Dnr: 05-242.26 Styrelseärende 2007-09-14 Till Förbundsstyrelsen
K2020 – målbild för kollektivtrafiken i
Göteborgsregionen
Förbundsstyrelsen satte med sitt beslut 2006-05-16 avseende ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” en tydlig riktning för det gemensamma arbetet med att utveckla
Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa– en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Bland de mål och strategier som redovisas i nyss nämnda dokument är kollektivtrafikprojektet K2020 särskilt angivet. Det framhålls att ”med en ökande befolkning och en fortsatt regionförstoring ökar resandebehovet och därmed trycket på
regionens transportinfrastruktur och miljö.” Vidare sägs att ”utan kraftfulla åtgärder kan den önskade tillväxten komma att hämmas. Det behövs därför betydande strategiska investeringar i transportinfrastrukturen och i
kollektivtrafiksystemen”. Andelen kollektivtrafikresor av den totala andelen resor ska, enligt angivet mål, uppgå till 40 % år 2025.
En rapport ”K2020 – framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet, förslag till målbild, diskussionsunderlag” daterad juni 2005, remissbehandlades under vintern och våren 2006. Förbundsstyrelsen beslöt härefter 2006-05-16 att ställa sig bakom den huvudsakliga inriktningen av projektet med
uppmaningen att det fortsatta arbetet bedrivs med hänsyn till de synpunkter som kommit fram under samrådet.
Förbundsdirektören fick vid samma tidpunkt uppdraget att förankra med berörda parter att GR är projektägare med förbundsstyrelsen som styrgrupp för projektet och att i övrigt finna lämpliga arbets- och samverkansformer för det fortsatta arbetet. Av beslutet framgick även att arbetet fortlöpande ska rapporteras till förbundsstyrelsen.
Vid förbundsstyrelsens möte 2006-12-11 informerades om att en överenskommelse tecknats mellan berörda parter och att arbetet med
målbild i maj 2007. Härefter har ett förslag till reviderad målbild presenterats för förbundsstyrelsen 2007-05-22 varvid förbundsstyrelsen beslöt att uppdra åt kansliet att bearbeta förslaget med stöd av den vid mötet förda diskussionen och att bearbetningen skulle utföras så att
förbundsstyrelsen kan godkänna ett förslag till målbild den 14 september 2007. Vidare beslöt förbundsstyrelsen att uppdra åt kansliet att samtidigt påbörja arbetet med ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen, samt att arbetet med kollektivtrafikprogrammet ska rapporteras till
förbundsstyrelsen på samma sätt som arbetet med det nu upprättade förslaget till målbild.
Förslaget har härefter presenterats vid ett seminarium 2007-06-13 med medverkan från politiker och tjänstemän från GRs medlemskommuner, samt tjänstemän från övriga i projektet medverkande organisationer. Vare sig vid förbundsstyrelsens möte, vid seminariet eller under tiden därefter har framkommit några synpunkter som har föranlett någon förändring av
förslaget till reviderad målbild. Vissa redaktionella förändringar har utförts och förslaget har daterats september 2007.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till reviderad målbild, daterad september 2007, att lägga till grund för fortsatt arbete med kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen,
att uppdra åt kansliet att, parallellt med det fortsatta arbetet, informera medlemskommunerna och andra berörda parter om innehållet i målbilden.
Göteborg 2007-08-20 Bo Aronsson
Dnr: 05-242.26 Styrelseärende 2007-09-14 Till
Förbundsstyrelsen
K2020 – steg 1 – att säkerställa pålitlighet,
komfort och standard
En målbild för kollektivtrafiken i Göteborgsregionen (K2020, delrapport 4, september 2007) har upprättats. I rapporten redovisas att utbyggnaden av kollektivtrafiken måste ske etappvis på ett logiskt och effektivt sätt. Som ett första och grundläggande steg betonas att kollektivtrafiken måste upplevas som pålitlig, bekväm och säker. Vidare framhålls att förnyelse av fordon, underhåll mm är viktiga åtgärder för att säkerställa en för resenärerna godtagbar kvalitet.
Dagens problem i kollektivtrafiken har bidragit till att förtroendet för dess möjligheter att tillgodose resandebehovet har skadats. Den faktiska utvecklingen reducerar trovärdigheten för K2020 som projekt och därmed tenderar arbetet med att fullfölja projektet att försvåras.
Västtrafik och Trafikkontoret i Göteborg arbetar var för sig och tillsammans med olika projekt för att säkerställa kvaliteten i trafiken. För att kunna ta det grundläggande steg som målbilden redovisar krävs att detta arbete är
framgångsrikt. Vidare krävs att även övriga parter tar sitt fulla ansvar. Då projektets genomförande kan komma att försvåras bör förbundsstyrelsen, i egenskap av projektägare i K2020, uppmana berörda parter att i samverkan och med kraft agera.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att uppmana berörda parter (Västtrafik, Banverket, Vägverket, Göteborgs stad m fl) att i samverkan och med kraft agera för att säkerställa pålitlighet, komfort och standard i dagens kollektivtrafik
Göteborg 2007-08-27 Bo Aronsson
Dnr: 04-64.19 Styrelseärende 14 september 2007
Till Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över Hållbar
samhällsorganisation med utvecklingskraft –
Ansvarskommitténs slutbetänkande (SOU 2007:10)
Ansvarskommitténs betänkande ”Hållbar samhällsorganisation med
utvecklingskraft” (SOU 2007:10) redovisades för regeringen 2007-02-27 och sändes därefter på remiss till mer än 500 instanser. GR är ingen remissinstans men har ändå valt att yttra sig över remissen. Remissvaren ska vara regeringen tillhanda 2007-09-21.
Ett förslag till yttrande, daterat 2007-08-27, har tagits fram av GR i
samarbete med en arbetsgrupp med kommunrepresentanter. GR ställer sig i huvudsak positiv till Ansvarskommitténs förslag som bl.a. innebär en bättre struktur och organisering av den statliga styrningen samt en ny regional indelning i Sverige. GR lämnar dessutom synpunkter och fördjupande kommentarer på några punkter i betänkandet.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande över Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft – Ansvarskommitténs slutbetänkande (SOU 2007:10), daterat 2007-08-27.
Göteborg 27 augusti 2007 Nils-Gunnar Ernstsson
/Bo Aronsson, Gustav Höjer, Gunnel Rydberg samt arbetsgrupp med kommunrepresentanter
Dnr: 04-64.19 Styrelseärende 2007-09-14
Förslag till yttrande över Hållbar
samhällsorganisation med utvecklingskraft –
Ansvarskommitténs slutbetänkande (SOU
2007:10)
Bakgrund - betänkandets huvuddrag
Ansvarskommitténs uppdrag har bestått i att analysera dagens samhällsorganisation samt bedöma om det krävs förändringar av
uppgiftsfördelning och struktur för att klara de utmaningar som de offentliga verksamheterna i framtiden kommer att ställas inför. Kommittén har
identifierat fyra förutsättningar för att hantera dessa utmaningar: • utvecklingskraft (förmåga till utveckling och förnyelse) • ökat medskapande
• helhetssyn och minskad sektorisering, samt
• ökad tydlighet i ansvars- och uppgiftsfördelningen.
Kommittén har också identifierat sex principer för ansvarsfördelning i samhällsorganisationen:
• demokrati och legitimitet • finansiering
• rättssäkerhet • likvärdighet
• hushållning och effektivitet, samt • lägsta effektiva nivå.
Kommittén framhåller att man ägnat särskild uppmärksamhet åt vikten av ett medborgarperspektiv och behovet av likvärdighet.
I betänkandet framhålls att en tydlig rollfördelning i samhällsorganisationen och ett väl fungerande samspel mellan staten och kommunsektorn är
centrala förutsättningar för såväl uthållig tillväxt som en utvecklad välfärd i framtiden. Vidare betonas att sektoriseringen inom staten behöver
balanseras för att möjliggöra nya lösningar som sträcker sig över dagens verksamhetsmässiga gränser.
Grunddragen i reformförslaget sammanfattas som:
• En utvecklad statlig styrning av kommunerna; bl.a. en ökad tyngdpunkt på normering, en förbättrad nationell
informationsförsörjning och en formaliserad dialog – samråd – mellan staten och kommunsektorn
• En mer samordnad stat; bl.a. ett utvecklat samspel mellan regeringskansli, länsstyrelser och sektorsmyndigheter samt en förnyad roll för länsstyrelserna
• Direktvalda regionkommuner med ansvar för regional utveckling och för hälso- och sjukvård; bl.a. för att ge förutsättningar att mobiliseras regionens utvecklingsresurser och företräda regionen gentemot omvärlden
• En likvärdig hälso- och sjukvård; bl a genom att styrningen från statliga myndigheter samordnas och regionala kunskapscentra inrättas.
• En gemensam geografi på regional nivå; länen och de nya regionkommunerna föreslås omfatta samma geografiska område och en bättre samordnad stat föreslås få en enhetlig geografi • De små kommunerna; där det bl a framhålls att staten bör kunna
medverka mer aktivt när kommunerna vill gå samman och även underlätta för kommuner som önskar samverka med andra kommuner
Vår syn på betänkandets huvuddrag
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) anser att
medborgarperspektivet är en avgörande utgångspunkt när ansvar ska fördelas. Utveckling av och förändringar i samhällsorganisationen måste utgå från medborgarnas livsmönster och behov på såväl kort som lång sikt. Vi stödjer Ansvarskommitténs förslag i allt väsentligt. Vi ser mycket positivt på förslagen att verka för en tydligare ansvarsfördelning, minskad sektorisering och ökad samordning mellan statliga myndigheter.
Den framtida läns- och regionindelningen bör, som kommittén framhåller, så långt möjligt baseras på sammanhållna arbetsmarknadsregioner. Vi instämmer i att det finns motiv för att begränsa antalet län och
regionkommunerna, i likhet med Västra Götalandsregionen, bildas på frivillighetens grund. Vi ställer oss bakom principen med direktvalda
regionkommuner. Vi har goda erfarenheter av försöksverksamheten i Västra Götaland varför den bör permanentas.
Vi vill ur ett kommunalt perspektiv betona betydelsen av att staten i sitt agerande inom sig är koordinerad och samspelt. En tydlig statlig
samordning är nödvändig inte minst på regional nivå, varför länsstyrelsernas samordnande roll bör stärkas. Arbetet med att reformera den statliga sektorn bör påskyndas i syfte att kunna genomföras inför den kommande
mandatperioden 2010.
Vi ställer oss även bakom tanken om att utvecklingskraft och ökat medskapande bör genomsyra det fortsatta arbetet, såväl när det gäller enskilda individers och gruppers medverkan i de offentliga verksamheterna som medborgarnas roller i den offentliga verksamheten i en vidare
bemärkelse.
Vi vill betona att ett stärkt kommunalt självstyre är väsentligt. Staten bör ha förtroende för att kommunerna av egen kraft klarar att tillämpa lagar och förordningar. Likvärdighet inom de områden kommunerna har ansvar för får inte innebära likformighet utan måste ge utrymme för anpassningar utifrån lokala förutsättningar.
Våra kommentarer kring några av förslagen
Den statliga styrningen av kommunsektorn
Normering och kunskapsstyrning för likvärdighet och utveckling
Kommittén menar att relationer mellan staten och den kommunala sektorn uppvisar brister i tillit och dialog. Statens styrning av kommuner och landsting anses sektoriserad, dåligt samordnad och oprioriterad. En mångfald av styrmedel och styrsignaler skapar ofta en ryckighet och en otydlighet. För att lösa dessa strukturella problem föreslås att statens kunskapsstyrning av region- och primärkommuner ska öka. Med detta som grund föreslår kommittén att den statliga styrningen renodlas mot
normering, dvs. att styrformerna i första hand utvecklas inom ramen för lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter.
Vi anser det värdefullt att Ansvarskommittén lyfter diskussionen om normering och kunskapsstyrning i politiken. Vi stöder en sådan inriktning och noterar att innehållet i betänkandet kan ses som en utveckling från
detaljstyrning till kunskaps- och målstyrning. Målstyrning är önskvärt i ett medborgarperspektiv men svårt att genomföra i praktiken.
Vi vill också betona att statens styrning mot normering inte får inkräkta på grundläggande kommunal självstyrelse. Likvärdigheten får inte drivas så långt att den kommunala kreativiteten stryps.
En fastlagd ordning för samråd mellan staten och kommunerna
Kommittén föreslår att regeringen ska utforma en ordning för regelbundet återkommande samråd mellan staten och den kommunala sektorn. Samrådet ska behandla principiellt viktiga frågor som rör relationen mellan stat och kommun, kommunernas ekonomi och finansiering samt kommunal lagstiftning. Dessutom föreslås att samrådet mellan staten och den
kommunala sektorn ska regleras i förordning. Vi ansluter oss här till den del i det särskilda yttrandet från sakkunniga Björn Sundström och Åsa Ehinger Berling där de framhåller att samråd mellan staten och kommunsektorn bör regleras i lag.
Vi menar samtidigt att primärkommunernas samråd inte bara med staten utan också med regionkommunerna kan utvecklas mer. De framtida
regionkommunerna kommer att omfatta flera arbetsmarknadsregioner vilket kräver samverkansformer för ”delregionerna”. Erfarenheterna från
Västsverige visar att kommunalförbunden har en viktig roll i att föra kommunernas dialog med regionkommunen.
Enligt förslaget ska samrådet behandla såväl kommunernas ekonomi och finansiering som lagstiftning som avser kommunerna.
Finansieringsprincipen innebär att kommuner och landsting ska kompenseras för statligt beslutade åtgärder som direkt tar sikte på den kommunala verksamheten. Principen gäller bindande beslut fattade av riksdag, regering eller myndighet för en verksamhet. Kommittén anser att det är lämpligt att införa rutiner för tillämpning av principen i förhållande till myndighetsföreskrifter som påverkar kommuner. Vi stöder detta förslag. I detta sammanhang bör man ytterligare studera idén att förhandspröva de ekonomiska konsekvenserna av nya lagar och förordningar på liknande sätt som då Lagrådet juridiskt granskar lagförslag. Det skulle medföra att nya lagar och förordningar åtföljs av beslut om justerade finansiella villkor som motsvarar de ekonomiska konsekvenserna.
Hälso- och sjukvård, kommunal tillsyn inom socialtjänst samt missbruksvård och institutioner
Kommittén noterar att Sverige utvecklat en modell för första linjens sjukvård som delvis avviker från våra grannländers. Den svenska
primärvården bygger på ett utvecklat teamarbete, där förutom läkare och sjuksköterskor även andra yrkesutövare deltar. I primärvården kan till exempel finnas kuratorer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och psykologer. Kommittén bedömer att ett utvecklat teamarbete blir allt viktigare, som förutsättning för god kvalitet och effektivitet inom hälso- och sjukvården. Vi delar kommitténs uppfattning samt instämmer i att det är viktigt att bygga ut primärvården och utveckla närsjukvården.
Inom den nära vården finns det flera patientgrupper som är beroende av både primärkommunernas och regionkommunernas insatser samt att dessa är samordnade. Det gäller viktiga grupper som barn- och ungdomar, äldre med sammansatta vårdbehov, patienter med kroniska sjukdomar samt personer med psykisk ohälsa, sjukdom, funktionshinder eller missbruk. Trots lagar och anvisningar som reglerar ansvar och uppgifter för respektive huvudman kvarstår för dessa grupper gråzoner när det gäller var gränser ska dras och vem som ska ha ansvar för vad. I anslutning till detta vill vi här kommentera:
• Kommittén föreslår att Socialstyrelsen får i uppdrag att samordna arbetet med kunskapsutveckling och kunskapsförmedling på
nationell nivå samt att regionala kunskapscentra ska skapas inom de nybildade regionkommunerna. Vi stöder detta förslag men vill också göra en markering: Eftersom primärkommunerna och regionkommunen har flera gemensamma patientgrupper bör båda parter vara engagerade i skapandet av gemensamma regionala kunskapscentra. Vi vill här upplysa om att det idag finns ett 40-tal FoU-verksamheter i landet som landsting och primärkommun driver gemensamt.
• Vi delar kommitténs förslag rörande en ny patientlag som innebär att patient, närstående och personal lättare kan få en bättre överblick av de mest grundläggande patienträttsliga bestämmelserna. Dessa finns idag utspridda över ett stort antal lagar.
• Kommittén bedömer att det finns skäl att flytta tillsynen över hälso- och sjukvården från Socialstyrelsen. En regional samordning bör ske liksom en samordning med tillsynen över socialtjänsten. Vi delar kommitténs bedömning. Om Socialstyrelsen får ett vidgat uppdrag när det gäller kunskapsstyrningen bör inte samma myndighet svara för tillsynen. Det är också utmärkt om tillsynen kan samordnas så att samma myndighet överblickar både
svagheter som finns inom vårdkedjan mellan kommunernas och landstingets insatser.
Ovan kommenterande punkter har huvudsakligen bäring på relationen regionkommun och primärkommun. Vi vill här också lyfta fram det
primärkommunala samarbetet inom socialtjänsten som växer och sannolikt kommer att få allt större betydelse för medborgarna. Här bör regelverket ses över för att underlätta ett samarbete över kommungränserna. Det gäller såväl möjligheten att bedriva myndighetsutövning över kommungränser som möjligheten för en kommun att bedriva verksamhet i en annan kommun.
Kommunal tillsyn på miljöområdet
Kommittén föreslår att staten övertar ansvaret för kommunernas
tillsynsuppgifter, men att detta skall ske efter särskild prövning av område efter område. Motivet är att det för vissa områden kan finnas skäl till ett fortsatt kommunalt huvudmannaskap. Kommittén föreslår dessutom att det ska vara möjligt att överlåta tillsyn till en enskild kommun, dvs. att även om staten är huvudman för tillsynen kan utförandet överlåtas till en kommun. Här nämns att tillsynsobjekt av lokal karaktär kan överlåtas efter att den enskilda kommunen bedömts ha förutsättningar för att klara tillsynen.
Vi ser det som positivt att kommittén söker lösningar som syftar till att tillsynen ska ske på ett likvärdigt, rättssäkert och förutsebart sätt oavsett var i landet det är och vem som bedriver tillsynen. Det förutsätter både kompetens och självständighet. Det är samtidigt positivt att förslaget öppnar för en möjlighet att överlåta tillsyn till kommunerna, om dessa kan visa att det finns kapacitet och förmåga att klara uppgiften.
Vi vill framhålla att kommunernas ansvar för hållbar utveckling inte får
försummas. Vi ställer oss därför bakom det särskilda yttrandet från sakkunniga Björn Sundström och Åsa Ehinger Berling. Den kompetens som kommunerna upprätthåller genom miljötillsynen är en av grundförutsättningarna för
kommunens uppgifter inom plan- och byggområdet. Utan denna kompetens finns det en risk för att den lokalt förankrade samhällsplaneringen begränsas och därmed det kommunala planmonopolet i praktiken urholkas. En kommunal miljötillsyn kan däremot leda till ett bra resursutnyttjande och ett betydande bidrag till en kvalitetssäkring av samhällets utveckling.
Vi vill framhålla betydelsen av att tillsynsbegreppet inte snävas in såsom föreslagits i tillsynsutredningens förslag (SOU 2004:100). Även information och rådgivning måste ingå i tillsynen och därmed myndighetsutövningen.
Vi menar att förslaget tydligare ska uttrycka att det ska vara möjligt för en kommun, som vill och bevisligen har kompetens, att överta den tillsyn som är lämplig att utföra på lokal nivå. Kommitténs förslag om statlig styrning genom normering, om inrättande av en tillsynsdelegation inom länsstyrelsen samt om prövning av överlåtelse och möjlighet att återta tillsynen bedöms vara fullt tillräckliga styrmedel för att en kommun i stort sett ska kunna bedriva den tillsyn som utförs inom dagens system.
Det är viktigt att kommunerna får möjlighet att organisera sig på olika sätt, beroende på resurser och kompetens. Olika kommuner kan ha olika lösningar och ett ökat samarbete över kommungränser kan också bidra till en god tillsyn. I Västra Götaland finns sedan flera år ett erfarenhetsutbyte i fråga om
miljötillsynen - Miljösamverkan Västra Götaland. Det bedrivs i samverkan mellan länsstyrelsen, regionen (landstinget) och de fyra kommunalförbunden. Det är ett bra exempel på att det går att bedriva en lokal tillsyn med de värden det medför av lokal förankring och effektivt resursutnyttjande, samtidigt som man kan klara en likartad bedömning respektive tillsynsnivå i samtliga kommuner i länet.
Ny regional geografi och regionkommuner med ansvar för regional utveckling
Funktionella regioner och kommunal samverkan
Vi stöder betänkandets förslag till en ny regional samhällsorganisation som utgör en sammanhållen helhet och som bygger på en ny läns- och
regionkommunindelning. Vi vill betona att det viktigaste kriteriet för en sådan indelning är att arbetsmarknadsregionerna, såsom de på sikt kan förväntas utvecklas, så långt möjligt utgör byggstenar. Det är också viktigt att de statliga organisationerna i sina regionala indelningar anpassar sig efter en sådan struktur.
Vi har redan inledningsvis betonat, att vi ser bildandet av Västra
Götalandsregionen som en lämplig förebild för de processer som bör föregå tillkomsten av kommande regionkommuner. En process med lokalt och regionalt inflytande och med enade politiska krafter kan skapa den långsiktigt hållbara samhällsorganisation som samtliga parter bör eftersträva.
En arbetsmarknadsregion utgör en naturlig och tydlig bas för kommunal samverkan av den typ vi bedriver inom GR. Regionkommuner av den storlek som skisseras i betänkandet kommer sannolikt, även i ett längre perspektiv, att omfatta fler än en lokal arbetsmarknadsregion. Vi har goda erfarenheter från hur samspelet primärkommun - region (Västra
Götalandsregionen, VGR) har utvecklats under de senaste åren. En förutsättning för detta har varit bildandet av de fyra kommunala
samverkansorgan som numera finns i länet. Frågor som regional utveckling, infrastruktur och kollektivtrafik m.m. kan belysas och diskuteras i
gemensamma processer samt med stöd av den gemensamma visionen för territoriet Västra Götaland - Vision Västra Götaland – Det goda livet. Vi stödjer förslaget om direktvalda regionkommuner, på frivillighetens grund. Vi vill dock samtidigt betona betydelsen av att de nya
regionkommunerna i sina roller inte skär av primärkommunernas möjligheter att agera eller i övrigt genom sitt arbete försvagar det kommunala självstyret. Regionkommunerna ska inte – som det noteras i betänkandet – konstitutionellt eller i något annat avseende, vara
överordnade primärkommunerna. En tydlig ansvars- och rollfördelning, som kontinuerligt sätts under diskussion och prövning, är en förutsättning för en bra samverkan mellan primärkommuner och regionkommun. Mellan VGR och primärkommunerna – representerade genom kommunalförbunden - finns idag en utvecklad dialog i dessa frågor.
Vår uppfattning är att samarbete av olika slag kommer att bli allt mer betydelsefullt, såväl över kommun-, som region- och nationsgränser. Redan nu kan vi konstatera att det skapas samverkansformer över befintliga regiongränser, t.ex. kring EUs strukturfonder.
Vi stöder också tankarna i den pågående diskussionen om att ändra valkretsindelning fr.o.m. nästa mandatperiod.
Regional utveckling – uthållig tillväxt
Den samhällsorganisation vi har inverkar på förutsättningarna för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling med dess tre dimensioner; den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. Vi är eniga med kommittén i att nyckeln till regionfrågan ligger i att genom regionalisering skapa en förbindelse mellan sektorer av betydelse för uthållig tillväxt och därmed för en hållbar
utveckling.
Vår uppfattning är att det finns en betydande utvecklingskraft i det arbete som utförs lokalt. Det regelverk som föreslås upprättas – en lag om regionalt utvecklingsarbete – får inte utformas och tillämpas så att lokala initiativ och/eller primärkommunernas engagemang i utvecklingsfrågor begränsas. Det ligger ett ansvar för uthållig tillväxt/utveckling även på primärkommunerna. Regionkommunernas uppgifter bör därför fokusera på att stödja kommunerna i detta arbete, att skapa gemensamma
utvecklingsprogrammet, RUP), samordna arbetet i det större regionala sammanhanget samt ansvara för frågor rörande den övergripande transportinfrastrukturen.
Vi avstyrker förslaget till lag om regional utveckling såsom det redovisas i betänkandet. Geografiska regionintressen bör inte införas. I betänkandet framhålls att fysisk planering (markanvändning) är en av
primärkommunernas två kärnuppgifter. Den kommunala
översiktsplaneringen är en betydelsefull process och översiktsplanen är i många avseenden ett centralt dokument, även om den inte är bindande. Det vore dock olyckligt att införa ytterligare ett i lag reglerat instrument som inte är bindande. Det regionala perspektivet/intresset torde dessutom, i de fall de skiljer sig från det kommunala, i flertalet fall sammanfalla med redan idag redovisade riksintressen.
Primärkommunerna bör i stället, tillsammans med regionkommunen, ha möjlighet att själva välja formerna för om och hur det geografiska perspektivet på utvecklingsprogrammet ska belysas och dokumenteras. Aktuella frågor kan hanteras i dialog och samverkan. I de områden där trycket på markanvändningen är stort kommer denna fråga med stor
sannolikhet att initieras från parterna själva. På samma sätt bör frågan om en indikativ regiontrafikplan inte regleras i lag utan i stället få vara en fråga för berörda parter att utveckla i samverkan.
Det är förståeligt att kommittén vill finna en ansvarig part för de frågor som idag ligger på länsstyrelserna men som inte inryms i dessas framtida
ansvarsområden. Vi ifrågasätter dock de delar i förslaget till lagtext som innebär att regionkommunerna kan komma att uppfattas att vara utförare av statliga uppgifter (genom finansiering, styrning mm).
Vi ställer oss bakom förslaget att arbetet med strukturfondsprogram på sikt integreras med det regionala utvecklingsarbetet – en programstruktur anpassad till indelningen i regionkommuner. Med en sådan ordning kan en styrning ske med regionala mål för ögonen. I dag uppfattar vi denna styrning som svag, i vissa fall t.o.m. något slumpmässig.
Statens organisation och regeringens roll
Vi vill betona betydelsen av regeringens och statens sammantagna offentliga uppdrag och helhetsansvar. En minskad sektorisering, färre myndigheter och en tydlig statlig samordning på regional nivå är nödvändig. Vi ser positivt på förslagen om bättre styrning från regeringens sida
effekterna av sektoriseringen och skapa en bättre samordning mellan olika statliga initiativ.
Vi framhåller, som framgår ovan, betydelsen av att de statliga
organisationerna i sina eventuella regionala indelningar anpassar sig efter den framtida läns- i regionkommunsindelningen. Det behövs ett territoriellt perspektiv i den statliga styrningen som balanserar de sektoriella
perspektiven. Länsstyrelsen har idag en samordnande funktion men har svårt att hävda denna roll gentemot de statliga sektorsmyndigheterna. Länsstyrelsernas samordnande roll bör stärkas genom att de ges ett tydligt mandat i denna fråga. Primärkommunerna och de framtida
regionkommunerna har behov av en stark företrädare för staten på den lokala och regionala nivån, en företrädare vars beslut inte enkelt låter sig upphävas genom statliga sektorsmyndigheters överprövning.
Gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning
Kommittén bedömer att efter hand som regionkommunerna finner sina former ytterligare förstärkningar av det regionala utvecklingsuppdraget bör prövas, bl.a. vad gäller det regionala huvudmannaskapet för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen samt eftergymnasial utbildning med fokus på yrkesutbildning.
Kommittén säger att samverkan mellan kommuner bör underlättas men anser att det kan finnas skäl att skapa samverkansformer som premierar långsiktighet och stabila samverkanskonstellationer främst bland angränsande kommuner.
Inom Göteborgsregionen finns mycket positiva effekter av drygt tio års omfattande regional samverkan inom utbildningsområdet, där kommunen har det primära ansvaret. Regionalpolitiska utbildningsmål har tagits fram i bred samverkan med kommunernas politiska företrädare. Det är nödvändigt att samverka i regioner som är hanterbara och överblickbara. Den modell som Göteborgsregionen har valt för samverkan kring t ex gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning bygger på ett frivilligt samråd mellan primärkommunerna, där de garanteras rätten till kommunalt självstyre. Göteborgsregionen har i något fall upplevt att staten inte har beaktat den nivå, där en stor del av den regionala samverkan sker t ex kring
gymnasieskolan. GR har snarare betraktats som en besvärande omständighet som inte passar in i den myndighetsstruktur som är rådande.
GR tillstyrker därför Ansvarskommitténs förslag om att staten bör ha en bättre överblick över befintliga kommunala och landstingskommunala
samverkansmönster samt över dessa huvudmäns samverkan med andra offentliga aktörer.
Kommitténs grundinställning är att interkommunal samverkan bör underlättas, men går väl långt när man lägger fram förslag om att detta skulle kunna föranleda krav från statens sida på en utbyggd och
formaliserad kommunal samverkan. En sådan samverkan bygger helt och fullt på ett frivilligt och tillitsfullt förhållande mellan inblandade kommuner. De under 1990-talet avvecklade länsskolnämnderna är inte ett alternativ i ett förändrat och decentraliserat utbildningssystem.
Kommittén förespråkar på flera håll i utredningen en utvecklad form av statlig kunskapsstyrning av fler verksamheter än vad som idag är fallet. Statens roll i styrningen av gymnasieskola och vuxenutbildning bygger på mål och statlig tillsyn. Primärkommunerna har ansvar för måluppfyllelsen, men kan självständigt besluta om vägen till målen. Vi anser det viktigt att denna princip kvarstår, men att man i denna process också beaktar
möjligheten till regional målstyrning och ev. tillsyn i samband med den översyn av myndighetsstrukturen som pågår kring diverse skolmyndigheter. Utbildningssystemet präglas redan idag starkt av en koppling till akademisk nivå och kunskapsbaserad styrning. Grundläggande utbildning upp till vuxenutbildning är en primärkommunal uppgift och styrs av statens lagar och regler. Om man med kunskapsstyrning menar att staten ska ange hur kommunerna ska genomföra sitt uppdrag naggas det kommunala självstyret i kanten. Huvudmännen avgör hur man uppfyller de av staten angivna målen. Kunskap om verksamheten styr såväl den kommunala som den regionala nivåns agerande.
2007-08-17
Nils-Gunnar Ernstson
/Bo Aronsson, Gustav Höjer, Gunnel Rydberg
Dnr: 07-147.712 Styrelseärende 15 september 2007 Till Förbundsstyrelsen Förslag till
Interkommunal ersättning inom gymnasieskola
och gymnasiesärskola kalenderåret 2008
Ett förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasie-särskola för kalenderåret 2008 har framtagits av en arbetsgrupp och godkänts av Utbildningsgruppen 070628.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att rekommendera medlemskommunerna, att:
a) godkänna innehållet i rapporten Interkommunal ersättning för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kalenderåret 2008, daterad 070614,
b) besluta om förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2008 i enlighet med innehåll i förslag, daterat 2007-06-08, samt
att besked från kommunerna om godkännande ska vara GR tillhanda senast 2007-11-30.
Göteborg 20 augusti 2007 Börje Rådesjö
Dnr: 07-18.10, 03-75.22/03-76.10 Styrelseärende 2007-09-14 Till Förbundsstyrelsen
Lägesrapport ang. revidering av befintliga
infrastrukturplaner 2004-2015 och
inriktnings-underlag för transportsystemet 2010-2019
Bakgrund
Under våren hade Vägverket och Banverket i regeringsuppdrag att revidera befintliga infrastrukturplaner och parallellt utarbeta inriktningsunderlag för transportsystemet 2010-2019. Västra Götalandsregionen (VGR) fick möjlighet att utarbeta ett samlat regionalt inriktningsunderlag som Vägverket och Banverket skulle arbeta in i sina resp. underlag.
GR deltog i utarbetandet av VGR:s inriktningsunderlag genom dels en dialog inom GR och dels lämna synpunkter vid flera tillfällen. GR avgav också synpunkter till VGR på förslag till reviderade infrastrukturplaner från Ban- och Vägverk. VGR sammanställde ett gemensamt yttrande över dessa.
Banverkets och Vägverkets revideringar av befintliga infrastrukturplaner
Efter remissomgången överlämnade Banverket och Vägverket den 18 juni 2007, sina resp. förslag till Näringsdepartementet. Regeringen kommer troligtvis att ta beslut gällande de reviderade planerna i december 2007. Vad det gäller vår region, kan generellt sägas att flera för regionen viktiga objekt har senarelagts eller hamnat utanför planerna.
Banverkets och Vägverkets inriktningsunderlag för perioden 2010-2019
Den 27 juni överlämnade Banverket och Vägverket sina resp
inriktningsunderlag till Näringsdepartementet. I inriktningsunderlagen beskriver Vägverket och Banverket hur de ser på utvecklingen och vilka behov som finns. Vidare redovisas, enligt regeringens direktiv, vad som kan åstadkommas under den kommande planeringsperioden vid fem olika nivåer på den ekonomiska ramen. Båda verken konstaterar att behoven vida
Regeringen har skickat ut inriktningsunderlagen på remiss med svar senast 10 oktober. Under våren 2008 fattar regeringen beslut om budgetramar och direktiv om åtgärdsplanering ges hösten 2008.
Remisshantering av Ban- och Vägverkets inriktningsunderlag
På BRU:s möte den 21 augusti beslutades att Kommunikationsenheten på Västra Götalandsregionen skriver ett förslag till yttrande som remitteras till de fyra kommunalförbunden för synpunkter. Då tiden för att lämna
synpunkter är kort, har följande hantering beslutats: - VGR:s förslag till yttrande utsänds med handlingarna till förbundsstyrelsens möte den 14 september.
- Förslag till yttrande översänds på snabbremiss till kommunerna via
Nätverket för infrastruktur. Synpunkter lämnas till GR senast 11 september. - På styrelsemötet den 14 september diskuteras yttrandet och framkomna synpunkter.
- GR:s kansli sammanställer synpunkterna. - BRU diskuterar och tar beslut 20 september.
Västra Götalandsregionens inriktningsunderlag – återrapportering av hur processen fungerat
I Västra Götalandsregionens uppdrag från regeringen ingår att göra en återrapportering om hur processen kring inriktningsplaneringen fungerat. Bland annat har politiker och tjänstemän intervjuats och en genomgång av hur regionens synpunkter avspeglar sig i verkens inriktningsunderlag har gjorts. Rapporten har översänts till näringsdepartementet.
En information om de reviderade planerna och inriktningsunderlagen kommer att ges på förbundsstyrelsens möte den 14 september. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att till protokollet anteckna lämnad information, samt
att till Västra Götalandsregionen överlämna framkomna synpunkter på VGR:s förslag till yttrande över trafikverkens inriktningsunderlag.
Göteborg 29 augusti 2007
Bo Aronsson
Dnr: 06-40.10 Styrelseärende 2007-09-14 Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över Lerums framtidsplan
ÖP 2008, utställningshandling 2
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lerums kommun daterad 2007-06-25, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag till översiktsplan.
GR har tidigare yttrat sig över samrådshandlingen genom beslut i styrgruppen för regional planering, 2006-03-09, samt en första utställningshandling genom beslut i förbundsstyrelsen, 2006-05-16. I det nu utställda förslaget har utställningshandlingen bearbetats och kompletterats enligt följande:
• Ett avsnitt om översvämningsrisker har tillkommit. • Övergripande strategin i del 3, Strategier, är förtydligad.
• Del 4, Planförslag har tillkommit med två nya avsnitt, ”Mark- och vattenanvändning” och ”Framtida utbyggnadsområden”.
• Ny text om försiktighetsavstånd mellan bebyggelse och trafikled med farligt gods.
• En konsekvensbedömning som innehåller en
miljökonsekvensbeskrivning samt beskrivningar av sociala och kommunalekonomiska konsekvenser har tillkommit.
• På karta 1 ”Mark- och vattenanvändning” har utbyggnadsområden för bebyggelse och verksamheter illustrerats som mer generella.
• Mindre revideringar och kompletteringar. Utifrån dessa förändringar vill vi kommentera följande:
Lerum förespråkar i sin översiktsplan en utbyggnad av Västra stambanan i en ny dragning norr om sjön Aspen. Förslaget innebär att järnvägen byggs ut till fyra spår på sträckan från Floda till Utby i Göteborgs kommun.
Förbundsstyrelsen antog 2005-09-26 ett yttrande till Banverket angående ”Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västra stambanan, fyrspår, delen Floda –Aspen” i vilket förordas en utbyggnad av järnvägen i befintlig sträckning. GR har också, tillsammans med övriga kommunalförbund i länet, i en skrivelse daterad 2007-02-13 till Banverket och Västra Götalandsregionen understrukit angelägenheten i att en
kapacitetsförstärkning och en tidig utbyggnad av sträckan Floda – Aspen kommer till stånd. Denna bedömning kvarstår.
I översiktsplanen finns utbyggnadsområden föreslagna för att tillgodose en befolkningsökning med i genomsnitt en procent per år fram till 2015, vilket enligt en förenklad snittmodell för GR-området beräknas medföra ett behov av ca 175 lägenheter/år fram till 2015. I Lerums kommun, liksom i många andra kommuner, kommer en kraftig ökning att finnas i åldrarna över 65 år. GR vill uppmärksamma kommunen på att det är viktigt att i översiktsplanen ta hänsyn till denna förväntade förändring av åldersstrukturen. Om man tar med i beräkningen åldersstrukturen på in- resp utflyttare till och från Lerums kommun och hur åldersstrukturen förändras på hela befolkningen kommer behovet av nya lägenheter sannolikt att vara större. I samrådsskedet fanns en analys avbefolkningsökningen där detta tydligt speglades.
För att nå en långsiktigt hållbar utveckling måste andelen
kollektivtrafikresor i regionen öka kraftigt. Den målsättning som finns i översiktsplanen skiljer sig något från den regionala målsättningen i revideringen av ”Målbild för kollektivtrafiken i Göteborgsregionen” (K2020), som behandlas av GR:s förbundsstyrelse 2007-09-14. I denna anges att ”år 2025 ska minst 40 % av alla resor i Göteborgsregionen göras med kollektivtrafik.”
Det är positivt att utställningshandlingen kompletterats med en
konsekvensbeskrivning där inte bara miljökonsekvenser utan även sociala och ekonomiska konsekvenser av planförslaget belyses.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad behandlar ärendet 2007-08-31. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande enligt ovan, samt att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg 2007-08-17
Bo Aronsson
Dnr: 06-169.30 Styrelseärende 7 2007-09-14 Till
Förbundsstyrelsen
Ansökan om fortsatta medel för Clean Shipping
Project
Förutsättningarna för finansieringen av ovan rubricerat projekt har ändrats. En möjlighet har öppnats för att få delfinansiering via EU program Mål 2, ”Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och
sysselsättning i Västsverige 2007-2013.”
Kansliet har i bifogade promemoria daterad 2007-09-12 därför redovisat ett nytt förslag till finansiering av projektet. Förslaget innebär att GR går in som projektägare/-administratör. I en bilaga till promemorian ges en utförlig beskrivning av projektet.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att ställa sig bakom en ansökan om medel via EU program Mål 2 med GR som projektägare/-administratör, samt
att garantera projektets finansiering och arbetsinsatser vad på GR ankommer för perioden 2007-10-01 till 2009-09-30 enligt bifogade promemoria med bilaga, daterad 2007-09-12, under förutsättning att övrig
finansiering - arbetsinsatser garanteras enligt projektplanen.
Göteborg 2007-09-12
Bo Aronsson
Dnr: 06-169.30 Promemoria 2007-09-12 Lennart Lagerfors
Ansökan om fortsatta medel för Clean Shipping
Project
Förutsättningarna som redovisats i tidigare, till förbundsstyrelsen, utskickad handling angående finansieringen av Clean Shipping Projekt under perioden oktober 2007 till och med september 2008 har förändrats.
Styrgruppen för projektet har därför sökt nya vägar för projektets fortsatta finansiering. Avsikten är nu att söka medel via EU program Mål 2,
”Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och
sysselsättning i Västsverige 2007-2013. Programmets övergripande mål är en ”Hållbar tillväxt genom fler och växande företag som bidrar till nya jobb och hållbar stadsutveckling”. Mål 2 Regional konkurrenskraft och
sysselsättning finansieras via Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). EU står för 40% av
projektfinansieringen och projektdeltagarna för resterande 60%. Delar av finansieringen kan ske genom arbetsinsatser som projektdeltagarna bidrar med.
Förslaget till detta Mål 2 program har utarbetats av en grupp tjänstemän från Västra Götalandsregionen, Region Halland och ingående kommuner.
Experter från bl a länsstyrelsen i Västra Götaland, Nutek och Vinnova har medverkat i utarbetandet av programförslaget. Ansökan om medel enligt Mål 2 skickas till Nuteks regionala kontor i Västsverige där tjänstemän bereder ärendet. Därefter går ärendet till en gruppering benämnd
”Stukturfondspartnerskap” bestående av 17 ledamöter varav 9 politiker från Västra Götalands och Hallands regioner samt företrädare för olika
organisationer, företag, AMS m fl. Ordföranden i gruppen är Kenth Johansson som också är ordförande i Västra Götalandsregionen regionens utvecklingsnämnd.
Denna grupp lämnar förslag till beslut till Nuteks nationellt som har att fatta slutligt beslut om finansieringen.
Ansökan till Nuteks regionala kontor skall vara inne senast 28 september. Det är angeläget, om ej helt nödvändigt, att beslut om finansiering eller
åtminstone löften om finansiering från någon eller några av projektdeltagarna finns vid ansökningstillfället.
Vid förfrågan har den tjänstemannagrupp som upprättat programförslaget till Mål 2 bedömt att Clean Shipping Projekt har mycket goda
förutsättningar för att kunna erhålla EU-finansiering.
En utförlig projektbeskrivning för Clean Shipping Projekt bifogas som bilaga till denna handling. Förslag till förenklad preliminär budget redovisas nedan. För GRs del innebär det nya budgetförslaget en minskning i reda pengar från 140 000 kr/år till 100 000 kr/år. Däremot ökar de administrativa insatserna mot tidigare främst genom de redovisningskrav EU-projekten ställer.
Förenklad preliminär budget 2007-10-01 – 2009-09-30
Utgifter på årsbas:
Anlitad personal, projekt ledning:
Ulf Duus, konsult 90 tim/mån á 600kr 650 000 kr Jan Ahlbom 25% Lst 130 000 kr Administration 2 pers. deltid GR 50 000 kr Hemsida Lst 20 000 kr Resor 100 000 kr Informationsmaterial/seminarier 50 000 kr Total/år 1 000 000 kr Total projektperioden 2 000 000 kr Intäkter på årsbas: Västra Götalandsregionen: 150 000 kr Göteborgsregionen 100 000 kr Administration: 2 deltid 50 000 kr Länsstyrelsen Jan Ahlbom 25% 130 000 kr Hemsida (skötsel,avgift) 20 000 kr Business Region Göteborg 150 000 kr
EU strukturfond 400 000 kr Total /år 1 000 000 kr Total projektperioden 2 000 000 kr Dnr: 07-85.39 Styrelseärende 2007-09-14 Till Förbundsstyrelsen
Utarbetande av avfallsplan för Göteborgsregionen
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har från Renovas tekniska delegation fått en förfrågan där man uttryckt önskemål om att GR tar initiativ till utarbetande av en avfallsplan för Göteborgsregionen.
Bakgrunden är ökande avfallsmängder och ständigt ökande miljökrav på avfallshanteringen både från EU och via svensk lagstiftning.
På styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads sammanträde den 2007-04-20 behandlades frågan. Styrgruppen för miljö och
samhällsbyggnad beslöt att utan eget ställningstagande översända frågan till förbundsstyrelsen.
I den av förbundsstyrelsen antagna Verksamhetsinriktning och budget för 2008 anges att frågan om en regional kretsloppsplan bör aktualiseras senast under 2008. En regional avfallsplan utgör en viktig del av en regional kretsloppsplan.
Förbundsstyrelsen föreslås ge kansliet i uppdrag att undersöka
möjligheterna att upprätta en gemensam avfallsplan för Göteborgsregionen, där en första punkt i uppdraget bör vara att efterfråga
medlemskommunernas intresse av att delta i arbetet med att upprätta en gemensam avfallsplan för Göteborgsregionen samt att klarlägga
förutsättningarna för finansiering av densamma
Kansliets synpunkter redovisas i bifogade reviderade PM daterat 2007-08-28.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att uppdra åt kansliet att undersöka möjligheterna att upprätta en gemensam avfallsplan för Göteborgsregionen. Göteborg 2007-08-28 Bo Aronsson /Lennart Lagerfors Dnr: 07-85.39 Styrelseärende Tjänsteskrivelse 2007-04-12 Lennart Lagerfors Till Förbundsstyrelsen
Utarbetande av avfallsplan för Göteborgsregionen
Bakgrund och syfte
De senaste årens kraftiga tillväxt i Göteborgsregionen och i Västsverige har även inneburit en påtaglig ökning av avfallsmängderna. Ökningstakten av avfallsmängderna har i regionen under de senaste åren har legat på 5-6 %. Från hushållen genereras idag omkring 500 kg avfall/person och år. Samma person genererar i snitt det tiodubbla från sin arbetsplats. Med en större region och kärna ökar antalet företag, behoven av bostäder, kommersiell service m.m. Denna utveckling ställer givetvis stora krav på
avfallshanteringen som en av flera viktiga infrastrukturfrågor.
Enligt GRs mål- och strategidokument ”Uthållig tillväxt” kommer regionen fram till 2020 att öka med 120 000 personer och 80 000 arbetsplatser. Med denna vision och ambition om en starkare region som bakgrund är kraven på en miljöriktig, hållbar avfallshantering mycket viktig. GR har till uppgift att verka för ett ökad samverkan och samarbete över kommungränserna i regionen och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte i regionen. Inom
Göteborgsregionen har vi långvarig och god erfarenhet av samarbete inom avfallsområdet, men vi saknar idag en aktuell avfallsplan för regionen. Naturvårdsverket har i sina anvisningar om kommunala avfallsplaner påtalat att kommunerna bör beakta möjligheten om att utarbeta avfallsplanerna i samverkan med andra kommuner.
I Renovas tekniska delegation, som består av avfallsansvariga tjänstemän från delägarkommunerna, diskuteras bl.a. frågor som berör gränssnittet mellan delägarkommunerna och Renovas verksamheter. Mot bakgrund av ökande avfallsmängder och ständigt ökande miljökrav på
avfallshanteringens alla led, både från EU och via svensk lagstiftning, har frågan om behovet av en gemensam avfallsplan för Göteborgsregionen aktualiserats. Tekniska delegationen har därför ställt en förfrågan till GR där man uttryckt önskemål om att GR tar initiativ till utarbetandet av en
avfallsplan för Göteborgsregionen i samarbete med medlemskommunerna, Renova och andra aktörer. I sammanhanget kan nämnas att
Kretsloppsnämnden i Göteborg i nuvarande kretsloppsplan, där va- och avfallsfrågor hanteras, har skrivit att kommande kretsloppsplan för Göteborg bör göras i ett regionalt samarbete, som hålls ihop av GR. I den av förbundsstyrelsen antagna Verksamhetsinriktning och budget för 2008 anges att frågan om en regional kretsloppsplan bör aktualiseras senast under 2008. En regional avfallsplan utgör en viktig del av en regional kretsloppsplan.
Förbundsstyrelsen föreslås ge kansliet i uppdrag att undersöka
möjligheterna att upprätta en gemensam avfallsplan för Göteborgsregionen där en första punkt i uppdraget bör vara efterfråga medlemskommunernas intresse av att delta i arbetet med att upprätta en gemensam avfallsplan för Göteborgsregionen samt att klarlägga förutsättningarna för finansieringen av arbetet.
Dnr: 07-48.60 Styrelseärende 2007-09-14 Till Förbundsstyrelsen
GR-kommunernas mottagande av
ensamkommande, asylsökande barn
Förbundsstyrelsens presidium uppdrog 2007-05-07 åt den sociala
styrgruppen att utreda förutsättningarna för ett gemensamt mottagande av ensamkommande, asylsökande barn. Bakgrunden är att kommunerna genom lagändring har fått ett ökat ansvar för att ta emot dessa barn samtidigt som antalet asylsökande ökat.
Förbundsstyrelsens presidium informerades 2007-08-27. Ett första förslag till hur ett samarbete kan etableras, inklusive tidplan, daterat 2007-08-27, skickades till förbundsstyrelsen den 30 augusti. Efter att den sociala styrgruppen behandlat ärendet 2007-09-05 har ett reviderat förslag tagits fram, daterat 2007-09-12.
Enligt tidplanen ska förslaget skickas ut på remiss till kommunstyrelserna i samtliga medlemskommuner den 18 september. Remissvaren ska vara GR tillhanda senast 2007-10-11. Den sociala styrgruppen behandlar inkomna remissvar 2007-10-16. Förbundsstyrelsen föreslås ta ställning till slutligt förslag från den sociala styrgruppen 2007-10-26.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att skicka ut förslaget daterat 2007-09-12 på remiss till samtliga medlemskommuner, samt
att omedelbart justera denna protokollsparagraf.
Göteborg 2007-09-13 Nils-Gunnar Ernstson
Dnr: 07-48.60 Tjänsteutlåtande 2007-09-12 Elvy Persson Till Förbundsstyrelsen
GR-kommunernas mottagande av
ensamkommande, asylsökande barn
Saken
I detta tjänsteutlåtande redovisas förutsättningar och förslag till hur
Göteborgsregionens medlemskommuner kan etablera ett samarbete för att ta emot ensamkommande, asylsökande barn.
Här redovisas också förslag till tidplan och förankrings- och beslutsordning.
Förslag
Ansvaret för att ta emot ensamkommande, asylsökande barn föreslås fördelas solidariskt mellan 11 kranskommuner inom Göteborgsregionen. Mölndal och Göteborg föreslås bli undantagna eftersom de redan har ett stort åtagande när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Särskilda motiv för detta redovisas på sidan 4 nedan.
Varje enskild kommun sluter avtal med Migrationsverket om ett visst antal platser utifrån kommunens storlek (invånarantal).
Samarbetet utgår ifrån att Förbundsstyrelsen efter samråd med
medlemskommunerna beslutar att rekommendera sina medlemskommuner att teckna avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande, asylsökande barn. Beräkningsgrund för avtalen föreslås vara
kommunstorlek (invånarantal).
Samråd med medlemskommunerna föreslås ske genom att samtliga Kommunstyrelser tillskrivs av Förbundsstyrelsen.
Förslag till tidplan för förankring och beslut
Sociala styrgruppen behandlar förslag till gemensamt mottagande av ensamkommande, asylsökande barn, förslag till ansvarsfördelning och lägger fast en preliminär tidplan för förankringsfasen – 5 september. Förbundsstyrelsens presidium informeras om Sociala styrgruppens´ presidium förslag – 27 augusti.
Förbundsstyrelsen beslutar att skicka ut Sociala styrgruppens förslag på remiss till Kommunstyrelserna i samtliga medlemskommuner – 14
september. Detta kan göras under förutsättning att Sociala styrgruppen enas
om ett förslag.
Sociala styrgruppen tar upp frågan på nytt vid sammanträde den 16
oktober, efter sammanvägning av inkomna remissvar.
Förbundsstyrelsen behandlar förslaget från den Sociala styrgruppen – 26
oktober. Bakgrund
Kommunerna har genom lagändring fått ett ökat ansvar för att ta emot de ensamkommande, asylsökande barnen. Samtidigt har antalet asylsökande, både vuxna och barn, ökat markant främst till följd av de stora
motsättningarna i Irak.
Göteborgsregionens kommunalförbund har därför tagit initiativ till att utreda förutsättningarna för ett gemensamt mottagande av ensamkommande, asylsökande barn.
Aktuellt beslutsläge
Den Sociala styrgruppen har fått i uppdrag från Förbundsstyrelsens presidium att utreda förutsättningarna för gemensamt mottagande av ensamkommande, asylsökande barn.
Uppdraget innefattar även att ta fram förslag till överenskommelse mellan Göteborgsregionens medlemskommuner.
Tre av medlemskommunerna har fattat formella beslut (KS) om mottagande – Kungsbacka, Öckerö och Lerums kommuner.
Kungsbacka kommun har i sitt beslut också hemställt till
Göteborgsregionens kommunalförbund att ta initiativ till ett professionellt samordnat mottagande av ensamma flyktingbarn och som finansieras av kommunerna gemensamt.
Beredning av ärendet
GR har formerat en referensgrupp med representanter från
medlemskommunerna (Göteborg, Mölndal och Lilla Edet), Västra Götalandsregionen (barn- och ungdomspsykiatri) och det kommunägda vårdbolaget Gryning Vård AB
Företrädare för Migrationsverket adjungeras till gruppen vid behov. En särskild utredare har engagerats för uppdraget.
Tjänstemän från medlemskommunerna kommer att bjudas samman för information och diskussion om formerna för det föreslagna konkreta samarbetet rörande boende, skolgång m.m.
Utgångspunkter och principer för ett gemensamt mottagande inom Göteborgsregionens kommuner – steg 1
Ekonomi
De ekonomiska villkoren för flyktingmottagandet är författningsreglerade och ger ett mycket begränsat lokalt förhandlingsutrymme. Ersättningen är till största delen reglerat genom schablon-belopp.
De ekonomiska villkoren har förbättrats genom Riksdagsbeslut fr.o.m. 1 juli 2007, men bedömningen kvarstår att det är osäkert om det ger kommunerna full kostnadstäckning.
För att få del av det tillfälligt förhöjda engångsbeloppet på 500 000 kronor förutsätts att avtal tecknas med Migrationsverket under 2007, med en miniminivå på 3 platser eller 5 barn/kommun.
Hur många platser?
En viktig utgångspunkt är att Göteborgsregionens medlemskommuner har goda förutsättningar att göra ett gemensamt åtagande när det gäller att bereda plats för ensamkommande, asylsökande barn. Det finns redan ett väletablerat samarbete när det gäller skola, arbetsmarknad etc. Kompetens och kunnande kan tas tillvara och utvecklas i samverkan.
I flera andra sammanhang brukar ansvaret fördelas utifrån
kommunstorlek/invånarantal. Därför föreslås denna fördelningsmodell också här.
Samarbetet bör utgå ifrån ett visst givet antal platser, som sätts i relation till både hur många ensamkommande barn det finns och till hur stor andel av Sveriges befolkning som finns inom Göteborgsregionen.
Det finns idag ca 300 barn i de fyra ankomstkommunerna i Sverige - Mölndal, Malmö, Solna och Sigtuna, som väntar på att få komma till en mottagningskommun.
Sedan årsskiftet och fram till den 23 juli 2007 hade 664 ensamkommande barn och ungdomar ansökt om asyl i Sverige. De flesta kommer från Irak. Utifrån hur situationen har utvecklat sig fram till idag, med 664 barn och ungdomar som kommit till Sverige och 300 barn och ungdomar (varav 45 i Mölndal), som väntar på att få komma till en kommun som kan ta emot dem, föreslås Göteborgsregionens kommuner erbjuda 30 platser. Resonemanget om andelen platser, d v s Göteborgsregionens åtagande, baseras på att vår region utgör 10 % av Sveriges befolkning.
Dessa 30 platser föreslås fördelas solidariskt utifrån de 11 kranskommunernas invånarantal. Detta utgör inget hinder för att medlemskommuner kan teckna avtal om ett större antal platser. En strikt tillämpning utifrån invånarantal innebär att flera kommuner kommer under brytpunkten om 3 platser (5 barn), som gör att de inte
kvalificerar sig för den årliga ersättningen om 500 000 kronor och den extra engångsersättningen under 2007 på ytterligare 500 000 kronor.
Eftersom behovet varierar över tid bör antalet platser kunna justeras utifrån hur flyktingströmmen utvecklas. Förslagsvis skulle behovet av antal platser kunna stämmas av en gång per år. De samverkande medlemskommunerna kan göra denna avstämning gemensamt på initiativ av den Sociala
styrgruppen.
De berörda kommunerna tecknar var och en separata avtal om ett visst antal platser, som ställs till Migrationsverkets förfogande. Det normala är att kommunen tecknar avtal för ett år i taget med Migrationsverket.
I avtalen med Migrationsverket föreslås kommunerna i första hand ta emot barn som finns i ankomstkommunen Mölndal. Migrationsverket har vid en underhandskontakt uppgett att detta är möjligt.
Det finns särskilda motiv för att undanta Göteborg och Mölndal. De kan i korthet beskrivas på följande sätt;
Göteborg – 2007-06-30 hade Göteborgs stad ansvar för 70
ensamkommande barn, 30 asylsökande och 39 med uppehållstillstånd. En markant ökning har noterats fr.o.m. andra halvåret 2006. De asylsökande ensamkommande barn som anvisas till Göteborg är samtliga så kallade EBO-barn. Med EBO avses att flyktingarna själva väljer att komma till kommunen utifrån att de bor i eget ordnat boende genom släktingar eller anhöriga. 80 – 90 % av barnen/ungdomarna bedöms få uppehållstillstånd.
Mölndal – I Mölndal finns idag 44 ensamkommande barn under
asylprocess. Av de ensamkommande barnen har 21 hunnit få permanent uppehållstillstånd under 2007 och blir alltså på så sätt ett långvarigt ansvar för Mölndals stad.
Det fortsatta samarbetet – steg 2
Om medlemskommunerna bestämmer sig för att ta emot ensamkommande, asylsökande barn föreslås, i ett nästa steg, medlemskommunerna organisera sitt samarbete sinsemellan på ett effektivt sätt, så att kompetens och
kommunstorlek inte påverkar kvalitet och kontinuitet i mottagandet.
Erfarenheter från andra kommuner visar att det behövs både boende i grupp (HVB), stödboende i grupp och familjehem. Gryning Vård AB har
kompetens inom området och har knutits till referensgruppen. När det gäller skolgång har Mölndals stad i egenskap av s.k.
ankomstkommun fått gedigen erfarenhet och inom hälso- och sjukvården finns det upparbetad logistik.
Att få tillgång till barn- o ungdomspsykiatrins specialistkompetens kan behövas för barn med traumatiska upplevelser.
Särskilt Göteborg, Mölndal och Lilla Edets kommuner har en särskild erfarenhet av att ta emot ensamkommande barn. Dessa kommuner kommer att medverka till att kompetens och kunnande kan överföras till övriga medlemskommuner.
GR bjuder in till informations- och dialogmöten med medlemskommunerna för att forma det konkreta samarbetet.
Till dessa möten bjuds övriga intressenter in, t ex Gryning Vård AB, barn- o ungdomspsykiatri och Migrationsverket.
Kontakt med Länsstyrelsen bör etableras i deras nya roll efter att Integrationsverket har lagts ner.
Utgångspunkten är att samarbetet ska gynna både omhändertagandet under asylprocessen och tiden efter det att barnet/ungdomen beviljats asyl och fått permanent uppehållstillstånd.
När principerna för mottagandet är klarlagda finns det ett antal sakområden som ska redas ut. Det kan bli aktuellt att lösa det mellankommunala
samarbetet genom särskilda överenskommelser och/eller avtal av
civilrättslig karaktär. Det kan också gälla ev. samarbete kring skolgången mellan närliggande kommuner.
Göteborg 2007-09-12 Gustav Höjer /Elvy Persson Dnr: 07-146.010 Styrelseärende 14 september 2007 Till Förbundsstyrelsen
Förslag till sammanträdestid och plats för
styrelsemötena år 2008
Förbundsfullmäktige fattade den 12 juni i år beslut om årsredovisning för GR för 2006 samt verksamhetsinriktning och budget inför 2008.
Processen rörande 2009 års verksamhetsinriktning och budget föreslås få samma upplägg som under 2007. Förslag till samrådsunderlag skickas ut till kommunerna för ställningstagande efter presidiets sammanträde i februari 2008. Förbundsstyrelsen tar ställning till samrådsunderlaget den 22 februari.
Beslut om årsredovisning för 2007 samt verksamhetsinriktning och budget för 2009 fattas vid sammanträdet den 23 maj.
Förbundsfullmäktige fattar beslut om årsredovisning 2007 samt fastställer verksamhetsinriktning och budget för 2009 vid sitt sammanträde den 10 juni 2008.
Tidplan för presidiesammanträden och utskick är ännu inte färdigställd men kommer att presenteras för förbundsstyrelsen 26 oktober.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att sammanträdena under år 2008 äger rum och förläggs enligt följande: fredag den 22 februari (v 8) i Ale kommun
fredag den 18 april (v 16) i Lerums kommun
torsdag och fredag den 22-23 maj (v 21) styrelsekonferens fredag den 19 september (v 38) i Lilla Edets kommun fredag den 24 oktober (v 43) i Kungälvs kommun måndag den 15 december (v 51) i Göteborgs kommun Göteborg 2007-08-17 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg Anteckningar Förbundsstyrelsen 21-22 maj 2007 Gunnel Rydberg
Minnesanteckningar från styrelsekonferensen
21-22 maj 2007
Utvecklingen i storstadsområdena, Västra Götaland och Göteborgsregionen 1991-2005
Jan Kaaling och Erika Litzén från stadskansliet i Göteborg presenterar ett kunskapsmaterial till stöd för arbetet med hållbarhetsmodellen. Materialet baseras bl.a. på rapporten ”Göteborgssamhällets utveckling” som har producerats för femte året. Rapporten belyser den hållbara utvecklingen i Göteborgssamhället med fokus på den ekonomiska, den sociala och miljödimensionen. Befintlig statistik presenteras utifrån rörliga bilder. De
tre dimensionerna hänger samman på en rad olika sätt. Befolkningen över 25 år har undersökts. (www.gapminder.org)
Vi talar om lokala arbetsmarknader i Sverige idag, men regionerna kan även beskrivas i FA-regioner – funktionella analysregioner – som är beroende av framtida infrastrukturinvesteringar m.m. Dessa regioner blir vanligen större än de lokala arbetsmarknaderna.
Mellan de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö var 2001 skillnaderna som störst vad gäller inkomst och utbildning. Under de följande åren har inkomstskillnaderna fördubblats mellan storstäderna. Malmö har gått om Göteborg vad gäller utbildningsnivå, vilket kan förklaras av utvecklingen vid Lunds universitet och Malmö högskola. En inflyttning av danskar med bra inkomster kan också ha haft påverkan på Malmöregionen.
I Västsverige 2004 ser vi att jämfört med de västsvenska
kommunalförbunden ligger storstadsregionerna i en klass för sig vad gäller utbildningsnivå. Göteborgsregionen ligger dubbelt så högt som övriga kommunförbund i länet. Storstäderna är tillväxtmotorer. Kungsbacka är en enorm motor för Halland mycket beroende på närheten till Göteborg. I de fyra kommunförbunden och region Halland har skillnaderna i inkomster och utbildningsnivå ökat 1991-2004. Göteborg och Halland har dragit ifrån övriga kommunförbund vad gäller utbildningsnivå.
I Göteborgsregionens kommuner från 1991 och framåt ser vi att storleken spelar roll för utvecklingen. De större kommunerna drar ifrån vad gäller både inkomst och utbildningsnivå. Närheten till storstadsregionen har störst betydelse. Kommuner söder och sydost om Göteborg ligger på liknande nivå som Göteborg. Ale och Lilla Edet ligger lägre, troligen pga.
kommunernas historia som brukskommuner. Fyra av GR-kommunerna har dragit förbi Göteborg vad gäller inkomst. 2004 har Göteborg halkat efter till nästsista plats i Göteborgsregionen vad gäller inkomstnivå. En orsak kan vara en större andel av utanförskap och segregation.
Viktiga politiska frågeställningar är bl.a. följande: Vad är optimalt för att Göteborgsregionen ska vara en stark tillväxtmotor? Börjar problemen i Göteborg bli för stora? Vad ser vi om ca 10-15 år? Vilka bakomliggande faktorer finns? Vilka globaliseringsmönster ser vi?
Ser vi på stadsdelarna i Göteborg visar sig ett liknande mönster. 1992 låg de nordöstra stadsdelarna på låga nivåer. Hisingen låg strax därefter. Centrum hade en hög utbildningsnivå men lägre inkomster. I väster fanns en stor spridning. 2004 har Älvsborg och Askim dragit ifrån inkomstmässigt.
Utbildningsnivån där ligger dock i nivå med Centrum. I Bergsjön har inkomstnivån sjunkit trots att utbildningsnivån fördubblats.
I den efterföljande diskussionen framkommer följande synpunkter och reflektioner:
• Trots att regionen växer ökar skillnaderna. Diskussionen bör därför föras utifrån fler parametrar, t.ex. valdeltagande och bidragsberoende.
• Infrastrukturens utbyggnad inom olika delar av regioner har stor betydelse för utvecklingen.
• Attraktiva bostadsområden och blandad bebyggelse ger trygghet och ökar inkomst- och utbildningsnivå på lång sikt.
• En rörlig bostadsmarknad behövs.
• Hyreslägenheter behövs – men vem vill bygga?
• Det är viktigt att också kommuner utanför Göteborg bygger hyreshus. • Förtätning i kärnan stimulerar uthållig tillväxt i staden genom att fler cyklar
och går.
• Vi behöver tillsammans i GR diskutera den sociala dimensionen – kan vi lösa frågan om integration blir det en framgångsfaktor.
Strukturbild för Göteborgsregionen
Tidigare strukturbilder – en tillbakablick
Per Kristersson, GR, presenterar tidigare strukturbilder i Göteborgsregionen. Redan i regionplan -44 såg vi ett ökat beroende av omvärlden i bygden kring Göteborg. ”Människor har valt att bo lite varstans” och ”komma lite varstans” Det fanns ett behov av ökad rörlighet genom järnväg och
matarbussar. Regional industrimark skulle reserveras i transportlägen. Bostadsbyggandet blev mer ytkrävande. Centralt skulle en ombildning ske från bostäder till kontor m.m.
I regionplan -63 var en av utmaningarna att öka befolkningen i konkurrens med Stockholm. Ett ökat antal låghus skulle byggas. Järnväg och
expressbussar planerades. Pendlingen till och från Göteborg betonades, men pendlingsområdet var då relativt litet och bestod av Göteborg och de
närmaste grannkommunerna. Huvudvägar skulle få motorvägklass, ringleder och ett bilfritt centrum skulle skapas.
I regionplan -82 fanns en heltäckande samhällsplanering på alla områden. I planen betonades en balans mellan bostäder och arbetsplatser. En
regionstruktur med ringleder planerades, men det var bilen som var i fokus. På senare tid har flera parallella arbeten pågått. Spår 2050 gav en bild av järnvägens utveckling med olika zoner och olika turtäthet. I
rådslagsprocessen började diskussionen om en flerkärnig regionstruktur. I K2020 beskrivs funktionella ”kom”-begrepp som stöd för att utveckla en kraftfull kollektivtrafik för att förbinda tätorter och knutpunkter. Vi har under dessa år gått från planteknisk regleringsplan till ett arbete för delaktighet och helhetssyn.
Framtida strukturbild, utgångspunkter
Bo Aronsson presenterar tidplan för arbetet med en framtida strukturbild för Göteborgsregionen. Ett rådslag 4 blir aktuellt under hösten 2007. Politikens verktyg presenteras i schematiska bilder med ett antal principer som kan läggas till grund för arbetet med regionens utveckling. För tjänstemännen tas fram ett digitalt verktyg för dialog där i nästa skede en sammanställning av kommunernas översiktsplaner kan bli aktuellt.
Vad är det som strukturerar en region? I Göteborgsregionen är det till stor del kollektivtrafiken som är strukturerande, eftersom målet är att nå en 40 procentig andel. Som inspirationsmodell för en strukturbild i
Göteborgsregionen kan Köpenhamns fingerplan användas. Handflatan är då det inre storbyområdet medan fingrarna är det yttre storbyområdet. Mellan dessa finns gröna kilar- för friluftsliv, jordbruk m.m. För varje del i
strukturbilden finns riktlinjer/direktiv formulerade. Grupparbete - Uppgift
Förbundsstyrelsen får uppgiften att i grupp identifiera 5-10 tänkbara överenskommelser som kan läggas till grund för det gemensamma arbetet med att utveckla en hållbar regional struktur. En tänkt framtida befolkning, arbetsplatser, handel, tillgänglighet till hav och skog m.m. ska redovisas med hjälp av att fördela ut prickar på karta.
Grupparbete – Återrapport från grupperna Grupp 1
