Modifierad av författarna utifrån Forsberg och Wengström (2003)
1 Syfte
1:1 Finns det ett tydligt syfte och/eller frågeställningar beskrivna i studien?
1:2 Beskrivs vilken kvalitativ design som har används i studien, är den lämplig utifrån syftet/frågeställningarna?
2 Undersökningsgruppen
2:1 Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskriven, vad inkluderades respektive exkluderades? (ålder på det sjuka barnet)
2:2 Finns det beskrivet vart undersökningen genomfördes?
2:3 Finns det beskrivet vart, när och hur undersökningsgruppen kontaktades? 2:4 Finns det beskrivet vilken urvalsmetod som användes?
2:5 Beskrivs undersökningsgruppen utifrån antal inkluderade, ålder, kön och relevant demografisk bakgrund?
2:6 Är undersökningsgruppen lämplig?
3 Metod för datainsamling
3:1 Finns det beskrivet var, i vilket samanhang och med vem datainsamlingen skedde? 3:2 Beskrivs metod för datainsamlingen tydligt, exempelvis vilken typ av frågor användes?
4 Dataanalys
4:1 Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade? 4:2 Är analys och tolkning av resultatet diskuterat?
4:3 Vad var huvudresultatet, är det trovärdigt? Samt är resultaten pålitliga (forskarens/forskarnas trovärdighet)?
4:4 Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?
4:5 Är de teorier och tolkningar som presenterats baserat på insamlad data, finns citat av originaldata eller summering av data medtaget som bevis för gjorda tolkningar?
4:6 Är studien etiskt granskad?
5 Värdering
5:1 Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? 5:2 Kan resultaten ha klinisk betydelse?
5:3 Diskuteras metodologiska brister och risk för bias? 5:4 Finns författarens slutsatser beskrivna?
Max poäng: 40
BILAGA 3 - Artikelmatris
Nr Författare,(År),
Titel, Tidskrift
& Land
Syfte Design & Urval Datainsamling Huvudresultat Etisk grans kad Kval ité 1 Barton, C., Sulaiman, N., Clarke, D., & Abramson, M. (2005) Experiences of Australian parents caring for children with asthma: it gets easier. Chronic
Illness. Australien.
Syftet med studien var att beskriva Australiensiska föräldrars upplevelse av att vårda ett barn med astma. Dessutom var syftet att utforska de resurser föräldrarna använder för att hantera astman och minska sin emotionella stress.
Kvalitativ studie. (Del av en kontrollerad Randomiserad studie) En kombination av slumpmässigt, kvot och strategiskt urval användes för att inkludera 21 föräldrar till barn i ådrarna 2-14 år med medel till lätt astma, från sjukhus i norra eller nord-västra Melbourne.
Semistrukturerade djupgående intervjuer genomfördes i hemmet. Intervjuerna fokuserade på föräldrarnas upplevelser i hanteringen av deras barn och astmasjukdomen, samt deras relationer till vårdpersonal.
Föräldrars upplevelser och
hälsoföreställningar påverkade deras hantering av astman, vilket i vissa familjer kan leda till en barriär för optimal
omvårdnad för barnet med astma. Det övergripande temat som framkom i studien var ”Det blir enklare”. Föräldrarna upplevde att det blir enklare med tiden då barnet kommunicerade mer effektivt, och i högre grad kunde ta hand om sig själv, samt blev astman mindre svår eller mindre av ett problem.
Ja Hög
Nr Författare,(År),
Titel, Tidskrift
& Land
Syfte Design & Urval Datainsamling Huvudresultat Etisk grans kad Kval ité 2 Brazil, K., & Krueger, P. (2002). Patterns of Family Adaptation to Childhood Asthma. Journal of Pediatric Nursing. Canada.
Syftet med den här studien var att undersöka mönster i anpassningen hos föräldrar som har ett barn med medel till svår ihållande astma. Forskarna var intresserade av att undersöka skillnaderna i anpassningen mellan modern och fadern.
Kvantitativ, Deskriptiv Icke-experimentell design. Genom ett bekvämlighetsurval inkluderades 84 föräldrar (♀=49 ♂=35) till barn med medel till svår astma som deltagit i ett rehabiliterings- program för familjer till barn med astma.
En engångsintervju genomfördes i hemmet hos föräldrarna, samt fylldes samtliga instrument i utav föräldrarna. “The Family Adaptability and Cohesion Evaluation Scale” användes för att mäta interna familjeresurser. “The Family Crisis Oriented Personal Evaluation Scale” användes för att mäta både interna och externa familjeresurser. “The coping Health Inventory for Parents” användes för att mäta föräldrarnas reaktioner i hanteringen av astman som deras barn lider av.
I huvudresultatet framgick det att mödrar i parfamiljer uppvisade större
ansträngningar än fäder i att finna
strategier för att skaffa socialt stöd utanför familjen, höja sitt självvärde samt minska psykologiska spänningar inom familjen. Mödrar i parfamiljer hade i jämförelse med mödrar i singelfamiljer, större tendens att använda sig av strategier relaterat till familjesamverkan och samarbete.
BILAGA 3 - Artikelmatris
Nr Författare,(År),
Titel, Tidskrift
& Land
Syfte Design & Urval Datainsamling Huvudresultat Etisk grans kad Kval ité 3 Cashin, G. H., Small S. P., & Solberg, S. M. (2008). The Lived Experience of Fathers Who Have Children With Asthma: A Phenomenologic al Study. Journal of Pediatric Nursing. Canada.
Syftet med studien var att undersöka fäders
upplevelser av att leva med ett barn som har astma, och därmed skapa en förståelse för detta.
Kvalitativ hermeneutisk - fenomenologisk design. Genom strategiskt urval valdes 8 fäder ut från en astmaavdelning på ett lokalt sjukhus. Fäderna hade barn i åldrarna 7- 11 år med
diagnostiserad astma.
Intervjuerna som genomfördes med fäderna var av öppen karaktär. De ostrukturerade intervjuerna kunde liknas vid en dialog vilka fokuserade på fädernas upplevelser av att leva med ett barn med astma.
De upplevelser som fäder till barn med astma hade formade fem teman i
resultatet. ”Att känna lättnad över att veta diagnosen”, ”Att lära sig astmans grunder”, ”Att vara vaksam”, ”Att leva med oro” och ”Att vara bekväm i astmahanteringen”.
Ja Hög
Nr Författare,(År),
Titel, Tidskrift
& Land
Syfte Design & Urval Metod för Datainsamling Huvudresultat Etisk grans kad Kval ité 4 Dalheim Englund, A-C., Rydström, I., Holritz Rasmussen, B., Möller, C., & Sandman, P-O. (2004). Having a child with asthma – quality of life for Swedish parents. Journal of Clinical Nursing. Sverige.
Syftet med studien var att undersöka hur svenska föräldrar till barn med astma upplever deras livskvalité, samt undersöka om det finns skillnader i livskvalité mellan föräldrar i samma familj. Syftet var också att undersöka möjliga samband mellan
föräldrars livskvalité och olika bakgrundsvariabler. Kvantitativ, Prospective Cross-sectional design. På 15 randomiserat utvalda specialistkliniker i Sverige som behandlar barn med astma tillfrågades föräldrar med barn i åldrarna 7-17 att delta i studien. 371 föräldrar (♀=213 ♂= 158) till 226 barn med daglig medicinerad astma deltog.
“The Paediatric Asthma Caregivers Quality of Life Questionnaire”, (PACQLQ) användes för att mäta föräldrarnas livskvalité.
De flesta föräldrarna till barn med astma skattade sin livskvalité relativt högt, det fanns en nära överensstämmelse mellan föräldrar i samma familj. Hos de föräldrar som skattade sin livskvalité lågt fann man ett betydelsefullt samband med att vara bosatt i norra Sverige. Dessutom fann man ett samband mellan fäders låga livskvalité och att ha ett barn med astma yngre än 13 år, och mödrars låga livskvalité och att ha ett barn med svår astma.
BILAGA 3 - Artikelmatris
Nr Författare,(År),
Titel, Tidskrift
& Land
Syfte Design & Urval Datainsamling Huvudresultat Etisk grans kad Kval ité 5 Dalheim Englund, A-C., Rydström, I., & Norberg, A. (2001). Being the Parent of a Child with Asthma. Pediatric Nursing. Sverige.
Syftet med studien var att beskriva vad det innebär att vara förälder till ett barn med astma.
Kvalitativ, Fenomenologisk Hermeneutisk design. Genom ett strategiskt urval inkluderades 24 föräldrar (♀= 12 ♂=12) till barn i åldrarna 6-16 år med medel till svår astma, från ett sjukhus i en medelstor stad i Sverige.
Ostrukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes i hemmet eller på annan plats efter önskemål från deltagarna. Intervjuerna fokuserade på upplevelser, tankar och känslor kring hur det är att vara förälder till ett barn med astma.
Huvudresultatet visade att det kan vara svårt att vara förälder till ett barn med astma. Det involverade känslor av sorg, oro, ensamhet och maktlöshet, men också känslor av hopp, förtroende, och
acceptans. Situationen av att ha ett barn med astma är krävande och involverar ständig vård, vaksamhet och kontroll. Det fodrar också att föräldrarna har mod att låta barnet ta ansvar för sig själv. Föräldrarnas beteende involverade både beskydd och frigörelse. I de flesta fall agerade mödrar utifrån ett beskyddande sätt och var mer sorgsna, medan fäderna handlade på ett frigörande sätt och uttryckte känslor som acceptans.
Ja Hög
Nr Författare,(År),
Titel, Tidskrift
& Land
Syfte Design & Urval Datainsamling Huvudresultat Etisk grans kad Kval ité 6 Kolbrun Svavarsdottir, E., McCubbin, M.A., & Kane, J.H. (2000). Well-Being of Parents of Young Children with Asthma. Research in Nursing & Health. USA.
Syftet med studien var att identifiera de mest tidskrävande och svåra omvårdnadskraven som mödrar och fäder till barn med astma upplever. Syftet var också att undersöka samband av KASAM och familjens förmåga att hantera påfrestningar relaterat till mödrars och fäders omvårdnadskrav. Dessutom var syftet att undersöka samband av KASAM och familjens
Kvantitativ, Cross- sectional design. 76 familjer (♀=74 ♂=62) till barn i åldrarna 6 år eller yngre med diagnostiserad astma deltog i studien, efter att ha valts ut från ett större universitetssjukhus eller från ett kommunalt sjukhus båda belägna i övre västmellersta USA, eller från en pediatrisk klinik i östra USA.
”Family Inventory of Life Events”, användes för att mäta familjekrav. ”The Care of My Child with Asthma”, användes för att mäta omvårdnadskraven relaterat till barnets astma. ”Orientation to Life Questionaire”, användes för att mäta känslan av sammanhang. ”Family Hardiness Index”, användes för att mäta familjesvårigheterna. “The General Well-Being Schedule”, användes för att mäta föräldrarnas välmående.
Den mest tidskrävande vårduppgiften identifierad av både mödrar och fäder till barn med astma var att ge emotionellt och utvecklande stöd till barnet. Den svåraste vårduppgiften för fäder och näst svåraste vårduppgiften för mödrar var att hantera en astmaepisod. Den svåraste
vårduppgiften för mödrar var att hantera den egna tröttheten. De fyra faktorerna, familjekrav, omvårdnadskrav, KASAM samt förmågan att hantera påfrestningar hade 62 % samband med mödrars välmående samt 68 % samband med fäders välmående.
BILAGA 3 - Artikelmatris
förmåga att hantera påfrestningar relaterat till mödrars och fäders välbefinnande.
Nr Författare,(År),
Titel, Tidskrift
& Land
Syfte Design & Urval Datainsamling Huvudresultat Etisk grans kad Kval ité 7 Kolbrun, Svavarsdottir, E., & Rayens, M. K. (2005) Hadiness in families of young childen with asthma. Journal of Advanced Nursing. USA & Island
Syftet med studien av isländska och
amerikanska föräldrar till ett barn med astma var att undersöka om det fanns någon genus- eller kulturskillnad i välmående, KASAM, samt förmågan att hantera påfrestningar, när ett barn i familjen har astma. Dessutom att undersöka hur föräldrarnas
välmående och KASAM påverkar förmågan att hantera påfrestningar.
Kvantitativ, Cross- sectional design. 137 tvåföräldrars- familjer (76 från Island och 61 från USA) deltog i studien efter att ha rekryterats från astmakliniker på södra Island, från pediatriska kliniker på norra Island eller från en kommunal vårdcentral på östra Island. I USA rekryterades familjer från sjukhus i det övre västmellersta USA eller från pediatriska kliniker i östra USA.
”The Orientation to Life Questionnaire”, användes för att mäta föräldrarnas KASAM. ”The General Well-Being Schedule”, användes för att mäta föräldrarnas välmående. ”The Family Hardiness Index”, användes för att mäta familjesvårigheterna, vad gäller styrkor och resurser.
Den största skillnaden i välmåendet hos föräldrarna var mellan mödrar och fäder. Mödrar hade lägre snitt i den totala poängen för välmående, dessutom hade de lägre poäng än fäder på subskalorna depression, kontroll, livskraft och generell hälsa. Förmågan att hantera påfrestningar skiljde mellan länderna; KASAM, depression och positivt välmående, samt partnerns oro, bidrog signifikant till resultatet av hur föräldrarna hanterade påfrestningar.
BILAGA 3 - Artikelmatris
Nr Författare,(År),
Titel, Tidskrift
& Land
Syfte Design & Urval Datainsamling Huvudresultat Etisk grans kad Kval ité 8 Lee, E. J., Parker, V., DuBose, L., Gwinn, J., & Logan, B. N. (2006) Demands and Resources: Parents of School-Age Children With Asthma. Journal of Pediatric Nursing. USA.
Syftet med studien var att fastställa de skillnader i krav och resurser som existerar mellan
afroamerikanska familjer (AA) och
euroamerikanska familjer (EA), som vårdar ett barn diagnostiserat med ständig medel till svår astma.
Kvantitativ, Cross- sectional design. Genom ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval valdes 19 AA (16=♀ 3=♂) och 18 EA (17=♀ 1=♂) ut från en privatklinik i sydöstra USA som deltog i studien. Föräldrarna hade barn i åldrarna 6- 12 år med medel till svår astma.
“The Care of My Child With Asthma Scale”, användes för att beskriva den tid och svårighetsgrad associerad med varje vårduppgift i samband med astman. ”The Family Inventory of Resources for
Management”, användes för att mäta familjens resurser.
I resultatet framgick det att det svåraste och mest tidskrävande kravet upplevt av EA föräldrar var att ge emotionellt stöd till barnet med astma, samt att hantera sin egna trötthet. Medan AA föräldrar upplevde att det svåraste och mest tidskrävande kravet var att klara av arbete eller skola utanför hemmet, samt att organisera astmabehandling på samma gång. De resurser som utmärkte sig inom båda grupperna var familjestyrka vilket innebar kommunikation och självkänsla.
Ja Hög
Nr Författare,(År),
Titel, Tidskrift
& Land
Syfte Design & Urval Datainsamling Huvudresultat Etisk grans kad Kval ité 9 Maltby, H. J., Kristjanson, L., & Coleman, M. E. (2003). The parenting competency framework: Learning to be a parent of a child with asthma. International Journal of Nursing Practice. Australien.
Studien syfte var att beskriva mödrars upplevelser av att vårda ett barn med astma. Studien syftade dessutom till att beskriva hur sjukdomen påverkar mödrarna, vilka utmaningar de upplever och till vilken grad de är kapabla att hjälpa deras barn i hanteringen av de krav som en
astmasjukdom medför.
Kvalitativ, deskriptiv fenomenologisk design. Genom strategiskt urval deltog 15 mödrar till ett eller fler barn i åldrarna 2,5–19 år med mild till svår astma. Mödrarna rekryterades från ett lokalt sjukhus i staden Perth i västra Australien eller genom respons på lokal reklam som forskarna gjorde.
Intervjuer av öppen karaktär utfördes på mödrarna, fokus var känslor och upplevelser kopplade till barnets astma.
I resultatet framgick tre huvudteman, det första ”Föräldrakompetensen utmanas: Att sätta namn på astman”, ”Den ovissa föräldrakompetensen: Att ta sig an verkligheten” och ”Föräldrakompetensen återvunnen: Att gå vidare”. Mödrar till barn med astma upplevde känslor som sorg, rädsla, skuld och oro i relation till deras barns astma, samt brist på självförtroende i försöket att lära sig hantera sjukdomen. När barnet hade fått sin astmadiagnos ville mödrarna ha information kring vad diagnosen kunde innebära för barnet och för familjen. Mödrarna rapporterade även känslor av utmattning och brist på tid för att tillfredställa sina egna behov.
Ja Me- del
BILAGA 3 - Artikelmatris
Nr Författare,(År),
Titel, Tidskrift
& Land
Syfte Design & Urval Datainsamling Huvudresultat Etisk grans kad Kval ité 10 Rydström, I., Dalheim Englund, A-C., Segesten, K., & Rasmussen, B. H. (2004). Relations Governed by Uncertainty: Part of Life of Families of a child With Asthma. Journal of Pediatric Nursing. Sverige.
Syftet med studien var att belysa vad som händer med familjerelationerna när ett barn i familjen har astma, ur mödrars perspektiv. Detta genom att identifiera vad det är som påverkar och karaktäriserar familjerelationerna. Kvalitativ design inspirerad av Grounded Theory. Strategisk urvalsmetod användes för att välja ut de 17 biologiska mödrarna till barn i åldrarna 6-16 år med medel till svår astma, som deltog i studien. Urvalet skedde på ett sjukhus i
sydvästra Sverige.
Semistrukturerade intervjuer genomfördes i hemmet eller annan plats efter önskemål från deltagarna. Intervjuerna var djupgående berättande och fokuserade på moderns upplevelse av relationer inom familjen.
Huvudkategorin i studien var ”Att vara styrd av sjukdomsframkallad ovisshet”. Här framkom det att en ständig oro var närvarande i det dagliga livet som var relaterat till familjens och barnets förmåga att hantera olika situationer. Oron var också relaterad till sjukdomens
oförutsägbarhet. Vidare visade resultatet att mödrar ser sig själva som väldigt kontrollerande och att de upplever ett starkt band till sitt barn, relaterat till rädslan att förlora barnet i en astmaattack. Mödrar upplever också att de blir mindre tillgängliga för andra familjemedlemmar och har mindre förståelse för dem.
Ja Hög
Nr Författare,(År),
Titel, Tidskrift
& Land
Syfte Design & Urval Datainsamling Huvudresultat Etisk grans kad
Kval ité
11 Trollvik, A., & Severinsson, E. (2003). Parents´ experience of asthma: Process from chaos to coping. Nursing and Health Science. Norge.
Syftet med studien var att beskriva föräldrars vardagsupplevelser av att leva med ett barn som lider av astma. Syftet var också att belysa
föräldrarnas upplevelser av mötet med vårdpersonal. Kvalitativ, hermeneutisk- och kvalitativ design. Genom ett strategiskt urval valdes 9 föräldrar till 5 barn i åldrarna 2-6 år med medel till svår astma ut från ett sjukhus i östra Norge.
Semistrukturerad intervju genomfördes i hemmet eller på sjukhuset. Under intervjun fokuserades frågorna på att föräldrarna skulle beskriva deras upplevelser relaterat till barnets tillstånd och till astmasjukdomen.
Huvudresultatet från den här studien visade att föräldrar till barn med astma upplever osäkerhet i hur de ska hantera sitt barns sjukdom. Känslor av hjälplöshet och skuld, samt att kunna anpassa sig till vardagslivet och utveckla copingstrategier är dagliga upplevelser för dessa föräldrar. Att pröva sig fram genom olika mediciner och behandlingar, olika miljöer barnet kan vistas i och inte, samt vad barnet kan hantera relaterat till allergener visade sig vara en viktig copingstrategi. Det framkom också att föräldrarna upplevde brist på respekt från vårdpersonalens sida. De lyssnade inte på vad föräldrarna hade att säga och trodde inte på dem.