Glädje 30

Lärare känner att de kollegiala handledningsträffarna som Matematiklyftet medfört har lett till mycket skratt och glädje i lärarvardagen. Resultatet visar att träffarna

starkt bidragit till att kollegor närmat sig varandra på ett positivt sätt. Citaten nedan beskriver bra vad lärarna givit uttryck för under intervjuerna:

“Man lär känna varandra genom de här diskussionerna också, vi har kommit närmare varandra. Någon har gjort en lektion där det gått helt åt pipan men ingen tittar liksom “va?” utan alla känner igen sig. Vi har haft öppet och så tidigare mellan oss också men det blir på ett helt annat sätt nu när man lägger fram de här olika sakerna. Fast vi hela tiden håller på att jobbar och bara pratar om detta så skrattar vi mycket. Det blir lättare att gå till varandra. Det öppnar många dörrar. Det blir lättare att fråga varandra och gå tillvarandra.” (L6)

“Det är en positiv grupp, mycket skratt, vi har roligt tillsammans.” (L1)

6.6.2  Frustration  

Samtidigt är frustrationen över att yrket i allt för hög grad idag handlar om

administration och praktiska frågor än om pedagogik och elevers utveckling tydlig hos de flesta av de intervjuade lärarna men även hos handledare och rektor. Denna frustration är förstås inget nytt men det kollegiala lärandet verkar ha bidragit till att lärare kan beskriva vad de önskar lägga sin arbetstid på, vad som är det verkligt viktiga. De kan alla formulera vad de inte är tillfreds med, sina önskemål och inte minst vad som egentligen har betydelse för eleverna. Det kollegiala lärandet är en stor del av detta. Min studies resultat ger indikationer på att lärare, genom deltagande i Matematiklyftet, bättre kan förklara vad de är frustrerade över. Lärare, rektor och handledare har alla en bild av vad de önskar, det kollegiala lärandet är närvarande vid samtliga beskrivningar. En av lärarna uttrycker sin frustration:

“Träffarna är fantastiskt bra alltså. För då har vi pedagogiska diskussioner som vi har saknat jättemycket. Innan har det ätits upp av allt annat som ska göras så det viktiga i vårt jobb hinner vi inte. Vi ska administrera istället och fylla i blanketter, fylla i omdömen och sådant istället för att inrikta oss på det vi kan och det vi ska. Det har vi alla upplevt. Det märker man i gruppen. Det är ett uppdämt behov.” (L6)

“Detta har varit bra för man börjar prata pedagogik igen. Vi har glömt och tagit undan pedagogiken, gömt den i ett skåp där bak och fokuserat på att fylla i papper. Hade vi fyllt i samma papper med pedagogiken som grund så hade vi använt det sen och fortsatt hela tiden. Då är det inte sådan stor belastning. Men nu har vi lagt det utanpå allt det andra. Men det är kanske skolans bekymmer. Vi är väldigt snabba att glömma vår grund. Vad vi egentligen pysslar med.“ (R)

6.6.3  Oro  

Studien visar också att samtliga lärare, rektor och handledare har en stark tro på och önskan om att fortsätta med kollegialt lärande som kompetensutvecklingsform efter Matematiklyftets slut. Jag finner en oro bland lärarna att detta inte kommer att

olika grad hos samtliga respondenter. Det är intressant att viljan finns hos alla, det är t.o.m. en stark önskan, dock med ett mindre tidsmässigt krävande upplägg än

Matematiklyftet. Alla uttrycker på något sätt att “det är detta vi saknat”. Resultatet visar att vid projektets slut i juni har en form för kollegialt lärande inarbetats sedan ett år tillbaka. Tillräckliga resurser finns, förutom en utbildad extern handledare. Tron på att det kommer att fungera är ändå ganska svag. En lärare beskriver sin oro så här: “Vad jag vill ska vara är att det fortsätter. Att vi vidareutvecklar detta. Att vi avsätter en tid varannan vecka som vi har nu där vi diskuterar och delger varandra både misslyckanden och lyckande. Att det ska fortsätta. Vad jag tror, det kan låta negativt, men förankrat till

sanningen, att det inte alls kommer att bli lika bra som nu.” (L3)

6.7  Övergripande  resultat

Min studie visar att under inledningsfasen av Matematiklyftet gjordes på skolan flera aktiva insatser vad gäller kollegialt lärande, rektor, extern person, organisations- kultur och förväntningar. Genom att se hur en skolenhet hanterat dessa faktorer vid införandet av Matematiklyftet bidrar också min studie med ett konkret exempel. Studien visar att Matematiklyftet som kompetensutvecklingsform fungerar väl på denna skola, att det leder till ökad yrkeskompetens för lärarna och att lärarna upplever att satsningen gagnar eleverna.

De insatser som gjorts vad gäller organiseringen av Matematiklyftet är följande: - initiativet till att delta i Matematiklyftet har kommit “uppifrån”.

- en extern person i form av en handledare har satts in för att medverka vid mötestillfällena.

- handledare och lärare hade avsatt tid för att diskutera förväntningar och

föreställningar om Matematiklyftet innan det påbörjades. Rektor var inte med under dessa diskussioner.

- de kollegiala handledarledda träffarna har skett under arbetstid, ingen extra mötestid har tillförts.

- mötena har givits ett meningsfullt innehåll.

- innehållet i Matematiklyftet har arbetats fram av högskolor och universitet. - handledaren har strukturerat lärarna i deras arbete kring innehållet.

- träffarna är regelbundet schemalagda av ledningen.

- rektor har inte aktivt medverkat vid mötena efter önskemål om detta från lärarna. - handledaren har fått övning i handledning och ämnesdidaktik.

- handledaren har blivit utsedd eftersom denne visat prov på god diaktisk förmåga och är väl insatt inom skolområdet.

Resultatet visar även att:

- lärarna har genom projektet utvecklat sin yrkeskompetens.

- de kollegiala samtalsträffarna har starkt bidragit till glädje i lärarnas vardag och att kollegor kommit varandra närmare.

- lärarna har förtroende för ledningen.

- tiden räcker inte till för att täcka det extra arbete Matematiklyftet medför. - resurserna, förutom tiden, är tillräckliga för att genomföra Matematiklyftet. - lärarna upplever inte att de kompenserats tillräckligt för den extra arbetsbördan. - lärare och rektor har stort förtroende för handledaren.

- gott samtalsklimat råder både under de kollegiala samtalen och utanför. - lärarna känner sig frustrerade över att mycket tid ägnas åt annat än pedagogik. - lärarna känner en oro för om och hur det kollegiala lärandet ska fortlöpa

- respondenterna uttrycker en oro för att mötestiderna inte kommer att respekteras och prioriteras utan andra arbetsuppgifter kommer ta över när Matamatiklyftet avslutas.

7 Diskussion

På den skola där jag genomförde studien visade det sig att Matematiklyftet fungerade väl och jag hoppas att den inarbetade form projektet bidragit med kommer att tas tillvara. Det är nu det verkliga arbetet börjar med att ”bygga in” kompetensutveckling i skolstrukturen och få den att pågå fortlöpande långt mer än i projektform under ett år.

Resultatet visar att då en skola vid införandet av en ny satsning på kompetens- utveckling tagit hänsyn till de fem viktiga faktorer jag identifierat i forskning skapar det goda förutsättningar för att skolan kan fortsätta utveckla sin fortbildningskultur även sedan projektet avslutats. Samtidigt pekar resultatet mot att även om satsningen faller så väl ut som den gjort i denna undersökning finns flera risker om man på skolan önskar bibehålla formen men fylla den med annat innehåll. Alla de insatser som gjorts när man organiserade för Matematiklyftet måste man ta fortsatt hänsyn till. Men det finns fler aspekter än så att ta hänsyn till. Skolledningen måste ta itu med att lärarna upplever att de lägger ner betydligt mer tid än de kompenseras för. Lärarna beskriver att de mäktar med det extra arbete som projektet medför nu för att de tycker att det “är värt det” och att de vet att projektet pågår till terminens slut. Ska formen kunna användas vidare måste lärarna uppleva att de kompenseras i motsvarande grad för sina insatser alternativt att arbetsbördan minskas. Vad gäller skolledningen är det viktigt att skolledarna tar hänsyn till förväntningsdilemmat. I Matematiklyftet var det handledaren som ansvarade för detta, med skolledningen diskuterades inget alls. Nu blir det deras uppgift att vid planering och organisering ventilera förväntningar och föreställningar när formen ska fyllas med nytt innehåll och en ny ledarssturktur ska ta form. Lärarna måste också få chans att tala om vad de är oroade över för att ledningen på bästa sätt ska kunna bemöta dessa farhågor.

Jag finner det intressant att lärare, handledare och rektor alla upplever en oro över att de kollegiala samtalen inte kommer att fungera lika väl när Matematiklyftet är slut. Alla vill att det ska fortsätta. Ändå denna oro. Varför?Flera av respondenterna beskriver farhågan att då handledare försvinner kommer samtalen återgå till vanligt prat eftersom inte handledaren finns där och “styr upp”. Utan en extern handledare

vill det till att lärarna själva eller tillsammas med rektor får samtalen att fungera, något forskningen visar kan vara svårt. Det är en stor risk att de kollegiala träffarna inte blir särskilt givande och prioriteras sämre allt eftersom tiden går och annat pockar på uppmärksamhet. Denna punkt kan vara både svår och avgörande att komma

tillrätta med. En extern person kostar pengar och i regel saknas finansiering till detta. I Matematiklyftet är handledaren statligt finansierad. När projektet är slut är

handledarens uppdrag det också. En extern handledare är utan tvekan en ekonomisk fråga. Det är lika lite oväntat som det är sorgligt att en vidareutveckling på ett välfungerande projekt ska falla på grund av ekonomi.

Att det kollegiala lärandet ska ske kring ett specifikt innehåll tror jag är en faktor man absolut inte ska underskatta. Ofta är det handledaren som initierar innehållet.

Handledare kommer ofta i samband med ett projekt. När projektet är slut försvinner inte bara handledaren utan också det upplägg och innehåll som enar lärarna i

samtalen. Då handledaren ofta kommer från högskola eller universitet har de en helt annan möjlighet att plocka fram nytt intressant forskningsmaterial för lärarna att utgå från. Idag talas det ständigt om hur undervisningen ska ske med bas i ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Men vilken lärare hinner vid sidan av sitt arbete hålla sig uppdaterad kring ny forskning? Hur ska de kunna sålla bland all ny forskning och veta var de ska leta? Handledaren har en nyckelroll inte bara som samtalsledare utan också då denne har helt andra möjligheter att förse lärarna med nytt material och ge samtalsträffarna bra innehåll.

En annan intressant slutsats av studien värd att nämna igen är att Matematiklyftet som form för kompetensutveckling så starkt bidragit till att stärka relationerna kollegor emellan. Både nya och utvecklade relationer har uppstått. Kollegor som tidigare inte samarbetat nämnvärt har egna inplanerade möten där de planerar och diskuterar även andra ämnen än matte. Det har under intervjuerna varit härligt att få ta del av lärarnas berättelser då de varit fyllda med så mycket glädje och arbestlust. Detta trots att de flesta inte anser sig få tillräcklig kompensation för det arbete de lägger ner. Svaret på min fråga i inledningen -om det finns möjligheter för lärare att utveckla sin

8 Vidare forskning

Några av respondenterna föreslog att jag skulle komma tillbaka om ett år för att se hur de på skolan tagit tillvara det Matematiklyftet bidragit med. En mycket intressant och lockande idé till vidare studier. Inte minst med tanke på att så många skolor och lärare deltar i Matematiklyftet och säkerligen ställs inför liknande problematik och många skulle kunna bli hjälpta av en sådan studie.

En annan intressant aspekt att studera vidare är hur man kan komma tillrätta med problematiken då skolor saknar ekonomiska resurser för att ta in en extern handledare. Hur kan ledarfunktionen organsieras så att detta inte blir ett hinder för lärarnas

kompetensutveckling? Eller kan finansiering skapas?

Idag finner jag lagen vag vad gäller lärares kompetensutveckling. Variationen mellan skolor är stor. För att garantera att lärare och elevers behov inom området tillgodoses kan undersökningar göras för att finna förbättringåtgärder vad gäller de statliga riktlinjerna om kompetensutveckling för lärare i grundskolan.

Referenser

Offentligt  tryck

Delredovisning av Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik, U2011/2229/G.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Edita, Västerås.

Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsen- lighet, Rapport 2009:5

Skolinspektionen (2009). Lärares behörighet och användning efter utbildning, Kvalitetsgranskning, Skolinspektionens rapport 2009:2, Stockholm.

Skolverket (2012). Beslut 1(2) Dnr 2011:643. 2012 -08-24.

Statens skolverks författningssamling (2013). Skolverkets föreskrifter om statsbidrag för matematikhandledare och matematiklärare; SKOLFS 2013:4. ISSN 1102-1950. Erlander Sverige AB, Stockholm.

Svensk författningssamling (2010). Skollag; SFS 2010:800. Edita Västra Aros, Västerås.

Teknikdelegationen (2012). Lärarkompetensen i centrum – förutsättningar för utveckling genom den övergripande styrningen och ledningen av skolan. Rapport 2010:2.

Ramböll (2013). Rapport avsedd för Skolverket. Utvärdering av Matematiklyftets utprövningsomgång. 2013-08-29. Utfört av Karlsson M, Nilsson I, Petersson S, Stenman T, Wolf-Watz O. Ramböll, Stockholm.

Regeringen, Utbildningsdepartementet (2012). Regeringsbeslut 2012-03-29. U2012/2103/GV.

Litteratur

Berg, G, Scherp, H-Å. (2004). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling. Kalmar.

Bryman, A. (2012). Social research methods. Oxford University Press, New York. Cordingley m.fl. (2003). The impact of collaborative CPD on classroom teaching and learning. Re- view: How does collaborative Continuing Professional Development (CPD) for teachers of the 5- 16 age range affect teaching and learning? London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London.

Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Gleerups, Malmö.

Ewald, A. (2009). Att möta och förstå förskola och klassrum, Sektionen för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad.

Gustavsson, L. (2008). Att bli bättre lärare. Hur undervisningsinnehållet behandling blir samtal- sämne lärare emellan. Högskolan, Kristianstad.

Hargreaves, A. (1998). Lärare i det postmoderna samhället, Studentlitteratur, Lund. Hart, L C, Alston, A, Murata, A. (2011). Lesson Study Research and Practice in Mathematics Education : Learning Together. Springer Dordrecht Heidelberg London New York.

Hattie, J. A. C. (2008). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement, London New York, Routledge.

Kvale, S, Brinkman S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund.

Lauvås, P, Hofgaard Lycke, K, Handal G. (1997). Kollegahandledning i skolan. Studentlitteratur, Lund.

Lendahls Rosendahl, Rönnerman, (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. Pedagogisk Forskning i Sverige: årg 10 nr 1, 2005.

Mollberg Hedqvist, G. (2006). Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal? Lärarhögskolan, Stockholm.

Nilsson, I. (2006). Grundskollärares tankar om kompetensutveckling, Lunds Universitet.

Persson, S, Rönnerman K (2005). Handledningens dilemman och möjligheter. Studentlitteratur, Lund.

Robinson V, Hohepa M, Lloyd C. (2009). School Leadership and Student Outcomes: Identifying What Works and Why. Best Evidence Synthesis Iteration [BES]. The University of Auckland, New Zealand Ministry of Education.

Timperley, H. (2011). Realizing The Power of Professional Learning, Two Tenn Plaza, New York.

Trost J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Törnsén (2009). Successful principal leadership: prerequisites, processes and outcomes. Umeå Universitet.

Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser. Gleerups, Malmö.

Yin, R. K. (2009). Case study research: design and methods. Sage Publications.

Webreferenser

BILAGA 1 Sid. 1(2) Intervjuguide lärare

(Förväntningar)

Berätta om när du först fick höra talas om Matematiklyftet... Hur gick det till när du fick veta att du skulle delta? Hur kände du då?

Fick du tillfälle att beskriva dina förväntningar på Matematiklyftet för skolledare och/eller handledare innan projektet startade? När? Hur?

Beskrev handledaren/skolledaren vad som förväntades av dig innan ni startade? Hur? (Kollegialt lärande)

Berätta om Matematiklyftets upplägg…

Fungerar det bra?

Är du aktiv i diskussionerna? Vad pratar ni om?

Är det inspirerande diskussioner?

Hur upplever du lärande i grupp som fortbildningsform? - vad har fungerat bra?

- är det något som inte fungerat så bra?

Skulle du vilja fortsätta med denna typ av fortbildningsform? Varför/varför inte? Hur skulle det kunna se ut?

Är det något du skulle vilja ändra på? Vad och hur?

Vad tycker du om innehållet i texterna/lektionerna ni ska genomföra? Har du arbetat med kollegialt lärande i någon form tidigare?

Har Matematiklyftet tillfört något annat än det du hade förväntat? Vad i så fall? (Extern person)

Berätta om handledaren...

Vilken roll har handledaren under handledningsträffarna? Känner du förtroende för handledaren?

(Organisationskultur) BILAGA 1 Sid. 2(2) Beskriv stämningen på skolan...

Har denna stämning funnits länge?

Brukade ni arbeta tillsammans för att utveckla undervisningen innan Matematiklyftet? Hur?

Känner du dig trygg i att diskutera din undervisning med dina kollegor? Skulle du beskriva din arbetsplats som utvecklingsorienterad? På vilket sätt? (Rektor och tid)

Berätta om rektorns roll i Matematiklyftet…

Hur ser kommunikationen kring Matematiklyftet ut mellan skolledning och dig? Upplever du att rektorn visat engagemang för Matematiklyftet?

Upplever du att rektorn bidragit till att öka ditt engagemang för Matematiklyftet? Upplever du att du har möjlighet att lyfta fram synpunkter för rektorn? Har du gjort det?

Hur många timmar per vecka skulle du uppskatta att du lägger du på aktiviteter kopplade till Matematiklyftet?

Har arbetet inom Matematiklyftet rymts inom din normala arbetsvecka?

Har du fått några extra resurser i samband med Matematiklyftet? Upplever du att det finns ett behov av reurser? Vilka?

Har deltagandet i Matematiklyftet gjort att du har missat andra för dig viktiga aktiviteter på skolan?

Har skolledare “plockat bort” någon arbetsuppgift som du hade innan Matematiklyftet startade?

Har något prioriterats bort för att ge tid åt Matematiklyftet? Vad tänker du ska hända när Matematiklyftet är över…

Vad vill du ska ske? Vad tror du?

BILAGA 2 Sid. 1(2) Intervjuguide handledare

(Förväntningar)

Berätta om när du först fick höra talas om Matematiklyftet... Hur kommer det sig att du blev handledare?

Minns du hur du kände inför Matematiklyftet då? Hur känner du nu?

Berätta om utbildningen? Finns det mer att önska?

Samtalade du och deltagande lärare om förväntningarna på Matematiklyftet innan projektet startade?

Pratade du och rektorn om det?

(Kollegialt lärande)

Berätta om Matematiklyftets upplägg…

Hur fungerar det?

Är det något som visat sig vara svårt?

Känner du dig trygg i samtalen under diskussionerna med lärarna? Beskriv en typisk samtalsträff?

Upplever du lärande i grupp som en givande fortbildningsform? Är det något du skulle vilja ändra på?

De lärare jag samtalat med innan upplever Matematiklyftet mycket positivt och säger att kollegialt lärande är det bästa. Vad händer efter projektets slut? (tror du/önskar du) Hur kan man tillvara detta fortsättningsvis?

Jag upplever att samtliga lärare är mycket positiva till kollegial handledning och vill fortsätta med det i någon form efter Matematiklyftets slut. Dock har jag upplevt en oro bland lärarna att det inte kommer att fungera så bra. Vad kan denna oro bottna i? Hur tror du att det kommer att fungera när inte du är kvar?

BILAGA 2 Sid. 2(2) (Extern person)

Berätta om din roll som handledare…

Tror du det är viktigt med en handledare?

Hade du någon annan handledare att bolla dina tankar med innan projektet startade? - har du det nu?

(Organisationskultur)

Beskriv stämningen på skolan...

Hur upplevde du lärarnas engagemang inför starten? Hur upplever du engagemanget nu?

Upplever du att det är en utvecklingsorieterad skola?

(Rektor och tid)

Berätta om rektorns roll i Matematiklyftet…

Hur ser kommunikationen kring Matematiklyftet ut mellan skolledning och dig? Upplever du att rektorn visat engagemang för Matematiklyftet?

Upplever du att rektorn bidragit till att öka ditt engagemang för Matematiklyftet? Upplever du att du har möjlighet att lyfta fram synpunkter för rektorn? Har du gjort det?

Hur mycket tid skulle du uppskatta att du lägger på aktiviteter kopplade till Matematiklyftet? Hur mycket tid tror du lärarna lägger? Rektor?

Har arbetet inom Matematiklyftet rymts inom din normala arbetsvecka? Vad har du fått för resurser till ditt förfogande? Räcker de?

Hur gör man för att ge lärarna tid för att kunna nå de uppsatta målen med Matematiklyftet?

Vad önskar du ska ske när Matematiklyftet är över…

BILAGA 3 Sid. 1(2) Intervjuguide rektor

(Förväntningar)

Berätta om när du först fick höra talas om Matematiklyftet... Hur kommer det sig att denna skola deltar?

Minns du hur du kände inför Matematiklyftet då?

Hur går det till när man ska organisera ett sådant här stort kompetensutvecklingsprojekt?

Var det något som var särskilt svårt vid organiserigen? Är det något som visat sig vara svårt rent praktiskt?

Samtalade du och deltagande lärare om förväntningarna på Matematiklyftet innan

In document Går ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollärares kompetensutveckling (Page 32-47)