Beskrivning av studien, tex. metodval:
Finns det ett tydligt syfte? JA/NEJ/ VET EJ Patientkaraktäristika (tex. antal, ålder, kön):
Är kontexten presenterad? JA/NEJ/ VET EJ Etiskt resonemang? JA/NEJ/ VET EJ Urval;
-relevant? JA/NEJ/ VET EJ -strategiskt? JA/NEJ/ VET EJ Metod för;
-urvalsförfarande tydligt beskrivet? JA/NEJ/ VET EJ -datainsamling tydligt beskrivet? JA/NEJ/ VET EJ -analys tydligt beskriven? JA/NEJ/ VET EJ
Giltighet;
-är resultatet logiskt, begripligt? JA/NEJ/ VET EJ -råder datamättnad (om tillämpligt)? JA/NEJ/ VET EJ -råder analysmättnad? JA/NEJ/ VET EJ
Kommunicerbarhet;
-redovisas resultatet klart och tydligt? JA/NEJ/ VET EJ
-redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram? JA/NEJ/ VET EJ -genereras teori? JA/NEJ/ VET EJ
Huvudfynd;
Vilket/-n fenomen/ upplevelse/ mening beskrivs? Är beskrivning/ analys adekvat?
Referatgranskad? JA/NEJ
Sammanfattande bedömning av kvalitet: LÅG/ MEDEL/ HÖG Kommentar:
Baserat på protokoll för kvalitetsbedömning från: Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning & klinisk verksamhet (3. rev.
uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 2, Tabell 2: Utfall av sökningar
Sökning Databas Sökord Resultat av sökning
1 PubMed “Professional-patient relations” (Sökt som
2 PubMed “Professional-patient relations” (Sökt som
Perception (Sökt som MeSH-terms och Title/Abstract).
Filter: 2010-2020.
3 CINAHL “Professional-Patient Relations”
OR
“Nurse-Patient Relations”
AND
Communication Barriers AND
“Emigrants and Immigrants”
OR Foreigner AND Experience OR Perception Filter: 2010-2020.
Field: Optional.
15 6 2 0
4 CINAHL “Communication
Barriers”
OR
“Language Barriers”
AND
“Emigrants and Immigrants”
OR
100 18 4 0
AND
‘I have only little English’:
Quality of care (Sökt som title/abstract)
Communicat* (Sökt som MeSH-terms och Title/abstract) AND
Migrant* (Sökt som title/abstract).
Filter: 2010-2020
the surface: care coordination experiences of migrant cancer patients in Australia
7 PubMed “Quality of health care” (Sökt som MeSH-term och title/abstract) AND
Migrant* (Sökt som title/abstract) AND
Communicat* (Sökt som title/abstract och MeSH-term) AND
“Language barriers”
(Sökt som title/abstract) Filter: 2010-2020
36 15 6 1:
A Qualitative study of language barriers between South African health care providers and cross-border migrants
Bilaga 3, Tabell 3: Översikt av valda artiklar
språkkunskaper Resultat Kvalitet
1. Binder, P., Borné,
Att få en djupare förståelse för den multietniska vårdmiljön och de roller som etnicitet och språk spelar under det känsliga vårdmötet mellan olika etnisk bakgrund.
De afrikanska kvinnorna var mellan 18-48 år och hade varit i Storbritannien i 1-20 år. De tre
kvinnogrupperna hade 1-10 barn.
Alla deltagare hade haft svårighet med hälsokommunikation. Kvinnorna uttryckte att kompetens och professionalitet var viktigare än att träffa någon från samma bakgrund.
Medan överensstämmande språk ansågs underlätta. Somaliska kvinnor upplevde felkommunikation som ett resultat av språkbarriär mer än andra. Tolk uppgavs vara en viktig faktor vid hälsokommunikation.
Begränsningar fanns dock i kvalitet, tillgänglighet och förtroende.
From inside the bubble:
migrants' perceptions of migranter med cancer har, samt faktorer som är associerade med dessa utmaningar. inte födda i Australien och de pratade arabiska, grekiska eller kinesiska (kantonesiska eller mandarin). 70% av deltagarna var kvinnor i varierande ålder med olika lång tid spenderad i Australien. 68% rankade sina engelskkunskaper
Fyra teman identifierades för att besvara syftet:
-Kulturell isolering, utanförskap och
identifiering (tex annorlunda behandling pga.
kultur eller etnicitet).
-Språk- och kommunikationssvårigheter (detta försvårade möte med vården, möjligheten till kontakt med vården och förståelse av system).
-Problem associerade till användandet av tolk.
-Råd till vårdpersonal.
Hög.
Australien.
som inte särskilt bra eller dåliga. and facilitators to access and use of interpreter services in health care settings by Polish migrants in Norway.
Att identifiera hindrande och underlättande faktorer för polska migranter vid användandet av tolk inom hälso- och sjukvården i Norge.
Kvalitativa semistrukturerade intervjuer.
19 polska migranter, varav 11 kvinnor och 8 män. Åldersspannet på deltagarna var 30-60 år och de hade varierande bakgrund gällande utbildning. Tiden som de spenderat i Norge varierade mellan 1 till 8 år. De självgraderade språkkunskaperna hos deltagarna varierade mellan obefintliga och mycket goda.
Deltagarna fick ofta information gällande deras hälsotillstånd och behandling på ett språk som de inte helt behärskade.
Tillgängligheten till tolkservice var
begränsad eller nekades av olika anledningar.
Ofta innebar användandet av vänner, släkt eller flerspråkig personal för att översätta istället för en professionell tolk för att kvaliteten av översättningen äventyrades.
I studien identifierades två huvudteman gällande användandet av tolk, med två respektive fyra underkategorier. kvinnor. 32 kom från Mogadishu, 20 från Hargeysa och 18 från Kenya. Kvinnorna var mellan 18-50 år och var mamma till 2-10 barn.
84% av deltagarna var arbetslösa utan
utbildning. Ca 86% talade inte engelska eller finska flytande. Vissa kunde inte tala något av språken.
Många av deltagarna kände varandra från sina hemländer och några var
Deltagarna var nöjda med RMHCS de fick i Finland. Bortsett från deras tillfredställelse upplevdes vårdgivarnas sociala attityder mot dem som ovänliga och kommunikationen var dålig.
Hög.
mödrasjukvården.
Resterande deltagare hade bott i Finland i mer än 10 år, pratade finska och hade fött barn i landet.
5. Harrison, R.,
Att fånga in uppfattningar om CALD-konsumenter
(konsumenter från annan kulturell och språklig bakgrund) från en rad olika bakgrunder angående hinder för och de som möjliggör engagemang i hälso- och sjukvård genom
25-90 år gamla deltagare.
De talade Arabiska, Mandarin, Turkiska och Dari/Pashto. Deltagarna hade varit i Australien i 3 månader-30 år.
Sex teman identifierades:
navigering i hälsosystemet, söka meningsfull tolkning, förståelse och hantering av
förväntningar, respektfull professionell vård, tillgång till tjänster och känsla av osäkerhet.
Hög.
A Qualitative study of language barriers vården ur perspektivet av migranter som söker prenatal vård, för att visa vikten av medicinsk tolkning av god kvalitet. från Somalia, Kongo och Zimbabwe. Intervjuerna bestod av kvinnor över 18 år som var gravida eller hade fått barn under de senaste 2 åren.
Fokusgrupperna hölls med både kvinnor och män.
Deltagarna från Zimbabwe beskrev att oförmågan att kunna tala det lokala språket i Sydafrika som en faktor som gjorde att de fick en särskild stämpel av vårdpersonalen.
Deltagarna från Somalia och Kongo beskrev att vissa medicinska procedurer kunde utföras utan samtycke när patient och vårdpersonal inte talade samma språk. I fokusgrupperna beskrev männen hur de kunde agera som tolk till deras partner och att det kunde resultera i att de förlorade inkomst och att
översättningen inte blev professionell.
Hög.
‘I have only little English’: language
sjukdomar står inför i mötet med vårdpersonal.
Kvalitativt mixad metod: online-enkät och 9 fokusgrupper.
58 vuxna filippinska migranter med minst en kronisk sjukdom, 88% var kvinnor och medelåldern var 67 år. Deltagarna
Två huvudsakliga kategorier av utmaningar identifierades med två respektive tre undergrupper.
Hög.
2016.
Ethnicity & Health.
Australien.
hade i medel bott i Australien i 25 år, det varierade mellan 8 till 42 år.
Patientrelaterade utmaningar: vilket inkluderade brist på tillit till den egna förmågan gällande engelska språkkunskaper i kliniska situationer, kulturella attityder samt strategier som användes för att förbättra kommunikationen.
Vårdgivarrelaterade utmaningar: vilket inkluderade att inte bli lyssnad på och antagande om förståelse.
8. Origlia Ikhilor, P., Hasenberg, G., in maternity care of allophone migrants: invandrarkvinnor står inför i mödravården, ur
36 deltagare med 10 patienter, 22 vårdare och 4 tolkar. Patienterna var 6 mammor från Eritrea, 1 från Albanien och 3 från Kosovo som alla vårdats i den tysktalande delen av Schweiz innan, under och efter graviditet och förlossning. Hälften av kvinnorna förstod enkla meningar på tyska och hälften kunde få ord eller inget alls.
Vårdpersonalen som deltog var alla kvinnor och de hade olika typer av roller inom vården.
Hälften av vårdpersonalen hade formell
transkulturell kompetens.
Tolkarna var alla kvinnor, 2 från Eritrea, 1 från Albanien och 1 från
Analysen resulterade i tre huvudteman;
svårigheten med att förstå varandras världar, kommunikationshaverier och påtvingade vårdverksamheter. Utan tolk så reducerades kommunikationen till absoluta minimum, vilket gjorde den otillräcklig för att informera kvinnorna om behandling och möta deras behov på ett adekvat sätt.
Hög.
9. Shaw, J M., samordning i vården, för att kunna utveckla ett frågeformulär gällande vårdsamordning i cancervården med specifikt fokus på den kulturella aspekten.
Intervjuer och fokusgrupper med kvalitativ ansats.
19 deltagare med 18 invandrande senaste fem åren och behandlas på ett av de två och medelåldern var 60,5 år. Antal år som
deltagarna spenderat i Australien varierade från 1 år till över 20 år.
Resultatet visade på att patienterna överlag var nöjda med deras cancervård, men att det fanns några områden som kunde påverka kvaliteten på denna vård. Dessa faktorer delades in i två huvudkategorier;
kommunikation och navigering. Dessa två kategorier delades även in i undergrupper.
Kommunikations-kategorin hade två
undergrupper, språkets inverkan på förståelse och informationstillgång samt tolkens roll.
Navigations-kategorin hade även den två undergrupper, tillgång till vårdpersonal och förståelse för (cancer-)teamets roller och ansvar.
Att utforska perspektivet hos turk-holländska allmänläkares patienter på informell tolkning från en integrerad teoribas, med fokus på tolkarnas roller, förtroende och makt. 42-70 år. Alla deltagare träffade sin läkare minst en gång om året med informell tolk.
De informella tolkarna förväntades
tillhandahålla språklig överföring men också utföra rollen som ombud och vårdgivare för patienterna. Informella tolkar hade mer förtroende då de ansåg att de skulle handla i bästa intresse för patienten. Även om de informella tolkarna uppfattades som den främsta samtalspartnern, kände sig patienterna inte dominerade utan stärkta av deras närvaro.
Hög.