Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping–Källby

(1)

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR VÄGPLAN

Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping–Källby

Lidköping och Götene kommuner, Västra Götalands län

2014-11-24

Projektnummer: 101598

(2)

Titel:

Gestaltningsprogram till vägplan Väg 44 Förbifart Lidköping, delen Lidköping - Källby Lidköping och Götene kommuner, Västra Götalands län

Utgivningsdatum: 2014-11-24 Beställare:

Trafikverket

Telefon: 0771-921 921

Kontaktperson: Mattias Andersson projektledare, Helena Niordson, specialist gestaltning Projektnummer: 101598

Ärendenummer: TRV 2014/27092

Distributör: Trafikverket, Box 415, 542 24 Mariestad Konsult:

Structor Mark Göteborg AB/Rådhuset Arkitekter AB Uppdragsledare: Kent Sjöholm, Structor Mark Göteborg AB Gestaltningsansvarig: Ann Andersson, Rådhuset Arkitekter AB Kartor: Rådhuset Arkitekter, Ann Andersson

Kvalitetsgranskning:

Allmänt kartmaterial © Lantmäteriet

(3)

Innehåll

SAMMANFATTNING ...4

1 INLEDNING ...5

1.1 .... Allmänt ...5

1.2 .... Bakgrund ...5

1.3 .... Syfte med gestaltningsprogrammet ...5

1.4 .... Omfattning och upplägg ...6

2 FÖRUTSÄTTNINGAR ...7

2.1 .... Tidigare arbete ...7

2.2 .... Karaktärsområden och delsträckor ...10

3 MÅL OCH RIKTLINJER ...14

3.1 .... Övergripande mål och riktlinjer ...14

3.2 .... Projektmål och riktlinjer ...14

4 ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGSPRINCIPER ...17

4.1 .... Vägens linjeföring i plan och profil ...17

4.2 .... Landskapsåtgärder i vägområdet ...18

4.3 .... Vegetation ...18

4.4 .... Broar ...19

4.5 .... Cirkulationsplatser ...20

4.6 .... Vatten ...21

4.7 .... Vägutrustning och belysning ...22

4.8 .... Bullerskydd ...22

4.9 .... Masshantering ...23

4.10 . Övrigt ...24

5 GESTALTNINGSFÖRSLAG ...25

5.1 .... Karaktärsområde 1. Väg 44, delsträcka Skararondellen – ny cirkulationsplats (väg 184) – Alebäck ...25

5.2 .... Karaktärsområde 2. Väg 44, delsträcka Alebäck – Helde ...28

5.3 .... Karaktärsområde 3. Väg 44, delsträcka Helde – Öredalsån – Källby ...34

6 KÄLLOR ...42

(4)

Sammanfattning

Riksväg 44 är en viktig regional led som kopplar samman vägarna E6 i sydväst vid Uddevalla och E20 i nordöst vid Götene. Projektet innebär en ny sträckning av väg 44 mellan Skararondellen i väster och Källbycirkulationen i öster, i Lidköpings respektive Götene kommun. Idag passerar befintlig väg 44 genom samhället Fils- bäck och har på sträckan låg standard i förhållande till funktion. Tillgängligheten och framkomligheten är låg, då sträckan har hög trafikbelastning. För att klara dagens och framtidens trafikflöden krävs nyinvestering i form av nybyggnation av väg 44 och ombyggnad av väg 184.

Väg 184 breddas från 13 meter bred tvåfältsväg till 16,3 meter mötesfri fyrfältsväg (2+2). Från väg 184 och österut föreslås väg 44 byggas som mötesfri landsväg i ny sträckning i cirka 6,5 km som 1+1, 2+1 eller 2+2-väg med cirka 40 % omkörningsbar sträcka. Efter anslutning till befintlig väg 44 breddas denna i cirka 500 meter till 1+1-väg mot den befintliga cirkulationsplatsen i Källby.

Detta gestaltningsprogram tillhör vägplanen för projektet. Resultatet av gestaltningsarbetet under framtagandet av vägplanen ska sammanfattas i programmet.

Viktiga ställningstaganden beskrivs i gestaltningsprogrammet som ska utgöra underlag för arbetet i kommande skeden.

Den nya vägsträckningen föreslås korsa ett jordbrukslandskap med lång kontinuitet med spår från olika tidsepoker. Landskapet kan delas in i olika karaktärs- områden med olika förutsättningar och krav på anpassningar.

I väster är odlingslandskapet mycket flackt. Sikten är vidsträckt och varje nivå- skillnad i tillkommande element blir tydligt visuellt märkbar. För att anpassa vägen till omgivningen har vägprofilen hållits så låg som möjligt eller lagts i skärning. Det är viktigt för att minska upplevelsen av vägen som en visuell barriär.

Från Helde och österut ändras karaktären i landskapet. Terrängen blir mer kuperad och markanvändningen varierar mellan skog och öppen jordbruksmark.

Vid Dalvik och kring Öredalsån föreslås åtgärder och anpassningar för att minska de betydande ingrepp som anläggning av vägar, slänter, bro och port innebär.

I det böljande åslandskapet öster om Öredalsån föreslås väg 44 följa terrängen samt ett skogsbryn norr om vägen. En ny lokalväg till Filsbäck föreslås i port under väg 44. En tydlig åsbildning korsas intill nuvarande väg 44. Genom föreslagna markmodelleringar kan anpassningar till terrängen och landskapet ske.

Den nya lokalvägen föreslås i huvudsak att dras i skogsmark och ansluter till befintlig cirkulationsplats sydväst om Källby.

I programmet diskuteras de olika karaktärsområdenas skala, innehåll och mark- användning och hur det påverkar utformningen av vägar, slänter, portar/broar med mera.

I gestaltningsprogrammet visas vägens föreslagna utformning, dess omgivning och hur den kan anpassas för en estetiskt tilltalande väg - både för trafikanten och för hur vägen upplevs på avstånd. Detta beskrivs i form av släntlutningar, valda ytskikt, vegetation och släntavrundningar.

(5)

1 Inledning

Allmänt 1.1

Detta gestaltningsprogram tillhör vägplanen för Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby.

Riksväg 44 är en viktig regional led som kopplar samman vägarna E6 i sydväst vid Uddevalla och E20 i nordöst vid Götene. Befintlig väg 44 passerar genom sam- hället Filsbäck och har på sträckan låg standard i förhållande till funktion.

Tillgängligheten och framkomligheten är låg, då sträckan har hög trafikbelastning.

För att klara dagens och framtidens trafikflöden krävs nyinvestering i form av ny väg 44 och ombyggnad av väg 184.

Bakgrund 1.2

Som grund för vägplaneringen har en förstudie upprättats Förstudie, Väg 44 delen Lidköping – Källby, Lidköping och Götene kommuner, 2011-11-08. Förstudien resul- terade i tre åtgärdsförslag för vidare studier:

1. Ombyggnad av nuvarande väg 184 till mötesfri landsväg, eventuellt med fyra kör- fält, från Skararondellen söderut cirka 2 kilometer.

2. Nybyggnad av mötesfri landsväg från nuvarande väg 184 österut i södra delen av förstudiens utredningsområde. Aktuell vägkorridor är mellan 0,5 och 1,0 kilometer bred. Sträckan ansluter till nuvarande väg 44 cirka 1,3 kilometer söder om cirkulationsplatsen vid Källby södra infart.

3. Ombyggnad av nuvarande väg 44 till mötesfri landsväg på återstående sträcka fram till cirkulationsplatsen vid Källby, cirka 1 kilometer.

Därefter har lokaliseringsalternativ studerats i vägplanens inledande fas. Arbetet redovisas i en lokaliseringsstudie Samrådshandling Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby. Lidköping och Götene kommuner, Västra Götalands län.

Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, 2013-09-30.

Utifrån resultatet valdes korridoren B1 – B1-B2 – B2 – B2-B4-B1 som nu är föremål för mer detaljerade studier och anpassningar i vägplanen. Den valda korridoren sträcker sig både genom skog- och över åkermark.

Syfte med gestaltningsprogrammet 1.3

Gestaltningsprogrammet ska beskriva viktiga ställningstaganden i projektet och är ett underlag för arbetet i kommande skeden. Enligt Råd för gestaltningsprogram och gestaltningsarbete i olika skeden, Vägverket publ. 2009:161 är de viktigaste frågorna i vägplanen linjeföring i plan och profil, vägsektion, sidoområdenas utformning, riktlinjer för broars och trafikplatsers utformning m m samt motiv till valda lösningar och principer.

Resultatet av gestaltningsarbetet under framtagandet av vägplanen ska sammanfattas i gestaltningsprogrammet. Programmet ska beskriva vad vägen kommer att innebära från ett landskapsperspektiv d v s hur vägen uppfattas i landskapet samt

(6)

av de som vistas eller bor i närheten (åskådarperspektiv). Detta behandlas även i projektets MKB (miljökonsekvensbeskrivning). Programmet ska även beskriva vägen från ett trafikantperspektiv d v s hur vägen och vägområdet kan komma att upplevas av de som färdas på vägen. Det kan vara vägtekniska frågor som även behandlas i vägplanens beskrivning till exempel släntlutningar. De gestaltnings- frågor som är viktiga för projektet ska behandlas och föras in i vägplanens beskrivning. I gestaltningsprogrammet ska även drift- och underhållsfrågor behandlas.

Omfattning och upplägg 1.4

Gestaltningsprogrammet inleds med en genomgång av landskapets förutsättningar i föreslagen vägsträckning och det samspel vägen kommer att få med omgivande landskap. Programmet beskriver även den påverkan på omgivande landskap vägen kan komma att få. Beskrivningen av landskapet och analysen är en fördjupning av tidigare beskrivning och analys i förstudien och lokaliseringsstudien.

I kapitel tre redovisas mål och riktlinjer som tidigare tagits fram för gestaltningsarbetet i projektet.

I fjärde kapitlet presenteras övergripande gestaltningsprinciper som gäller för hela vägprojektet.

I kapitel fem redovisas hur gestaltningsförslagen anpassas till platsen. Landskapet har olika karaktär utmed föreslagen vägsträckning och detta påverkar gestalt- ningen. Väg 44 beskrivs därför med tre delsträckor.

Vissa gestaltnings- och utformningsåtgärder är inarbetade i vägplanens beskrivning och ritningar, andra återstår till kommande skeden. För att tydliggöra vad som ska åtgärdas i bygghandling respektive bygg- och driftskede har en samman- ställning gjorts i kapitel sex. Sammanställningen kan också användas som en checklista i varje skede. Listan kan i så fall kompletteras efterhand.

(7)

2 Förutsättningar

Den europeiska landskapskonventionen trädde i Sverige i kraft 1 maj 2011.

Definitionen av landskap lyder “Ett område sådant som det uppfattas av männis- kor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.” I landskapskonventionen understryks att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar – kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska.

Tidigare arbete 2.1

Under tidigare faser av projektet har studier av landskapet utförts och fördjupats. I förstudien, 2011-11-08, finns ett avsnitt om landskapets förutsättningar.

Under skissfasen, då olika lokaliseringsalternativ studerades, genomfördes en teknikområdesgemensam dag 2012-12-12 kring landskapskaraktärisering. Resul- tatet av dagen sammanställdes i ett dokument Skissfas Väg 44, Lidköping – Källby Landskapskaraktärisering.

I lokaliseringsstudien 2013-09-30 beskrivs landskapet och dess karaktärer mer ingående.

Figur 2.1:1. Landskapskaraktärisering. Sammanfattning

(8)

2.1.1 Landskapet Översiktlig beskrivning

Den nya vägsträckningen ligger i ett jordbrukslandskap med lång kontinuitet och med spår från olika tidsepoker. Det syns i bebyggelse, vägdragningar och kultur- lämningar.

Den flacka lerslätten i väster är en del av det öppna, storskaliga och bördiga slätt- landskapet i Skaraborg. Där sand och grus avsatts ovan leran växer tall- eller blandskog.

I öster är terrängen ett böljande åslandskap med Skebyåsen i sydvästlig-nordostlig riktning. Bebyggelsen i Källby och Skeby, liksom väg 2701 mellan Dalängen och Vinninga söder om det aktuella området, ligger på åsen. Öredalsån har brutit genom åsen och vattnet har bildat raviner i underliggande sand- och lerlager.

I norr finns grövre jordarter med både naturlig tall- eller blandskog och planterad granskog. Bebyggelsen har utvecklats med koppling till Vänern och andra kommu- nikationsstråk såsom vägar och järnväg.

Markanvändningen i området är storskaligt jordbruk och skogsbruk.

Figur 2.1.1:1. Landskapskaraktärer och karaktärselement

(9)

Topografi

Hela området sluttar svagt mot norr och Vänern. I väster är området låglänt och flackt. I öster höjer sig terrängen runt Skebyåsen. Åsen är inte tydlig och topo- grafiskt markerad utan visar sig som en svag höjdrygg med bebyggelse. De största nivåskillnaderna finns i ravinerna kring Öredalsån. Ravinen är cirka 10 meter djup med branta lövskogsklädda sidor vid Dalvik.

Struktur och riktningar

Översiktligt finns en naturlig struktur i landskapet med vattendrag, Skebyåsen och Vänerns strand. Utmed dessa har bosättningar och vägsystem utvecklats vilka för- stärker den naturliga strukturen. Under historiens gång har brukningssystem och skiftesreformer bidragit med en finmaskigare struktur av nya vägar och spridda husgrupper.

I nutid dominerar den öst-västliga strukturen utmed Vänern med bebyggelse, väg 44, järnväg och skog som avslutar det öppna jordbrukslandskapet. I jordbrukslandskapet är vattendragen med trädridåer och alléer utmed vägar, viktiga strukturer i nord-sydlig riktning.

Karaktärselement

Det flacka öppna landskapet, som ger möjlighet till vida utblickar, är en viktig landskapskaraktär. Viktiga karaktärselement i området är vattendrag med raviner och lövträd, alléer, solitärträd, raka vägar i fastighetsgräns, spridda gårdar med hus omgivna av träd samt några herrgårdsmiljöer och kyrkor.

Figur 2.1.1:2 Allé vid Dalvik. Figur 2.1.1:3 Herrgårdsmiljö vid Dalvik.

Figur 2.1.1:4 Skog i kanten mot det öppna landskapet och rak väg i fastighetsgräns.

Figur 2.1.1:5 Trädridå utmed Filsbäcken.

(10)

Karaktärsområden och delsträckor 2.2

Förslaget innebär en ny sträckning av väg 44 förbi Filsbäcks samhälle. I väster föreslås en breddning av väg 184 till mötesfri fyrfältsväg (2+2-väg). Den nya sträck- ningen av väg 44 börjar i föreslagen cirkulationsplats vid väg 184. Därefter föreslås väg 44 gå genom ett jordbrukslandskap i cirka 6,5 km som 1+1-, 2+1- eller 2+2-väg.

Vägsträckningen ansluts till befintlig väg 44, de sista cirka 500 meter breddas och ansluts till den befintliga cirkulationsplatsen i Källby.

Området har olika lokala landskapskaraktärer som berör den föreslagna väglinjen med olika förutsättningar och möjligheter. Vägsträckningen har delats in i några delsträckor utifrån lokala landskapskaraktärer.

FÖRKLARING:

Röd linje – Tätort/sammanhållen bebyggelse. Röd fyrkant – Större gård/gårdsgrupp. Gröna punkter – Allé.

Orange linje – Gräns mellan olika landskapskaraktärer (Karaktärsområde 1 Skogslandskap, karaktärsområde 2 Öppet flackt jordbrukslandskap och karaktärsområde 3 Öppet/halvöppet böljande jordbrukslandskap).

Grön rastrering – Ravinlandskap med meandrande vattendrag och lövskogträd.

Blå linje – Karaktärsområde. Blå nummer – Delsträcka

Figur 2.2:1. Karaktärsområden och delsträckor utmed föreslagen väglinje

(11)

2.2.1 Karaktärsområde 1. Väg 44, delsträcka Skararondellen – ny cirkulationsplats (väg 184) – Alebäck

Beskrivning av landskapet

Karaktärsområdet består av skog på grusig eller sandig mark på en något högre nivå än omgivande lerjord. Terrängen är mycket flack. Skogen består av barrskog i olika faser, hygge, ungskog och mogen skog. Tallskog dominerar med inslag av gran och lövträd.

Analys av förslaget

Skararondellen, nuvarande väg 184, den nya cirkulationsplatsen och början av den nya vägsträckningen av väg 44 ligger inom skogsmark. Skog kan sparas utanför säkerhetszonen vilket medför en god möjlighet till anpassning i naturen. Tallskog med inslag av lövsly innebär goda förutsättningar att nya bryn kan utvecklas.

Figur 2.2.1:1 Väg 184 omgiven av tallskog Figur 2.2.1:2 Tallskog vid Alebäck 2.2.2 Karaktärsområde 2. Väg 44, delsträcka Alebäck – Helde Beskrivning av landskapet

Vid Alebäck börjar det karaktärsskapande öppna jordbrukslandskapet på lerjord.

Det är storskaligt och mycket flackt. Karaktärsområdet är kännetecknat av stora gårdar, ofta med flera jordbruksbyggnader och ett eller flera bostadshus. Träd- gårdarna runt bostadshusen omgärdas ofta av vindskyddande häckar och träd.

Gårdarna ligger som enskilda bosättningar i landskapet sedan enskiftet i början av 1800-talet. Ett par av gårdarna har ståtliga alléer kring sina tillfarter. De enskilda vägarna är ofta placerade i raka fastighetsgränser.

I randzonen mot grus-sandjord lades backstugor och torp som i ett par fall finns kvar. Genom landskapet rinner bäckar omgivna av träd och betesmarker. Öster om Helde blir jordarten grövre och ett skogsparti med blandskog avslutar det flacka öppna landskapet.

Den föreslagna väglinjen passerar randzonen mellan skog och öppen jordbruksmark vid Alebäck. Efter ett mycket öppet parti korsas Filsbäcken med omgivande trädridå. Det innebär att delar av sträckan kan ta stöd av vegetationen medan långa sträckor passerar flack, öppen åkermark. Vägbankar, slänter och bullerskydd exponeras och kan påverka det flacka landskapets karaktär Särskild omsorg behöver läggas på utformningen av en ny väg 44 för att minska påverkan.

(12)

Figur 2.2.2:1 Gård med vegetation Figur 2.2.2:2 Rak väg i fastighetsgräns 2.2.3 Karaktärsområde 3. Väg 44, delsträcka Helde – Öredalsån – Källby Beskrivning av landskapet

Från Helde och österut består karaktärsområdet av ett öppet till halvöppet böljande jordbrukslandskap. Det öppna odlingslandskapet har en mindre skala, fälten är avskärmade av skogspartier och nivåskillnaderna varierar. Skebyåsen sträcker sig strax söder om området och öster om Backgården finns en mindre åsbildning i nord-sydlig riktning. Den korsas av befintlig väg 44 i en tydlig skärning. I landskapet finns spår av äldre grustäkter med ställvis branta slänter.

Gårdarnas storlek varierar. Bostadshusen är omgivna av trädgårdar med vindskyddande häckar och träd. Tyskagården och Backgården består av flera äldre gårds- miljöer.

Runt herrgården Dalvik är lövträd och en allé viktiga landskapselement till- sammans med Öredalsån i en djup ravin med lövskog. Öredalsån slingar sig fram i meanderbågar i en rik lövskog med fältskikt av bland annat ormbär och strut- bräken. Lövskogen utmed ån utgör rumsbildande ridåer i det omgivande öppna jordbrukslandskapet.

Norr om karaktärsområdet, utmed Vänern, har bebyggelsen utvecklats under lång tid. Kommunikation, tidigt på Vänern och vägar, senare även på järnväg har varit grunden för utvecklingen. Befintlig väg 44 delar samhället Filsbäck och utgör en stor barriär mellan bostäder och exempelvis badstränder vid Vänern.

Från sektion 3/725 till 4/5oo passeras ett flackt skogsområde med blandskog. Väg och sidoområden kan anpassas till omgivningarna på ett bra sätt.

Föreslagen väglinje passerar därefter genom herrgårdsmiljön vid Dalvik med stor påverkan på karaktärselement och strukturer. Flera träd i allén kommer att tas bort. Både den nya väg 44 och ombyggd väg 2702 med slänter, bankar, port och bro påverkar landskapet kring gården. Den föreslagna väglinjen passerar Öredalsån på en drygt 80 meter lång bro där ravinen är cirka 7 meter djup. Erosionsskydd kring brofästena och i meanderbågar kommer att påverka slänternas utformning.

Lövskog på slänterna kommer att tas bort. En äldre delvis raserad stenvalvsbro ligger strax norr om väglinjen och kan bevaras.

Öster om Öredalsån följer föreslagen väglinje i huvudsak söder om ett skogs- område. Slänter till vägbanken ska flackas ut och kan användas som åkermark mot

(13)

söder. Vägen kan få en förankring i landskapet genom att följa skogsbryn och genom terränganpassning.

En mindre ås passeras mellan sektion 6/300 och 6/500. Den föreslagna väglinjen går strax norr om nuvarande väg 44 genom åsen. Vägområdet för befintlig väg 44 och ås bör återställas till jordbruksmark.

Figur 2.2.3:1 Ås vid nuvarande väg 44 i bakgrunden. I förgrunden syns en äldre sträckning av väg 44.

Figur 2.2.3:2 Öredalsån med lövskog i ravinen och slänterna.

Den föreslagna vägsträckningen ligger på drygt en kilomters avstånd från tätorts- bebyggelsen. Endast golfbanan i Filsbäck påverkas genom buller och i någon del med synintryck.

Analys av ny lokalväg till Filsbäck

Den föreslagna lokalvägen till Filsbäck från befintlig cirkulationsplats sydväst om Källby, sträcker sig genom det öppna till halvöppna böljande jordbrukslandskapet.

Sträckningen går igenom mindre skogspartier, passerar under föreslagen väg 44 och går vidare i kanten av ett skogsområde. Väg och sidoområden kan anpassas till omgivningarna i ett kuperat och varierat landskap.

Figur 2.2.3:3 Landskapet där lokalväg till Filsbäck föreslås, väster om Skeby

Figur 2.2.3:4 Området där lokalväg föreslås gå under ny väg 44.

Port under väg 44 i Källby

I Källby föreslås en port för gång- och cykeltrafik under väg 44. Den kommer att bli cirka 20 meter. Utformningen av porten bör vara ljus och inbjudande för att passagen ska bli använd och upplevas trygg.

(14)

3 Mål och riktlinjer

Övergripande mål och riktlinjer 3.1

Trafikverkets övergripande mål¹ för projektering och utformning av vägrummet lyder:

 Vägen ska lokaliseras och utformas med utgångspunkt i landskapets natur- och kulturmiljövärden. Viktiga och utmärkande karaktärsdrag för natur- och kulturmiljö i landskapet ska ha möjlighet att upprätthållas eller utvecklas.

 Upplevelsen av omgivande natur- och kulturmiljökvaliteter lyfts fram.

Trafikverkets inriktningsmål som berör landskapet lyder:

 Olika typer av landskap, dess karaktärskapande bebyggelse och brukningsmönster ska ha möjlighet att utvecklas och förstås.

 Vägen ska i plan och profil anpassas till förutsättningar av betydelse för förståelsen av landskapet.

 Vägens sidoområde ska utformas med utgångspunkt i omgivande landskaps natur och kulturmiljövärden. Mervärden ska skapas för omkringboende och trafikanter.

 En väg eller bro vars funktion förändrats ska anpassas till den nya funktionen och det omgivande landskapets natur- och

kulturmiljökvaliteter.

Projektmål och riktlinjer 3.2

Under vägplaneskedet har nedanstående projektmål och riktlinjer som behandlar landskap och gestaltning formulerats.

3.2.1 Projektmål

Målen bedöms sammantaget kunna nås om föreslagna åtgärder vidtas.

Landskapet

Projektmål: Vägen ska ta stöd i landskapet och ta hänsyn till landskapets karaktärsgivande former och strukturer som är:

 Vida utblickar i ett öppet flackt jordbrukslandskap i söder och väster.

Spridda gårdar, hus omgivna av träd.

 I öster ett halvöppet böljande jordbrukslandskap, uppdelat av skogspartier.

Varierande nivåskillnader.

1

(15)

 I norr ett skogslandskap på sandig mark, något högre nivå än jordbrukslandskapet. Torpbebyggelse i gränszonen.

 Nord-sydliga vattendrag med trädridå eller raviner med lövskog.

 Alléer eller solitärträd vid vägar och gårdar.

 Huvudvägar utmed ås eller vattendrag. Raka mindre vägar utmed fastighetsgräns.

 Herrgårdsmiljöer och kyrkor omgivna av lövträd.

Vägens sidoområde:

Projektmål: Bullerskyddsåtgärder ska utformas med stor hänsyn till dess påverkan på landskapet.

Projektmål: Impedimentytor ska undvikas.

Trafikantupplevelse och förutsättningar för att förstå landskapet:

Projektmål: I söder och väster ska utblickarna från vägen visa det öppna flacka landskapet med spridda gårdsgrupper.

Projektmål: Möjligheten till utblickar ska varieras i öster där det halvöppna, böljande landskapet bevaras.

Projektmål: Trafikanten ska uppleva väg 44 som ett självklart val för genomfart.

Figur 3.2.1:1 Det mycket flacka, öppna landskapet i väster.

3.2.2 Riktlinjer

Riktlinjerna beskriver hur projektmålen kan uppnås Linjeföring

 I det öppna landskapet ska vägen ha en låg profil för att inte visuellt dela landskapsrummet.

(16)

 Högre bankar ska så långt möjligt undvikas i det öppna flacka landskapet i söder och väster.

 Visuell vägledning ska eftersträvas.

 Vägens profil med vertikalradier ska anpassas mot linjeföringen i plan.

 Klotoider (övergångskurvor) ska användas.

Sidoområden:

 Marken ska vara brukbar så nära vägen som möjligt.

Modelleringar: (vallar, bankar, överskottsmassor, avschaktningar o s v)

 Bullerskyddsåtgärder bör i det öppna flacka landskapet i söder och väster, utföras i anslutning till berörda gårdsgrupper.

 I det halvöppna böljande landskapet i öster kan slänter och eventuella bullerskyddsvallar anpassas till terrängen och bidra till att förankra väglinjen i landskapet.

 Överskottsmassor inom området ska anpassas till landskapets former, täckas med för omgivningen naturlig jord och ges samma funktion som omgivande mark.

Vattendrag och dammar:

 Utformning av fördröjningsdiken/dagvattenmagasin ska anpassas till landskapet.

 Utblickar över befintliga och/eller nya våtmarker/dammar bör skapas.

Broar:

 Bro ska utformas med hänsyn till platsens värden.

Trafikantupplevelse:

 Landskapskaraktärerna och de små variationerna i landskapet bör tas tillvara och tydliggöras ur ett trafikantperspektiv.

 Befintliga alléer bör inte döljas av nya inslag som vägen skapar.

(17)

4 Övergripande gestaltningsprinciper

Några gestaltningsprinciper är övergripande och de kan användas utmed hela vägsträckningen oavsett plats.

Vägens linjeföring i plan och profil 4.1

Väglinjen är anpassad till landskapet och där det är möjligt följer den landskapselement till exempel bryn. Vägprofilen har hållits så låg som möjligt, främst i väster, för att anpassas till det flacka landskapet. Vägens linjeföring är anpassad till god standard för hastigheten 100 km/h. Klotoider, övergångskurvor, används för en mjukare väglinje i förslaget.

4.1.1 Sektionsbredd

Väg 184 breddas från 13 meter bred tvåfältsväg till 16,3 meter mötesfri fyrfältsväg (2+2). Breddningen sker på den sydvästra sidan av vägen. I den befintliga slänten på östra sidan föreslås slänträcke.

Från väg 184 och österut föreslås väg 44 byggas som mötesfri landsväg i ny sträckning i cirka 6,5 km som 1+1-, 2+1- eller 2+2-väg med cirka 40 %

omkörningsbar sträcka. Efter anslutning till befintlig väg 44 breddas denna i cirka 500 meter och ansluter mot den befintliga cirkulationsplatsen i Källby. Sträckan får tre olika mötesfria typsektioner; 1+1 (11,7 m), 1+2 (14 m) och 2+2 (16,3 m).

Vägrenen varierar med en stödremsa på 0,25 eller 0,5 meter vid räcken. Slänter anpassas till omgivning och släntkrön avrundas.

Figur 4.1.1:1 Vägsektion för 2+1-sträcka

Figur 4.1.1:2 Vägsektion för 1+1-sträcka, skyddsräcke vid hinder inom säkerhetszon

(18)

4.1.2 Slänter och vägbankar

Vägbankar bör om möjligt vara låga det vill säga inte mer en meter över omgivningen i öppen terräng samt ansluta väl till omgivande terräng. Flacka böljande gräsbeväxta slänter som är möjliga att slå ska användas. Släntlutningen bör inte vara brantare än 1:4. Släntkrönet ska vara väl avrundat med en radie (10-20 meter) anpassad till höjden på slänten. En större radie används vid lägre slänter.

Där vägen kommer att gå genom öppen åkermark ska brukningsbar mark eftersträvas fram till bakslänt i vägens sidoområde.

I skogsmark ska slänter och vägbank täckas med avtagen jordmån från skogs- området. Släntlutningar kan variera från 1:2 till 1:4. Släntfoten utformas mjuk och avrundad med minst 20 meters radie, för att ansluta banken naturligt till det omgivande landskapet. Jordmån och eventuell markvegetation från skogsmark ska inte besås om inte erosionsrisk föreligger.

Där vägen ligger på bank eller i skärning i öppen terräng mot åker eller betesmark ska slänterna täckas med växtjord från omgivningen (t ex åkerjord) och besås med gräs.

Landskapsåtgärder i vägområdet 4.2

Åkermarken bör återskapas eller bevaras så nära intill vägen som möjligt. Massor ska därför hanteras lokalt och växtjorden återföras till brukbar åkermark. Det är mycket viktigt, för framtida funktion som åkermark, att undvika komprimering av någon del av jordprofilen. Släntkrön avrundas väl. I öppen jordbruksmark bör bankslänter flackas ut med överskottsmassor till fungerande åkermark.

I skogsområden anpassas sidoområden till omgivande terräng.

Terrängen modelleras och anpassas till åslandskapet öster om Öredalsån.

Vegetation 4.3

Målet är att spara den naturliga vegetationen där förutsättningar finns. Äldre solitärträd och alléer är värdefulla för landskapsbild, kulturmiljö och ekologi. Så långt möjligt ska solitärträd och alléer bevaras. Träd som ska bevaras ska värderas och beläggas med vite under byggtiden. Både stam och rotsystem ska skyddas under byggtiden på träd som ska bevaras.

Slänter täcks med avtagen jordmån med fröbank från omgivningen, d v s i skogsmark används växtjord från skogsmark och mot jordbruksmark/gräsytor växtjord från åker/gräsytor för att gynna återetablering. Kompletterande grässådd ska ske mot åker och gräsytor för att minska risken för oönskat slyuppslag. Vid sådd och plantering ska arter som är naturliga i trakten användas.

(19)

Figur 4.3:1 Låga gräsorter och örter i vägkant. Figur 4.3:2 Solitärträd.

Broar 4.4

Broräcken ska vara av balkräcke med W-profil för enhetligt utseende.

Belysningsstolpar, stuprör, skyltning etc får inte placeras på bron utan placeras vid landfästen.

Bro/port över/under allmän väg och enskild väg

Broar eller portar vid de tre planskilda korsningarna med väg 2611, väg 2702 och ny lokalväg mot Filsbäck samt port under ny enskild väg vid Helde bör utformas med likartat formspråk och geometri och följa gemensamma gestaltningsprinciper.

Dessa är:

 Låga landfästen.

 Öppen och enkel utformning. Slänter mot väg under bro eller i port bör utformas flacka för att ge ett större ljusinsläpp och trevligare miljö.

 I ytan under bron, d v s från droppkant, ska ordnad sprängsten eller natursten användas. Lutningen bör inte vara brantare än 1:1,7.

 Alla slänter, utanför droppkant, ska ha en lutning som medger en bra vegetationsetablering. Det innebär en så flack lutning som möjligt, högst 1:2.

 Brokoner täcks med ett tunt lager jordmaterial av finare fraktion 0-18 och gräsbesås.

Figur 4.4:1 Bro över väg 44, exempel från väg 2611

(20)

Broar över vattendrag, bruksvägar mm

Rörbroar ska ha ändar som är helt avpassade för vägsläntens lutning.

Röravslutningen ska utformas med släntbeklädnad av material av fraktionen 0-18 till överbyggnadens tjocklek. Uppstickande rördelar med kringliggande erosionsskydd av makadam får ej förekomma.

Faunapassage Se under 5.1.3 Broar Bro över Öredalsån Se under 5.3.4 Broar

Cirkulationsplatser 4.5

Nya cirkulationsplatser utformas med en enkel utformning liknande cirkulationsplatsen öster om Källby.

 Rondellytan utformas med en svag välvning.

 Grunda diken innebär en god gestaltning och högre trafiksäkerhet.

 Större refuger och rondellytor ska besås med låga grässorter med örtinslag i mager mineraljord. Stenkross 0-18 eller sandigt grusmaterial med låg mullhalt ska användas i ytskiktet.

 Mindre refuger utförs i borstad betong med betongkantsten.

 I cirkulationsplatsernas innerkurva mot vägslänt ska valmad betongplatta användas för att motverka körskador och ett trasigt intryck.

 Rondellytor vid cirkulationsplatserna ska ha överkörningsbara rondellelement/kantsten i betong likt befintlig ny rondell på väg 44 vid Källby.

 Belysningsstolpar placeras i ytterkant av cirkulationsplatsen.

Figur 4.5:1 Nyanlagd cirkulation, väg 44 Källby.

(21)

Figur 4.5:2 Valmad betongplatta. Figur 4.5:3 Rondellelement i betong.

Vatten 4.6

Vatten från åkermark och vägens omgivningar ska behandlas som rent vatten och inte blandas med vägdagvattnet. I området finns flera vattendelare. Vägdagvattnet ska fördröjas i vägdiken och i särskilda fördröjningsmagasin.

Vattendrag

Vid omläggning av vattendrag, erosionsskydd m m, ska vattenmiljön utformas med ett naturligt utseende både över och under vattnet. Den nya strandlinjen ska följa terrängens former. Som erosionsskydd och bottenmaterial ska natursten/grus användas i ytan för att få ett naturligt utseende. Ytmaterialet i slänter ska medge naturlig vegetationsetablering. Naturlig etablering av träd utmed vattendrag kan förhindra igenväxning genom trädkronans skuggning av vattenytan.

Vägtrummor

Vägtrummor ska ha ändar som är helt avpassade till vägsläntens lutning.

Trumavslutningar ska utformas med släntbeklädnad av material av fraktionen 0-18 mm. Uppstickande rördelar med kringliggande erosionsskydd av makadam får ej förekomma.

Fördröjningsmagasin

Vägdagvattnet ska samlas upp, fördröjas och renas i ett antal fördröjningsmagasin som utformas som större diken. Dessa placeras parallellt med vägen och får inte ha vallar eller planteringar kring sig. Det är särskilt viktigt i det flacka landskapet där nivåskillnader eller högre objekt tydligt påverkar landskapets karaktär.

Genom att dikena görs grunda med flacka slänter undviks skyddsstängsel. För- dröjningsmagasinen avslutas med ett rörutlopp.

Synligt krossmaterial ska undvikas kring dikena. Jord/grus ska täcka krossmaterial för att få ett naturligt utseende. Omgivande ytor kläs med växtjord och sås med gräs.

I det flacka landskapet ska inga vallar läggas ovan befintlig marknivå.

(22)

Vägutrustning och belysning 4.7

Viltstängsel

Viltstängslet anpassas till terrängen för att orsaka så liten visuell störning som möjligt. Längs bank ska stängslet placeras minst två meter ner i sluttningen om det är möjligt. Viltstängslet ska av säkerhetsskäl sättas på eftergivliga stålstolpar och som ger liten synbarhet i vägmiljön.

I bygghandlingen ska viltstängslets placering redovisas. Anslutningar till broar och räcken ska utföras med särskild omsorg för att funktion och gestaltning ska bli optimal. Vid vägportar ska viltstängslet fästas så att dess överkant inte sticker över broräckena. Stängslet ska anslutas till överkanten på broarnas vinge.

Skyltar

Skyltningen ska vara tydlig med enhetlig utformning. Det ska eftersträvas att antalet skyltar och storleken på skyltarna hålls ner. Portaler ska undvikas som skyltbärare i landsbygd.

Räcken

Räcken inom projektet ska utföras med låga balkräcken med W-profil alternativt vajerräcken för ett enhetligt utseende och goda möjligheter till utsikt. Mitträcken ska utgöras av vajerräcken.

Sidoräcken ska undvikas så långt möjligt i det öppna landskapet.

Belysning

Endast cirkulationsplatser och busshållplatser kommer att belysas. Belysningens utformning ska vara enhetlig och tydlig. Belysningen utförs med 10-12 meter höga eftergivliga stolpar.

Armaturer ska ha vit ljuskälla och ska vara likartade som vid den befintliga cirkulationsplatsen och busshållplatsen vid Källby.

Belysningsstolpar placeras i ytterkant av cirkulationsplatsen.

Figur 4.7:1 Belysning vid cirkulationsplats

Bullerskydd 4.8

Bullerskyddsvallar ska undvikas i det öppna flacka jordbrukslandskapet. I det kuperade området i öster bör i första hand förhöjda marknivåer som är brukbara användas. Endast där utrymmet är begränsat bör bullerskyddsvall användas och om möjligt modelleras till omgivande terrängs former. Där bullerskydd placeras utmed vägen bör det samordnas med viltstängslet.

Figur 4.8:1 Principskiss för brukbar mark vid förhöjd marknivå

(23)

Bullerskyddskärmar bör endast användas i skogspartier eller i direkt anslutning till trädgårdar. I det öppna landskapet kan fastighetsnära bullerskyddsåtgärder t ex skärm vid de karaktäristiska trädgårdarna med häck och läplantering lättare anpassas än bullerskyddsvallar eller skärm utmed vägen. Skärmar ska utföras av naturfärgat/ falurött trä. Basen och nedre delen av skärmen ska dock utföras av betong ur underhållssynpunkt.

Figur 4.8:2 Principskiss, bullerskyddsskärm vid trädgård

Där det är lämpligt kan skärmar placeras mellan ekonomibyggnader som kan ingå i bullerskyddet.

Figur 4.8:3 Exempel på hur bullskyddsskärm kan placeras mellan ekonomibyggnader

Masshantering 4.9

Avtagen jordmån (växtjord) som ska återanvändas i projektet lagras i sidoupplag.

Dessa får vara max 1,5 meter höga för att bevara fröbanken. Lämpligen sker detta lokalt där växtjorden ska återanvändas som täckning på slänter och sidoytor.

Inom vägområdet/arbetsområdet

Inom vägområdet eftersträvas massbalans men ett överskott av jordmassor förväntas. Slänternas lutning varieras och anpassas till omgivningen. Där det är möjligt används flacka slänter med lutning 1:4.

(24)

En del av överskottsmassorna kan användas till förhöjda marknivåer och bullerskydd i områdets östra delar där de kan anpassas till terrängen.

Överskottsmassor kan användas för att modellera sidoytor. Massorna kommer även att kunna användas till fyllningar i sidoområden och återställning av tidigare vägområden till åkermark eller skogsmark. Växtjord från åkermark bör läggas ut på åkerytor för att åter kunna brukas. I de västra delarna är det särskilt viktigt att detta sker på stora ytor i det flacka landskapet. Det innebär en återanvändning och minimering av överskottsmassor. Komprimering av jordlager i blivande åkerytor ska undvikas för att skapa en odlingsbar mark.

Överskottsmassor av grusigt material ska användas för att återfylla skärningen (6 meter hög) och vägområdet för nuvarande väg 44 där den kommer att rivas vid sektion 6/100 till 6/500. Massorna modelleras till terrängens ursprungliga former som är en grusås.

Upplag utanför vägområdet

Innan upplagsytor tas i bruk är det viktigt att eventuell ytjord tas bort och lagras separat, innan utläggning av massor påbörjas. Vid återställning, täckning och anpassning av upplagsytor till omgivningen ska ytjorden användas. Övergången till omgivande terräng ska göras så naturlig som möjligt. Avvattning av området ska utredas. Eventuell återetablering av vegetation ska ske i överenskommelse med markägare.

Övrigt 4.10

Enskilda vägar ska anpassas väl till omgivande terräng och grus bör användas som slitlager. Där tidigare vägar följt raka fastighetsgränser bör nya vägar läggas ut på liknande sätt d v s utformas raka.

(25)

5 Gestaltningsförslag

I det följande presenteras gestaltningsförslag för delsträckorna i området där de skiftande karaktärsdragen i landskapet innebär anpassade lösningar eller om det finns unika objekt. I övrigt gäller kap 4 Övergripande gestaltningsprinciper.

Karaktärsområde 1. Väg 44, delsträcka Skararondellen – ny 5.1

cirkulationsplats (väg 184) – Alebäck

Väg 184 kommer på aktuell sträcka att byggas om till en 2+2-väg med mittsepare- ring. Det innebär att vägen breddas väster om nuvarande vägkropp från 13 meter bred tvåfältsväg till 16,3 meter mötesfri fyrfältsväg (2+2-väg). I slänten på östra sidan sätts slänträcke. Befintlig rastplats kommer att behållas och återställas där skador eller intrång uppstår när väg 184 byggs om.

Den nya sträckningen av väg 44 ansluter till väg 184 i en ny cirkulationsplats.

Cirkulationsplatsen med anslutande vägar får två körfält.

Föreslagen väglinje för väg 44 går genom ett flackt skogsområde. Vid sektion 0/800 föreslås en vägport som även ska fungera som faunapassage. Området runt porten kommer att sänkas och porten kommer att vara extra bred för att vara inbjudande för vilda djur.

Figur 5.1:1 Karaktärsområde 1 utmed föreslagen väglinje. Obs! En längdmätning för väg 184 och en för föreslagen väg 44 som börjar i ny cirkulation.

Faunapassage

(26)

Figur 5.1:2 Illustration av vägprofil i karaktärsområde 1, väg 44 sektion 0/000 till 0/850.

Figur 5.1:3 Illustration av Skararondellen och breddad väg 184 sett från norr. Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.

Figur 5.1:4 Illustration av föreslagen väglinje och slänter i karaktärsområde 1 sett från söder.

Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.

Faunapassage

Vägprofil Markprofil

Cirkulationsplats

Nytt körfält Breddning av väg 184 Kartåsen

Befintlig väg 44

Väg 44

Ny cirkulationsplats Kartåsen

Ängen

Föreslagen väg 44

Travträningsbana

Faunapassage och gångväg Väg 184

(27)

5.1.1 Landskapskaraktärer och gestaltningsprinciper

Nedan beskrivs landskapskaraktärer och vilka gestaltningsprinciper som är viktiga för respektive karaktär.

 Skogsområden på sandig/grusig mark, på en något högre nivå än jordbrukslandskapet.

- Vägslänter/skärningar anpassas till skogsmarken.

- Bullerskyddsåtgärder och viltstängsel kan samordnas.

5.1.2 Vegetation

Skogen bevaras fram till arbetsområdet eller säkerhetszonen. Gräsytor och slänter besås vid behov med mager, lågvuxen gräsblandning typ fårsvingel.

5.1.3 Broar

En faunapassage ska anläggas i sektion 0/800 som en port under väg 44. Den fria öppningen ska vara 13 meter bred och minst 4 m hög för att fungera för högre vilt.

Ytan under bron ska vara utformad med mjuka massor i ytan. En körbar väg ska finnas för fotgängare, cyklister, hästekipage och arbetsfordon. Slitlagret ska vara av grus. Vägen får inte asfalteras eftersom den då kan förlora sin funktion som

faunapassage. Omgivande markytor ska sänkas så lutningarna till porten inte blir högre än 1:15. Djuren kan då uppfatta porten som en öppning under vägen.

Brokoner täcks med ett tunt lager jordmaterial av finare fraktion och gräsbesås.

Figur 5.1.3:1 Planskiss faunapassage och grusväg under väg 44, vid sektion 0/800.

Figur 5.1.3:2 Faunapassage och grusväg under väg 44, vid sektion 0/800

(28)

Karaktärsområde 2. Väg 44, delsträcka Alebäck – Helde 5.2

Vid Alebäck föreslås väg 44 gå ut i det öppna landskapet på en låg bank. I sektion 1/400 påbörjas en skärning för att vägen ska komma ner till en busshållplats och därefter genom en port under väg 2611 med planerad cykelväg. Vid busshållplatsen används och utökas den befintliga väg 2611 till en pendelparkering. Väg 44 fort- sätter vidare på en låg bro över Filsbäcken vid sektion 2/200. Efter passagen av bäcken följer väg 44 terrängen för att mellan sektion 2/730 och 3/300 gå i en skär- ning som djupast 3 meter under befintlig marknivå. Terrängen höjer sig här i en svag kulle i det öppna landskapet. Väglinjen följer därefter åter terrängen och når skogsbrynet på en låg bank vid sektion 3/725. Strax innanför skogsbrynet föreslås en port över en enskild väg som läggs om och får följa skogsbrynet. I området kommer några enskilda vägar att läggas om och grus bör användas som slitlager.

Figur 5.2:1 Karaktärsområde 2 utmed föreslagen väglinje. Gul pil markerar viktig utblick.

Pendelparkering, busshållplats

Väg 2611 på bro över väg 44

Helde, enskild väg i vägport under väg 44 Bullerskydds-

skärmar höjd 2 m

Filsbäcken Väg 184

(29)

Figur 5.2:2 Illustration av vägprofil i karaktärsområde 2 sektion 0/850 - 3/700

Figur 5.2:3 Illustration av föreslagen väglinje och slänter i karaktärsområde 2 sett från väster.

Filsbäcken

Alebäcken

Enskild väg

Pendelparkeri Busshållplats väg 2611

Pendelparkering, busshållplats, väg 2611 på bro över väg 44

Föreslagen väg 44

Faunapassage och gångväg Filsbäcks säteri

Alebäcks gård

Alebäcken

(30)

Figur 5.2:4 Illustration av föreslagen väglinje och slänter i karaktärsområde 2 sett från söder.

Figur 5.2:5 Illustration av föreslagen väglinje och slänter i karaktärsområde 2 sett från öster.

 Flackt öppet jordbrukslandskap utan märkbara nivåskillnader.

- Nya nivåskillnader ska minimeras eller undvikas.

 Vattendrag med trädridå eller albård.

- Vägen bör korsa vattendrag på låg bro så vinkelrätt som möjligt.

 Alléer utmed vägar och gårdsinfarter.

- Ingrepp i alléer ska undvikas.

Filsbäcks säteri

Enskild väg i väg- port under väg 44

Filsbäcken

Föreslagen väg 44

Föreslagen väg 44 och ny dragning av enskild väg

Pendelparkering, busshållplats, väg 2611 på bro över väg 44

Helde

(31)

 Raka vägar i fastighetsgräns.

- Omläggning av enskilda vägar bör eftersträva detta mönster.

 Spridd gårdsbebyggelse med lövträd och häckar.

- Bullerskyddsåtgärder bör utföras nära bostadshus t ex vid trädgårdsgräns.

 Skogsområden på sandig/grusig mark, på en något högre nivå än jordbrukslandskapet.

- Vägslänter/skärningar anpassas till skogsmarken.

- Bullerskyddsåtgärder och viltstängsel kan samordnas.

5.2.2 Markhantering

Åkermarken ska återskapas eller bevaras så nära vägområdet som möjligt. Massor ska därför hanteras lokalt och växtjorden återföras till brukbar åkermark. Det är mycket viktigt, för framtida funktion som åkermark, att undvika komprimering av någon del av jordprofilen. Släntkrön avrundas väl.

Vid den större skärningen vid porten under väg 2611, pendelparkering och gång- vägar till busshållplatsen, ska slänter utföras som sammanhållna. Det vill säga att istället för flera slänter med olika lutning utförs en slänt med flackare lutning till exempel mellan väg 2611 och pendelparkeringen. I slänter där ängsfröblandning föreslås ska grusigt jordmaterial användas som växtjord.

5.2.3 Vegetation

Kring den förslagna busshållplatsen med pendelparkering vid sektion 2/000 ska solitärbuskar av exempelvis rönn, oxel och sälg planteras i grupper. Syftet är att åstadkomma en visuell förankring och ett visst vindskydd av parkeringen. Med tiden kan träd utvecklas och få en betydelse i landskapet genom att vägbankens höjd kommer att uppfattas som lägre. Ängsfröblandning ska användas på slänter och grönytor för att både berika trafikantupplevelsen med blommande slänter och öka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Solitärbuskar planteras i liten öppen jordyta som rensas från ogräs under etableringsåren. Därefter krävs ingen skötsel. Ängsslåtter ska ske en gång per år. Sammantaget ger detta en lättskött anläggning.

Vid sektion 2/200 passeras Filsbäcken som omges av en trädridå och betesmark med några lövträd. Väg 2611 passerar på en upp till 3,5 meter hög bank parallellt med bäcken. Genom plantering av solitärbuskar som kan utvecklas till mindre träd kan bankens exponering dämpas.

Från väg 2611 till gården Filsbäck samt en gård direkt söder om föreslagen väg 44 leder alléer. Omdragningen av väg 2611 ska utföras så att dessa två alléer inte påverkas vare sig i marknivå eller plan till exempel genom schakt i eller fyllning på rotsystemen.

5.2.4 Broar

Korsning med väg 2611

Väg 2611 föreslås ligga på en bank och bro över väg 44. Bron har plats för en framtida gång- och cykelväg utmed väg 2611.

(32)

Bro över Filsbäcken

Väg 44 passerar Filsbäcken på en låg bro nästan vinkelrätt mot bäckfåran. Den naturliga bäckfåran går i en båge som rätas under vägen. Här föreslås 1+1-väg för att begränsa ingreppen i bäckfåran.

Port under väg 44 för enskild väg, Helde

Befintlig enskild väg flyttas något åt öster och följer skogsbrynet. Den nya vägen föreslås gå i en port under väg 44 som läggs på en cirka en meter hög bank.

5.2.5 Väg 2611, pendelparkering och busshållplats

Vid sektion 2/000 på väg 44 föreslås en busshållplats. Gångvägar med max lutning 1:12 samt trappor leder till planerad gång- och cykelväg utmed väg 2611. Norr om väg 44 anläggs en pendelparkering med utrymme för 20 bilar. Slänter runt anlägg- ningen besås med ängsfröblandning med arter som är naturliga för området.

Solitärbuskar placeras i mindre grupper i slänterna. För upplevelsen av trygghet på parkering och gångvägar är genomsiktlighet mellan buskarna viktigt.

Pendelparkering och busshållplats kommer att ligga betydligt lägre än befintlig marknivå och därmed inte visuellt påverka landskapet annat än lokalt. Genom att väg 2611 föreslås ligga på en bank parallellt med Filsbäcken med omgivande träd- vegetation finns möjlighet att anpassa vägbanken till den övergripande strukturen i landskapet.

Figur 5.2.5:1 Planskiss väg 2611, port, pendelparkering och busshållplats

(33)

Figur 5.2.5:2 Illustration av föreslagen busshållplats, pendelparkering, väg 2611 sett från söder.

5.2.6 Vägutrustning och belysning Busshållplats

Mellan bussfil och körbana ska ett vajerräcke eller balkräcke användas. Busshåll- platsen och pendelparkeringen bör belysas.

5.2.7 Bullerskydd

I skogsbrynet och gränsen mellan karaktärsområde 1 och karaktärsområde 2 ligger två torp (sektion 0/850 till 1/150). Från slutet av det öppna flacka landskapet går vägbanan upp på en bank för att inne i skogen passera över en faunaport.

Vägbanan föreslås vid torpen ligga cirka 2 meter över befintlig mark. För att bullerskydda torpen behövs bullerskyddsskärmar med en höjd av 2 meter över vägbanan och längden 160 meter per skärm. Ett annat alternativ är att 4 meter höga bullerskyddsskärmar eller vallar placeras intill torpen. Det bedöms innebära en för stor påverkan på torpens kulturvärden och i landskapet.

I det öppna flacka landskapet är det lämpligt att bullerskyddet placeras nära träd- gårdar. Idag skapar häckar, träd och skärmar vindskydd. Bullerskydd kan samordnas med dessa och då påverkas landskapet i mindre grad än vid placering utmed vägsträckningen. I Helde (sektion 3/350) kommer en bostad att behöva buller- skyddas och här förslås en 2 meter hög bullerskyddsskärm i tomtgräns samt fasadåtgärder för andra våningen.

5.2.8 Enskilda vägar

Vid Helde föreslås en ny enskild väg att läggas parallellt nära väg 44 direkt vid släntfot eller släntkrön för att minska intrånget i åkermarken och landskapet.

Vägen bör följa åkermarkens nivå för att anpassas till landskapet.

Den befintliga enskilda vägen föreslås flyttas åt öster, med en port under väg 44 inne i skogen och följer därefter skogsbrynet norr om väg 44. Det innebär att sammanhängande brukbara ytor kan skapas samt att vägen anpassas i landskapet.

Bro över Filsbäcken

Väg 2611 på bro över väg 44

Enskild väg mot Helde Väg 44 med

busshållplats Pendelparkering

(34)

Karaktärsområde 3. Väg 44, delsträcka Helde – Öredalsån – Källby 5.3

Denna delsträcka börjar i ett skogsbryn vid sektion 3/725 och går genom en blandskog i knappt 800 m. Därefter skär vägen genom ett tydligt landskapsrum i anslutning till gården Dalvik. Väg 44 passerar över väg 2702 och Öredalsån på en drygt 80 meter lång bro.

Öster om Öredalsån följer väglinjen relativt väl ett söderbryn växlande med öppna mindre åker-eller betesmarker. Vid sektion 6/060 passerar väg 44 över en ny lokalväg till Filsbäck. Vid sektion 6/400 går väg 44 genom en ås i en cirka 3 meter hög skärning. Därefter ansluter den nya vägsträckningen till befintlig väg 44.

Figur 5.3:1 Karaktärsområde 3 utmed föreslagen väglinje. Gul pil markerar viktig utblick.

Ny lokalväg under väg 44 Bro över

Öredalsån

Väg 2702 i port under väg 44. Allé påverkas.

Ny lokalväg ansluter till cirkulationsplats

Källby. Ny port för gång- och cykelväg under väg 44

Markmodellering för bullerskydd och efterbehandling av befintlig väg 44

Bullerskyddsåtgärder med vall och/eller skärm

(35)

Figur 5.3:2 Illustration av vägprofil i karaktärsområde 3 sektion 3/700 – 6/700

Figur 5.3:3 Illustration av föreslagen väglinje och slänter i karaktärsområde 3 sett från väster.

Bro över ravin Öredalsån

Ås

Lokal- väg Väg 2702

Enskild väg

Enskild väg i väg- port under väg 44 Lidköpings

golfklubb

Öredalsån och gården Dalvik Nuvarande väg 44

Ny lokalväg

Väg 2702 i vägport under väg 44

(36)

Figur 5.3:4 Illustration av föreslagen väglinje och slänter i karaktärsområde 3 sett från nordväst.

Figur 5.3:5 Illustration av föreslagen väglinje för väg 44 och ny lokalväg sett från sydväst.

 Böljande öppet/halvöppet jordbrukslandskap med varierande nivåskillnader.

- Nya nivåer anpassas till omgivande terräng.

- Bullerskyddsåtgärder kan anpassas till terrängen.

Bro över Öredalsån och ravin

Terrängmodellering kring ås

Ny lokalväg under väg 44

Väg 2702 i väg port och skärning vid allé Väg 44 på vägbank

Gården Dalvik

Lidköpings golfklubb

Terrängmodellering kring ås och riven väg 44, förhöjd marknivå som bullerskydd Ny lokalväg

under väg 44

Ny lokalväg till Filsbäck Anslutning till

Källbycirkulationen

Utrymme för bullerskydds- åtgärder, rivning av befintlig väg 44

(37)

 Små skogspartier delar odlingslandskapet.

- Om restytor uppstår kan dessa skogsplanteras.

 Alléer utmed vägar och gårdsinfarter.

- Ingrepp i alléer ska undvikas eller minimeras.

 Spridd gårdsbebyggelse med lövträd och häckar.

- Bullerskyddsåtgärder kan ske nära bostadshus t ex vid trädgårdsgräns.

 Vattendrag med meanderbågar i ravinlandskap med trädridå eller lövskog.

- Nytt markskikt ska möjliggöra att ny träd- och buskvegetation kan etablera sig även över erosionsskydd.

5.3.2 Markhantering

Åkermarken ska återskapas eller bevaras så nära vägområdet som möjligt. Massor ska därför hanteras lokalt och växtjorden återföras till brukbar åkermark. Det är mycket viktigt, för framtida funktion som åkermark, att undvika komprimering av någon del av jordprofilen. Släntkrön avrundas väl.

Där nuvarande väg 44 ska återställas till åkermark kan massor läggas ut över ett större område så att bankslänter flackas ut till fungerande åkermark. Se även under avsnitt 5.3.7 Bullerskydd.

Där nya väg 44 dras något norr om befintlig väg genom åsbildningen vid sektion 6/300 till 6/500 ska överskottsmassor av grusigt material användas för att återfylla skärningen (6 meter hög) och vägområdet för nuvarande väg 44. Massorna ska modelleras till åsens ursprungliga form.

Erosionsskydd i Öredalsåns ravin ska anpassas så att lutningar och ytmaterial medger naturlig vegetationsetablering och får ett naturligt utseende.

5.3.3 Vegetation

I skogsområdet vid Helde och mindre skogspartier öster om Öredalsån bevaras skogen fram till arbetsområdet eller säkerhetszonen. Slänter besås med mager, lågvuxen gräsblandning typ fårsvingel om det finns risk för erosion.

Delar av allén vid Dalvik behöver tas bort för att ge plats till nya vägar och slänter.

För att minska intrånget i allén och bevara rotsystemen föreslås branta slänter, vid behov förstärkta med gabionmurar. L-stöd eller spont passar inte i naturmiljön och landskapet och ska inte användas.

Figur 5.3.3:1 Väg 2702, slänter med gabionmur mot befintlig allé vid Dalvik.

(38)

I Öredalsåns ravin ska nytt markskikt möjliggöra att ny träd- och buskvegetation kan etablera sig även över erosionsskydd. Befintlig jordmån med fröbank och rot- rester av örter och ormbunkar ska återanvändas. Insådd ska undvikas.

Stödplantering av träd och buskar såsom hägg, ask, lönn, sälg m fl kan övervägas.

Öster om Öredalsån kan restytor av tidigare odlingsmark uppstå när den nya väg- sträckningen delar odlingsmarken. Ett nytt skogsbryn kan etableras närmare den nya vägen genom att befintlig skog växer ut på restytan.

5.3.4 Broar

Korsning med väg 2702

För väg 2702 föreslås en ny sträckning något väster om befintlig. Vägen föreslås gå under väg 44 i en port. Porten utformas liknande övriga broar/portar utmed nya sträckningen av väg 44.

Bro över Öredalsån

Bro över Öredalsån föreslås som en trespannsbro med längden cirka 83 meter.

Genom att använda tre spann och ett högt läge kan människor och stora djur som älg passera på Öredalsåns strandkant och bron kan fungera som en faunapassage.

Under en period kommer byggnation av bro och skyddsåtgärder mot erosion att innebära stora ingrepp både visuellt och i naturen. När ravinens trädvegetation åter vuxit upp kommer det visuella ingreppet att minska.

Figur 5.3.4:1 Föreslagen bro över Öredalsån.

Port över ny lokalväg

En ny lokalväg till Filsbäck läggs i en port under väg 44.

5.3.5 Cirkulationsplatser

Befintlig cirkulationsplats kompletteras med en fjärde väg som är den nya lokal- vägen till Filsbäck. Gemensamma gestaltningsprinciper för utformingen ska följas.

5.3.6 Bullerskydd

För fastigheterna runt bron över Öredalsån (sektion 4/700 till 5/000) förslås fasadåtgärder för att bullerskydda bostäderna.

Mellan sektion 5/650 och 5/900 kommer bullerskydd att behövas för fastigheter på båda sidor om vägen. Höjden på skyddet behöver vara 3,2 meter över vägytan

(39)

som ligger cirka en meter över befintlig mark. Här är det lämpligt med en kombi- nation av vallar och bullerskyddsskärmar med utformning som även kan fungera som skydd vid olycka med farligt gods. I den böljande terrängen kan bullerskyddsvallar anpassas till terrängen.

Som bullerskyddsåtgärd (vid sektion 6/250) för ett fritidshus på sluttningen mot åsen föreslås bullerskyddsskärm/vall nära väg 44 med en höjd av 1,8 m över vägytan och en längd av 230 m. I denna terräng borde en markmodellering med förhöjd marknivå vara möjlig och lämplig i samband med iordningställandet av befintlig väg 44 till åkermark.

Vid sektion 6/500 förslås en 65 meter lång bullerskyddsskärm/vall med en höjd av 2,5 meter mellan hus och väg, kompletterat med fasadåtgärder. Utrymmet medger troligen ingen vall.

En befintlig bullerskyddsskärm mellan fastighet och väg vid sektion 6/900 bör eventuellt kompletteras samt att huset förses med fasadåtgärder.

Figur 5.3.7:1 Illustration av möjlig markmodellering och slänter vid korsning av ås, ny lokalväg med anslutning samt bullerskyddsåtgärder, i sett från väster. Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.

5.3.7 Ny lokalväg till Filsbäck

I detta karaktärsområde kommer även en ny lokalväg till Filsbäck att dras. Se figur 5.3.8:1.

Terrängmodellering kring ås och riven väg 44, förhöjd marknivå som bullerskydd Ny lokalväg

under väg 44

Ny lokalväg till Filsbäck

Utrymme för bullerskydds- åtgärder.

Befintlig väg 44 rives.

Ny anslutning till lokalväg

(40)

Figur 5.3.8:1 Illustration av föreslagen lokalväg med anslutningar sydväst om cirkulations- platsen i Källby sett från sydost. Vägmodell från Structor Mark Göteborg AB.

Väglinjen

Väglinjen föreslås i plan, från befintlig väg 44, följa ett skogsbryn i en mjuk båge.

Efter att passerat i en port under väg 44 föreslås vägen gå i en båge till cirkulationsplatsen sydväst om Källby. Höjdmässigt föreslås lokalvägen följa terrängen väl utom där den går ner i skärning vid porten under väg 44.

Vägsektionen

Vägsektionen för lokalvägen utformas för hastigheten 70 km/h med en vägbredd på 8 meter. Se figur 5.3.8:2.

Figur 5.3.8:2 Vägsektion för ny lokalväg till Filsbäck

Där lokalvägen går ner under väg 44 kommer en slänt vänd mot söder att anläggas.

Jordarten är sandig-grusig vilket kan innebära att slänten kan få betydelse för flora och fauna som en varm och torr grusmiljö. Växtjord bör därför inte påföras.

Anslutning till Källbycirkulationen

Ny anslutning via lokalväg till väg 44

Väg som stängs vid väg 44 i Källby

Ny lokalväg till Filsbäck

(41)

5.3.8 Port för gång- och cykelväg under väg 44 i Källby

Även Källby samhälle ligger i detta karaktärsområde med böljande terräng. En ny cykelport föreslås under väg 44. Längden blir 20 meter, vilket innebär att utformningen är viktig för att porten ska upplevas trygg och användas. Belysning är därför viktigt. Vid entréer bör omgivningen öppnas upp för att ge ett större ljusinsläpp och trevligare miljö.

Figur 5.3.9:1 Illustration av ny port för gång- och cykeltrafik under väg 44 i Källby. Structor Mark Göteborg AB

Cykelporten utformas med vingmurar parallella med väg 44 och valvformat tak.

Bredden föreslås till 6 meter och höjden 2,8 meter. Färgsättningen ska vara ljus på väggar och tak.

Själva gång- och cykelbanan asfalteras. Sidoytor under bron d v s från droppkant ska plattsättas med ljusa plattor eller marksten. Lutningen bör inte vara brantare än 1:1,7.

Alla slänter ska ha en lutning som medger en bra vegetationsetablering. Det innebär en så flack lutning som möjligt, högst 1:2.

Brokoner täcks med ett tunt lager jordmaterial av finare fraktion 0-18 och gräsbesås.

(42)

6 Källor

 Råd för gestaltningsprogram och gestaltningsarbete i olika skeden.

Vägverket publ. 2009:161

 Att göra mål! Vägverket publ. 2009:51

 Vägen – en bok om arkitektur. Benny Birgersson 2006.

 Viltstängsel vid broar. Vägverket publ. 2006:47

 PM Stöd för gestaltningsarbete i totalentreprenader Trafikverket publ.

2010:083

 Gestaltningsprogram för arbetsplan Väg E6 Pålen-Tanumshede.

Trafikverket 2011-03-01.

 Gestaltningsprogram för vägplan Ekerövägen Tappström – Nockeby.

Trafikverket samrådshandling 2013-05-30.

 Gestaltningsprogram E22, Etapp förbi Linderöd, Kristianstads kommun, Skåne län. Trafikverket 2013-05-03.

 Förstudie, Väg 44 delen Lidköping – Källby, Lidköping och Götene kommuner, 2011-11-08.

 Samrådshandling Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby.

Lidköping och Götene kommuner, Västra Götalands län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, 2013-09-30.

(43)

Trafikverket, Box 110, 541 23 Skövde. Besöksadress: Trädgårdsgatan 15 D.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00