Nedan presenteras de slutsatser som kan dras utifrån studien.
Som tidigare visats i denna studie är NIMBY-protester vanligt förekommande mot sociala inrättningar. Förväntningarna inför studien var att finna någon form av grannopposition eller attityder angående det undersökta HVB-hemmet för ensamkommande ungdomar. Resultatet visade dock att inga former av NIMBY-protester existerat och att grannskapets inställning gentemot verksamheten var likgiltig eller god. Det existerade dock inga större kontakter mellan grannskapet och hemmet. Det diskuteras i studien om avsaknaden på grannoppositioner beror på den informationsstrategi HVB-hemmet har använt sig av genom att på förhand kontakta området och informera om den ankommande verksamheten. Diskussionen berör även om bristen på kunskap angående HVB-hemmet kan ha påverkat den lugna inställningen gentemot boendet. Exakt vad som skapat denna lugna miljö bland grannskapet och HVB-hemmet går inte att till fullo förklara i denna studie. Det står dock klart att flera komplicerade faktorer som kan vara svåra att identifiera skulle kunna bidra till detta.
Samtidigt som grannskap kan motsätta sig sociala inrättningar som kan försvåra de boendes integration till samhället, kan grannskap också fungera som en potentiell länk för de boende att integreras in i samhället. Studien kan utifrån resultaten av det intervjuade grannområdet se att dessa personer kan fungera som en tänkbar kontakt för det undersökta HVB-hemmet och skapa
39
mer kontakter med samhället. En efterfrågan från grannskapets sida om mer information och samröre med verksamheten, samt de integrationsinitiativ som föreslagits, visar att grannskapet här skulle kunna ha en betydande roll för en utökad integration av pojkarna. I vilken mån grannskap kan fungera för att öka integrationen i samhället av ensamkommande barn och ungdomar på HVB-hem kräver ytterligare forskning. Denna studie har dock sett att den kontakt som grannskapet i denna fallstudie har potential att erbjuda är en outnyttjad tillgång från HVB- hemmets sida.
HVB-hemmet har som tidigare nämnts få kontakter med grannskapet, vilket bland annat har förklarats med att de inte känner att pojkarna har det behovet och att det inte är verksamhetens roll att integrera dem på detta sätt. En fråga bör ställas är om inte detta HVB-hem bör arbeta med grannskapsintegration av sina boende och vad som ligger i ungdomarnas bästa? Är det att skapa eller att inte skapa ett kontaktnät för pojkarna som är det bästa, trots att det är ovisst om de kommer att beviljas asyl i Sverige? Detta är frågor som också kräver vidare forskning.
Referenser
Intervjuer Ip1. Granne. (2013-05-02) Ip2. Granne. (2013-05-02) Ip3. Granne. (2013-05-02) Ip4. Granne. (2013-05-02) Ip5. Granne. (2013-05-06) Ip6. Granne. (2013-05-06) Ip7. Granne. (2013-05-02) Ip8. Granne. (2013-05-02) Ip9. Granne. (2013-05-06) Ip10. Granne. (2013-05-06) Ip11. Granne. (2013-05-06)Behandlingsassistent. Vårsol SARA. (2013-05-17) Verksamhetschef. Vårsol SARA. (2013-05-17) Vikarie. Vårsol SARA. (2013-05-17)
Litteratur och elektroniska källor
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur AB.
Borell, K. & Gerdner, A. (2001). NIMBY-forskningen: En kritisk översikt. Socialt Perspektiv 80 (3/4), 13 – 31.
Borell, K. & Gerdner, A. (2003). Neighborhood reactions towards facilities for residential care: a Swedish survey study. Journal of community practice, Vol. 11 (4), 59-79.
Borell, K. (2012). Islamofobiska fördomar och hatbrott: En kunskapsöversikt. Markaryd: Markaryds grafiska.
Bryman, A. (2001). Social research methods. Oxford University Press Inc, New York.
Colón, I. & Marston, B. (1999). Resistance to a residential AIDS home. Journal of Homosexuality, Vol. 37 (3), 135-145.
Dear, M. (1992). Understanding and overcoming the NIMBY syndrome. Journal of the American planning association, Vol. 58 (3), 288-300.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
De Vaus, D. (2011). Research design in social research. London: SAGE Publications Ltd.
Dijker, A., van Alphen, L., Bos, A., van den Borne, B. & L. Curfs. (2011). Social integration of people with intellectual disability: insights from a social psychological research programme. Journal of intellectual disability research. Vol. 55 (9), 885-894.
Frälsningsarmén Vårsol. (2012). http://www.fralsningsarmen.se/varsol/ (2013-05-19). Gillham, B. (2000). Case study research methods. New York: Continuum.
Gordon, C. & Jasper, J. M. (1996). Overcoming the “NIMBY” label: rhetorical and
organizational links for local protestors. Research in social movements, conflict and change. Vol. 19. 159-181.
Hjerm, M. & Lindgren, S. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Johansson. (2010). Sveriges kommuner och landsting. Hem för vård och boende.
http://ensamkommandebarn.skl.se/kommunensansvarensamkommande/socialtja nsten/hvb (2013-04-23).
Jönköpings kommun. (2012a). Arbetsmarknad och näringsliv.
http://www.jonkoping.se/download/18.5489cc60137cc15269d735/134011509441 7/5+Arbetsmarknad+och+n%C3%A4ringsliv.pdf (2013-04-06).
Jönköpings kommun. (2012b). Utbildning och barnomsorg.
http://www.jonkoping.se/download/18.5489cc60137cc15269d738/134011509513 5/8+Utbildning+och+barnomsorg.pdf (2013-04-06).
Jönköpings kommun. (2013a). Befolkningsstatistik.
http://www.jonkoping.se/omkommunen/kommunfakta/statistikochutredningar/ befolkningsstatistik.4.176db646136e9421c4942c.html (2013-04-03).
Jönköpings kommun. (2013b). Flyttströmmar till och från Jönköpings kommun.
http://www.jonkoping.se/download/18.2077ae3813cabc0e322441/136059284698 0/Flyttstr%C3%B6mmar+till+och+fr%C3%A5n+J%C3%B6nk%C3%B6pings+k ommun+f%C3%B6r+web.pdf (2013-04-06).
Jönköpings kommun. (2013c). Statistiskt faktablad om Jönköping.
http://www.jonkoping.se/omkommunen/kommunfakta/statistikochutredningar/s tatistisktfaktabladomjonkoping.4.176db646136e9421c493a1.html (2013-04-17).
Krause, J.D. (1991). Community opposition to correctional facility citing beyond the “NIMBY” explanation. Humboldt journal of social relations. Vol. 17. 239-262.
Leisti, Annuka Ehlin. (2005). ”Walla! – mångkulturellt fältarbete” i Ehlin, Bengt (red.). (2005). Möten i mellanrummet: socialt förebyggande arbete med ungdomar. Växjö: Förlagshuset Gothia.
Martin, R. (2000). Community perceptions about prison construction: why not in my backyard? The prison journal, vol. 80 (3). 265-294.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Migrationsverket. (2013). Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar.
http://www.migrationsverket.se/download/18.43648b4513b902d4269b03a/Rapp ort_ensamkommande+barn_februari+2013.pdf (2013-05-29).
Piat, M. (2000). Becoming the victim: a study on community reactions towards group homes. Psychiatric rehabilitation journal, 24. 108-116.
SiS. (2013). HVB-hem. http://www.stat-inst.se/faktabank/hvb-hem/ (2013-05-10).
Söderqvist, Å. (2012). Äntligen hemma? Vårsols mottagande av ensamkommande flyktingbarn.
http://www.fralsningsarmen.se/dl2/p3/res.nsf/vRes/pressbilder_1296639992921 _rapportekfb_sept2012_asasoderqvist_varsolsara_pdf/$File/RapportEKFB_sept2 012_%C3%85saS%C3%B6derqvist_V%C3%A5rsolSARA.pdf (2013-04-23).
Torpa 214. (2012). Torpa 214.
http://www.jonkoping.se/download/18.5489cc60137cc15269ddc5/134131824113 4/214+Torpa.pdf (2013-04-17).
Torpa 214. (od). Torpa 214.
http://www.jonkoping.se/download/18.5489cc60137cc15269ddc5/134131824113 4/214+Torpa.pdf (2013-04-17).
Unicef. (od). Barn på flykt. http://unicef.se/fakta/barn-pa-flykt (2013-04-23).
Zippay, A. (1999). Establishing group housing: community outreach methods. Administration in social work, 23. 33-46.
Intervjufrågor F
1 F2 F3 NIMBY Integration Grannar Verks. Ansv. Övriga
Bakgrundsfrågor Hur täcks Frågorna?
1. Resondent nr: X X x x
2. Ålder x x
3. Boendetid/Hur länge har verksamheten funnits?
x x x
4. Yrke/Vilken verksamhet bedriver organisationen?
x x x
5. Hushållssammansättning x
6. Avstånd till HVB-hemmet/ HVB- hemmets avstånd till centrum eller grannar
x x x
7. Ansvar och befattning x x
8. Hur länge har du haft denna roll/position?
x x
9. Vad har du för tidigare erfarenhet av integrationsarbete?
x x
10. Vilken anknytning har du till lokalsamhället?
x
11. Hur ser du på den allmänna situationen i tex. Nässjö när det gäller invandringsfrågor och integration?
x
Frågor om HVB-hemmet och
grannskapsrelationer
12. Vad vet du om HVB-hemmet? /Beskriv HVB-hemmets verksamhet.
1 x x x
13. Beskriv hur processen med att etablera HVB-hemmet sett ut? (när och hur gick det till). Minns du några särskilda händelser?
1 3 x x x
14. Hur ser du på placeringen av hemmet och dess verksamhet?
1 x x x
15. Vilka kontakter har du/ni med HVB-hemmet och/eller den verksamhet de bedriver/grannar och deras verksamheter?
1 2 x x x
16. Hur ofta har du/ni kontakter? 1 2 x x x
17. Var sker dessa kontakter? 1 2 x x x
18. Vad handlar kontakterna om? 1 2 x x x
19. Vad är bra och/eller dåligt med kontakterna?
1 2 x x x
Intervjufrågor F
1 F2 F3 NIMBY Integration Grannar Verks. Ansv. Övriga 20. Har kontakterna förändrats över
tiden, hur, bättre/ sämre?
1 2 x x x
21. Vilka erfarenheter har du av hur omgivningen ser på boendet? Har det funnits positiva eller negativa
reaktioner till boendet? 22. Hur upplever du att kontakter
med grannar och andra
verksamheter har påverkat HVB- hemmets verksamhet?
1 2 x x x
23. Kan du ge några exempel på initiativ som tagits av grannar och andra verksamheter i
omgivningen till kontakter?
1 2 x x x
24. Kan kontakterna med
boendet/grannar bli bättre och i så fall hur?
1 2 x x x
25. Hur bidrar du/skulle du kunna bidra till att förbättra kontakterna mellan de boende i området och HVB-hemmet?
1 2 3 x x x
26. Hur anser du att HVB-boendet skulle kunna bidra till att förbättra kontakterna?
3 x x x
27. Hur anser du att andra aktörer i samhället skulle kunna bidra till att förbättra kontakterna?
3 x x x
Frågor om integration 3
28. På vilket sätt tror du att HVB- hemmet kan bli bättre på att integrera ensamkommande flyktingbarn i samhället?
3 x x x
29. På vilket sätt påverkar lagar och regler möjligheterna till
integration av ensamkommande flyktingbarn och hur kan/bör de förändras?
3 x x x
30. Hur skulle du/din verksamhet kunna bidra till att förbättra integrationen av
ensamkommande flyktingbarn?