Calix och Preciform visar utåt att de är stolta över de produkter de har och att deras produkter håller hög kvalitet. Medarbetarna definierar sitt företag efter produkterna och färgskalan är tydlig.
Moodboard
Figur 43: Moodboard.
Gestaltningen bygger på moodboarden i figur 38, där svart metall, trä, rött tyg och vit och grå betong är huvudmaterialen. Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind (2016, s. 101) beskriver moodboard som något som en designer skapar för att leverera en känsla. Moodboard skapas oftast för att visualisera idéer och
kriterier inför projekt och visar på vilken upplevelse det slutliga designförslaget ska ge (ibid).
Hierarki
Tidigt i designprocessen verkade väggplan som det största hindret för att skapa distrikt med hierarki, men senare i processen blev det tydligt att det handlar om att se långt framåt och förbi objekt som är väldigt lika varandra. För att skapa hierarkier och distrikt i en korridor där likhetslagen gör sig påmind genom en lång korridor och likadana dörrar på varje sida krävs att något bryter av detta tidigt i korridoren för att användaren ska kunna se denna avvikelse utan att
43
behöva leta efter den. Ching (2015, s. 370) skriver att det krävs att en del är unikt utstickande för att det ska skapa en känsla av att det är av vikt och menar att det kan skapas genom att ge objektet en enastående storlek, unik form eller placera det strategiskt. Det måste bryta mot normen.
44
Figur 45: Skiss på ny entré (ej skalenlig).
Entré
Entrén och incheckning förflyttas från trapphuset till receptionen. Här kan gäster checka in, hänga av sig kläder samt kolla på produktutställningen som finns där, information om företaget och produkterna finns intill. Inredningen känns industriell och minimalistisk och ger besökaren ett lugn genom att den har tillgång till både fakta om företagens produkter och ett tidsfördriv under väntan. Färgerna påminner besökaren om hemsidan denne kan ha besökt tidigare och företagets identitet blir tydlig i rummet. Mittemot soffan finns en vägg där certifikat och diplom kan sättas upp. Här kan besökare börja bekanta sig vid företagets historia och kolla på historiska produkter medan hen väntar.
45
Figur 46: Entré, bild från SketchUp.
Figur 47: Loungeutrymme vid entré, bild från SketchUp.
46
Figur 49: Utställning vid lounge, bild från SketchUp.
Utställningen har avgränsats bort från denna studie och för att skapa en utställning skulle det krävas mer djupgående information kring produkter, företagets historia och litteraturstudier kring utställningar. Här följer dock exempel på produkter som skulle kunna komma att inkluderas i utställningen som inköpschefen på Calix och Preciform tagit fram:
47
Figur 51: Vägg med diplom och rum för ytterkläder, bild från SketchUp.
Korridor
Korridoren får en neutral färg och domineras av kontor. På varje halvpelare sätts delar av produktutställningen ut, detta för att användaren redan sett en del av utställningen i loungen och kan känna igen elementen och för att fortsätta berättelsen om företaget. Detta blir också något som är visuellt som syns på långt håll och besökaren får en vägvisning in mot mötesrum. Armaturer placeras vid ”distrikt” som bryter mot kontorslandskapet och kommer också sättas upp för att artikulera förändring. Armaturerna är i röd metall och ger korridoren samma färgpalett som resterande rum.
48
Figur 52: Korridor, bild från SketchUp.
Figur 53: Förklaring på element i korridoren.
När korridoren gjordes i 3D programmet SketchUp blev det tydligt att inte armaturerna räcker för att betona de nya distrikten. Istället finns markeringar i golvet där ett nytt distrikt börjar och formen fortsätter sedan inne i rummen. Gemensamma utrymmen definieras av cirklar och konferensrummen av ränder.
49
Figur 54: Cirklar vägleder och definierar gemensamma utrymmen, bild från SketchUp.
Figur 55: Konferensrum med ränder, bild från SketchUp.
Designförslaget är uppbyggd med hjälp av moodboarden som presenterats tidigare i arbetet och viktiga delar blir utställningen som bjuder in till att lära känna företaget och som också visar vägen. Förutom utställningarna så är formerna, i golvet och väggarna, med den röda färgen en viktig del i designförslaget då de visar på olika distrikt i byggnaden.
50
Slutdiskussion
Syftet med studien var att skapa ett förståeligt mönster och att definiera rummen efter deras funktion i Calixs och Preciforms gemensamma lokaler. Detta gjordes med hjälp av teorin om läsbarhet, som användes för att skapa struktur i rundvandringsobservationen, med hjälp av storytelling för att ge besökare och medarbetare en berättelse och medkänsla för företagen. Företagens berättelse finns att se i olika utställningsdelar i alla lokaler, där utställningen ser likadan ut och sticker ut från det runt varande och får användaren att följa den åt olika håll och på så sätt skapar en vägvisning för vilka delar som är tillgängliga för besökaren. Som jag nämnt tidigare så kan det innebära fara för besökare att ta sig till fabriksdelen ensam, om inte rätt
skyddsutrustning används. I fabrikslokalens ingång finns utrustning och information som också skulle vara av relevans till denna studie att omarbeta men det har avgränsats bort, men är möjlig att arbeta med för framtida studier. Problemet för studien låg i att det saknades röd tråd genom företagets lokaler och detta skapade en distans mellan företagets identitet och medarbetarna. De utställningsmontrar som företaget använder sig av i dagsläget fyller inte sin funktion i att informera och berätta, då de knappt har insyn. För vidare
forskning skulle det vara relevant att skapa ett uttryck för utställningen som är en del av mitt gestaltningsförslag.
Rummen i gestaltningsförslaget kommunicerar det industriella i företagen och skapar igenkänning för besökaren genom att koppla till hemsidan genom färgskala och produktutställning.
Frågeställningarna för studien var:
• På vilket sätt kan ett företags historia skapa ett narrativ som kan användas för att bidra till att underlätta vägvisning inomhus i deras lokaler?
• På vilket sätt kan man skapa distrikt inomhus för att öka läsbarheten för förstagångsbesökare?
Enligt teorier för corporate storytelling och retorik så bidrar känslomässiga band till att människor kan engagera sig och börja skapa ett förhållande till ett företag. Utställningen bidrar till att engagera medarbetaren och besökaren till att lära om företagets historia och skapa positiva känslor och en närmare koppling till företagen. Utställningen blir också ett verktyg för vägvisning genom lokalerna. Distrikten inomhus definieras av rumsliga element av färg och mönster. Dessa är möjliga att se på långt håll och kommunicerar att det är något som bryter mot det runt varande.
51
Om situationen med restriktioner angående covid-19 hade sett annorlunda ut så hade jag velat utföra fler tester på plats. Jag hade gärna diskuterat
designförslagen och gjort användartester med medarbetarna på Calix och Preciform för att få en mer figursydd och anpassad design.
Det jag ansåg vara svårast med denna studie var att hålla den inom informationsdesign snarare än marknadsföring och branding. Teorin om storytelling används både inom informationsdesign och marknadsföring med olika syften. Inom informationsdesign handlar det om att berätta för att
informera medan inom marknadsföring handlar det om att berätta för att skapa ett starkt varumärke. Resultatet är en studie fokuserad på informationsdesign med inslag av marknadsföring, där också utvecklingsmöjligheter finns med vidare forskning inom båda områden.
52