Grönområden har många olika funktioner som inte bara bidrar till människors välmående utan även till stöd vid extrema väderlekar med exempelvis dagvattenhantering. Studien tog hänsyn till de olika funktioner ett grönområde har att erbjuda, alla funktioner är inte direkt kopplade till människors välmående utan även till klimatet i stadsdelen. Grönområden som inte erbjuder någon aktivitet såsom bollplan, lekplats kan anses vara otrygga samt inte attraktiva då de har få besökare. Dessa
grönområden har en viktig samhällsfunktion och därför bör inte byggas bort utan omvandlas. Resultatet visade att de största tre grönområden i Sundbyberg har de högsta poängen i alla tre
kategorier. Detta beror på att dessa grönområden genom sin storlek rymmer mycket grönska samt även olika aktiviteter och sociala funktioner. Detta innebär inte att ett grönområde med stor areal kan alltid anses mest attraktiv, tvärtom har vi ett grönområde som är tomt på folk kan det området upplevas otryggt och oanvänt av människor. Därför anser jag att det är viktigt att bygga grönområden där människor får en funktion i grönskan. Där en plats skapas för människor att träffas, träna och utforska naturen vilket gör att grönområdet är mer levande och kan bidra till bättre hälsa.
Mindre grönområden till ytan som Tuvanparken och Tornparken är båda väldigt attraktiva
grönområden utifrån de sociala och aktiva kategorier däremot har dessa inte lika högt klimatvärde. Dessa grönområden är oerhört viktiga då de ligger i centrala och tätbebyggda delar av Sundbybergs stad och därför utgör de få grönytor i området och är en viktig del i den gröna infrastrukturen för stadsdelen.
De grönområden som har minst poäng och kan anses minst attraktiva är oftast enformiga och erbjuder inte lika många funktioner. Exempelvis är grönområdet Ekbacken endast ett stort skogsparti vilket ger positiva klimat funktioner då ytan inte är hårdgjord däremot har grönområdet få funktioner. Detta grönområde är nummer fyra till storlek men är inte alls lika attraktivt trots sin storlek. Det är därför viktigt att göra ytan tillgängligt och erbjuda flera olika funktioner som kan locka fler användare. Marabouparken ett grönområde med många sociala och gröna värden, detta grönområdet har många ytor där människor kan mötas men inte nödvändigtvis ett grönområde skapad för aktivitet. Detta grönområdet kan anses vara bra för möten mellan människor.
Fortsättningsvis finns Duvboparken, detta grönområde har många aktivitetsbaserade funktion framförallt för barn då grönområdet har en stor lekplats men även ett mindre utegym vilket gör grönområdet attraktiv för både barn och vuxna. Detta grönområdet kan bidra till att människor möts både barn och vuxna. Detta kan bidra till ett mer jämställt samhälle då människor från olika sociala grupper kan mötas på en neutral plats.
Grönområdets attraktivitet bedöms utifrån antalet faciliteter som erbjuds i grönområdet, vidare studie kan även ta fram enkäter för boende och undersöka efterfrågan på funktioner i grönområden. Att mäta hur attraktivt ett grönområde anses, är väldigt abstrakt då behovet och efterfrågan varierar mellan individer. En enkät skickad till boende i närområdet skulle kunna identifiera de behov som finns i området.
5.2 Klimat
Många studier visar hur grönområden och grönska bidrar till människor välmående, klimatet, mångfalden och ekosystemens, däremot finns det begränsad mängd verktyg för implementering av grönska i våra urbana miljöer. Forskningen har visat att vi behöver grönska men inte hur den ska byggas, utformas för att samspela med de kraven om fler bostäder och höga incitament i
fastighetsbranschen. Allt fler kommuner vill bygga mer hållbart men det ställs inga krav.
Grönytefaktor, ESTER och olika stads certifieringar är ett startskott för den nya utvecklingen, tyvärr så tror jag att dessa inte kommer bidra till en billigare byggprocess utan snarare tvärtom då de system kräver många konsulttimmar som i slutändan hamnar på konsumenten. Vilket resulterar i att de områden som kommer ha en hållbarare stadsplanering kommer även vara dyrare. Detta kan resultera i större segregation mellan olika stadsdelar.
Klimatet förändras och vädret blir mer extremt vilket utsätter våra samhällsfunktioner för högtryck. Detta gäller bland annat dagvattenhanteringen, värmeökning i städer och luftkvalitén, grönområden och växter hjälper våra funktioner och bidrar till en bättre miljö. Därför är det viktigt för kommuner och Sverige att bevara sina grönområden. Detta blir svårt då allt fler människor vill bosättas stadsnära, detta bidrar till alternativa lösningar på grön infrastruktur bestående av exempelvis gröna tak eller vertikal grön infrastruktur. Om denna struktur har samma effekt på samhällsfunktioner finns det inte mycket forskning kring då denna infrastruktur inte är väletablerad och har inte funnits i många år i större utsträckning. Enligt min studie kan större grönområden anses mer attraktiva då de innehåller
flera olika funktioner och därav kan det vara attraktivt och hållbart att bevara större grönområden i städerna.
5.3 Bostadspriser
Avståndet till de olika grönområden kan analyseras utifrån gångtid och gångavstånd, detta ger olika resultat. Resultatet av avstånd i tid till grönområden visar att två områden är väldigt lika. Dessa är område 1 och 2 se tabell 6 i resultatet. Sedan kan en likhet mellan område 2 och 3 identifierats då dessa två områden har samma antal grönområden inom 10 min. Område 4 avviker väsentligt från resterande och kommer diskuteras separat.
Bostadspriser skiljer sig mellan de olika områden vilket väcker frågan varför? Inga relationer mellan prissättning och avstånd till grönområden har identifierats i denna studie. Att en relation mellan bostadspriser och avstånd till grönområden är obefintlig kan inte antas då värdering av grön infrastruktur kan beror på utsikt och inte avstånd.
Vidare om en jämförelse görs för priser under år 2017 blir resultatet annorlunda, området har ett högre medel kvadratmeterpris, detta kan vara eftersom bostadsmarknaden nådde en topp. Året därefter har priset gått ner. Att priset gått ner kan bero på exempelvis att fastigheter övervärderas, marknaden mättats eller att nya amorteringskrav infört år 2018. Att prisförändringen varit så stor kan bero på mängd data samt efterfrågan och utbudet på marknaden de året. Däremot kan inget samband mellan prissänkningen och grönområdet göras.
Den här studien har inte hittat någon tydlig relation mellan prisutvecklingen och närhet till
grönområden detta kan bero på studiens begränsade område och antal grönområden. Studien har inte behandlat hur grönt ett bostadsrättsområde anses vara inom synhåll och eventuella intervjuer hos de boende har inte genomfört.
Fortsättningsvis kan resultatet visa att antal grönområden inom <10 min är den samma för område två och tre, grönområdets innehåll är jämförbart se tabell 6 i resultatet. Däremot skiljer sig medelvärdet av kvadratmeterpriset för de försäljningar som har använts i studien med 58 procent. Denna prisskillnad kan kopplas till två tydliga skillnader, avstånd till centrum och avstånd till vattnet, det finns även en skillnad mellan byggnadsåren område tre byggdes år 2006 och område två byggdes år 2009/2010 vilket kan ha påverkat standarden. Område två ligger i näraanslutning till vatten vilket i tidigare studier har visat stor prispåverkan. Därmed är det trovärdigt att framförallt närhet till vatten är orsaken
till stor prisskillnad.
Område 4 har uteslutits från studien då dessa områden inte har tillräckligt med data för att genomföra en analys.