15
m i l j ö k va l i t e t s m å l
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöan- passat sätt och så att en lång- siktigt god hushållning med mark, vatten och andra
resurser främjas.
Inriktningen är att miljökvalitets- målet ska nås inom en generation.
tabell 15.1 Andel grönyta i tätorter av total tätortsyta 1970–95, i procent
Målet är att grön- och vattenområden i tätorter och tät- ortsnära områden ska bevaras och utvecklas, och att andelen hårdgjord yta inte ska öka. Statistiken visar dock att arealen grönytor successivt har minskat inom samtliga storleksklasser av tätorter. Detta har skett genom att andelen bebyggd yta har ökat, och därmed också den hårdgjorda ytans andel av tätortsytan.
tätorter < 10 000 inv. tätorter > 10 000 inv. Stockholm, Göteborg totalt tätortsklass 1995 33,1 25,2 24,8 29,4 1990 1980 1970 33,9 26,2 26,1 30,3 37,0 27,2 27,3 31,0 33,0 exkl. de 3 storstäderna och Malmö
Trafikökningen gör dessutom att ytterligare bostäder utsätts för buller.
Energianvändningen i bostäder ska bli effektivare
Genom bl.a. effektivisering ska miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler vara lägre år 2010 än år 1995. Mellan åren 1990 och 1998 har utsläppen från förbränning inom sektorn bostäder, service m.m. minskat med 62 % för svaveldioxid, 38 % för kväveoxider, 14 % för koldioxid och 17 % för flyktiga organiska ämnen. Minskningen beror på minskad användning av fossila bränslen, renare olja och bättre teknik.
Ansvarstagandet för bebyggelsens kulturvärden måste öka
I jämförelse med flera europeiska länder har Sverige minst andel bostadshus byggda före 1900.
Enligt delmålen ska den kulturhistoriskt vär- defulla bebyggelsen hanteras i program och strategier och/eller få ett långsiktigt skydd. Bygglov och planering är viktiga instrument. En studie av nyligen antagna kommunala över- siktsplaner visar dock att de konkreta riktlinjer- na för hanteringen av bebyggelsens kulturvär- den är få. Statistiken om bebyggelsens kultur- miljövärden har stora brister. Vi känner till att antalet byggnadsminnen är ca 2 000, men anta- let skyddsbestämmelser enligt plan- och bygg- lagen är okänt. Det behövs metodutveckling och resurser för att delmålet ska uppnås.
Måluppfyllelse
Miljökvalitetsmålet är komplext och omfattar många aspekter. Detta gör det svårt att samlat säga om – och i vilken takt – vi går mot mål- uppfyllelse. Statistiken har dessutom stora bris- ter i flera fall, något som måste åtgärdas om uppföljning ska bli möjlig. En utmaning i målet ligger i att byggnader och annan infrastruktur har lång livslängd; om en generation finns ca 90 % av dagens byggnader kvar. Om målet ska kunna uppnås gäller det alltså att förstärka håll- bara funktioner såväl i den befintliga som i den nytillkommande bebyggelsen.
35
g o d b e b y g g d m i l j ö 50 150 250 350 kg/person figur 15.4 Behandlad mängd hushållsavfall 1985Mängden deponerat avfall ska minska med minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ska öka. Figuren visar att den totala mängden hushållsavfall som leve- rerats och omhändertagits på behandlingsanläggningar har ökat, men också att andelen hushållsavfall som deponerats har minskat mellan basåret 1994 och 1998. 1990 1994 1998 går ej att särredovisa kompostering/rötning deponi förbränning materialåtervinning ej definierat 80 120 160 40 TWh
figur 15.2 Energianvändning inom bostads- och servicesektorn
2000
Energianvändningen inom bostads- och servicesektorn har minskat något mellan 1995 och 2000. Sedan 1970 är det en stor förändring i vilka energislag som används. En del av fjärrvärmeproduktionen baseras på fossila bränslen; 1995 var denna andel 29 %, medan den år 2000 hade minskat till 16 %. I stället används framför allt mer biobränslen.
1995 1990 1985 1980 1975 1970 el biobränslen, torv oljeprodukter fjärrvärme
temperaturkorrigerad total användning
5 10 25 15 20 1960 1975 2000 tätor t %
figur 15.3 Andel av befolkningen i tätort resp. glesbygd >200 000 tätor t 50 000 –199 999 tä tort 10 000 –49 999tä tort 2 000 –9 999 tätor t 500 –1 999 tätor t 200 –499 glesby gd
Det är de små till medelstora or- terna som har ökat mest under de senaste 40 åren, medan glesbygds- befolkningen har minskat med över 600 000 personer. Störst ökning i antal invånare har skett i tätorter med 50 000–200 000 invånare. Tillsammans har dessa mer än för- dubblat sin folkmängd. Andelen av Sveriges befolkning som bor i våra tre största städer är i stort sett kon- stant (drygt 20 %), medan invånar- antalet i de tre städerna har ökat med drygt 250 000 personer.
n a t u r m i l j ö n
36
Naturmiljön
I
100 300 700 400 500 600 200 0–10 ha 50–100 ha 10 000 – ha antalfigur I.1 Antal naturreservat i olika storleksklasser 2001 10–5 0 ha 1 000 –10 000 ha 100 –1 000 ha
Naturreservaten i Sverige omfattar en mängd miljöer från små bio- toper till hela landskapsavsnitt. Landets största reservat är Vindel- fjällen om 550 000 ha. Ungefär hälften av naturreservaten är mindre än 50 ha.
Områdesskyddet är en del av hushållningsstrategin
Samtliga miljökvalitetsmål har åtminstone indirekt samband med naturmiljön i och med att de uttrycker ett önskvärt miljötillstånd som har bety- delse för biosfären; för den biologiska mångfalden och naturmiljön. Vissa av miljökvalitetsmålen har särskilt stor relevans för naturmiljön. Dessa är Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Stor- slagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Strategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö, som har stor betydelse i arbetet med att uppnå de nämnda målen, bygger i huvudsak på tre olika beståndsdelar:
• ett varsamt brukande av mark- och vattenområden
• miljöanpassad fysisk planering och byggande
• skydd av särskilt värdefulla miljöer och resurser samt skapande av en rik kultur- och naturmiljö. En verksamhet som berör många av miljökvalitets- målen är områdesskyddet i form av nationalparker och natur- och kulturreservat. Det är en del av hushållningsstrategin och syftar till att bevara bio- logisk mångfald, natur- och kulturmiljö.
Anslaget för områdesskydd har ökat under den senaste tioårsperioden
Sedan början av 1990-talet har områdesskyddet ökat i betydande omfattning. Ökningen har varit särskilt kraftig under de senaste åren genom riks- dagens beslut att höja anslagen för framför allt skyddet av värdefulla skogsmiljöer.
Ett sätt att beskriva den ökade aktiviteten är att se hur antalet beslut om köp och intrångsersätt- ningar för naturreservat och nationalparker har för- ändrats över tiden. Från början av 1990-talet och
t.o.m. år 2000 har Naturvårdsverket fattat i genomsnitt 270 beslut om köp och intrång varje år. Under slutet av perioden ökade antalet beslut och var år 2001 uppe i 535 stycken. Genomsnittskostnaden per beslut/avtal har i huvudsak varit densamma under hela perioden: kring 800 000 kr. Enbart de 535 besluten under 2001 omfattade en areal om ca 20 500 ha, varav ca 12 000 ha utgörs av produktiv skogsmark.
De flesta skyddade områdena är små
Naturvårdsverket och länsstyrelserna arbetar nu fram strategier för områdesskyddet som berör framför allt målen Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Den dominerande naturskyddsuppgiften avser att bevara värdefulla skogsområden. En viktig faktor i detta arbete är att bedöma andra aktörers insat- ser, främst de skyddsåtgärder som utförs av skogs- vårdsorganisationen (biotopskydd, naturvårdsav- tal) och markägarnas frivilliga avsättningar. Denna typ av insatser omfattar som regel mindre områ- den. Även en betydande andel av reservaten har begränsad storlek, och 20 % är mindre än 10 ha. Dagens naturskogar är fragment av skogar som tidigare täckte hela landskap. Fragmenteringen är ett grundläggande ekologiskt problem ännu idag, och den leder till att naturskogarna reduceras till ännu mindre rester. Naturvårdsverket lämna- de 1999 en rapport till regeringen om kriterier för arbetet med skydd av skogsmark. Där angavs statens ansvar vad gäller reservatsbildning i förhål- lande till övriga aktörers insatser till skydd för den biologiska mångfalden i skogslandskapet. Sammanfattningsvis avser reservatsskyddet främst större naturskogsområden och sammansatta eko- system samt koncentrerade insatser mot större trakter med särskilda ekologiska skyddsvärden.
37
f y s i s k p l a n e r i n g o c h h u s h å l l n i n g m e d m a r k o c h v a t t e n s a m t b y g g n a d e rHushållning är allas ansvar
Hushållning innebär att utnyttja de areella och fysiska resurserna till det som de är bäst lämpa- de för och om möjligt för fler än ett ändamål. Vidare ska ämnen och mineraler, vatten, energi och andra resurser brukas effektivt och varsamt. Hushållning går också ut på att skydda goda produktionsförhållanden, att bevara natur- och kulturvärden samt att hålla belastningen på en nivå som de naturliga systemen klarar.
Genom samhällsbyggandet kan de naturliga systemens förmåga att ta hand om avfalls- produkter återskapas och förnyas. Detta gäller t.ex. näringsämnen i våtmarker. Samhällsbyg- gandet kan också berika miljön estetiskt och upplevelsemässigt genom samspelet mellan bebyggelsen och dess omgivningar. Drivkrafter för resursanvändningen är samhälls- och företagsekonomisk utveckling liksom våra lev- nadsvanor. Vi har alla ansvar för att användning- en av resurserna hålls på rimlig nivå.
Kommunernas översiktsplaner är viktiga för hushållningen
Ett viktigt instrument för god hushållning är miljöanpassad fysisk planering. Den fysiska pla- neringen har en tradition att långsiktigt arbeta med olika samhällsmål. Olika sektorsintressen måste samordnas och avvägningar göras mellan olika anspråk, för såväl bevarande som exploa- tering. Detta sker främst genom att arbeta nära
medborgarna och att koppla ihop den kommu- nala fysiska planeringen med annan strategisk och sektoriell planering. I en god fysisk plane- ring beaktas användningen av mark, vatten och den bebyggda miljön, liksom de ekologiska och samhälleliga aspekterna. Ett exempel är att lokalisera bebyggelse så att belastningen på vat- ten och luft minimeras. För närvarande har ca 190 kommuner aktuella översiktsplaner eller arbetar med att se över dem. Existerande styr- medel behöver granskas för att se om och hur de gynnar resurshushållning, och behovet av nya bör identifieras.
Samhällsförändringarna kräver planering
Det svenska samhället och landskapet genom- går ständiga förändringar. Det småskaliga jord- och skogsbruket har rationaliserats, det görs satsningar på förnybar energi med energiskogar och vindkraftverk, befolkningen flyttar från landsbygd till tätort, och rese- och transport- mönstren förändras. Dricksvattenförsörjningen och avfallshanteringen är växande samhälls- problem. Folkomflyttningen och tätortsutbred- ningen ställer nya krav på bebyggelse, arealer och infrastruktur. Med framsynt planering ökas förutsättningarna för att minska negativa följder av förändringarna samtidigt som möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen ökar.
50 200 100 150 250 2 4 6 1 000 km2 figur II.1 Markanvändningen 1995 och arealen bebyggd mark
Från 1960 till 1995 ökade andelen bebyggd mark med nära 35 %, eller 180 000 ha, varav drygt 1/3 på jord- bruksmark. Den genomsnittliga boendetätheten i tätorterna mins- kade samtidigt från drygt 30 till 22 invånare/ha (2 200 invånare/km2). jor dbruk s- sk ogsm ark beby g gd m ark myr ber g , fjäll va tten & ö vrig m ark (inkl. t or v täkt) m ark 1 000 km2 1995 1990 1985 1980 1975 1970 1965 1960