Kommunstyrelsen godkänner att det digitala deltagandet vid sammanträdet har skett i enlighet med riktlinjerna.
Kommunstyrelsen 15 november 2021 Ä 7 Riktlinjer bostadsförsörjning KS/2021:207
YTTRANDE om Riktlinjer bostadsförsörjning
Vi socialdemokrater vill ha en blandning av bostadsformer i Solna. Vi vill även ha olika
upplåtelseformer för bostäder i samma område. 90 procent av bostäderna som byggts i Solna det senaste decenniet har dock varit bostadsrätter. Att ha en sådan stor majoritet bostadsrätter utestänger många eftersom alla inte kan eller vill köpa en bostad. Det bidrar till att skapa ett segregerat Solna med osynliga barriärer av tydliga inkomstskillnader mellan stadsdelarna.
Den ensidiga byggnationen av bostadsrätter behöver förändras och för att uppnå en blandning av bostadsformer behöver hyresrätter premieras vid nybyggnationer. Vår vision är att hälften av alla bostäder i kommunen ska vara hyresrätter. Därtill behöver Bostadsstiftelsen Signalisten specifikt få bygga fler bostäder för att Solnas allmännytta ska växa i takt med att kommunen blir större. Vi socialdemokrater vill även reformera 2-årsregeln för modulbostäderna samt utveckla ett system som ger våldsutsatta förtur i bostadskön tillsammans med andra kommuner.
Det är viktigt att det finns riktlinjer för bostadsförsörjningen och dessa behöver vara formulerade tydligt. För att skapa ett sammanhållet och levande Solna behöver det byggas fler hyresrätter och av det skälet behöver det även tydligt anges hur många bostäder som planeras vara hyres-
respektive bostadsrätter. Riktlinjerna som presenterats är inte tillräckligt klargörande på den punkten.
Solna 15 november 2021
Peter Rangwe Socialdemokraterna
Bilaga 1 till KS/2021-11-15 § 167
.-:,a
~ • Socialdemokraterna
Solna den 15 november 2021 Kommunstyrelsen, Ärende 7 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026 – remissversion KS 2021:207
Yttrande
Solna stads riktlinjer för bostadsförsörjningen är i grunden i linje med Vänsterpartiets politik.
Målen för bostadsbyggandet som fastslås exempelvis i Översiktsplanen 2030 och RUFS 2050 har en inriktning som vi ställer oss bakom. Däremot ser vi att staden i praktiken inte lever upp till skrivningarna.
I förslaget till riktlinjer skrivs att ”kulturmiljöer ska beaktas och behandlas med respekt för Solnas historia” samtidigt som man under decennier har behandlat och fortsätter att
behandla Överjärva gård ytterst styvmoderligt. Man låter också flera Q-märkta byggnader stå och förfalla utan att vare sig fylla dessa med verksamhet eller renovera upp dem.
Vänsterpartiet vill se att kulturmiljöer och byggnader med kulturhistoriskt värde inte bara
”beaktas” utan tas om hand och kan komma till användning för Solnaborna. Därför vill vi även anställa en kommunantikvarie med uppdrag att ansvara för stadens kulturmiljöer.
Detsamma gäller bostadsbyggandet. Planeringsstrategierna är fullt rimliga på papper, men i praktiken byggs fortfarande för få större lägenheter och framförallt alldeles för få hyresrätter.
Mellan åren 2015 och 2019 var endast var åttonde lägenhet som byggdes i Solna en hyresrätt, vilket är en avsevärt lägre andel än i våra grannkommuner Sundbyberg och Stockholm. Mycket lite tyder på att detta är på väg att förändras, vilket gör att obalansen mellan hyresrätter och bostadsrätter kommer fortsätta att växa för varje år. Solna behöver arbeta mycket mer aktivt än idag för att ställa krav på byggherrarna att bygga fler hyresrätter, precis på samma sätt som man gör vad gäller kraven på sociala lägenheter och förskolor.
Behovet av mer blandade kvarter syns på flera håll i Solna. Framförallt Arenastaden och Solna Business Park behöver kompletteras med mer bostadsbebyggelse och Järvastaden har ett behov av fler hyresbostäder. Därtill finns också ett behov av varierade boendeformer, såsom exempelvis kollektivhus. Detta behöver planeras för i nybyggnation.
Vad gäller företagsklimatet upplever vi att det framförallt är kapitalstarka och stora företag som har möjlighet att etablera sig och växa i Solna. För små och mellanstora företagare är bristen på lokaler svår, i synnerhet för verksamhet som varken bedrivs primärt på kontor eller i butik. Vi ser ett behov av att arbeta mer proaktivt för att underlätta för småföretagare att kunna verka och växa inom Solnas gränser.
Slutligen vill vi i Vänsterpartiet att allt bostadsbyggande har klimatet i fokus. Det innebär bland annat att bygga kollektivtrafiknära, med hög grönytefaktor och i klimatsmarta material.
Sandra Lindström Vänsterpartiet
Bilaga 2 till KS/2021-11-15 § 167
Kommunstyrelsen i Solna 2021-11-15 Ärende 11 KS/2021:195. Yttrande över Region Stockholms kollektivtrafikplan 2050
Yttrande
Vi ställer oss bakom stadsledningsförvaltningens förslag till yttrande, men vill ytterligare betona vikten av att förstärka kollektivtrafikförsörjningen i Järvastaden. Järvastaden är ett av Solnas största utbyggnadsområden och kommer när stadsdelen är färdigställd att innehålla 6000 nya bostäder. Det är därför viktigt att bygga ut kollektivtrafiken i området. Det kan på sikt till exempel ske genom liknande lösning som finns i Järfälla med små förarlösa
anropsstyrda bussar. Frågan hör också ihop med det specifika förslaget i planen om utveckling av tvärgående expressbuss Danderyds sjukhus – Spånga, som ska försörja Nya Ulriksdal. Vi ställer oss positiva till denna lösning, men vill också påpeka att det bör ordnas en hållplats på Enköpingsvägen för boende i Järvastaden.
I stadsledningsförvaltningens förslag till yttrande pekas på vikten av att beakta möjligheterna att öppna sekundärentréer på redan befintliga tunnelbane- och pendeltågsstationer för att öka kollektivtrafikens tillgänglighet. Vid sidan om Västra skogen och Ulriksdal vill vi också lyfta fram tunnelbanestationen vid Solna strand, där möjligheten till en sekundärentré bör prövas.
Slutligen så står vi inför en troligen ganska stor kommande elektrifiering av busstrafiken inom Stockholmsregionen, särskilt de centrala delarna. Vi vill därför särskilt påpeka att om/när detta kommer innebära behov av anpassning av stadsmiljön, exempelvis snabbladdare vid viktiga bussterminaler, behöver den processen ske parallellt med övrig utveckling av trafiken.
Det är här viktigt med god framförhållning i tiden inklusive tidigt samarbete med kommunerna.
Pehr Granfalk (M)
Marianne Damström Gereben (L) Bernhard Huber (MP)
Anna Lasses (C) Samuel Klippfalk (KD)
Bilaga 3 till KS/2021-11-15 § 171
Kommunstyrelsen 15 november 2021 Ä 16 Initiativ trygghetsarbete Hagalund
KS/2021:207
YTTRANDE angående svar på initiativ trygghetsarbete Hagalund
Det är positivt att trygghetsarbetet i Hagalund nu ska prioriteras. Vi socialdemokrater har länge uppmärksammat behovet av att satsa på stadsdelen, något som styrande majoritet i Solna inte gjort de senaste decennierna. Tvärtom är Hagalund den stadsdel som fått erfara flest
nedläggningar och nedmonteringar. Ett nedbrunnet centrum som inte åtgärdats och skolnedläggningar är två exempel på detta. Nedläggningar får konsekvenser.
Insatserna i svaret på initiativet är generellt inte tillräckligt omfattande. Vi socialdemokrater har flera insatser som vi vill göra i Hagalund. Vi vill renovera och modernisera centrumet så att det blir ett trivsamt nav i stadsdelen samt bygga en ny skola med fritidsgård och idrottshall. Det skulle bli en mötesplats för föräldrar och elever som skapar framtidstro och sammanhållning – en av flera preventiva åtgärder mot att unga dras in i kriminalitet. Vi vill även rusta upp Bergmarkska villan och hyra ut den till föreningar. Det skapar liv och rörelse på platsen, vilket är
trygghetsskapande. Vi vill även satsa på att bygga bostäder för unga, skapa fler föreningslokaler och idrottsmöjligheter.
I svaret på initiativet saknas även utökade resurser till nämnderna. Utan ytterligare finansiering riskerar insatserna att inte kunna genomföras.
Solna 15 november 2021
Peter Rangwe Socialdemokraterna
Bilaga 4 till KS/2021-11-15 § 176
.-:,a
~ • Socialdemokraterna
Solna den 15 november 2021 Kommunstyrelsen, Ärende 16 Svar på initiativ om att ta fram ett åtgärdspaket för ett tryggare Hagalund KS 2021:192
Yttrande
Till att börja med vill vi säga att alla initiativ som handlar om att öka tryggheten i Hagalund givetvis är välkomna. Det görs redan mycket bra, såsom Platssamverkan Hagalund. I detta föreslagna arbete presenteras flera bra insatser, men mycket gör oss beklämda.
Det skrivs att det ska satsas mer på fritiden i området. Detta görs dock efter att två
fritidsgårdar har lagts ner de senaste åren och öppettiderna har försämrats på alla gårdar.
Den nya fritidsgården i Hagalund, Fabrik 38, har också haft svårigheter att nå ut till sin målgrupp och en bredare marknadsinsats behövs för att locka fler ungdomar dit. Att fritiden ska få ett uppsökande uppdrag är något vi har påpekat behovet av i många år. Vi har gång på gång lagt motioner (och interpellationer) om att anställa fritidsfältare med ett uppsökande och nattvandrande uppdrag, bland annat i Hagalund, men dessa initiativ har alltid avslagits av det blågröna styret. Att fritiden äntligen ska ges ett uppsökande uppdrag är efterlängtat, men eftersom det inte verkar som att någon ny personal anställs för detta blir det bara ytterligare ett ansvar som läggs på befintlig personal. Detta riskerar att göra insatsen till en punktinsats snarare än ett långsiktigt arbete, samt att det uppsökande uppdraget riskerar att komma i kläm när andra arbetsuppgifter också måste utföras.
Att Hagalundsungdomarna ska ha möjlighet till kostnadsfria aktiviteter och sysselsättningar på sin fritid är viktigt och värdefullt. Vänsterpartiet har i många år drivit på för att bygga en fotbollsplan i Hagalund för spontanidrott – ett förslag som har röstats ner av det blågröna styret. Det är glädjande om en spontanidrottsplats nu kan komma på plats bakom
Sunnanskolan. Att anordna fler aktiviteter i området är positivt, men samtidigt utestängs många ungdomar från redan befintliga aktiviteter inom idrottsrörelsen och kulturskolan på grund av alldeles för höga avgifter. Här har Vänsterpartiet föreslagit mängder av insatser för att skapa möjligheter för barn oavsett familjens ekonomiska situation att utöva idrott och kultur, men det blågröna styrets vilja lyser med sin frånvaro.
En upprustning av Hagalunds torg är fullt nödvändig, men fortfarande har inte centrum rustats upp efter branden. Ett helhetsgrepp skulle behöva tas för att göra området mycket mer attraktivt än idag.
Slutligen är det ytterst tråkigt att detta trygghetsarbete inte ska tillskjutas några extra resurser utan endast genomföras av förvaltningarna ”inom ramen för deras befintliga verksamheter”.
Trots att Solna bär ett enormt ansvar i det förebyggande arbetet för att förhindra att ungdomar hamnar i kriminalitet är styret inte beredd att lägga en enda extra krona på det.
Det gör att hela trygghetsarbetet löper stor risk att bli tomma ord.
Sandra Lindström Vänsterpartiet
Bilaga 5 till KS/2021-11-15 § 176