Förbundsstyrelsens presidium uppdrog 2007-05-07 åt den sociala
styrgruppen att utreda förutsättningarna för ett gemensamt mottagande av ensamkommande, asylsökande barn. Bakgrunden är att kommunerna genom lagändring har fått ett ökat ansvar för att ta emot dessa barn samtidigt som antalet asylsökande ökat.
Förbundsstyrelsens presidium informerades 2007-08-27. Ett första förslag till hur ett samarbete kan etableras, inklusive tidplan, daterat 2007-08-27, skickades till förbundsstyrelsen den 30 augusti. Efter att den sociala styrgruppen behandlat ärendet 2007-09-05 har ett reviderat förslag tagits fram, daterat 2007-09-12.
Enligt tidplanen ska förslaget skickas ut på remiss till kommunstyrelserna i samtliga medlemskommuner den 18 september. Remissvaren ska vara GR tillhanda senast 2007-10-11. Den sociala styrgruppen behandlar inkomna remissvar 2007-10-16. Förbundsstyrelsen föreslås ta ställning till slutligt förslag från den sociala styrgruppen 2007-10-26.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att skicka ut förslaget daterat 2007-09-12 på remiss till samtliga medlemskommuner, samt
att omedelbart justera denna protokollsparagraf.
Göteborg 2007-09-13 Nils-Gunnar Ernstson
Dnr: 07-48.60 Tjänsteutlåtande 2007-09-12 Elvy Persson Till Förbundsstyrelsen
GR-kommunernas mottagande av
ensamkommande, asylsökande barn
Saken
I detta tjänsteutlåtande redovisas förutsättningar och förslag till hur
Göteborgsregionens medlemskommuner kan etablera ett samarbete för att ta emot ensamkommande, asylsökande barn.
Här redovisas också förslag till tidplan och förankrings- och beslutsordning.
Förslag
Ansvaret för att ta emot ensamkommande, asylsökande barn föreslås fördelas solidariskt mellan 11 kranskommuner inom Göteborgsregionen. Mölndal och Göteborg föreslås bli undantagna eftersom de redan har ett stort åtagande när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Särskilda motiv för detta redovisas på sidan 4 nedan.
Varje enskild kommun sluter avtal med Migrationsverket om ett visst antal platser utifrån kommunens storlek (invånarantal).
Samarbetet utgår ifrån att Förbundsstyrelsen efter samråd med
medlemskommunerna beslutar att rekommendera sina medlemskommuner att teckna avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande, asylsökande barn. Beräkningsgrund för avtalen föreslås vara
kommunstorlek (invånarantal).
Samråd med medlemskommunerna föreslås ske genom att samtliga Kommunstyrelser tillskrivs av Förbundsstyrelsen.
Förslag till tidplan för förankring och beslut
Sociala styrgruppen behandlar förslag till gemensamt mottagande av ensamkommande, asylsökande barn, förslag till ansvarsfördelning och lägger fast en preliminär tidplan för förankringsfasen – 5 september. Förbundsstyrelsens presidium informeras om Sociala styrgruppens´ presidium förslag – 27 augusti.
Förbundsstyrelsen beslutar att skicka ut Sociala styrgruppens förslag på remiss till Kommunstyrelserna i samtliga medlemskommuner – 14
september. Detta kan göras under förutsättning att Sociala styrgruppen enas
om ett förslag.
Sociala styrgruppen tar upp frågan på nytt vid sammanträde den 16
oktober, efter sammanvägning av inkomna remissvar.
Förbundsstyrelsen behandlar förslaget från den Sociala styrgruppen – 26
oktober. Bakgrund
Kommunerna har genom lagändring fått ett ökat ansvar för att ta emot de ensamkommande, asylsökande barnen. Samtidigt har antalet asylsökande, både vuxna och barn, ökat markant främst till följd av de stora
motsättningarna i Irak.
Göteborgsregionens kommunalförbund har därför tagit initiativ till att utreda förutsättningarna för ett gemensamt mottagande av ensamkommande, asylsökande barn.
Aktuellt beslutsläge
Den Sociala styrgruppen har fått i uppdrag från Förbundsstyrelsens presidium att utreda förutsättningarna för gemensamt mottagande av ensamkommande, asylsökande barn.
Uppdraget innefattar även att ta fram förslag till överenskommelse mellan Göteborgsregionens medlemskommuner.
Tre av medlemskommunerna har fattat formella beslut (KS) om mottagande – Kungsbacka, Öckerö och Lerums kommuner.
Kungsbacka kommun har i sitt beslut också hemställt till
Göteborgsregionens kommunalförbund att ta initiativ till ett professionellt samordnat mottagande av ensamma flyktingbarn och som finansieras av kommunerna gemensamt.
Beredning av ärendet
GR har formerat en referensgrupp med representanter från
medlemskommunerna (Göteborg, Mölndal och Lilla Edet), Västra Götalandsregionen (barn- och ungdomspsykiatri) och det kommunägda vårdbolaget Gryning Vård AB
Företrädare för Migrationsverket adjungeras till gruppen vid behov. En särskild utredare har engagerats för uppdraget.
Tjänstemän från medlemskommunerna kommer att bjudas samman för information och diskussion om formerna för det föreslagna konkreta samarbetet rörande boende, skolgång m.m.
Utgångspunkter och principer för ett gemensamt mottagande inom Göteborgsregionens kommuner – steg 1
Ekonomi
De ekonomiska villkoren för flyktingmottagandet är författningsreglerade och ger ett mycket begränsat lokalt förhandlingsutrymme. Ersättningen är till största delen reglerat genom schablon-belopp.
De ekonomiska villkoren har förbättrats genom Riksdagsbeslut fr.o.m. 1 juli 2007, men bedömningen kvarstår att det är osäkert om det ger kommunerna full kostnadstäckning.
För att få del av det tillfälligt förhöjda engångsbeloppet på 500 000 kronor förutsätts att avtal tecknas med Migrationsverket under 2007, med en miniminivå på 3 platser eller 5 barn/kommun.
Hur många platser?
En viktig utgångspunkt är att Göteborgsregionens medlemskommuner har goda förutsättningar att göra ett gemensamt åtagande när det gäller att bereda plats för ensamkommande, asylsökande barn. Det finns redan ett väletablerat samarbete när det gäller skola, arbetsmarknad etc. Kompetens och kunnande kan tas tillvara och utvecklas i samverkan.
I flera andra sammanhang brukar ansvaret fördelas utifrån
kommunstorlek/invånarantal. Därför föreslås denna fördelningsmodell också här.
Samarbetet bör utgå ifrån ett visst givet antal platser, som sätts i relation till både hur många ensamkommande barn det finns och till hur stor andel av Sveriges befolkning som finns inom Göteborgsregionen.
Det finns idag ca 300 barn i de fyra ankomstkommunerna i Sverige - Mölndal, Malmö, Solna och Sigtuna, som väntar på att få komma till en mottagningskommun.
Sedan årsskiftet och fram till den 23 juli 2007 hade 664 ensamkommande barn och ungdomar ansökt om asyl i Sverige. De flesta kommer från Irak. Utifrån hur situationen har utvecklat sig fram till idag, med 664 barn och ungdomar som kommit till Sverige och 300 barn och ungdomar (varav 45 i Mölndal), som väntar på att få komma till en kommun som kan ta emot dem, föreslås Göteborgsregionens kommuner erbjuda 30 platser. Resonemanget om andelen platser, d v s Göteborgsregionens åtagande, baseras på att vår region utgör 10 % av Sveriges befolkning.
Dessa 30 platser föreslås fördelas solidariskt utifrån de 11 kranskommunernas invånarantal. Detta utgör inget hinder för att medlemskommuner kan teckna avtal om ett större antal platser. En strikt tillämpning utifrån invånarantal innebär att flera kommuner kommer under brytpunkten om 3 platser (5 barn), som gör att de inte
kvalificerar sig för den årliga ersättningen om 500 000 kronor och den extra engångsersättningen under 2007 på ytterligare 500 000 kronor.
Eftersom behovet varierar över tid bör antalet platser kunna justeras utifrån hur flyktingströmmen utvecklas. Förslagsvis skulle behovet av antal platser kunna stämmas av en gång per år. De samverkande medlemskommunerna kan göra denna avstämning gemensamt på initiativ av den Sociala
styrgruppen.
De berörda kommunerna tecknar var och en separata avtal om ett visst antal platser, som ställs till Migrationsverkets förfogande. Det normala är att kommunen tecknar avtal för ett år i taget med Migrationsverket.
I avtalen med Migrationsverket föreslås kommunerna i första hand ta emot barn som finns i ankomstkommunen Mölndal. Migrationsverket har vid en underhandskontakt uppgett att detta är möjligt.
Det finns särskilda motiv för att undanta Göteborg och Mölndal. De kan i korthet beskrivas på följande sätt;
Göteborg – 2007-06-30 hade Göteborgs stad ansvar för 70
ensamkommande barn, 30 asylsökande och 39 med uppehållstillstånd. En markant ökning har noterats fr.o.m. andra halvåret 2006. De asylsökande ensamkommande barn som anvisas till Göteborg är samtliga så kallade EBO-barn. Med EBO avses att flyktingarna själva väljer att komma till kommunen utifrån att de bor i eget ordnat boende genom släktingar eller anhöriga. 80 – 90 % av barnen/ungdomarna bedöms få uppehållstillstånd.
Mölndal – I Mölndal finns idag 44 ensamkommande barn under
asylprocess. Av de ensamkommande barnen har 21 hunnit få permanent uppehållstillstånd under 2007 och blir alltså på så sätt ett långvarigt ansvar för Mölndals stad.
Det fortsatta samarbetet – steg 2
Om medlemskommunerna bestämmer sig för att ta emot ensamkommande, asylsökande barn föreslås, i ett nästa steg, medlemskommunerna organisera sitt samarbete sinsemellan på ett effektivt sätt, så att kompetens och
kommunstorlek inte påverkar kvalitet och kontinuitet i mottagandet.
Erfarenheter från andra kommuner visar att det behövs både boende i grupp (HVB), stödboende i grupp och familjehem. Gryning Vård AB har
kompetens inom området och har knutits till referensgruppen. När det gäller skolgång har Mölndals stad i egenskap av s.k.
ankomstkommun fått gedigen erfarenhet och inom hälso- och sjukvården finns det upparbetad logistik.
Att få tillgång till barn- o ungdomspsykiatrins specialistkompetens kan behövas för barn med traumatiska upplevelser.
Särskilt Göteborg, Mölndal och Lilla Edets kommuner har en särskild erfarenhet av att ta emot ensamkommande barn. Dessa kommuner kommer att medverka till att kompetens och kunnande kan överföras till övriga medlemskommuner.
GR bjuder in till informations- och dialogmöten med medlemskommunerna för att forma det konkreta samarbetet.
Till dessa möten bjuds övriga intressenter in, t ex Gryning Vård AB, barn- o ungdomspsykiatri och Migrationsverket.
Kontakt med Länsstyrelsen bör etableras i deras nya roll efter att Integrationsverket har lagts ner.
Utgångspunkten är att samarbetet ska gynna både omhändertagandet under asylprocessen och tiden efter det att barnet/ungdomen beviljats asyl och fått permanent uppehållstillstånd.
När principerna för mottagandet är klarlagda finns det ett antal sakområden som ska redas ut. Det kan bli aktuellt att lösa det mellankommunala
samarbetet genom särskilda överenskommelser och/eller avtal av
civilrättslig karaktär. Det kan också gälla ev. samarbete kring skolgången mellan närliggande kommuner.
Göteborg 2007-09-12 Gustav Höjer /Elvy Persson Dnr: 07-146.010 Styrelseärende 14 september 2007 Till Förbundsstyrelsen