anser att en liten park är bättre än ingen alls.
Detta tillför Pocket parken till Malmö:
Vi började vår studie med frågeställningen Vilken betydelse skulle en Pocket park kunna ha för Malmö i strävan mot att bli en grön och hållbar stad? Utifrån vad vi har kommit fram till i vår analys kan Pocket parker användas som en del i en strategi för att Malmö skall bli grönare och nå sitt mål om att bli världsledande inom hållbar utveckling. Då Pocket parker är ett sätt att förena två av de tre hållbarhets- aspekterna; ekologiskt och socialt.
En identitet till området den placeras i
En möjlighet för såväl motion och lek som rekreation och vila En mötesplats för människorna i staden
En överraskning i staden Ett mikroklimat 1. 2. 3. 4. 5.
8. REFERENSLISTA
Tryckta källor
Alison, Blake. Pocket parks.
http://depts.washington.edu/open2100/pdf/2_OpenSpaceTypes/Open_Space_Types/pocket_ parks.pdf
(hämtad 13-05-08, kl. 14.52)
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Birgitte, Kjæer (2009). Danmarks første lommepark står klar. Politiken, 2009-11-18
http://politiken.dk/ibyen/nyheder/gadeplan/ECE836104/danmarks-foerste-lommepark-staar- klar/
(hämtad 2013-05-25, kl. 08.21)
Boverket (2004), Hållbar utveckling av städer och tätorter i Sverige – förslag till strategi, Boverket, Karls- krona
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2004/hallbara_stader_och_ tatorter_i_sverige.pdf
(hämtad 2013-05.21, kl 08.34)
Boverket, (2010). Låt staden grönska – klimatanpassning genom grönstruktur, Boverket, Karlskrona http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2010/Lat-staden-gronska.pdf (hämtad: 2013-03-08, 17.37)
Boverket, (2010). Mångfunktionella ytor – Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur, Chalmers Arkitekter, Göteborg
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2010/Mangfunktionella_ytor.pdf (hämtad 13-03-08, 17.37)
Cars, Göran (2012). Förtätning kan ge grön fördel. Fastighetsnytt nr 1 2012-02-17 http://fastighetsnytt.se/2012/02/fortatning-kan-ge-gron-fordel/
(hämtad 2013-05-25, kl. 08.24)
Creswell, John W. (2009). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. 3. ed. Thousand Oaks, Calif.: Sage
Delegationen för hållbara städer (2012). Femton hinder för hållbar stadsutveckling, Statens offentliga handlingar, Stockholm
(hämtad 2013-04-28, kl. 12.42)
Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Europeiska Unionen, (2010), Grönbok, Europeiska Unionen
http://http-//eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM-2010-0629-FIN-SV-PDF (hämtad 13-04-18, kl.14.13)
Förenta Nationerna, (1987). Our common future.
http://conspect.nl/pdf/Our_Common_Future-Brundtland_Report_1987.pdf s.15 (hämtad 2013-04-25, kl.17.16)
Gehl, Jan (2006). Life between buildings: using public space. 6. ed. København: The Danish Architec- tural Press
Köpenhamns Kommun, Teknik- och miljöförvaltning (2008). Lommeparker træer og andet grønt. http://www.dn.dk/Files/Filer/PDF/Fuld_PDF_-Lommeparker__TrÊer_og_andet_gr¯nt.pdf (hämtad 13-03-13, kl. 17.37)
Köpenhamns Kommun, Teknik- och miljöförvaltning (2009). Tag parken i Lommen!
https-//subsite.kk.dk/eDoc/Teknik-%20og%20Miljøudvalget/09-12-2009%2015.00.00/Dagsor- den/04-12-2009%2010.16.41/5008408.PDF).pdf
(hämtad 13-03-13, kl. 17.38)
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lundgren Alm, Elisabet (2004). Grönstrukturens synliggörande. Chalmers Tekniska Högskola, Göte- borg
Lundquist, Lennart (1993). Det vetenskapliga studiet av politik. Lund: Studentlitteratur
Lövrie, Karl (2003) Det gröna som identitetsskapande stadsbyggnadselement – objekt, koncept och struktur. Doktorsavhandling.
Malmö Stad (2001). Grönplan för Malmö 2003.
http://www.malmo.se/download/18.5d8108001222c393c008000101286/NyPopularskarm.pdf (hämtad 2013-03-08, kl. 14.03)
Malmö stad, (2009). Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020, http://www.malmo.se/download/18.7 6105f1c125780a6228800031254/Miljöprogram+för+Malmö+stad+2009-2020.pdf
(hämtad 13-03-10, kl. 17.19)
Malmö Stad (2011). Strategier för en grönare stad.
http://wp03.malmo.se/wp-content/uploads/2011/05/grön.pdf (hämtad 13-03-08, kl. 14.05)
Malmö Stad (2011). Utbyggnadsstrategi – tät, nära och blandad stad. http://wp03.malmo.se/wp-content/uploads/2011/05/utb-strat.pdf (hämtad 13-03-28, kl. 17.53)
Malmö Stad (2013). Översiktsplan för Malmö 2012.
http://www.malmo.se/download/18.723670df13bb7e8db1bc547/OP2012_planstrategi_utstall- ningsforslag_web_jan2013.pdf
(hämtad 2013-03-08, kl. 17.35)
Malmö Stadsbyggnadskontor (2010). Så förtätar vi Malmö!
http://www.malmo.se/download/18.1c002f7b12a6486c372800012053/Fortatning-Dialog+PM. pdf
(hämtad 13-03-31, kl. 17.47)
Mayor of London (2012). The Mayor’s Pocket Park Initiative.
http://www.london.gov.uk/sites/default/files/PocketParks_Brochure.pdf (hämtad 13-03-08, kl. 13.51)
Mineur, Eva (2007). Towards Sustainable Development. Umeå universitet: Print & Media, Umeå Naturvårdsverket (2006) NATUREN som kraftkälla – om hur och varför naturen påverkar hälsan. Natur- vårdsverket, Stockholm
(hämtad 13-03-11, kl. 17.50)
Storm, Laura (2012). Guide to Copenhagen 2025. Sustainia
http://www.sustainia.me/wp-content/uploads/2012/06/CPH-2025.pdf (hämtad 13-03-04, kl. 11.37)
Ståhle, Alexander (2008). Den hållbara staden är både tät och grön. Svenska Dagbladet 2008-12-21 http://www.svd.se/kultur/understrecket/den-hallbara-staden-ar-bade-tat-och-gron_2231003.svd (hämtad 2013-05-25, kl. 08.33)
Taylor, Steven J. (1998). Introduction to qualitative research methods: a guidebook and resource. 3. ed. New York, N.Y. Wiley
Teddlie, Charles (red.) (2003). Handbook of mixed methods in social & behavioral research. Thousand Oaks, Calif.: SAGE Publications
Thomas, Randall (2003). Sustainable urban design. Spon press, New York, USA
Internetreferenser
Europeiska Unionen, (2013). Miljö. Europeiska Unionen http://europa.eu/pol/env/index_sv.htm
(hämtad 2013-05-25, kl. 08.35)
Förenta Nationerna, (2013). Sustainable Developement. Förenta Nationerna http://www.un.org/en/ga/president/65/issues/sustdev.shtml
(hämtad 2013-05-25, kl. 08.36)
Regeringen, (2012). Historik och bakgrund. Regeringskansliet http://www.regeringen.se/sb/d/1591/a/184920
(hämtad 2013-04-25, kl. 08.37)
Regeringen, (2012). Hållbar utveckling. Regeringskansliet http://www.regeringen.se/sb/d/1591
(hämtad 2013-05-25, kl. 08.37)
Regeringen, (2012). EU:s arbete för hållbar utveckling. Regeringskansliet http://www.regeringen.se/sb/d/12367
(hämtad 2013-05-25, kl. 08.38)
UNESCO, (2013). Sustainable Development. UNESCO
http://www.unesco.org/new/en/education/themes/leading-the-international-agenda/education- for-sustainable-development/sustainable-development/
(hämtad 2013-05-25, kl 08.38)
Delegationen för hållbara städer, Uppdraget. Statens offentliga utredningar http://www.hallbarastader.gov.se/Bazment/hallbarastader/sv/uppdraget.aspx (hämtad 2013-05-25, kl. 08.39)
Bildreferenser
Figur 1, MAD:s förslag på park i Peking, MAD architects (2013), Rebuilt WTC, MAD
http://www.i-mad.com/#works_details?wtid=4&id=51 (hämtad 2013-05-14, kl. 21.39)
Figur 2, Egen illustration Figur 3, Malmö stad, 2013:14
Malmö Stad (2013). Översiktsplan för Malmö 2012.
http://www.malmo.se/download/18.723670df13bb7e8db1bc547/OP2012_planstrategi_utstall- ningsforslag_web_jan2013.pdf
(hämtad 2013-03-08, kl. 17.35)
Bild 4, Paley Park, New York, Egen bild Bild 5, Pocket park i Enköping
Enköping Kommun (2011), Fridegårdsparken, Parkkontorets bildarkiv, Enköpings kommun http://www.enkoping.se/swwwing/app/cm/Browse.jsp?PAGE=7231
(hämtad 2013-05-22, kl 15.29) Bild 6, Majporten, Egen bild Bild 7, Odinsgade, Egen bild Figur 8, Lundquist, 1993:116
Lundquist, Lennart (1993). Det vetenskapliga studiet av politik. Lund: Studentlitteratur Figur 9, Lundquist, 1993:129