I följande avsnitt besvaras frågeställning ovan genom att återberätta vad respondenterna har uttryckt angående frågor som rör integration.
5.5.1 Inga gemensamma eller naturliga träffpunkter och intressen
En del av respondenterna menar att det inte finns naturliga mötesplatser för dem att träffa verksamhetens pojkar på. Ip5 menar att bristen på kontakt mycket beror på att de inte har några gemensamma träffpunkter eller att pojkarna inte är i samma ålder som hon själv. Hennes barn är vuxna och har flyttat hemifrån och Ip5 jobbar i ett annat område på dagarna, och känner därför att de inte har något som binder dem samman på det viset. Detta tror hon även kan vara ett genomgående tema för andra grannar också, att de inte är i samma ålder eller har barn i samma ålder som pojkarna och att detta bidrar till att kontakten inte blir lika naturlig.150 Även Ip4 tar upp
detta med att det inte finns några naturliga träffpunkter eller intressen som för dem samman. Hans barn är för unga för att till exempel gå på samma skola eller vara involverade i fritidsaktiviteter med dessa pojkar. Ip4 berättar även att han och hans partner inte heller är mycket för att umgås med andra i grannskapet, då de har så mycket att göra och sköta med sin egen familj.151
5.5.2 Potential för mer kontakt
De flesta respondenterna anser att kontakten med HVB-hemmet kan bli bättre och en del av dem har förslag på hur de själva kan hjälpa till med detta. Ip1 och Ip8 anser att kontakten kan bli bättre via mer information.152 Ip1 tillägger att kontaktfamiljer är en idé till att förbättra
integreringen. Då hon inte vet om pojkarna på HVB-hemmet sedan tidigare känner till några svenska familjer kan de som kontaktfamilj hitta på saker att göra med de boende och visa hur det ser ut hos en svensk familj. Ip1 jämför med Högskolan i Jönköping där de gör detta för
150 Ip5 2013
151 Ip4 2013
31
utbytesstudenter som hon och familjen har tagit hem till sig tidigare och menar på att precis som när de själva är utomlands så vill folk se andra kulturers hem.153
Ip7 föreslår i sin tur att hon personligen eller med hjälp av grannskapet skulle kunna ta med pojkarna på något idrottsevenemang eller liknande om de kunde få ekonomiskt stöd för det, då hon tror att dessa pojkar förmodligen har ett idrottsintresse.154 Även Ip11 tar upp idéer kring
aktiviteter och funderar på om det finns ett intresse bland pojkarna att få utbildning i fotografi, där hon gärna skulle hjälpa till. Ip11 fortsätter även vidare att föreslå att dessa pojkar säkerligen har många intressen och talanger som de skulle kunna utöva om de fick chansen, till exempel fotboll genom idrottsföreningar eller vara med i en kör alternativt spela instrument genom frikyrkor.155
Spela boll kan man ju göra även om man inte kan språket. Spela flöjt med, det är ju ett eget språk.156
Ip4 tar upp ämnet med att vara någon form av stödfamilj eller fadderfamilj för pojkarna, men anser att hans familj inte har tid eller energi att vara det för tillfället, även om det är en god idé. Utöver det tycker han i stil med Ip1 att idrott är en bra aktivitet för att främja integrationen av ensamkommande ungdomar. Ip4 anser också att en av de viktigaste delarna för integration är språket, att om kommunikationen med varandra flyter på gör även integrationen det.157
Ip6 håller med om att det är möjligt att kontakten kan bli bättre, beroende på vad syftet är med hemmets verksamhet. Han menar att om de skulle se pojkarna mer och hade mer information om HVB-hemmet så skulle det bli lättare att hälsa och prata med varandra. Han anser att det ligger mycket på verksamheten att bjuda in och informera.158 Ip3 anser däremot att kontakten
redan är bra som den är och på en lagom nivå då de inte är för välbekanta med varandra. Dock menar hon att kontakten skulle kunna gynnas av regelbundna öppna hus till HVB-hemmet.159
När verksamhetschefen tillfrågas hur han ser på att grannskapet vill ha mer kontakt och samröre med HVB-hemmet svarar han att det var positivt att höra att grannarna tänker så och att det är något han kommer ta med sig. Han reflekterar över att de skulle kunna höra sig för i grannskapet 153 Ip1 2013 154 Ip7 2013 155 Ip11 2013 156 Ip11 2013 157 Ip4 2013 158 Ip6 2013 159 Ip3 2013
32
för att få en uppfattning om hur intresset ser ut. När verksamhetschefen blir informerad om att en av grannarna gav exemplet att de skulle kunna vara kontaktfamilj tyckte han att det är fint men förklarar att det finns hinder när man ska involvera andra människor. Det är nämligen ett utredningsförfarande som måste ske när socialtjänsten ska godkänna nya människor som kontaktfamiljer. Han menar att alla pojkar egentligen borde ha en kontaktperson i samhället som kan hjälpa dem med integrationen, som de exempelvis kan gå till kyrkan med, gå på fotboll eller bio beroende på vad de är intresserade av. Kommunen har dock inte råd med kontaktpersoner och det är något Vårsol SARA ständigt diskuterar med dem. Pojkarna som befinner sig på hemmet nu har inga officiella kontaktpersoner. En av pojkarna har ordnat en på egen väg som han fått tag på via verksamhetens tolk.160 Behandlingsassistenten och verksamhetschefen förklarar
att om pojkarna får kontakter ute i samhället på egen hand så är det inte något som Vårsol SARA hindrar, men då kallas det vän och inte kontaktperson då denna inte har gått igenom kontaktpersonsystemet.161 Chefen tillägger att de tycker att det är trevligt om pojkarna har någon
som de kan umgås med och som kommer och hälsar på HVB-hemmet.162
Behandlingsassistenten förklarar problematiken som finns för pojkarna att integreras ute i samhället då språket är ett hinder. En del är analfabeter när de kommer till Sverige vilket gör att det tar längre tid för dem att lära sig svenska än den delen som kommer till Sverige med sju-åtta års skolgång och ett till språk bakom sig.
5.5.3 HVB-hemmets försiktighet kring pojkarnas kontakter
Verksamhetschefen fortsätter med att verksamheten tycker att ungdomarna ska vara försiktiga med kontakter utanför hemmet vilket de får resonera med pojkarna om. Han menar att pojkarna är väldigt aningslösa angående vad som är bra för dem och inte tänker två steg framåt, att de exempelvis ska vara försiktiga med att lämna ut uppgifter om sig själva. En del använder även sociala medier, på gott och ont enligt de vi talar med på HVB-hemmet. Det har hänt att foton har kommit upp på sociala medier som Facebook. Foton kan användas hur som helst och hamna var som helst menar han, och just Internetanvändningen är något de får diskutera mycket med pojkarna så att identitet och uppgifter inte ska missbrukas på olika sätt. Verksamhetschefen fortsätter beskriva att mycket handlar om sekretessfrågor då information om pojkarna inte får yppas, något de som kommer till verksamheten regelbundet, som exempelvis läxhjälparna, måste vara medvetna om.163
160 Verksamhetschef Vårsol SARA 2013
161 Verksamhetschef Vårsol SARA 2013; Behandlingsassistent Vårsol SARA 2013 162 Verksamhetschef Vårsol SARA 2013
33
Sammanfattningsvis kan ur detta avsnitt utläsas att respondenterna från grannområdet anser att en av anledningarna till att de inte har någon större kontakt med HVB-hemmet och pojkarna är för att det inte finns några gemensamma eller naturliga träffpunkter och intressen. Grannområdet efterfrågar även mer information om boendet samt att ett öppet hus där de blir inbjudna till verksamheten vore en god idé. Det framgår att det finns en potential för mer kontakt sinsemellan grannar och HVB-hem om initiativ tas från verksamheten. I denna studie är det svårt att urskilja vilken roll grannarna kan spela för integration av pojkarna, då de i dagsläget inte har någon speciell relation till dem alls, men de efterfrågar samröre och ger förslag på hur de kan främja pojkarnas integration.
6 Diskussion, återkoppling till tidigare forskning och slutsatser
Nedan presenteras en diskussion av fynden från resultatet samt en återkoppling av resultaten i relation till tidigare forskning. Avslutningsvis presenteras slutsatserna från studien.