Grön upphandling driver på utvecklingen

Stat, landsting och kommuner köper varor och tjänster för cirka 400 miljarder kronor om året. Ofta sträcker sig inköpsavtal över lång tid. Det innebär att den offentliga sektorn är en betydande kund som kan sätta press på marknaden att utveckla miljöanpassade pro- dukter – förutsatt att det inte strider mot konkurrensreglerna. Varor och tjänster som är mindre miljöbelastande kan sänka energianvändningen, minska utsläppen av förorening- ar och stoppa cirkulationen av farliga ämnen i samhället. Ökad marknad för ekologiska livsmedel stöttar ekologisk produktion inom lantbruket.

Kommunförbundets efterfrågan på klorfritt papper som fick svenska papperstillverkare att börja avveckla klorgasblekning är ett tidigt exempel på en framgångsrik offentlig upp- handling med miljökrav. Även Statskontorets kravspecifikation för persondatorer när det gäller energianvändning och miljöfarliga ämnen har fått genomslag på marknaden.

Regeringen har tillsatt en delegation för att driva på grön upphandling inom offent- lig sektor. Delegationen har bl.a. tagit fram ett Internetbaserat verktyg som hjälp för att ställa miljökrav vid upphandling. Det är osäkert hur utbredd användningen är, men i dag uppskattas landets kommuner ställa någon form av miljökrav vid 60–80 % av sina inköp. Det juridiska läget för miljökrav i upphandlingar är dock oklart. Miljökrav kan vara ett konkurrenshinder på EU:s inre marknad och därmed strida mot lagstiftningen.

f r i s k lu f t, l e va n d e s j öa r o c h vat t e n d r ag , my l l r a n d e våtma r k e r , ba r a n at u r l i g f ö r s u r n i n g , g o d b e byg g d m i l j ö, sä k e r st r å l m i l j ö, b e g r ä n sa d k l i mat påve r ka n

Klimatmålet kräver att användningen av fossila bränslen minskar. Om uttaget av biobränslen (inhemska bränslen) ökar stort kan det komma i konflikt med annan användning av skogen.

kol, koks inhemska bränslen 1982 1988 1994 1998 1000 1400 PJ (1 PJ = 0,278 TWh) 200 1200 800 400 1600 figur 5.6 Energianvändning oljeprodukter

natur-, stads-, koks- och masugnsgas fjärrvärme elenergi totalt, PJ 600 1999 total upphandling

upphandling med miljöhänsyn

1997 1998 1999 2000 1500 2000 milj. kronor 1000 500 2500

figur _{5.7 Värdet av upphandlingen av varor} och tjänster inom Lanstinget Gävleborg samt andel där miljöhänsyn tas

Ökad volym varor ”med miljöhänsyn” kan inne- bära bättre hushållning med naturresurser och mindre belastning på miljön än om sådana varor inte väljs.

god hushållning med na

t

u

rresurserna

28

EU-kommissionen ser för närvarande över reglerna för offentlig upphandling och möjligheterna att ställa miljökrav, och kom i juli 2001 med ett tolkningsmeddelande om möjligheterna att ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Tolkningsmeddelandet öppnar t.ex. för att ställa miljökrav på vissa tillverkningsprocesser och att produkter uppfyller kriterier för miljömärken. Men det säger också att utvärderingskriterierna måste medföra en ekonomisk fördel för den upphandlande enheten, d.v.s. man kan inte ta hänsyn till samhällsekonomiska fördelar som att minska koldioxidutsläppen. Revidering av upphandlingsdirektivet pågår och väntas bli klar till årsskiftet 2001/2002.

Inom EU arbetas det också med en miljöorienterad produktpolitik (Integrated Product Policy). Den ska bl.a. stimulera efterfrågan på miljöanpassade produkter och främja miljöanpassad produktion.

m å l u ppf yllel s e

29

Utsläppen av koldioxid minskade kraftigt i Sverige under 1980-talet, främst beroende på energieffektivisering, strukturomvandling inom industrin och utbyggnad av kärnkraften. Under 1990-talet ökade användningen av fossila bränslen för transporter, medan den minskade för uppvärmning av våra bostäder. Sveriges utsläpp av koldioxid är dock bland de lägsta bland OECD-länderna räknat per invånare. Enligt Kyotoprotokollet ska EU minska utsläppen av växthusgaser med 8 % från 1990 års nivå till 2008–2012. Fördelningen av utsläpps- kvoterna inom EU innebär att Sverige får öka utsläppen med 4 %.

Naturvårdsverkets bedömning är att utsläppen i i-länderna av koldi- oxid behöver minska med 60 % från 1995 års nivå till 2050. På längre sikt måste minskningen bli 80–90 %. Klimatkommittén föreslog år 2000 att utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minska med 50 % 2000–2050. Det är viktigt att Sverige arbetar aktivt på internationell nivå inom både Klimatkonventionen och EU för att utsläppsmålen ska nås.

2. Frisk luft

Sverige har ratificerat FN:s konvention om att begränsa den långväga transporten av gränsöverskridande luftföroreningar. Som medlem i EU följer vi EG-direktiven. Ett direktiv, “Takdirektivet”, är just färdig- behandlat. Där åtar sig Sverige att minska de årliga utsläppen av bl.a. kväveoxider och kolväten till högst 148 000 respektive 241 000 ton till år 2010. Vi har också utarbetat normer för lägsta godtagbara miljökvali- tet för luft. Ett nytt ozondirektiv är under slutbehandling.

Avgörande för hur utsläppen av kväveoxider kan minska är åtgärder som rör transport och energi samt arbetsmaskiner. Troligen kan delmålet för kvävedioxid i huvudsak uppnås till 2010 till följd av att utsläppen från trafiken minskat genom effektivare katalysatorrening. Fortfarande kom- mer dock kväveoxider att påverka människors hälsan i lokala områden med höga halter, som i gatu- och vägmiljöer med stor trafikbelastning. Inte minst gäller detta för redan överkänsliga personer, t.ex. astmatiker.

Målet till år 2010 för partiklar som är mindre än 10 mikrometer (PM10) och för cancerframkallande ämnen kommer sannolikt att nås för halterna ovanför hustak. Men det nås inte nere i gatumiljön, som ju har stor betydel- se för människors exponering för dessa ämnen. I områden med starkt inslag av småskalig vedeldning kommer målet troligtvis inte att nås till 2010.

Till år 2020 bedöms målet för marknära ozon i Sverige ha nåtts vad gäller korrosion av material. Däremot är det troligt att de halter som ger effekter på grödor då fortfarande överskrids. Effekterna på männi- skans hälsa kommer att ha minskat väsentligt.

Halterna av svaveldioxid underskrider redan nu gällande miljökva- litetsnormer. På de flesta platser är halterna också lägre än det långsik- tiga mål som föreslås för skydd av kulturföremål och material, och som är ännu strängare.

3. Bara naturlig försurning

Nedfallet av försurande ämnen i Sverige har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Internationella överenskommelser om ytterligare minskning av utsläppen krävs. I december 1999 undertecknades “multiprotokollet” inom konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, och inom EU har ett direktiv om utsläppstak för luftföroreningar färdig- behandlats. Därigenom kan arealen skog och sjöar där den kritiska be- lastningen överskrids minska från 6,3 miljoner hektar 1990 till 1,4 mil- joner hektar 2010. Direktivet beräknas ge följande procentuella minsk- ning av nedfallet av försurande ämnen 1995–2010:

Naturlig återhämtning av skogsmarken i försurade områden underlättas av åtgärder i skogsbruket som motverkar ytterligare försurning.

Även om belastningen minskar betydligt kan återhämtningen från för- surningen i mark och vatten ta flera decennier. Vissa områden blir kanske aldrig helt återställda. I marksystemet tar återhämtningen lång tid. I ytvat- ten har den redan inletts. Av den fortfarande försurade andelen sjöyta kal- kas ca 90 %, och av den försurade sträckan rinnande vatten ca 15 %.

4. Giftfri miljö

Miljö- och hälsoriskerna hos många existerande kemiska ämnen är idag inte kända. Det är osäkert om halterna i miljön av vissa kända miljögifter har fortsatt att minska under de senaste åren. I några fall, t.ex. vissa flamskyddsmedel, har halterna ökat.

Måluppfyllelse