I det följande presenteras gestaltningsförslag för delsträckorna i området där de skiftande karaktärsdragen i landskapet innebär anpassade lösningar eller om det finns unika objekt. I övrigt gäller kap 4 Övergripande gestaltningsprinciper.
Karaktärsområde 1. Väg 44, delsträcka Skararondellen – ny 5.1
cirkulationsplats (väg 184) – Alebäck
Väg 184 kommer på aktuell sträcka att byggas om till en 2+2-väg med mittsepare-ring. Det innebär att vägen breddas väster om nuvarande vägkropp från 13 meter bred tvåfältsväg till 16,3 meter mötesfri fyrfältsväg (2+2-väg). I slänten på östra sidan sätts slänträcke. Befintlig rastplats kommer att behållas och återställas där skador eller intrång uppstår när väg 184 byggs om.
Den nya sträckningen av väg 44 ansluter till väg 184 i en ny cirkulationsplats.
Cirkulationsplatsen med anslutande vägar får två körfält.
Föreslagen väglinje för väg 44 går genom ett flackt skogsområde. Vid sektion 0/800 föreslås en vägport som även ska fungera som faunapassage. Området runt porten kommer att sänkas och porten kommer att vara extra bred för att vara inbjudande för vilda djur.
Figur 5.1:1 Karaktärsområde 1 utmed föreslagen väglinje. Obs! En längdmätning för väg 184 och en för föreslagen väg 44 som börjar i ny cirkulation.
Faunapassage
Figur 5.1:2 Illustration av vägprofil i karaktärsområde 1, väg 44 sektion 0/000 till 0/850.
Figur 5.1:3 Illustration av Skararondellen och breddad väg 184 sett från norr. Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.
Figur 5.1:4 Illustration av föreslagen väglinje och slänter i karaktärsområde 1 sett från söder.
Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.
Faunapassage
Vägprofil Markprofil
Cirkulationsplats
Nytt körfält Breddning av väg 184 Kartåsen
Befintlig väg 44
Väg 44
Ny cirkulationsplats Kartåsen
Ängen
Föreslagen väg 44
Travträningsbana
Faunapassage och gångväg Väg 184
5.1.1 Landskapskaraktärer och gestaltningsprinciper
Nedan beskrivs landskapskaraktärer och vilka gestaltningsprinciper som är viktiga för respektive karaktär.
Skogsområden på sandig/grusig mark, på en något högre nivå än jordbrukslandskapet.
- Vägslänter/skärningar anpassas till skogsmarken.
- Bullerskyddsåtgärder och viltstängsel kan samordnas.
5.1.2 Vegetation
Skogen bevaras fram till arbetsområdet eller säkerhetszonen. Gräsytor och slänter besås vid behov med mager, lågvuxen gräsblandning typ fårsvingel.
5.1.3 Broar
En faunapassage ska anläggas i sektion 0/800 som en port under väg 44. Den fria öppningen ska vara 13 meter bred och minst 4 m hög för att fungera för högre vilt.
Ytan under bron ska vara utformad med mjuka massor i ytan. En körbar väg ska finnas för fotgängare, cyklister, hästekipage och arbetsfordon. Slitlagret ska vara av grus. Vägen får inte asfalteras eftersom den då kan förlora sin funktion som
faunapassage. Omgivande markytor ska sänkas så lutningarna till porten inte blir högre än 1:15. Djuren kan då uppfatta porten som en öppning under vägen.
Brokoner täcks med ett tunt lager jordmaterial av finare fraktion och gräsbesås.
Figur 5.1.3:1 Planskiss faunapassage och grusväg under väg 44, vid sektion 0/800.
Figur 5.1.3:2 Faunapassage och grusväg under väg 44, vid sektion 0/800
Karaktärsområde 2. Väg 44, delsträcka Alebäck – Helde 5.2
Vid Alebäck föreslås väg 44 gå ut i det öppna landskapet på en låg bank. I sektion 1/400 påbörjas en skärning för att vägen ska komma ner till en busshållplats och därefter genom en port under väg 2611 med planerad cykelväg. Vid busshållplatsen används och utökas den befintliga väg 2611 till en pendelparkering. Väg 44 fort-sätter vidare på en låg bro över Filsbäcken vid sektion 2/200. Efter passagen av bäcken följer väg 44 terrängen för att mellan sektion 2/730 och 3/300 gå i en skär-ning som djupast 3 meter under befintlig marknivå. Terrängen höjer sig här i en svag kulle i det öppna landskapet. Väglinjen följer därefter åter terrängen och når skogsbrynet på en låg bank vid sektion 3/725. Strax innanför skogsbrynet föreslås en port över en enskild väg som läggs om och får följa skogsbrynet. I området kommer några enskilda vägar att läggas om och grus bör användas som slitlager.
Figur 5.2:1 Karaktärsområde 2 utmed föreslagen väglinje. Gul pil markerar viktig utblick.
Pendelparkering, busshållplats
Väg 2611 på bro över väg 44
Helde, enskild väg i vägport under väg 44
Bullerskydds-skärmar höjd 2 m
Filsbäcken Väg 184
Figur 5.2:2 Illustration av vägprofil i karaktärsområde 2 sektion 0/850 - 3/700
Figur 5.2:3 Illustration av föreslagen väglinje och slänter i karaktärsområde 2 sett från väster.
Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.
Filsbäcken
Vägprofil Markprofil
Alebäcken
Vägprofil Markprofil
Enskild väg
Pendelparkeri Busshållplats väg 2611
Pendelparkering, busshållplats, väg 2611 på bro över väg 44
Föreslagen väg 44
Faunapassage och gångväg Filsbäcks säteri
Alebäcks gård
Alebäcken
Figur 5.2:4 Illustration av föreslagen väglinje och slänter i karaktärsområde 2 sett från söder.
Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.
Figur 5.2:5 Illustration av föreslagen väglinje och slänter i karaktärsområde 2 sett från öster.
Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.
5.2.1 Landskapskaraktärer och gestaltningsprinciper
Nedan beskrivs landskapskaraktärer och vilka gestaltningsprinciper som är viktiga för respektive karaktär.
Flackt öppet jordbrukslandskap utan märkbara nivåskillnader.
- Nya nivåskillnader ska minimeras eller undvikas.
Vattendrag med trädridå eller albård.
- Vägen bör korsa vattendrag på låg bro så vinkelrätt som möjligt.
Alléer utmed vägar och gårdsinfarter.
- Ingrepp i alléer ska undvikas.
Filsbäcks säteri
Enskild väg i väg-port under väg 44
Filsbäcken
Föreslagen väg 44
Föreslagen väg 44 och ny dragning av enskild väg
Pendelparkering, busshållplats, väg 2611 på bro över väg 44
Helde
Raka vägar i fastighetsgräns.
- Omläggning av enskilda vägar bör eftersträva detta mönster.
Spridd gårdsbebyggelse med lövträd och häckar.
- Bullerskyddsåtgärder bör utföras nära bostadshus t ex vid trädgårdsgräns.
Skogsområden på sandig/grusig mark, på en något högre nivå än jordbrukslandskapet.
- Vägslänter/skärningar anpassas till skogsmarken.
- Bullerskyddsåtgärder och viltstängsel kan samordnas.
5.2.2 Markhantering
Åkermarken ska återskapas eller bevaras så nära vägområdet som möjligt. Massor ska därför hanteras lokalt och växtjorden återföras till brukbar åkermark. Det är mycket viktigt, för framtida funktion som åkermark, att undvika komprimering av någon del av jordprofilen. Släntkrön avrundas väl.
Vid den större skärningen vid porten under väg 2611, pendelparkering och gång-vägar till busshållplatsen, ska slänter utföras som sammanhållna. Det vill säga att istället för flera slänter med olika lutning utförs en slänt med flackare lutning till exempel mellan väg 2611 och pendelparkeringen. I slänter där ängsfröblandning föreslås ska grusigt jordmaterial användas som växtjord.
5.2.3 Vegetation
Kring den förslagna busshållplatsen med pendelparkering vid sektion 2/000 ska solitärbuskar av exempelvis rönn, oxel och sälg planteras i grupper. Syftet är att åstadkomma en visuell förankring och ett visst vindskydd av parkeringen. Med tiden kan träd utvecklas och få en betydelse i landskapet genom att vägbankens höjd kommer att uppfattas som lägre. Ängsfröblandning ska användas på slänter och grönytor för att både berika trafikantupplevelsen med blommande slänter och öka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Solitärbuskar planteras i liten öppen jordyta som rensas från ogräs under etableringsåren. Därefter krävs ingen skötsel. Ängsslåtter ska ske en gång per år. Sammantaget ger detta en lättskött anläggning.
Vid sektion 2/200 passeras Filsbäcken som omges av en trädridå och betesmark med några lövträd. Väg 2611 passerar på en upp till 3,5 meter hög bank parallellt med bäcken. Genom plantering av solitärbuskar som kan utvecklas till mindre träd kan bankens exponering dämpas.
Från väg 2611 till gården Filsbäck samt en gård direkt söder om föreslagen väg 44 leder alléer. Omdragningen av väg 2611 ska utföras så att dessa två alléer inte påverkas vare sig i marknivå eller plan till exempel genom schakt i eller fyllning på rotsystemen.
5.2.4 Broar
Korsning med väg 2611
Väg 2611 föreslås ligga på en bank och bro över väg 44. Bron har plats för en framtida gång- och cykelväg utmed väg 2611.
Bro över Filsbäcken
Väg 44 passerar Filsbäcken på en låg bro nästan vinkelrätt mot bäckfåran. Den naturliga bäckfåran går i en båge som rätas under vägen. Här föreslås 1+1-väg för att begränsa ingreppen i bäckfåran.
Port under väg 44 för enskild väg, Helde
Befintlig enskild väg flyttas något åt öster och följer skogsbrynet. Den nya vägen föreslås gå i en port under väg 44 som läggs på en cirka en meter hög bank.
5.2.5 Väg 2611, pendelparkering och busshållplats
Vid sektion 2/000 på väg 44 föreslås en busshållplats. Gångvägar med max lutning 1:12 samt trappor leder till planerad gång- och cykelväg utmed väg 2611. Norr om väg 44 anläggs en pendelparkering med utrymme för 20 bilar. Slänter runt anlägg-ningen besås med ängsfröblandning med arter som är naturliga för området.
Solitärbuskar placeras i mindre grupper i slänterna. För upplevelsen av trygghet på parkering och gångvägar är genomsiktlighet mellan buskarna viktigt.
Pendelparkering och busshållplats kommer att ligga betydligt lägre än befintlig marknivå och därmed inte visuellt påverka landskapet annat än lokalt. Genom att väg 2611 föreslås ligga på en bank parallellt med Filsbäcken med omgivande träd-vegetation finns möjlighet att anpassa vägbanken till den övergripande strukturen i landskapet.
Figur 5.2.5:1 Planskiss väg 2611, port, pendelparkering och busshållplats
Figur 5.2.5:2 Illustration av föreslagen busshållplats, pendelparkering, väg 2611 sett från söder.
Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.
5.2.6 Vägutrustning och belysning Busshållplats
Mellan bussfil och körbana ska ett vajerräcke eller balkräcke användas. Busshåll-platsen och pendelparkeringen bör belysas.
5.2.7 Bullerskydd
I skogsbrynet och gränsen mellan karaktärsområde 1 och karaktärsområde 2 ligger två torp (sektion 0/850 till 1/150). Från slutet av det öppna flacka landskapet går vägbanan upp på en bank för att inne i skogen passera över en faunaport.
Vägbanan föreslås vid torpen ligga cirka 2 meter över befintlig mark. För att bullerskydda torpen behövs bullerskyddsskärmar med en höjd av 2 meter över vägbanan och längden 160 meter per skärm. Ett annat alternativ är att 4 meter höga bullerskyddsskärmar eller vallar placeras intill torpen. Det bedöms innebära en för stor påverkan på torpens kulturvärden och i landskapet.
I det öppna flacka landskapet är det lämpligt att bullerskyddet placeras nära träd-gårdar. Idag skapar häckar, träd och skärmar vindskydd. Bullerskydd kan samord-nas med dessa och då påverkas landskapet i mindre grad än vid placering utmed vägsträckningen. I Helde (sektion 3/350) kommer en bostad att behöva buller-skyddas och här förslås en 2 meter hög bullerskyddsskärm i tomtgräns samt fasadåtgärder för andra våningen.
5.2.8 Enskilda vägar
Vid Helde föreslås en ny enskild väg att läggas parallellt nära väg 44 direkt vid släntfot eller släntkrön för att minska intrånget i åkermarken och landskapet.
Vägen bör följa åkermarkens nivå för att anpassas till landskapet.
Den befintliga enskilda vägen föreslås flyttas åt öster, med en port under väg 44 inne i skogen och följer därefter skogsbrynet norr om väg 44. Det innebär att sammanhängande brukbara ytor kan skapas samt att vägen anpassas i landskapet.
Bro över
Karaktärsområde 3. Väg 44, delsträcka Helde – Öredalsån – Källby 5.3
Denna delsträcka börjar i ett skogsbryn vid sektion 3/725 och går genom en bland-skog i knappt 800 m. Därefter skär vägen genom ett tydligt landskapsrum i anslut-ning till gården Dalvik. Väg 44 passerar över väg 2702 och Öredalsån på en drygt 80 meter lång bro.
Öster om Öredalsån följer väglinjen relativt väl ett söderbryn växlande med öppna mindre åker-eller betesmarker. Vid sektion 6/060 passerar väg 44 över en ny lokalväg till Filsbäck. Vid sektion 6/400 går väg 44 genom en ås i en cirka 3 meter hög skärning. Därefter ansluter den nya vägsträckningen till befintlig väg 44.
Figur 5.3:1 Karaktärsområde 3 utmed föreslagen väglinje. Gul pil markerar viktig utblick.
Ny lokalväg under väg 44 Bro över
Öredalsån
Väg 2702 i port under väg 44. Allé påverkas.
Ny lokalväg ansluter till cirkulationsplats
Källby. Ny port för gång- och cykelväg under väg 44
Markmodellering för buller-skydd och efterbehandling av befintlig väg 44
Bullerskyddsåtgärder med vall och/eller skärm
Figur 5.3:2 Illustration av vägprofil i karaktärsområde 3 sektion 3/700 – 6/700
Figur 5.3:3 Illustration av föreslagen väglinje och slänter i karaktärsområde 3 sett från väster.
Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.
Bro över ravin Öredalsån
Vägprofil Markprofil
Ås
Vägprofil Markprofil
Lokal- väg Väg 2702
Enskild väg
Enskild väg i väg-port under väg 44 Lidköpings
golfklubb
Öredalsån och gården Dalvik Nuvarande väg 44
Ny lokalväg
Väg 2702 i vägport under väg 44
Figur 5.3:4 Illustration av föreslagen väglinje och slänter i karaktärsområde 3 sett från nordväst.
Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.
Figur 5.3:5 Illustration av föreslagen väglinje för väg 44 och ny lokalväg sett från sydväst.
Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.
5.3.1 Landskapskaraktärer och gestaltningsprinciper
Nedan beskrivs landskapskaraktärer och vilka gestaltningsprinciper som är viktiga för respektive karaktär.
Böljande öppet/halvöppet jordbrukslandskap med varierande nivåskillnader.
- Nya nivåer anpassas till omgivande terräng.
- Bullerskyddsåtgärder kan anpassas till terrängen.
Bro över Öredalsån och skärning vid allé Väg 44 på vägbank bullerskydds-åtgärder, rivning av befintlig väg 44
Små skogspartier delar odlingslandskapet.
- Om restytor uppstår kan dessa skogsplanteras.
Alléer utmed vägar och gårdsinfarter.
- Ingrepp i alléer ska undvikas eller minimeras.
Spridd gårdsbebyggelse med lövträd och häckar.
- Bullerskyddsåtgärder kan ske nära bostadshus t ex vid trädgårdsgräns.
Vattendrag med meanderbågar i ravinlandskap med trädridå eller lövskog.
- Nytt markskikt ska möjliggöra att ny träd- och buskvegetation kan etablera sig även över erosionsskydd.
5.3.2 Markhantering
Åkermarken ska återskapas eller bevaras så nära vägområdet som möjligt. Massor ska därför hanteras lokalt och växtjorden återföras till brukbar åkermark. Det är mycket viktigt, för framtida funktion som åkermark, att undvika komprimering av någon del av jordprofilen. Släntkrön avrundas väl.
Där nuvarande väg 44 ska återställas till åkermark kan massor läggas ut över ett större område så att bankslänter flackas ut till fungerande åkermark. Se även under avsnitt 5.3.7 Bullerskydd.
Där nya väg 44 dras något norr om befintlig väg genom åsbildningen vid sektion 6/300 till 6/500 ska överskottsmassor av grusigt material användas för att återfylla skärningen (6 meter hög) och vägområdet för nuvarande väg 44. Massorna ska modelleras till åsens ursprungliga form.
Erosionsskydd i Öredalsåns ravin ska anpassas så att lutningar och ytmaterial medger naturlig vegetationsetablering och får ett naturligt utseende.
5.3.3 Vegetation
I skogsområdet vid Helde och mindre skogspartier öster om Öredalsån bevaras skogen fram till arbetsområdet eller säkerhetszonen. Slänter besås med mager, lågvuxen gräsblandning typ fårsvingel om det finns risk för erosion.
Delar av allén vid Dalvik behöver tas bort för att ge plats till nya vägar och slänter.
För att minska intrånget i allén och bevara rotsystemen föreslås branta slänter, vid behov förstärkta med gabionmurar. L-stöd eller spont passar inte i naturmiljön och landskapet och ska inte användas.
Figur 5.3.3:1 Väg 2702, slänter med gabionmur mot befintlig allé vid Dalvik.
I Öredalsåns ravin ska nytt markskikt möjliggöra att ny träd- och buskvegetation kan etablera sig även över erosionsskydd. Befintlig jordmån med fröbank och rot-rester av örter och ormbunkar ska återanvändas. Insådd ska undvikas.
Stödplantering av träd och buskar såsom hägg, ask, lönn, sälg m fl kan övervägas.
Öster om Öredalsån kan restytor av tidigare odlingsmark uppstå när den nya väg-sträckningen delar odlingsmarken. Ett nytt skogsbryn kan etableras närmare den nya vägen genom att befintlig skog växer ut på restytan.
5.3.4 Broar
Korsning med väg 2702
För väg 2702 föreslås en ny sträckning något väster om befintlig. Vägen föreslås gå under väg 44 i en port. Porten utformas liknande övriga broar/portar utmed nya sträckningen av väg 44.
Bro över Öredalsån
Bro över Öredalsån föreslås som en trespannsbro med längden cirka 83 meter.
Genom att använda tre spann och ett högt läge kan människor och stora djur som älg passera på Öredalsåns strandkant och bron kan fungera som en faunapassage.
Under en period kommer byggnation av bro och skyddsåtgärder mot erosion att innebära stora ingrepp både visuellt och i naturen. När ravinens trädvegetation åter vuxit upp kommer det visuella ingreppet att minska.
Figur 5.3.4:1 Föreslagen bro över Öredalsån.
Port över ny lokalväg
En ny lokalväg till Filsbäck läggs i en port under väg 44.
5.3.5 Cirkulationsplatser
Befintlig cirkulationsplats kompletteras med en fjärde väg som är den nya lokal-vägen till Filsbäck. Gemensamma gestaltningsprinciper för utformingen ska följas.
5.3.6 Bullerskydd
För fastigheterna runt bron över Öredalsån (sektion 4/700 till 5/000) förslås fasadåtgärder för att bullerskydda bostäderna.
Mellan sektion 5/650 och 5/900 kommer bullerskydd att behövas för fastigheter på båda sidor om vägen. Höjden på skyddet behöver vara 3,2 meter över vägytan
som ligger cirka en meter över befintlig mark. Här är det lämpligt med en kombi-nation av vallar och bullerskyddsskärmar med utformning som även kan fungera som skydd vid olycka med farligt gods. I den böljande terrängen kan bullerskydds-vallar anpassas till terrängen.
Som bullerskyddsåtgärd (vid sektion 6/250) för ett fritidshus på sluttningen mot åsen föreslås bullerskyddsskärm/vall nära väg 44 med en höjd av 1,8 m över vägytan och en längd av 230 m. I denna terräng borde en markmodellering med förhöjd marknivå vara möjlig och lämplig i samband med iordningställandet av befintlig väg 44 till åkermark.
Vid sektion 6/500 förslås en 65 meter lång bullerskyddsskärm/vall med en höjd av 2,5 meter mellan hus och väg, kompletterat med fasadåtgärder. Utrymmet medger troligen ingen vall.
En befintlig bullerskyddsskärm mellan fastighet och väg vid sektion 6/900 bör eventuellt kompletteras samt att huset förses med fasadåtgärder.
Figur 5.3.7:1 Illustration av möjlig markmodellering och slänter vid korsning av ås, ny lokalväg med anslutning samt bullerskyddsåtgärder, i sett från väster. Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.
5.3.7 Ny lokalväg till Filsbäck
I detta karaktärsområde kommer även en ny lokalväg till Filsbäck att dras. Se figur 5.3.8:1.
Figur 5.3.8:1 Illustration av föreslagen lokalväg med anslutningar sydväst om cirkulations-platsen i Källby sett från sydost. Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.
Väglinjen
Väglinjen föreslås i plan, från befintlig väg 44, följa ett skogsbryn i en mjuk båge.
Efter att passerat i en port under väg 44 föreslås vägen gå i en båge till cirkula-tionsplatsen sydväst om Källby. Höjdmässigt föreslås lokalvägen följa terrängen väl utom där den går ner i skärning vid porten under väg 44.
Vägsektionen
Vägsektionen för lokalvägen utformas för hastigheten 70 km/h med en vägbredd på 8 meter. Se figur 5.3.8:2.
Figur 5.3.8:2 Vägsektion för ny lokalväg till Filsbäck
Där lokalvägen går ner under väg 44 kommer en slänt vänd mot söder att anläggas.
Jordarten är sandig-grusig vilket kan innebära att slänten kan få betydelse för flora och fauna som en varm och torr grusmiljö. Växtjord bör därför inte påföras.
Anslutning till Källbycirkulationen
Ny anslutning via lokalväg till väg 44
Väg som stängs vid väg 44 i Källby
Ny lokalväg till Filsbäck
5.3.8 Port för gång- och cykelväg under väg 44 i Källby
Även Källby samhälle ligger i detta karaktärsområde med böljande terräng. En ny cykelport föreslås under väg 44. Längden blir 20 meter, vilket innebär att utform-ningen är viktig för att porten ska upplevas trygg och användas. Belysning är därför viktigt. Vid entréer bör omgivningen öppnas upp för att ge ett större ljusinsläpp och trevligare miljö.
Figur 5.3.9:1 Illustration av ny port för gång- och cykeltrafik under väg 44 i Källby. Structor Mark Göteborg AB
Cykelporten utformas med vingmurar parallella med väg 44 och valvformat tak.
Bredden föreslås till 6 meter och höjden 2,8 meter. Färgsättningen ska vara ljus på väggar och tak.
Själva gång- och cykelbanan asfalteras. Sidoytor under bron d v s från droppkant ska plattsättas med ljusa plattor eller marksten. Lutningen bör inte vara brantare än 1:1,7.
Alla slänter ska ha en lutning som medger en bra vegetationsetablering. Det innebär en så flack lutning som möjligt, högst 1:2.
Brokoner täcks med ett tunt lager jordmaterial av finare fraktion 0-18 och gräsbesås.