Bilaga 3 Artikelöversikt sida 1 (3) Författare
(år) Land
Titel Syfte Metod/deltagare Resultat Kvalitet
Engstörm, Usitalo & Engström, (2010). Sverige Relatives’ involvement in nursing care: A qualitative study describing critical care nurses’ experiences. Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av närståendes medverkan i omvårdnaden av patienter på en intensivvårdsavdelning.
Kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer. Åtta intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i norra Sverige. Med minst ett års erfarenhet av intensivvård.
Närståendes engagemang
uppskattades och upplevdes som en stor resurs för både patienter och sjuksköterskor. Hög 84.2 % Fridh, Forsberg & Bergbom, (2009). Sverige Doing one's utmost: Nurses’ descriptions of caring for dying patients in an intensive care environment
Att utforska sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att ta hand om patienter i livets slutskede med fokus på patient, närstående och miljöfaktorer.
En kvalitativ studie med enskilda intervjuer och en explorativ design. Nio intensivvårdssjuksköterskor från tre olika svenska
intensivvårdsavdelningar med minst tre års erfarenhet av intensivvård.
Sjuksköterskor kände att det ville skapa en fin sista tid för patienten och dess närstående, samt att det var svårt att ge stöd till närstående i en intensivvårdsmiljö. Hög 89.5% Hoyes & Severinsson, (2008). Norge Intensive care nurses’ encounters with multicultural families in Norway: An exploratory study. Att utforska intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av möjliga konflikter relaterade till praktiska situationer vid möte av mångkulturella familjer och deras kritiskt sjuka närstående.
Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 16
intensivvårdssjuksköterskor från en intensivvårdsavdelning i Norge. Med minst två års erfarenhet av intensivvård.
Intensivvårdssjuksköterskor upplevde att de kulturella
skillnaderna var stora och att det inte var vana vid det. Samt att det till stor del fanns svårigheter med kommunikationen. Hög 89.5% Hoye & Severinsson, (2009). Norge Professionals and cultural conflict for intensive care nurses.
Att utforska sjuksköterskors uppfattning om deras möten med mångkulturella familjer på intensivvårdsavdelningar på ett norskt sjukhus. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 16 intensivvårdssjuksköterskor från en intensivvårdsavdelning i Norge. Med minst två års erfarenhet av intensivvård.
Intensivvårdssjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräcklig kunskap om olika kulturer. Samt att det fanns många hinder med de olika kulturella- och etiska värderingarna.
Hög 89.5%
Bilaga 3 Artikelöversikt sida 2 (3)
Hye, Oak & Jae, (2020). Korea
Critical care nurses’ communication experiences with patients and families in an intensive care unit: A qualitative study.
Att utvärdera upplevelserna av kommunikation mellan
intensivvårdssjuksköterskor och närstående till
intensivvårdspatienter.
Kvalitativa fokusgruppsintervjuer och djupintervjuer med 16
intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i Korea. Med minst ett års erfarenhet.
Tre teman framkom i resultatet: Att möta oväntade
kommunikationssvårigheter, att lära sig genom att prova och göra fel och att känna igen
kommunikation som är nödvändiga för vård av patienten. Hög 94,7% Leung, Blastorah, Nusdorfer, Jeffs, Jung, Howell, Fillion and Rose, (2015). Kanada Nursing patients with chronic critical illness and their families:
a qualitative study
Att skapa ytterligare förståelse för sjuksköterskors erfarenheter av patienter med kronisk kritisk sjukdom och deras närstående.
Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 16 sjuksköterskor från tre intensivvårdsavdelningar i Kanada. Med minst ett års
erfarenhet.
Sjuksköterskorna upplevde utmaningar med att bevara närståendes
förtroende, att bestämma när och hur närstående skulle delta i diskussioner och att ge möjligheter till ett bra avslut för patienten som förväntas avlida. Hög 94,7% Rivera-Romero, Garzón & Henao-Castaño, (2019). Colombia The experience of the nurse caring for families of patients at
the end of life in the intensive care unit
Att förstå sjuksköterskors upplevelse av att ta hand om närstående när patienter befinner sig i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning.
Kvalitativ semistrukturerade intervjuer med 18 sjuksköterskor från en intensivvårdsavdelning i Colombia. Med minst ett års erfarenhet.
Två huvudkategorier framkom i resultatet: sjuksköterskans känslomässiga upplevelse av att möta närstående och omvårdnad till patient och närstående i livets slutskede. Hög 94,7% Stayt, (2008). Storbritannien Nurses’ experiences of caring for families with relatives in intensive care units
Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ta hand om närstående som har släktingar på intensivavdelningar.
Kvalitativa grundliga intervjuer med öppna frågor. 12
sjuksköterskor från en intensivvårdsavdelning i
Storbritannien. Med minst ett års erfarenhet.
Sjuksköterskorna rapporterade brist på förtroende, tvivel om deras professionella kompetens och konflikter mellan deras
professionella och personliga jag.
Hög 84.2%
Bilaga 3 Artikelöversikt sida 3 (3)
Stayt, (2009).
Storbritannien Death, empathy and self preservation: the emotional labour of caring
for families of the critically ill in adult intensive care
Att utforska sjuksköterskors känslor när de tar hand om närstående till kritiskt sjuka patienter på en
intensivvårdsavdelning.
Kvalitativa grundliga intervjuer med öppna frågor. 12
sjuksköterskor från en intensivvårdsavdelning i
Storbritannien. Med minst ett års erfarenhet.
Följande teman framkom i resultatet. Dödens betydelse, förtroende hos närstående. Empati till närstående och information till närstående. Hög 84.2% Zomorodi & Lynn, (2010). USA Critical Care Nurses’ Values and Behaviors With End-of-Life Care: Perceptions and Challenges
Att utforska sjuksköterskors definitioner av kvalitetsvård i livets slutskede och att beskriva vad som främjar kvalitet i livets slutskede.
Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor från fem olika
intensivvårdsavdelningar i USA.
Personliga faktorer, miljöfaktorer och relationen till närstående påverkade vårdkvaliteten i livets slutskede.
Hög 89.5%