1
”Har jag verkligen kommit rätt?”
En studie om berättande och hierarkier som rumsliga
hjälpmedel vid vägledning och företagsidentitet.
Maria Vilmunen Pizarro
För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Rumslig gestaltning
Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson
Handledare Peter Linejung
Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola
2
Abstract
Bachelor thesis in information design, field of study: spatial design. Calix and Preciform are companies that manufacture products for the car industry. They have both factory and office spaces on their premises and many of their customer meetings occur on site. The employees are
displeased with their workplace since they feel that it is disorganised, and they desire a workplace that has a coherent spatial design.
This study will explore how hierarchies and storytelling can be used to create a workplace that communicates the company’s identity whilst helping first time visitors with wayfinding. Literature studies about legibility, corporate storytelling, spatial experience, colour and form together with methods of observation and a survey have been the
foundation for a design proposal that is presented through sketches and 3D pictures.
Keywords: information design, spatial design, legibility, corporate identity, wayshowing
3
Sammanfattning
Examensarbete på grundnivå, informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning.
Calix och Preciform är företag som arbetar med att skapa produkter till
fordonsindustrin. I deras lokaler finns kontor och fabrik och kundmöten sker på plats i deras konferensrum och fikarum. Medarbetarna är missnöjda med miljön i lokalerna då det känns rörigt och de önskar en röd tråd och uppfräschning i utformningen.
I den här studien undersöks hur hierarkier och berättande kan skapa en miljö som kommunicerar företagets identitet och samtidigt skapa en vägledning för förstagångsbesökare. Litteraturstudier om legibility, corporate storytelling, rumsupplevelse, färg och form i samband med observationer och frågeformulär har varit till grund för ett gestaltningsförslag som presenteras genom 3D bilder. Nyckelord: informationsdesign, rumslig gestaltning, legibility, företagsidentitet, vägledning
4
Förord
Jag vill tacka alla mina klasskamrater på Informationsdesign, rumslig gestaltning för att ha förgyllt tre år av mitt liv. Den sista terminen på
utbildningen blev inte riktigt som vi tänkt oss, helt plötsligt kunde vi inte ses och diskutera allt som vanligt på grund av en pandemi. Istället ordnade vi zoom-möten, både för plugg och umgänge och det är jag så tacksam för! Jag vill också tacka Anette de Wall Länn på Calix och Preciform som varit så engagerad i arbetet och sett till att metoder har gått att genomföra trots social distansering.
5
Innehållsförteckning
ABSTRACT ... 2 SAMMANFATTNING ... 3 FÖRORD ... 4 INLEDNING ... 7 BAKGRUND ... 7SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
AVGRÄNSNINGAR ... 9 TEORIER ... 9 LÄSBARHET ... 9 STORYTELLING ... 11 Corporate storytelling ... 11 RUMMET ... 12 Rumsupplevelse ... 12 FORM ... 14 FÄRG ... 16 KÄLLKRITIK ... 17 METOD ... 18 RUNDVANDRING OBSERVATION ... 18 Rumslig analys ... 18 Användaranalys ... 19 FRÅGEFORMULÄR ... 19 OBSERVATION AV WEBBPLATS... 19 METODKRITIK ... 20 METODRESULTAT... 20 RUNDVANDRING OBSERVATION ... 20 Rumslig analys ... 21 Användaranalys ... 35 FRÅGEFORMULÄR ... 37 Färger ... 37
Beskrivning av Calix och Preciform ... 38
Produkter ... 39 Resultat ... 39 OBSERVATION AV WEBBPLATS... 40 DESIGNPROCESS ... 41 GESTALTNINGSFÖRSLAG ... 42 MOODBOARD ... 42 HIERARKI ... 42 KORRIDOR ... 47 ENTRÉ ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
6
SLUTDISKUSSION ... 50
KÄLLFÖRTECKNING ... 52
FIGURFÖRTECKNING ... 54
7
Inledning
Att förstå vad rummet har för syfte kan underlätta på flera olika plan. När det kommer till miljöer där fabrik finns i anslutning kan det handla om
säkerhetsfrågan och när det kommer till kontor där bland annat kundbemötande sker kan det istället handla om känslan och att känna lugn i att veta att man har kommit rätt. Inom marknadsföringsbranchen är inte medarbetarna den viktiga målgruppen för att förbättra rummet och rumsupplevelsen (Bitner 1992, s. 58) men vad informationsdesignsutbildningen har lärt ut är att det är fördelaktigt att designa för användaren och att ha ett helhetsperspektiv.
Norman (2013, s. 50) beskriver intuitiv bearbetning (eng. visceral processing) som det mest grundläggande sättet att bearbeta information på, som innebär att människan reagerar på olika saker omedvetet och beslutar snabbt om något är bra eller dåligt, farligt eller ofarligt. Han menar att designers kan utnyttja detta genom att välja specifika stilar för att skapa den direkta, omedvetna känslan för den specifika designen (ibid). För både medarbetare och besökare kan det underlätta och ge en säkrare känsla när företagets identitet presenteras i rummet. Att få rummet att tala samma språk som företaget och medarbetarna, samtidigt som designen vägleder, blir huvudmålet för denna undersökning.
Bakgrund
Calix och Preciform är två företag som arbetar inom samma lokaler. De arbetar med att skapa bilvärmare, bilbatterier och andra bildelar som säljs av olika återförsäljare. I deras lokaler arbetar medarbetare i flera olika led så som fabriksarbetare, ingenjörer och administration och kundkontakt sker ofta på plats.
8
På möte med Anette de Wall Länn, inköpschef på Calix och Preciform, förklarar hon problemet som att det fattas röd tråd i utformningen av deras lokaler (väntrum, kontor, fabrik, gemensamma utrymmen och mötesrum). Det saknas enhetlighet i rummets utformning då olika medarbetare tagit med personliga föremål hemifrån för att dekorera i ett försök att skapa bättre miljö. Anette beskriver att många av de montrar som finns placerade på olika ställen inte uppfyller sitt syfte att på ett bra sätt presentera olika objekt som företagen producerar. Det övergripande problemet är att företagens verksamhet inte återspeglas i det rumsliga och det i sin tur skapar en sorts distans mellan de olika utrymmena och de olika medarbetarleden.
På Calixs webbplats kan man läsa om företagets historia och i lokalerna kan man se olika montrar med produkter som produceras i deras fabriker men dessa montrar är placerade i hörn i mötesrummen där insynen inte är optimal. Jag vill med detta arbete skapa ett narrativ i företagets lokaler där företagets historia, som beskrivs på deras webbplats, ska fungera som vägvisning mellan de olika arbetsrummen (kontor, mötesrum och fabrik) för att få nya besökare att förstå vilka områden som finns och deras funktioner (administration, fabrik,
ekonomi).
Lynch (1960, s. 3) skriver om läsbarhet (legibility) och menar att det är när olika delar kan kopplas samman till en helhet, med staden som exempel menar han att mönster skapas av att landmärken och distrikt identifieras enkelt. Jag vill undersöka på vilka sätt legibility kan användas i företagets olika delar, för att skapa en bättre förståelse för helheten av företagens rum/uppbyggnad och vilka funktioner som finns men som inte är definierade i det rumsliga i Calixs och Preciforms lokaler idag.
Min hypotes är att legibility kan användas för att skapa distrikt inomhus och på så sätt öka förståelsen för förstagångsbesökare dels att förstå att man kommit till rätt plats dels att besökaren ska veta vilka områden som är tillgängliga.
Syfte och frågeställningar
Syftet med mitt arbete är att skapa ett förståeligt mönster i Calixs och Preciforms lokaler med hjälp av teorin om läsbarhet för att skapa en bättre förståelse för företagens rum/uppbyggnad och definiera de funktioner som finns inom företaget. Jag kommer använda mig av företagens historia och genom dess berättelse skapa en sammanhängande gestaltning som samtidigt vägleder och definierar rummen.
9 Frågeställningar:
• På vilket sätt kan ett företags historia skapa ett narrativ som kan användas för att bidra till att underlätta vägvisning inomhus i deras lokaler?
• På vilket sätt kan man skapa distrikt inomhus för att öka läsbarheten för förstagångsbesökare?
Avgränsningar
De företagens lokaler som jag arbetat med är stora och varje del har olika aktiviteter med olika behov. Jag kommer inte gå in på varje specifik yta utan istället presentera en designlösning med en moodboard samt en överblicksbild i form av en planlösning där de olika aktivitetsytorna syns. Några nedslag med tydlig visuell representation kommer också finnas med. Fokus kommer ligga på allmänna ytor och kontoren får inget eget gestaltningsförslag. I
gestaltningsförslaget kommer även en utställningsdel finnas men den är utanför fokus.
Teorier
Här kommer de teorier som ligger till grund för designprocessen och designförslaget att presenteras.
Huvuddelarna för mitt projekt är läsbarhet och storytelling, där förståelsen och grupperingen av miljön och berättandet står i fokus. Rumsliga upplevelser och färg blir viktiga delar för att kunna presentera en god formgivning.
Läsbarhet
Passini (1992, s. 110) beskriver att hög läsbarhetsfaktor (legibility) är när ett område kommunicerar information om miljön på ett enkelt och begripligt sätt. Passini skriver främst om läsbarhet i wayfinding syfte medan Lynch (1960, s. 2-3) beskriver djupare att läsbarhet i staden innebär att vägar, distrikt och
landmärken är enkla att tyda och gruppera. Han (ibid) menar att det finns flera faktorer som underlättar för att skapa tydlighet i stadsrummet där många är visuella; färg, form, rörelse och ljus men även andra sinnen spelar roll, vilka ljud som finns, vilka dofter och hur saker känns.
Lynch (ibid s. 46-48) menar att bilden (det man läser av) av staden består av element som kan grupperas i fem grupper:
10
1. Vägar (eng. paths), vilket definieras som området där människor rör sig men är också viktig för att få en förståelse för varifrån människan ser alla andra element.
2. Kanter (eng. edges), som är en sorts avgränsning av någonting. Det gäller oftast barriärer av olika slag (vatten, staket) men kan också visa på var andra element kopplas samman.
3. Distrikt, som är medelstora till stora områden som människor går in i och som kan identifieras ha gemensamhet.
4. Noder, är också områden som kan beträdas och som kan definieras både som samlingspunkter men också punkter där vägar kan förändras och ta ny riktning (korsningar, rondeller).
5. Landmärken, som ofta är lättidentifierbara fysiska objekt och är oftast stora till storleken och kan ses från flera håll i staden.
Figur 2: symboler för att skapa notationssystem för staden.
Dessa element är beroende av åskådarens förhållanden, en motorväg är en väg för bilisten men för fotgängaren är det en kant och barriär (Lynch 1960, s. 48). Lynch (1960, s. 49) menar att det är viktigt att veta om dessa olika stadselement men också att veta att dessa skapar en helhet och att ta hänsyn till det i sin analys.
Wessel, Karduni & Sauda (2018, s. 280) menar att Lynchs element och metoder för läsbarhet blir mindre relevanta i nutiden när det finns teknologi för
information och kommunikation lättillgänglig, i till exempel mobiltelefoner. Enligt deras (ibid) undersökningar 2008, som skedde innan smarta telefoner var norm, hade landmärken och delar av Lynchs element betydelse i det bildliga beskrivandet av en stadsmiljö. De skriver att både funktion och fysisk närvaro av objekt spelar roll när människor skapar mentala bilder av lokala platser men kan bli oviktiga när GPS används (ibid, s. 282). Mollerup (2013, s. 24) menar att mentala bilder/kartor är en personlig representation av omgivningen och innehåller den enskilde personens information om området och dess element. De kognitiva bilderna kan utökas och förändras med hjälp av olika hjälpmedel, t.ex. GPS, fotografier eller beskrivningar av andra personer.
11
I mitt arbete vill jag använda mig av läsbarhet inomhus istället för i
stadsplanering och kommer ta tillvara på användandet av olika element för läsbarhet för att öka förståelsen för olika platser inomhus. Kartor och GPS är inte relevanta utan besökare och medarbetare är beroende av platsinformation i form av olika rumsliga element.
Storytelling
Abbott (2008, s. 13) definierar narrativ som ”representationen av en händelse
eller en rad händelser” och (2008, s. 1) menar att narrativ är något människor
skapar varje dag, flera gånger om dagen. Narrativ innehåller en berättelse och en narrativ diskurs, berättelsen är händelsen och den narrativa diskursen är tiden och ordningen i själva berättelsen (Abbott 2008, s. 19).
Bedford (2001, s. 27) skriver att storytelling har fördelarna att bjuda in till personlig tolkning och utökat perspektiv och kan bland annat användas inom affärsvärlden. Enkla iscensättningar som ett köksbord med en tårta på
tillsammans med ljudfiler eller ljuseffekter kan få åskådare att återuppleva liknande händelser från sina egna liv och skapa egen mening i berättelsen, vilket skapar en starkare upplevelse (Bedford 2001, s. 30). Vårt lärande sker främst genom berättelser, där början, mitt och slut finns (enkelt att förstå) och är ett medel för lärande där både personlig reflektion och öppen diskussion får ta plats. Berättelser kan också ge den som upplever dem en annan empati för det den behandlar (ibid, s. 33). Norman (2013, s. 57) menar att människor automatiskt vill koppla samman olika händelser för att skapa förklaringar till varför saker är som de är.
Den berättelsen som kommer ligga till grund för gestaltningen i denna undersökning är historien om företaget och dess produkter, där också
medarbetarnas syn på företaget kommer tas hänsyn till. Att företagets historia blir närvarande i rummet kan få medarbetarna att känna sig som en del av historien, den som skrivs just nu, och koppla samman sin egen prestation till det som tidigare gjorts.
Corporate storytelling
Corporate storytelling är ett marknadsföringsgrepp som används för att kommunicera med olika intressenter och kan enligt Mossberg & Johansen (2006, s. 10) hjälpa med att skapa tillhörighet, kontinuitet och sammanhang för ett företag. Dennisdotter & Axenbrant (2008, s. 12) menar att vikten av
corporate storytelling ligger i att tala till fler sinnen och skapa mervärde i produkter. Det handlar om att skapa en personlig relation till företaget där egna minnen, värderingar och empati för företaget får människor att välja just dem.
12
Att tala till människans empati är att använda ett av de retoriska övertygelsemedlen. Lindquist (2016, s. 74) förklarar att dessa är ethos
(förtroendet), logos (logiken) och, som i det här fallet, pathos (känslorna). Han (ibid, s. 82) skriver att det är viktigt att förstå vad som berör målgruppen och på så sätt styra deras önskan, i detta fall till att engagera sig och för att skapa ett förhållande till sin arbetsplats. Heskett (2006, s. 150) skriver att det svåraste med att skapa en profilering för ett företag är att både identitet (det visuella som får människor att känna igen företag) och image (hur kunderna uppfattar
bildspråket) säger samma sak och menar att en identitet är bara värt något om servicen eller produkten talar i samma anda.
Den här undersökningen kommer inte handla om marknadsföringsgreppet och att locka kunder, snarare om att skapa företagskultur och värde för
medarbetarna. Dennisdotter & Axenbrant (2008, s. 26) pekar på att det finns två syften inom corporate storytelling när man vill använda det inom ledningen och de är att antingen stärka företagskulturen och få medarbetarna att förstå
värderingarna enkelt och effektivt eller för att visa vägen och för att underlätta hanteringen av vissa situationer. Företagskultur innebär att vissa normer och värderingar delas inom företaget och alla strävar efter samma mål (Dennisdotter & Axenbrant 2008, s. 42).
För att skapa en berättelse inom ett företag krävs att man vet vilket problem man vill ska lösas genom berättelsen samt att hålla den kort (ibid, s. 53). För att skapa en berättelse för Calix och Preciform har enkät till medarbetare samt företagets historia använts.
Rummet
Bitner (1992, s. 59) menar att både kunder och anställda påverkas av rummet kognitivt, emotionellt och fysiskt. Mossberg & Johansen (2006, s. 41) skriver att möbler, dekor och kontinuitet (eller brist på) kan skapa en viss uppfattning om ett företag. Rummet är kanalen för att upptäcka olika saker och designern kan bestämma vilka element som kommer att skapa olika förhållanden i rummet, vilka ljud som tillåts höras, vilka fönster som släpper in vilket ljus samt vilka dofter som kan komma att infinna sig (Ching & Binggeli 2012, s. 2).
Rumsupplevelse
Branzell (1976, s. 4) skriver om att användaren har både fysiska och psykiska behov som en designer (Branzell nämner arkitekt istället för designer) bör ta hänsyn till. De fysiska behoven innefattar att dörren är lagom hög för att kunna passeras under och att en stol har god sitthöjd. De psykiska behoven tillkommer när rummet används och en designer bör tänka sig in i vilka psykiska behov en människa kan tänkas ha i det tänkta rummet. När en designer har inställningen att designa efter människans behov, möjligheter och beteende och där
13
psykologiska vinklar blir viktiga kallas det för human-centered design (HCD) (Norman 2013, s. 8). Eriksson (2017, s. 62) presenterar gestaltlagarna som styr vår helhetssyn och menar att det är medfött att tolka utefter dessa lagar. De gestaltlagarna som tas upp och är relevanta i rummet är närhetslagen, som innebär att saker som är nära varandra kopplas som samhörande, likhetslagen, som innebär att saker som är lika känns enhetliga, slutenhetslagen, som innebär att linjer omringar objekt som blir sammanhållna.
Branzell (1976, s. 7) menar att ett symbolspråk för de psykiska behoven behövs för att komplettera ritningens fysiska beskrivningar, det ska vara praktiskt, enkelt, generellt, kontrollerbart och utvecklingsbart. De utgångspunkter han (ibid, s. 9) presenterar för notering är att det fysiska ska synas i form av t.ex. planritning, rörelse av användaren beskrivs, element för orientering finns med (Lynchs symboler för notation), möjligheter att få kontakt med andra
människor, rymdupplevelser, övriga upplevelser och egen värdering. Branzell (ibid, s. 10) föreslår att olika färger används för olika noteringar och att noteringarna kan omformas efter behov. Branzell presenterar många olika notationer och framöver kommer jag presentera de olika symbolerna för notation som är relevanta för min undersökning.
Användarens rörelser kan visualiseras likt följande figur, där punkterna symboliserar att det gäller fotgängare och pilen riktningen och fyrkanten ett avstannande.
Figur 3: Notationsspråk för fotgängare.
För att definiera rummens olika zoner kommer jag att använda mig av följande notationer:
14
För att notera rymdupplevelsen menar Branzell (1976, s. 20) att man kan placera bubblor med olika riktningar beroende på vad som finns i rummet och vilken situation som sker, bubblan omsluts av användaren och visar dess fokus. Bubblan kan kompletteras med pilar för riktad fokus. Dessa noteringar kommer jag använda mig av för rymdupplevelser och ljud:
Figur 5: Notationsspråk för rymdupplevelse och ljud.
De övriga notationerna som kan komma att vara relevanta är också uppmärksamhet, överraskning och osäkerhet.
Figur 6: Notationsspråk för uppmärksamhet, överraskning och osäkerhet.
Form
När en designer är medveten om den arkitektuella karaktären av ett rum samt dess möjligheter för förbättring och förändring kan hen välja om det är av värde att arbeta med formerna, i kontrast med formerna eller som motvikt mot
15
Figur 7: Förklarande illustration av hur man kan arbeta med former i ett rum enligt Ching och Binggeli (2012).
Enligt Ching & Binggeli (2012, s. 16) går det att skapa olika uppfattning av rummets dimensioner, skala och proportion genom färger, textur och mönster. Vidare skriver de (ibid, s. 17) att möblemang kan användas på olika sätt för att dela upp rummet och stänga igen utrymmen, ljus kan användas för att tillkalla uppmärksamhet till vissa områden, ljudvolymen påverkar genom att skapa en känsla av storlek i rummet. Förutom de delar vi som designers adderar i ett rum så påverkas också rummet av sättet det används på, aktiviteterna som sker. Zelanski & Fisher (2006, s. 55) skriver att områden med mycket detaljer och mycket mättnad skapar en känsla av tyngd och för att skapa balans och
proportion i ett rum krävs det att designern är medveten om olika principer för design så som symmetri, kontraster och betoningar.
Trappor i byggnader kan kommunicera olika saker beroende på hur de är utformade. Smala och branta trappor kan betyda att de leder till ett privat område (Ching & Binggeli 2012, s. 31). På Calix och Preciform finns ett smalt trapphus, likt ett i ett bostadshus, som separerar de olika företagens kontor från varandra men som också leder till gemensamma utrymmen och till fabriken. En utmaning för studien är att få detta utrymme att verka vägledande och för att förtydliga vilka områden som är öppna för besökaren. Att besökare tar sig till fabriken utan medarbetare kan innebära fara om inte rätt skyddsutrustning används.
De tre vanligaste geometriska formerna är cirkeln, fyrkanten och triangeln (Ching & Binggeli 2012, s. 95). Cirkeln representerar kontinuitet och
enhetlighet, triangeln stabilitet, om den har en sida nedåt och dynamik om den har en spets nedåt och fyrkanten representerar rationalitet (ibid).
16
Färg
Zelanski & Fisher (2006, s. 28) förklarar att upplevelsen av färger är olika för olika människor tack vare genetik. Även känslor har visat sig spela roll när det kommer till uppfattandet av färg (ibid). Som designer kan man använda sig av olika faktorer för att manipulera sättet färgen upplevs, två faktorer som
påverkar är bland andra hur stort område färgen täcker samt vad som finns intill (ibid, s. 29).
Varma färger så som rött, gult och orange associeras med värme och skapar reaktioner i kroppen så som ökat adrenalin, ökat blodtryck och ökad hjärtrytm medan kalla färger som grönt och blått gör det motsatta (Zelanski & Fisher 2006, s. 37-38). Varmare färger kan dock uppfattas som kallare, ju ljusare ton de har (ibid). Fridell Anter & Klarén (2014, s. 45) menar att det finns faktorer som kan spela roll när det kommer till att bedöma de skillnader varma och kalla färger ger fysiskt hos människor, då att kulörtheten eller mättnaden av färgen kan spela roll.
Det finns också personliga preferenser när det kommer till färg och kan ha att göra med känslotillståndet som tidigare nämnts men också till personlighet eller olika psykiska sjukdomar, det kan också vara så att färgen man dras till
egentligen representerar den motsatta personligheten (ibid).
Färger har en möjlighet att påverka rummets upplevelse. Färger som är ljusa i sin högsta mättnadsform, som gul och orange, verkar upplevas större än färger som är mörka i sin högsta mättnadsform, som blå och lila (Zelanski & Fisher 2006, s. 49). Varma färger har en tendens att sticka ut och kalla färger förminskas och designers kan utnyttja detta på många olika sätt beroende på vad som finns intill det färgade objektet (ibid, s. 50).
För att koppla ihop och skapa enhetlighet för en hel design kan färg användas som återupprepning, ofta genom att genomsyra ett helt arbete med en begränsad
färgpalett (Zelanski & Fisher 2006, s. 60). Det finns olika sätt att arbeta med färgpaletter; monokromatiskt, vilket innebär att man använder samma färg men i olika mättnadsgrad, analogt, vilket innebär att man använder färger som ligger nära varandra i ett färghjul eller komplementärt, vilket innebär att man använder
17
färger som ligger mittemot varandra i ett färghjul (ibid, s.121-123).
Figur 8: illustration av tre olika sätt att arbeta med färgpaletter.
Fridell Anter & Klarén (2014, s. 35) skriver att färger kan upplevas höra ihop om de är lika i kulörton eller i nyans. När en färg är lik i kulörton har den samma färg i färghjulet men mättnaden är olika, som i bilden ovan i den monokromatiska färgpaletten. När en färg är lik i nyans betyder det att
mättnaden är densamma snarare än själva placeringen i färghjulet, pastellfärger till exempel.
För att färger ska få en önskad effekt krävs det att man är medveten om ljusets påverkan och att ljussättning skapar egen färg i rummet (Zelanski & Fisher 2006, s. 182). Som designer kan man arbeta på flera olika sätt med tonerna i ljussättning, precis som med färgen på rumsliga element, genom att balansera eller sätta tyngd i en viss ton. Fridell Anter & Klarén (2014, s. 24) påpekar att färgerna på föremål påverkas av både ljussättningen men också objektets reflekterande yta och omgivningen.
Ching & Binggeli (2012, s. 104) menar att textur är en minst lika viktig faktor att ta hänsyn till som färg och ljus och skriver att textur bör ha en relation till rummets storlek och att textur fyller yta. Därav bör texturer användas sparsamt i mindre rum och mer frekvent i större rum om en förminskande effekt önskas.
Källkritik
Enligt Booth, Colomb & Williams (2004, s. 83) kan man följa vissa kriterier för att se om källan är tillförlitlig, dessa är att: de är publicerade av ansedda förlag, texten är expertgranskad (peer reviewed), författaren har ett bra rykte och har skrivit flera forskningsböcker samt att källan är aktuell. Dessa kriterier är en bra bas för att vara källkritisk men det finns också andra aspekter att ta tillvara på när det kommer till att leta källor, det kan till exempel handla om att skilja på lösa åsikter och motiverade diskussioner (ibid, s. 99). I denna studie har böcker från högskoleutbildningen informationsdesign i första hand använts, där
18
förlag. De artiklar som använts har hittats på högskolans databas och alla är expertgranskade. De källor som är äldre är sådana som fortfarande används idag inom bland annat design och arkitektur (Branzell och Lynch), dessa kräver en del omtanke angående bland annat den digitala utvecklingen och detta har tagits hänsyn till.
Metod
Nedan presenteras de metoder som använts vid insamlandet av empiri.
Rundvandring observation
Bernard (2006, refererad i DeWalt & DeWalt 2011, s. 2) menar att i en strategisk metod, så som deltagande observation, kan man välja de delar som känns relevanta för sin forskningsfråga för att få fram vilken data man vill (berättelser eller siffror). DeWalt & DeWalt (2011, s. 2) beskriver deltagande observation som en kvalitativ datainsamlingsmetod. De (ibid, s. 3) menar att deltagande observation ger en möjlighet till att se en helhet och till att ansluta sig till spontana samtal. Deltagande observation handlar om att leva i den kontexten man forskar om under en viss tidsperiod, att man aktivt deltar i dagliga rutiner, använder spontana samtal som intervjumetod och att samla in information om målgruppens medvetna och omedvetna känslor och upplevelser (ibid, s. 5). Denscombe (2016, s. 294) påpekar att perception och minne spelar roll när det kommer till observationer och att två forskare kan lägga märke till olika saker vid samma tillfälle, även att tolkning av information bör tas hänsyn till.
Rumslig analys
Ching & Binggeli (2012, s. 58) skriver att vikten av god inredningsdesign ligger i om den är funktionell, för att underlätta uppgifter och aktiviteter utefter syfte. För att kunna skapa en god design skriver de (ibid) att man bör identifiera användaren, behoven, preferenserna, miljöns möjligheter (energi, dagsljus, hållbara material), aktivitetskraven, möbelkraven, rummet och dimensionerna. I min observation har jag valt att analysera rummet. Jag kommer ta hänsyn till aktivitetskrav men för denna observation är rummet i fokus. De punkter som är relevanta för denna rumsanalys är:
• Orienterbarhet
• Form, skala och proportion
• Placering av dörrar och andra platser för tillträde • Fönster och ljusinsläpp
19 • Arkitektuella detaljer av vikt
• Möjligheter för arkitektulla förändringar
• Möjligheter för återanvändning av nuvarande element
Användaranalys
Förutom rumslig analys är det viktigt att ta hänsyn till och kombinera med en användaranalys och Ching & Binggeli (2012, s. 61) presenterar en lista på vilka punkter som kan vara bra att ta tillvara på när en sådan görs. De punkter som är relevanta för min undersökning är:
• Känsla
• Vikten av egna rum • Komfort och säkerhet • Ljuskvalitet
• Orienterbarhet • Flexibilitet
Frågeformulär
Denscombe (2016, s. 240) föreslår att frågeformulär är en lämplig
forskningsmetod då; informationen är enkel, när det behövs standardiserade data från identiska frågor, när målgruppen antas vara lämplig att läsa och skriva utan svårigheter och när man kan förvänta att målgruppen känner sig säker nog att ge ärliga svar. Ett självadministrerande frågeformulär är ett sådant där de som svarar inte är beroende av att forskaren är närvarande (ibid). För att veta om ett frågeformulär är lyckat kan man kolla på tre saker: hur många svar som inkommit, hur fullständiga svaren är samt hur ärliga och träffsäkra svaren som inkommit är (ibid, s. 241). Ett frågeformulär som inkommer där svaren inte överensstämmer med frågorna eller som har endast svar som ”jag vet inte” blir utan värde för forskningen.
Observation av webbplats
McKenna-Cress & Kamien (2013, s. 70) menar att skapandet av utställningar kräver mer än bara vetskap om ämnet som det ska berättas om, det kräver vetskap om både målgruppen och de olika medier som finns att tillhandahålla. Webbplatsen är något som kunder ofta besöker innan de besöker företaget fysiskt och ger en försmak i vad som kan förväntas. Martin & Hanington (2012, s. 40) skriver att en innehållsanalys kan se ut på olika sätt och ibland räcker det med att identifiera teman och mönster i det som analyseras. Eriksson (2017, s. 67) skriver om att tolka och analysera bilder och menar att det börjar med en beskrivning av bilden och att tolka de olika elementen som finns och hon går sedan in på de faktorer som bör beaktas när det kommer till bildanalys. För
20
observationen av webbplats i denna forskning blir inte teknik, manér och motiv lika viktiga som i en bildanalys utan det blir snarare den grafiska profilen samt vad som skrivs på webbplatsen som är av vikt.
Metodkritik
Under vårterminen 2020 drabbades Sverige av en pandemi, covid-19, som har försvårat metodarbetet. Mycket kontakt har skett via mail och besök till observationsplatsen har hållits till det minimala. Hade situationen sett
annorlunda ut hade flera observationer kunnat gjorts för att jämföra hur olika dagar ser ut. Observationerna i samband med mailkontakten kan dock betraktas som tillräckliga för en studie i denna skala.
Metodresultat
Rundvandring observation
Observationen som utfördes på Calix och Preciform var dels en observation där jag kunde ha spontana samtal med medarbetare men också där kontaktpersonen berättade om dennes upplevelser om platsen och rummen. Denscombe (2016, s. 307) skriver att forskare som använder sig av deltagande observation ofta börjar med en så kallad ”holistisk observation” där en helhetskänsla för situationen och miljön där observationen kommer ske. För detta arbete blev den holistiska observationen den viktigaste delen och skedde under två besök. Första besöket bestod av en rundvandring där min kontaktperson visade mig runt och berättade om de olika utrymmena och deras syften och vi mötte även flera som arbetade där som befann sig på möten och på kontorsutrymmena och de berättade om sin upplevelse av lokalerna. Det som framkom av de korta samtalen var att
medarbetarna tyckte att miljön på arbetsplatsen inte var snygg och att det mesta är rörigt. Planen efter första besöket var att jag skulle ha tillgång till lokalerna och eventuellt ha ett skrivbord där jag kunde ha tillgång till att prata med de som arbetar där på daglig basis. När Covid-19 slog till och restriktionerna och social distansering kom blev också läget för medarbetarna på Calix och Preciform annorlunda. Vi bokade istället in ett till besök där jag kunde fotografera alla lokaler.
Under det andra besöket fotograferades lokalerna och samtal fördes med
kontaktpersonen samt några medarbetare som befann sig i lokalerna. Mycket av miljöns missnöje låg i hur gammalt allt är och att det finns renoveringsbehov.
21 Rumslig analys
Branzell (1976) skriver att det går att använda sig av valfria färger i sina noteringar. I den här studien har jag valt att arbeta med färger för att göra notationerna mer synliga och att skilja dem åt. Följande noteringar har använts:
22
Figur 10: Sammanfattning notationer.
Det första rummet en besökare möts av är ett trapphus där avsatsen har skyltar och broschyrer som har företagets logotyp på. Uppmärksamhet dras till den stora skylten och broschyrhyllan är intressant om den skulle innehålla information inför besöket. Där trappen slutar möts besökaren av en låst dörr samt en inloggningsstation och två stolar för att sitta ner och vänta. Ingången är till kontoren för Calix. Väntrummet har ljusinsläpp från fönster samt en dörr med fönster där man ser om någon är på väg att öppna. Det är en lugn zon.
23
Figur 11: Trapphus vid entré.
24
Figur 13: Planlösning besöksentré/plan 3.
25
Figur 15: Väntrum med notationer.
När besökaren blivit insläppt möts denne av en reception samt en lounge-yta, lämpad för väntan och incheckning.
26
Figur 17: Lounge-yta.
Tillträdet blir inte optimalt då dörren till det utrymme som gott lämpar sig som väntrum (loungen) är låst och rummet utnyttjas inte alls i dagsläget. I loungen finns en skärm med information från företagen samt olika diplom och certifikat. Ljusinsläppet i rummet är lågt då det ligger i en korridor. Golvet är gammalt och är i behov av renovering då det släpper på vissa ställen. Intill loungen finns ett kapprum och toaletter för gäster samt ett fikarum/kök där många kundmöten sker.
27
Figur 19: Kapprum med notationer.
28
Figur 21: Sittplats i fikarum.
Varken fikarummet eller kapprummet kommunicerar vad företagen står för eller vad de har för mål. I fikarummet finns personliga föremål som tavlor, kort, ljus, duk och blommor som är medtagna från olika medarbetare i ett försök att dekorera men ger ett oenhetligt uttryck. Rummet är litet men ändock kalt. Det finns inga fönster ut, så ljusinsläppet är dåligt och belysningen ger rummet en varm gulaktig ton. I kapprummet förvaras en skrivare vilket kan ge intrycket av att kapprummet inte används som kapprum.
Korridorerna är långa och smala och det är kontor och mötesrum längs hela vägen. Det är svårt att se vad som finns längre fram i korridorerna dels för att de är smala men också för att det är pelare på ena sidan som nästan delar av olika delar av korridoren. Ljuset som är i korridoren kommer från kontoren och deras fönster och blir lätt mörk i delar där det inte är dörr eller om fönstret i dörren täckts för, när kontoret behöver vara mer privat.
29
Figur 22: Korridor på plan 3.
Figur 23: ”Vid-behovs-kontor”.
Mittemot kontoren finns ett ”vid-behovs-kontor” med skjutdörrar i glas, det är hög insyn och används ibland av studenter som har projekt med företaget. Det är placerat två stora bord som tar upp nästan hela ytan av rummet samt ett skrivbord och stolar längst in. Enligt inköpschefen bör det flyttas ut möbler för att använda utrymmet som kontor.
30
Figur 24: Konferensrum.
31
Figur 26: Vitrinskåp som showroom.
Konferensrummet har belysning med hög ljusstyrka och inga fönster. Golvet är annorlunda mot resten av våningen och är i bättre skick. Det står ett ovalt bord mitt i rummet med många stolar runt om, vilket ser typiskt ut som ett
konferensrum. Uppmärksamheten är riktad mot de som är runt bordet men ibland också mot väggen där projektor kan användas. Även här finns personliga föremål som ett försök till dekoration, men återigen blir uttrycket oenhetligt. I ett hörn står ett vitrinskåp med företagens produkter i, som ett showroom som kan visas upp för framtida kunder. Det är dålig insyn i skåpet och produkterna blir dolda med tanke på deras form.
32
Figur 28: Trapphus mellan kontoren på plan 3 och plan 2, blick mot plan 2.
Trapporna är i sten och nedanför fortsätter samma golv som i tidigare rum. I trappen sitter tavlor som visar på företagens produkter och färgen på väggen i trapphuset är annorlunda mot korridorer och rum på plan 3. I trapphuset finns vilorum och toaletter för personal. Trappen leder till både kontor på plan 2 (som är kontor för Preciform), matsalen och fabriken men saknar information om detta.
Figur 29: Planlösning plan 2.
Den plats där medarbetare i alla olika led samlas är matsalen. Där är väggarna i rött tegel och golvet är grått. Det är flera bord med 6 sittplatser vid varje. Öppen yta med bra ljusinsläpp. Lamporna är gula i ljuset och en gissning är att det blir
33
ganska mörkt när det inte är dagsljus ute, framförallt vintertid. Längst in i matsalen finns ännu fler diplom och certifikat uppsatta, även en hylla med olika troféer som göms av stora växter finns.
Figur 30: Matsalen.
Figur 31: Matsalen.
I matsalen finns förvaringsmöjlighet i form av kylskåp samt skåp för tillbehör. Det finns ett kök med lucka med möjlighet för disk och tillgång till vatten, samt en sopstation. Luckan till köket är missfärgat och används inte. På
34
muggar. Köket är litet och flera personer kan inte vistas där samtidigt. I matsalen finns också kaffemaskiner.
Figur 32: Kök med lucka.
35
Figur 34: Notering av rummen på Calix AB och Preciform AB.
Noteringarna i figur 29 är skapade för att kunna definiera de olika områdena som finns inför att skapa rumsliga distrikt av dem. Distrikten ska vara närvarande fysiskt i de olika rummen och visa tydligt för användaren vad rummet har för syfte och vem det är till för. Landmärkena är områden eller objekt som sticker ut, som kan hjälpa till vid orientering. Noderna är spontana samlingsplatser, där bokade möten (i mötesrum till exempel) inte räknas med. Användaranalys
Det användarna direkt bett om är att lokalerna behövs fräschas upp. Den känslan de vill åt är att det är fräscht och att saker är hela. Att skapa en ”röd tråd” genom alla lokaler var också önskvärt. Det finns både kontor som är inom stängda dörrar men också öppet landskap längst bort på både plan 2 och 3 där personer som ofta samarbetar sitter tillsammans. I det öppna kontorslandskapet önskas dock också privat tid och i dagens läge är det ordnat med flyttbara väggar, skärmar, skåp och hyllor.
36
Figur 35: Öppet kontorslandskap på plan 3.
Figur 36: Öppet kontorslandskap på plan 2.
Komforten och ergonomin är viktig då de som arbetar här gör det varje dag under kontorstimmar. I dagsläget finns höj- och sänkbara bord. Ljusinsläpp finns från fönster från två håll men skyms något för de som sitter längst till höger av höga avskärmningar.
De flesta besökare är på plats för möten och har alltid någon som möter dem vid incheckningen och kräver ingen specifik orientering. De som arbetar där är vana och vet vart allting finns men att förenkla och förtydliga företaget i rummet kan också skapa en bättre spontan orienteringsmöjlighet.
37
Frågeformulär
25 medarbetare på Calix och Preciform har svarat på frågor angående hur företagen uppfattas och vilka delar som de personligen anser vara viktigast eller tydligast (se Bilaga 1). Innan frågeformulären lämnades ut var målet att få in minst 30 svar och hade situationen i Sverige varit annorlunda (ang. covid-19) hade enkäterna lämnats ut personligen och förbipasserande i fabriken och kontoren hade blivit ombedda att svara men det som istället skedde var att formuläret mailades till kontaktpersonen på Calix och Preciform som sedan distribuerade ut dem och mailade tillbaka svaren.
Färger
Figur 37: Resultat av frågeformulär angående vilka färger som representerar företagen.
Det finns tre färger som är absolut tydligast förknippade med Calix och Preciform: Röd, svart och vit.
38 Beskrivning av Calix och Preciform
Figur 38: Resultat av frågeformulär där medarbetarna bads beskriva företaget.
Svaren från frågan där medarbetarna bads beskriva företaget med tre ord kategoriserades i fem olika högar där liknande svar fick stå tillsammans. De kategorierna fick fem olika rubriker: Fysiska leverabler, icke-fysiska leverabler,
arbetsvillkor, historia och hur det känns att jobba där. Översikten gör det
enklare att se vad företaget förknippas mest med enligt medarbetarna och den slutsatsen som jag drar är att det företaget levererar till sina kunder är det som blir viktigast, både vad de levererar för produkter men också vad de kan erbjuda som är icke-fysiskt.
39 Produkter
Figur 39: Resultat av frågeformulär på frågan om vad företagen förknippas med för produkter.
Svaren på frågan om vad medarbetarna förknippar för produkter till företagen gjordes om till ett ordmoln, där det svar som upprepades flest gånger tar större plats i bilden och ju mindre plats det tar, desto färre gånger har det nämnts. De flesta medarbetarna kopplade företagen till motorvärmare, kupévärmare och kablage.
I frågeformuläret frågades också vad medarbetarna tycker är det bästa med företagen men jag väljer att inte redovisa resultatet då det inte har kommit att vara av vikt för det här projektet.
Resultat
De flesta medarbetarna kopplade företagen till vad de levererar och var ense om vilka produkter som är mest förknippade med företagen. Färgerna de utgår från finns med i företagets logotyp och hemsida och blir en självklar identitet för företagen. De produkter som medarbetarna främst kopplar till företagen är dåligt representerade i deras lokaler, andra produkter visas upp på tavlor och ställningar på bättre sätt medan dessa produkter främst finns i vitrinskåp med dålig insyn i mötesrummen.
40
Observation av webbplats
Figur 40: Calixs webbplats, ”om oss”-sidan.
Calixs webbplats har vit bakgrund och svart text, förutom i menyrutan där det är tvärt om. På webbplatsen kan du välja språk enkelt. Fokus för observationen ligger på sidan där de berättar om sin historia. Där finns en bild på byggnaden samt text som beskriver vad företaget tidigare har gått under för namn och vilka produkter som då tillverkats. I menyn ”om Calix” finns också flikar där deras kvalitetspolicy tas upp. Där finns bilder på certifikat och priser. Under fliken ”miljö” kan man läsa om deras miljöpolicy samt se bild på certifikat. Det finns även en flik där det går att läsa om vilka företag de samarbetar med, där bland annat Preciform finns med.
Figur 41: Preciforms webbplats, ”om oss”-sidan.
Preciforms webbplats har en grå bakgrund, samt ett vitt fält där svart text finns. Menyraden är röd och webbplatsen är helt på engelska. På ”om oss”-sidan kan man läsa kort om vilka sorts produkter de gör. Scrollar man ner kan man läsa om deras historia där det står kort om vilka produkter de gjorde från början och
41
vilka geografiska platser de funnits på. Det står även om certifikat och logistik längre ned på sidan. Längst ned finns en lista med företag som de har ett samarbete med, där bland annat Calix finns med.
Designprocess
Frederick (2007, refererad i Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind 2016, s. 31) menar att en av de viktigaste egenskaperna för en designer är att vara
processorienterad snarare än att leta efter en direkt lösning. För det här projektet har fokus legat på att samla in information för att väva ihop allting till en enhet och ett designförslag.
Processen började med mailkontakt samt ett möte med Anette de Wall Länn på Calix och Preciform där uppdraget diskuterades och första observationen kunde ske. Från början handlade uppdraget om inredningsdesign men efter första observationen kunde flera problemområden med inriktning informationsdesign hittas. Kontexten för projektet byggdes vidare genom mailkontakt, ett andra observationstillfälle där lokalerna fotograferades samt en enkät som
medarbetare fått svara på. En rumslig analys kunde göras genom att koppla ihop bilderna och besöken och användaranalys genom korta samtal,
diskussioner samt mailkontakt. Det har funnits tillgång till planritningar, digitalt presentationsmaterial och bilder på produkter, som har varit till hjälp vid
idégenerering.
Det som varit tydligast i insamlandet av empiri har varit vilken färgskala som bör användas för att skapa samhörighet med företagets identitet överlag. Det som gjordes först var då en färgpalett som kommer följas genom hela designförslaget, rött med fyra neutrala färger.
42
Gestaltningsförslag
Calix och Preciform visar utåt att de är stolta över de produkter de har och att deras produkter håller hög kvalitet. Medarbetarna definierar sitt företag efter produkterna och färgskalan är tydlig.
Moodboard
Figur 43: Moodboard.
Gestaltningen bygger på moodboarden i figur 38, där svart metall, trä, rött tyg och vit och grå betong är huvudmaterialen. Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind (2016, s. 101) beskriver moodboard som något som en designer skapar för att leverera en känsla. Moodboard skapas oftast för att visualisera idéer och
kriterier inför projekt och visar på vilken upplevelse det slutliga designförslaget ska ge (ibid).
Hierarki
Tidigt i designprocessen verkade väggplan som det största hindret för att skapa distrikt med hierarki, men senare i processen blev det tydligt att det handlar om att se långt framåt och förbi objekt som är väldigt lika varandra. För att skapa hierarkier och distrikt i en korridor där likhetslagen gör sig påmind genom en lång korridor och likadana dörrar på varje sida krävs att något bryter av detta tidigt i korridoren för att användaren ska kunna se denna avvikelse utan att
43
behöva leta efter den. Ching (2015, s. 370) skriver att det krävs att en del är unikt utstickande för att det ska skapa en känsla av att det är av vikt och menar att det kan skapas genom att ge objektet en enastående storlek, unik form eller placera det strategiskt. Det måste bryta mot normen.
44
Figur 45: Skiss på ny entré (ej skalenlig).
Entré
Entrén och incheckning förflyttas från trapphuset till receptionen. Här kan gäster checka in, hänga av sig kläder samt kolla på produktutställningen som finns där, information om företaget och produkterna finns intill. Inredningen känns industriell och minimalistisk och ger besökaren ett lugn genom att den har tillgång till både fakta om företagens produkter och ett tidsfördriv under väntan. Färgerna påminner besökaren om hemsidan denne kan ha besökt tidigare och företagets identitet blir tydlig i rummet. Mittemot soffan finns en vägg där certifikat och diplom kan sättas upp. Här kan besökare börja bekanta sig vid företagets historia och kolla på historiska produkter medan hen väntar.
45
Figur 46: Entré, bild från SketchUp.
Figur 47: Loungeutrymme vid entré, bild från SketchUp.
46
Figur 49: Utställning vid lounge, bild från SketchUp.
Utställningen har avgränsats bort från denna studie och för att skapa en utställning skulle det krävas mer djupgående information kring produkter, företagets historia och litteraturstudier kring utställningar. Här följer dock exempel på produkter som skulle kunna komma att inkluderas i utställningen som inköpschefen på Calix och Preciform tagit fram:
47
Figur 51: Vägg med diplom och rum för ytterkläder, bild från SketchUp.
Korridor
Korridoren får en neutral färg och domineras av kontor. På varje halvpelare sätts delar av produktutställningen ut, detta för att användaren redan sett en del av utställningen i loungen och kan känna igen elementen och för att fortsätta berättelsen om företaget. Detta blir också något som är visuellt som syns på långt håll och besökaren får en vägvisning in mot mötesrum. Armaturer placeras vid ”distrikt” som bryter mot kontorslandskapet och kommer också sättas upp för att artikulera förändring. Armaturerna är i röd metall och ger korridoren samma färgpalett som resterande rum.
48
Figur 52: Korridor, bild från SketchUp.
Figur 53: Förklaring på element i korridoren.
När korridoren gjordes i 3D programmet SketchUp blev det tydligt att inte armaturerna räcker för att betona de nya distrikten. Istället finns markeringar i golvet där ett nytt distrikt börjar och formen fortsätter sedan inne i rummen. Gemensamma utrymmen definieras av cirklar och konferensrummen av ränder.
49
Figur 54: Cirklar vägleder och definierar gemensamma utrymmen, bild från SketchUp.
Figur 55: Konferensrum med ränder, bild från SketchUp.
Designförslaget är uppbyggd med hjälp av moodboarden som presenterats tidigare i arbetet och viktiga delar blir utställningen som bjuder in till att lära känna företaget och som också visar vägen. Förutom utställningarna så är formerna, i golvet och väggarna, med den röda färgen en viktig del i designförslaget då de visar på olika distrikt i byggnaden.
50
Slutdiskussion
Syftet med studien var att skapa ett förståeligt mönster och att definiera rummen efter deras funktion i Calixs och Preciforms gemensamma lokaler. Detta gjordes med hjälp av teorin om läsbarhet, som användes för att skapa struktur i rundvandringsobservationen, med hjälp av storytelling för att ge besökare och medarbetare en berättelse och medkänsla för företagen. Företagens berättelse finns att se i olika utställningsdelar i alla lokaler, där utställningen ser likadan ut och sticker ut från det runt varande och får användaren att följa den åt olika håll och på så sätt skapar en vägvisning för vilka delar som är tillgängliga för besökaren. Som jag nämnt tidigare så kan det innebära fara för besökare att ta sig till fabriksdelen ensam, om inte rätt
skyddsutrustning används. I fabrikslokalens ingång finns utrustning och information som också skulle vara av relevans till denna studie att omarbeta men det har avgränsats bort, men är möjlig att arbeta med för framtida studier. Problemet för studien låg i att det saknades röd tråd genom företagets lokaler och detta skapade en distans mellan företagets identitet och medarbetarna. De utställningsmontrar som företaget använder sig av i dagsläget fyller inte sin funktion i att informera och berätta, då de knappt har insyn. För vidare
forskning skulle det vara relevant att skapa ett uttryck för utställningen som är en del av mitt gestaltningsförslag.
Rummen i gestaltningsförslaget kommunicerar det industriella i företagen och skapar igenkänning för besökaren genom att koppla till hemsidan genom färgskala och produktutställning.
Frågeställningarna för studien var:
• På vilket sätt kan ett företags historia skapa ett narrativ som kan användas för att bidra till att underlätta vägvisning inomhus i deras lokaler?
• På vilket sätt kan man skapa distrikt inomhus för att öka läsbarheten för förstagångsbesökare?
Enligt teorier för corporate storytelling och retorik så bidrar känslomässiga band till att människor kan engagera sig och börja skapa ett förhållande till ett företag. Utställningen bidrar till att engagera medarbetaren och besökaren till att lära om företagets historia och skapa positiva känslor och en närmare koppling till företagen. Utställningen blir också ett verktyg för vägvisning genom lokalerna. Distrikten inomhus definieras av rumsliga element av färg och mönster. Dessa är möjliga att se på långt håll och kommunicerar att det är något som bryter mot det runt varande.
51
Om situationen med restriktioner angående covid-19 hade sett annorlunda ut så hade jag velat utföra fler tester på plats. Jag hade gärna diskuterat
designförslagen och gjort användartester med medarbetarna på Calix och Preciform för att få en mer figursydd och anpassad design.
Det jag ansåg vara svårast med denna studie var att hålla den inom informationsdesign snarare än marknadsföring och branding. Teorin om storytelling används både inom informationsdesign och marknadsföring med olika syften. Inom informationsdesign handlar det om att berätta för att
informera medan inom marknadsföring handlar det om att berätta för att skapa ett starkt varumärke. Resultatet är en studie fokuserad på informationsdesign med inslag av marknadsföring, där också utvecklingsmöjligheter finns med vidare forskning inom båda områden.
52
Källförteckning
Abbott, H. 2008. The Cambridge introduction to narrative. 2a uppl. Cambridge: Cambridge university press.
Bedford, L. 2001. Storytelling – the real work of museums. Curator: The Museum Journal, January 2001, Vol.44(1), pp.27-34
Bitner, M J. 1992. Servicescapes: The Impact of Physical Surroundings on
Customers and Employees. Journal of Marketing, 1 April 1992, Vol.56(2),
pp.57-71
Branzell, A. 1976. Att notera rumsupplevelser. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning.
Ching, F. 2015. Architecture – form, space & order. 4e uppl. Hoboken: John Wiley & sons inc.
Ching, F & Binggeli, C. 2012. Interior design illustrated. 3e uppl. Hoboken: Wiley
Dennisdotter, E & Axenbrant, E. 2008. Storytelling – ett effektivt
marknadsföringsgrepp. 1a uppl. Malmö: Liber AB.
Denscombe, M. 2016. Forskningshandboken – för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3e uppl. Lund: Studentlitteratur
AB.
DeWalt, K & DeWalt, B. 2011. Participant observation – a guide for
fieldworkers. 2a uppl. Lanham: AltaMira press.
Eriksson, Y. 2017. Bildens tysta budskap – interaktion mellan bild och text. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Fridell Anter, K & Klarén, U. 2014. Färg & ljus för människan – i rummet. Stockholm: AB svensk byggtjänst.
Heskett, J. 2006. Design – en introduktion. Raster förlag.
Lindquist, J. 2016. Klassisk retorik för vår tid. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Lynch, K. 1960. Image of the city. Cambridge: The M.I.T press.
Martin, B & Hanington, B. 2012. Universal methods of design. Beverly: Rockport publishers.
53
Mollerup, P. 2013. Wayshowing > wayfinding. Amsterdam: BIS publishers. Mossberg, L & Johansen, E N. 2006. Storytelling – marknadsföring i
upplevelseindustrin. 1a uppl. Studentlitteratur.
Norman, D. 2013. The design of everyday things. New York: Basic books. Passini, R. 1992. Wayfinding in architecture. New York: Van Nostrand Reinhold.
Wessel,G, Karduni, A & Sauda, E. 2018. The Image of the Digital City:
Revisiting Lynch’s Principles of Urban Legibility, Journal of the American
Planning Association, 84:3-4, 280-283, DOI: 10.1080/01944363.2018.1524716 Wikberg Nilsson, Å, Ericson, Å & Törlind, P. 2016. Design – Process och
metod. Uppl 1:3. Lund: Studentlitteratur AB.
Zelanski, P & Fisher, M P. 2006. Color. 5e uppl. New Jersey: Pearson education inc.
54
Figurförteckning
Figur 1: Bild på Calix och Preciforms byggnad. ... 7
Figur 2: symboler för att skapa notationssystem för staden. ... 10
Figur 3: Notationsspråk för fotgängare. ... 13
Figur 4: Notationsspråk för stilla zon och rörelsezon. ... 13
Figur 5: Notationsspråk för rymdupplevelse och ljud. ... 14
Figur 6: Notationsspråk för uppmärksamhet, överraskning och osäkerhet. ... 14
Figur 7: Förklarande illustration av hur man kan arbeta med former i ett rum enligt Ching och Binggeli (2012). ... 15
Figur 8: illustration av tre olika sätt att arbeta med färgpaletter. ... 17
Figur 9: Notationer i färg. ... 21
Figur 10: Sammanfattning notationer. ... 22
Figur 11: Trapphus vid entré. ... 23
Figur 12: Trapphus med notationer. ... 23
Figur 13: Planlösning besöksentré/plan 3. ... 24
Figur 14: Väntrum. ... 24
Figur 15: Väntrum med notationer. ... 25
Figur 16: Reception. ... 25
Figur 17: Lounge-yta. ... 26
Figur 18: Kapprum. ... 26
Figur 19: Kapprum med notationer. ... 27
Figur 20: Diskbänk i fikarum. ... 27
Figur 21: Sittplats i fikarum. ... 28
Figur 22: Korridor på plan 3. ... 29
Figur 23: ”Vid-behovs-kontor”. ... 29
Figur 24: Konferensrum. ... 30
Figur 25: Konferensrum med notation. ... 30
Figur 26: Vitrinskåp som showroom. ... 31
Figur 27: Trapphus mellan kontorsytor på plan 2 och 3. ... 31
Figur 28: Trapphus mellan kontoren på plan 3 och plan 2, blick mot plan 2. ... 32
Figur 29: Planlösning plan 2. ... 32
Figur 30: Matsalen. ... 33
Figur 31: Matsalen. ... 33
Figur 32: Kök med lucka. ... 34
Figur 33: Matsalsförvaring. ... 34
Figur 34: Notering av rummen på Calix AB och Preciform AB. ... 35
Figur 35: Öppet kontorslandskap på plan 3. ... 36
Figur 36: Öppet kontorslandskap på plan 2. ... 36
Figur 37: Resultat av frågeformulär angående vilka färger som representerar företagen. ... 37
55
Figur 38: Resultat av frågeformulär där medarbetarna bads beskriva företaget.
... 38
Figur 39: Resultat av frågeformulär på frågan om vad företagen förknippas med för produkter. ... 39
Figur 40: Calixs webbplats, ”om oss”-sidan. ... 40
Figur 41: Preciforms webbplats, ”om oss”-sidan. ... 40
Figur 42: Färgpalett för designförslaget. ... 41
Figur 43: Moodboard. ... 42
Figur 44: Skiss på korridor med armaturer för distrikt. ... 43
Figur 45: Skiss på ny entré (ej skalenlig). ... 44
Figur 46: Entré, bild från SketchUp. ... 45
Figur 47: Loungeutrymme vid entré, bild från SketchUp. ... 45
Figur 48: Armatur i metall, industriell stil. Bild från SketchUp. ... 45
Figur 49: Utställning vid lounge, bild från SketchUp. ... 46
Figur 50: Exempel på produkter till utställningen på Calix och Preciform. ... 46
Figur 51: Vägg med diplom och rum för ytterkläder, bild från SketchUp. ... 47
Figur 52: Korridor, bild från SketchUp. ... 48
Figur 53: Förklaring på element i korridoren. ... 48
Figur 54: Cirklar vägleder och definierar gemensamma utrymmen, bild från SketchUp. ... 49
56
