Innehållsförteckning
Abstrakt ... i
Abstract ... ii
Förkortningar och definitioner ... iii
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 2
Intensivvård ... 2
Intensivvårdspatient……….3
Sjuksköterskans uppgift gällande närstående……….3
Närstående……….4
Teoretisk referensram- familjefokuserad omvårdnad………5
Motiv för studien ... 6 Syfte ... 6 Metod ... 7 Design ... 7 Urval ... 7 Datainsamling ... 7 Analys ... 10 Forskningsetiska överväganden ... 11 Resultat ... 12
Hinder för en god kommunikation ... 13
Tidsbrist och stress ... 13
Kulturella skillnader……….13
Vårdmiljön försvårar………..14
Betydelse av en stödjande relation………..………14
Vikten av en god och tillitsfull relation………..14
Involvering av närstående………15
Emotionell belastning i svåra situationer……….16
Ej respekterad av närstående………..………16
Känslor av att inte räcka till………..17
Diskussion ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Metoddiskussion ... 21
Konklusion ... 23
Förslag till vidare forskning……….23
Klinisk implikation………23 Referenser ... 24 Bilagor ... Bilaga 1 Databassökning Bilaga 2 Granskningsprotokoll Bilaga 3 Artikelöversikt
i
Sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående
till intensivvårdspatienter
Abstrakt
Bakgrund: Varje år vårdas flera tusentals patienter på intensivvårdsavdelningar i
Sverige. Det innebär förutom omvårdnad av patient, medicinsk behandling och hantering av teknisk apparatur att möta närstående i svåra situationer. Det ställer stora krav på sjuksköterskor att ge stöd och informera närstående när de befinner sig i svåra situationer.
Motiv: Tidigare forskning visade att närstående var i behov av stöttning och
information, men att det inte gavs i önskad utsträckning. De visade sig även att sjuksköterskor upplevde att deras roll i arbetet med närstående var att ge
information och att få närstående att förstå situationen. En sammanställning av resultat från kvalitativa studier som beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående till patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning, kan ge ökad förståelse och kunskap inom området.
Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående till patienter
som vårdas på en intensivvårdsavdelning.
Metod: En kvalitativ litteraturstudie, med metasyntes som analysmetod.
Resultat: Analysen av resultatet resulterade i tre huvudteman: Hinder för en god
kommunikation, Betydelse av en stödjande relation och Emotionell belastning i svåra situationer.
Konklusion: Tidsbrist, stress, vårdmiljön och kulturella skillnader var hinder för en
god kommunikation. Närståendes närvaro, informationsutbyte och tillit var viktigt för en stödjande relation. Sjuksköterskor upplevde att de kände sig emotionellt belastade i svåra situationer på grund av brist på respekt av närstående och en känsla av att inte räcka till.
Översikt över arbetets omfattning
Magister (max 8000 ord)
Antal sidor 48
Antal ord 7810
Antal tabeller 1
Antal figurer 3
Nurses experience meeting relatives to intensive care
patients
Abstract
Background: Every year several thousands of patients are cared for in the intensive care
units in Sweden. Which means in addition to patient care, medical treatment and handling the technical equipment, also meeting relatives in difficult situations. It places great
demands on the nurse to provide support and inform relatives in situations where relatives are in difficult situations.
Motive: Previous research showed that relatives were in need of support and information,
but that it was not provided to the desired extent. They also found that nurses felt that their role in working with relatives was to provide information and to make relatives understand the situation. A compilation of results from qualitative studies that describe nurses' experiences of meeting relatives of patients in an intensive care unit can provide increased understanding and knowledge in the field.
Aim: To describe nurses' experiences of meeting relatives of patients who are cared for in
an intensive care unit.
Methods: A qualitative literature study, with metasynthesis as the analysis method. Result: The analysis of the result resulted in three main themes: Obstacles to good
communication, The importance of a supportive relationship and Emotional strain in difficult situations.
Conclusion: Lack of time, stress, the health care environment and cultural differences
were obstacles to good communication. The presence of relatives, information exchange and trust were important for a supportive relationship. Nurses also felt that they felt emotional strain in difficult situations due to a lack of respect for relatives and a feeling of not being enough.
iii
Förkortningar och definitioner
Närstående
Närstående definieras som “person som den enskilde anser sig ha nära relation till” (Socialstyrelsen, 2010). Vilket även används som definition i denna studie.
Livshotande tillstånd och livshotande sjukdom
Livshotande tillstånd definieras i Svenska MeSH via Karolinska institutets
universitetsbibliotek (KIB) som “Akut eller utdragen sjukdom som vanligtvis anses
livshotande eller som hotar att ge svårt handikappande följder. Tillståndet kräver radikal och ofta kostsam behandling”. Livshotande sjukdom definieras som
“Sjukdomstillstånd i vilket risken för dödlig utgång är överhängande” (KIB, 2020).
Vilket även används som definition i denna studie.
Intensivvårdsavdelning (IVA), avser avdelningar där patienter med svikt i
kroppens grundläggande funktioner, som andning, cirkulation och medvetande vårdas (Svenska intensivvårdsregistret (SIR) 2019, 30).
Barnintensivvårdsavdelning (BIVA), avser avdelning där barn (>16 år) vårdas
på specialistinriktade barnintensivvårdsavdelningar (SIR 2019, 30).
Neurointensivvårdsavdelning (NIVA), avser avdelning där patienter med akuta
skall-och ryggskador samt neurologisk sjukdom vårdas på specialistinriktade neurointensivvårdsavdelningar (SIR 2019, 30).
Brännskadeintensivvårdsavdelning (BRIVA), avser avdelning där patienter
med svåra brännskador vårdas på specialistinriktade brännskadeintensivvårdsavdelningar (SIR 2019, 30).
Thoraxintensivvårdsavdelning (TIVA), avser avdelning där patienter efter
hjärt-och lungoperationer samt transplantation av hjärta och/eller lungor vårdas på specialistinriktade thoraxintensivvårdsavdelningar (SIR 2019, 30).
Infektionintensivvårdsavdelning (INF), avser avdelning där patienter med
svåra infektioner vårdas på specialistinriktade infektionsintensivvårdsavdelningar.
ECMO-center (Extra Corporeal Membrane Oxygenation), Ett center där
Introduktion
Att vårda patienter med livshotande sjukdomar eller patienter som befinner sig i
livshotande tillstånd ställer stora krav på sjuksköterskor. Förutom omvårdnad, medicinsk behandling och hantering av teknisk apparatur ingår även kontakt med närstående, vilket är ett viktigt kompetensområde för sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar (Svensk sjuksköterskeförening (SSF) 2017). Sett till förväntad och observerad mortalitet har patienterna som skrivits in på IVA blivit allt sjukare under de senaste åren. År 2019 var det över 45 000 vårdtillfällen på intensivvårdsavdelningar runt om i Sverige (SIR, 2019). Det innebär i sin tur att möta många närstående i svåra situationer. Tidigare studier visade att det var påfrestande för både närstående och patienter att vistas på en
Bakgrund
IntensivvårdIntensivvård är en vårdnivå för svårt sjuka patienter som kräver avancerade behandlingar och noggrann övervakning (SIR, 2019). Enligt svensk förening för anestesi och
intensivvård (SFAI) definieras intensivvård som behandling av svikt i ett eller flera organsystem, så att fortsatt liv kan bli meningsfullt ur patientens synvinkel. Vården ska bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, samt enligt riktlinjer för svensk
intensivvård. Intensivvård ska bedrivas med samma kvalitet dygnets alla timmar och årets alla dagar. För att en avdelning ska få benämnas som en intensivvårdsavdelning, ska behandling av manifest svikt i mer än ett vitalt organsystem kunna ske (SFAI, 2015, 3).
Redan under Krimkriget för 150 år sedan tillämpades intensivvård för första gången, då Florence Nightingale etablerade en särskilt avdelning för de svårast sjuka och skadade, där kontinuerlig övervakning kunde ske (Larsson & Rubertsson, 2012, 9). I Sverige
etablerades den första intensivvårdsavdelningen 1952 i Borås och därefter utvecklades fler intensivvårdsavdelningar i samband med polioepidemin (SSF, 2012). År 2019 fanns det 84 intensivvårdsavdelningar i Sverige. 83 av dem var medlem i svenska
intensivvårdsregistret och de innefattade 62 allmän-IVA, fem NIVA, fyra BIVA, sju TIVA, två BRIVA, två INF och ett ECMO-center (SIR, 2019). År 2018 hade Sverige 4,89
intensivvårdsplatser per 100 000 invånare, 2010–2011 var snittet i Europa 11.5 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare. Trots att Sverige legat lägre i antal
intensivvårdsplatser per 100 000 invånare, finns det inget som visar på en ökad mortalitet (Engerström, 2018).
På intensivvårdsavdelningar är det en högteknologisk miljö som patienter vårdas i, de är ofta uppkopplade till olika apparater eller är i behov av avancerade behandlingar som är av betydelse för den högspecialiserade vården (SFAI 2015, 6). Infusionspumpar,
Intensivvårdspatient
Det gemensamma för samtliga patienter på intensivvårdsavdelningar är att till följd av sjukdom, skada och sjukdomsupplevelse befinner sig patienterna i psykisk, fysisk, socialt och andligt stress- och kristillstånd och gränsen mellan liv och död är oftast tunn
(Stubberud, 2012, 19). På intensivvårdsavdelningar kan patienten stöta på många stressfaktorer som inte kan kontrolleras, såsom avancerad teknik, experter i teamet och livräddande åtgärder (Zengin, Ören & Üstündag, 2018). De främsta fysiska
stressfaktorerna var känsla av törst, ljud, irritation av trakealtub, aspiration och smärta. De psykiskt vanligast förekommande stressfaktorerna var separering från närstående och en oförmåga att tala (Zengin, Ören & Üstündag, 2018). I en annan studie visade det sig att mer ljud och buller ledde till en mer stressande upplevelse för patienten (Hweidi, 2007). Höga ljud och buller orsakade sömnstörningar, hade negativa psykologiska effekter, och orsakade stress hos patienten (Zengin, Ören & Üstündag, 2018; Hweidi, 2007; och Alasad, Tabae & Ahmad, 2015). Larm skapar liknande upplevelse som en människas skrik och tenderar att aktivera hjärnregioner som känner igen hot (Zengin, Ören & Üstündag, 2018). Vidare skriver Alasad, Tababe & Ahmad (2015) att majoriteten av patienterna i deras studie rapporterade ett tydligt minne av omgivande händelser och närståendes besök. Många rapporterade även att ljudnivån var hög. Cirka 76 % av patienterna uppgav att de för det mesta kände sig trygga. Upplevelsen av att känna sig trygg associerades till familj och släktingar, vårdpersonal, monitorer och religiös tro.
Sjuksköterskans uppgift gällande närstående
ICN:s etiska koder beskriver professionens centrala värdegrund. Det innebär bland annat att sjuksköterskan ska ge korrekt och tillräcklig information till både patienter och
skulle vara att ha ett mer systematiskt och gemensamt sätt att arbeta med närstående. De önskade mer utbildning och verktyg för att möta närstående. Sjuksköterskorna önskade också mer tid och specifika platser att sitta ner med närstående för att prata i en ostörd miljö.
På 1960-talet startades den första vidareutbildningen för sjuksköterskor inom intensivvård. Intensivvården strävar hela tiden framåt vilket ställer stora krav på sjuksköterskor. De ska verka för en patientsäker- och personcentrerad vård där bedömning av patientens psykiska, fysiska, existentiella och sociala behov ingår (SSF, 2012). Enligt SFAI (2015) ska sjuksköterskor som arbetar på intensivvårdsavdelningar ha kontinuerlig utbildning och kunskap om aktuell forskning. I sjuksköterskans uppgift ingår det att möta både patienter och närstående (Soini & Stiernström 2012, 15).
Närstående
I ett akut skede när en patient läggs in på en intensivvårdsavdelning innebär det mycket väntan, ovisshet, förtvivlan och rädsla hos närstående. Det kan vara mycket påfrestande att se sin närstående uppkopplad till medicinska apparater, ha en oförmåga att
kommunicera, samt eventuellt vara medvetandesänkt (Alvarez & Kirby, 2016). Tidigare forskning visar att närstående har ett behov av att få vara nära sin närstående, känna sig delaktiga och att få information (Blom, Gustavsson & Sundler 2013; Eggenberg & Nelms 2007). Närstående till patienter på intensivvårdsavdelningar kan uppvisa och utveckla ångest, stress, överspändhet, irritabilitet, minnesstörningar och depressiva symtom (Soini & Stiernström 2012, 15). Det visade sig även att det inte är ovanligt att närstående till patienter på intensivvårdsavdelningar uppnår kriterier för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) upp till flera månader efter vårdtiden (Eggenberg & Nelms 2007). PTSD uppstår som långvarig eller fördröjd reaktion på traumatisk händelse eller situation av
Teoretisk referensram- familjefokuserad omvårdnad
Familjefokuserad omvårdnad innebär att arbeta familjefokuserat för att stärka relationer och att hjälpa närstående när deras närstående är i behov av insatser inom hälso- och sjukvård. Familjefokuserad omvårdnad är ett paraplybegrepp som innefattar familjerelaterad omvårdnad och familjecentrerad omvårdnad. Familjecentrerad
omvårdnad innebär att familjen fokuseras som helhet och att omvårdnaden präglas av en dialog mellan sjuksköterskan och familjen. Det bygger på att beakta och belysa
familjemedlemmar i vårdprocessen. Familjerelaterad omvårdnad innebär att patienten sätts i centrum och familjemedlemmar ses snarare som ett kontext (Benzein, Hagberg & Saveman 2014, 72). När en familjemedlem drabbas av svår sjukdom och är i behov av vård på intensivvårdsavdelningar, påverkas hela familjen. Roller och invanda rutiner kan
förändras på ett ögonblick. När liv och död står på spel, kan familjen tappa fotfästet. Familjer kan uppleva en ständig oro, men samtidigt ha hopp om tillfrisknande kvar
(Benzein, Hagberg & Saveman 2014, 79.) Att arbeta familjefokuserat inom intensivvården innebär att lyssna och vara lyhörd på patientens närstående. Relationen mellan familjen och sjuksköterskan påverkas av hur familjen förstår den information de fått. Där av är det av betydelse att ge familjer god omsorg och försöka få de att förstår den informationen de fått, på så sätt känner de sig accepterade och väl bemötta (Benzein, Hagberg & Saveman 2014, 80). Enligt Coyne et al. (2011) är det övergripande syftet med familjefokuserad omvårdnad att arbeta tillsammans. När sjuksköterskan och familjen arbetar tillsammans blir familjen involverad i vården av patienten. Att skapa en relation mellan sjuksköterskan och familjen bygger på att de interagerar med varandra. Coyne et al. (2011) menar att om familjen och sjuksköterskan inte interagerar med varandra kan inte en relation skapas och då går det inte att arbeta familjefokuserat. Det finns fem komponenter i den
familjefokuserade omvårdnaden och det är: Involvera familjen i beslut gällande vården, involvering av familjen i omvårdnad, bilda partnerskap med familjen, ha ett
vårdvetenskapligt tillvägagångssätt och utföra vård med hög kvalitet (Coyne et al. 2011).
Tidigare forskning har visat att familjefokuserad omvårdnad förbättrar vårdkvaliteten genom att skapa en positiv miljö kring närstående och patient, vilket är betydelsefullt för att minska stress, ångest och depression hos närstående (Park, et al, 2018). Enligt Svensk sjuksköterskeförening (SSF, 2015) definieras en familj utifrån de emotionella och
känslomässiga band som finns mellan olika personer. En familj behöver inte
Motiv för studien
På intensivvårdsavdelningar vårdas varje dag, dygnet runt patienter som har livshotande sjukdom eller befinner sig i livshotande tillstånd. Närstående till dessa patienter kan befinna sig i svåra situation och det ställer stora krav på sjuksköterskor att inge en
förtroendefull kontakt (SSF, 2017). Tidigare studier har visat att närstående var i behov av
stöd och information, men att den inte alltid gavs i önskad utsträckning (Kisorio &
Langley 2016). Tidigare studier har också visat att sjuksköterskor upplevde att deras roll i arbetet med närstående var att ge information och att få närstående att förstå situationen
(Söderström, Benzein & Saveman, 2001). En sammanställning av resultat från kvalitativa
studier som beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående till patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning, kan ge ökad förståelse och kunskaper inom området.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående till patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning.
Frågeställningar
– Hur upplever sjuksköterskor kommunikationen med närstående till
intensivvårdspatienter?
Metod
DesignStudien har genomförts som en litteraturstudie med kvalitativ metasyntes som
analysmetod. Forskningsresultat av flera kvalitativa studier med kvalitativ analys av data förs samman till en metasyntes (Willman & Stoltz 2017, 399) Att göra en metasyntes innebär att ge en helhetsbild av forskningsområdet och värdera det vetenskapliga stödet i en viss fråga. Analysprocessen ska ligga i att identifiera viktiga teman i de inkluderade studierna och att analysera, kombinera och strukturera resultat från tidigare kvalitativa forskningsstudier för att på så sätt skapa ett nytt resultat på en högre abstraktionsnivå (Willman och Stoltz 2017, 400-410). Enligt Polit & Beck (2018, 413) ska en metasyntes utföras i följande steg: formulera problemet, designa metasyntesen, värdera studiernas kvalitet, extrahera och koda data till analys och analysera och tolka data. I en systematisk litteraturstudie är det viktigt för läsarna att kunna följa hur arbetsprocessen genomförts, det är därför viktigt att tydligt dokumentera och redovisa tillvägagångssätt (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) 2017, 25-39).
Urval
Inklusionskriterier: Deltagare som inkluderades var sjuksköterskor som arbetat eller arbetar på en intensivvårdsavdelning, kvalitativa studier, publicerade mellan åren 2005-2020, artiklar skrivna på engelska, artiklar som är peer-reviewed och publicerade i vetenskapliga tidskrifter och artiklar som har ett etiskt godkännande.
Exklusionskriterier: Review-artiklar, artiklar som inte var gratis, artiklar med neonatalintensivvård.
Datainsamling
Sökningar gjordes i Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Enligt SBU (2017, 25)
rekommenderas det att sökningar görs i minst två vetenskapliga databaser för att
Tabell 1, Frågeställning enligt SPICE-modellen
Settings (sammanha ng)
Perspective
(perspektiv) Intervention/Interest (Intervention)
Comparison
(jämförelse) Evaluation (utvärdering)
Intensivvårds avdelningar / Intensivvårds patienter Sjuksköterskor Stödja/möta/ kommunicera med närstående
Inte tillämpbart Erfarenheter/ upplevelser/ attityd/känslor
För att få fram MeSH -termer och alternativa sökord användes Svenska MeSH (KIB,
2020). Booleska operatorerna AND, OR och NOT användes. OR användes för att skapa en bred sökning och för att öka träffsäkerheten användes NOT och AND. Sökningen gjordes med hjälpa av MeSH-termer genom fritextsökning.
Exempel på söksträng från PubMed: (Intensive care unit OR critical care unit OR ICU or
critical care) AND (critically ill patient Or intensive care unit patients OR critical care patient) AND (nurses OR nursing staff OR nurse) AND (supporting families OR
supporting family members OR supporting relatives OR supporting patient visitors OR caring for families OR caring for family members OR caring for relatives OR caring for patient visitors OR communication with families OR communication with family
members OR communication with relatives OR communication with patient visitors) AND (experiences OR perceptions OR attitudes OR views OR feelings) AND ( interviews OR qualitative research) NOT (neonatal) NOT (relatives experience OR patient visitors experience).
Enligt Karlsson (2017, 92) handlar informationssökning om en balansgång mellan ett hanterbart antal träffar som går att läsa och antalet intressanta träffar som missas. En bred sökning kan vara bra att börja med, för att sedan avgränsa mer och mer.
Se (bilaga 1) för presentation av en detaljerad sökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO.
nivåer och bedöma om de hade tillräckligt god kvalitet, tilldelades varje positivt svar en poäng och ett inadekvat eller negativt svar gav noll poäng. Svaren räknades sedan ut i procent från den totala möjliga poängsumman. Den totala procenten delades in i hög-, medel- och låg kvalitet. Hög kvalitet innebar 80-100% positiva svar, medel kvalitet
innebar 70-79 % positiva svar och låg innebar under 70 % positiva svar (Willman, Stoltz & Bahtsevani 2016, 96). Alla tio artiklar bedömdes ha hög kvalitet och inkluderade där av i metasyntesen, en artikelöversikt finns i (Bilaga 3).
Se flödesschema enligt PRISMA, flow diagram, (Figur 1) (Moher et al. 2009).
Figur 1. Prisma, flödesschema
Analys
Studiens analys och syntesprocess har utförts baserat på SBUs rekommendationer (2017 a, 69-105). Processen har skett stegvis i fyra steg enligt syntesprocessen för studier med kvalitativ analys. De studier som inkluderats i analysprocessen lästes igenom flera gånger vid flera olika tillfällen för att identifiera teman. Dessa teman sammanfördes därefter och lades in i ett dokument där texten kondenserades och färgkodades. De teman som
framkom i varje artikel stämdes av mot adekvata citat i respektive artikel och därefter undersöktes det om liknande teman framkom i fler av studierna. Detta har således skapat första nivåns teman. Liknande första nivåns teman har sedan reducerats till andra nivåns teman genom att första nivåns teman arrangerats om i flera steg och koncentrerats ner till mer komplexa och dynamiska sammansättningar och tydliga teman. Besläktade andra nivåns teman har syntetiserats till tredje nivåns teman genom att viktiga mönster och samband tolkades och sammanfördes, vilket resulterade i tydliga allomfattande teman. Därefter har en samlad bedömning av de vetenskapliga underlaget gjorts och
evidensgraderade resultat och slutsatser har formulerats. Syntesprocessen har skett med hjälp av figur 2 (SBU 2017, 88).
Figur 2, syntesprocessen för studier med kvalitativ analys
Förförståelse
slutenvård i tre år och har således en förförståelse för sjuksköterskors upplevelser av att möta närstående. Författaren har dock aldrig tidigare arbetat på en
intensivvårdsavdelning.
Forskningsetiska överväganden
Etiskt övervägande bör beaktas vid urval och presentation av resultat (Forsberg & Wengström 2016, 59). Det etiska ställningstagandet i en metasyntes utgörs av hur de inkluderade artiklarna har utvecklat ett etiskt resonemang eller tillstånd. I
omvårdnadsforskning kan de fyra etiska grundprinciperna användas som utgångspunkt. Dessa består av godhetsprincipen, autonomiprincipen, rättviseprincipen och principen att inte skada. Godhetsprincipen innebär att studien ska bidra med ny kunskap och att nyttan av studien alltid vägs mot risken för deltagaren. Autonomiprincipen innebär att artiklarna som inkluderas ska ha ett tillstånd från en etisk kommitté eller ett noggrant etiskt
resonemang. Rättviseprincipen innebär att samtliga deltagare behandlas lika och utsatta grupper ska värnas om av forskaren. Principen att inte skada innebär att forskaren har ett krav att innan studien reflektera över vilka eventuella obehag, kränkningar och skador som kan uppstå, samt att på alla sätt minimera dessa risker (Kjellström, 2017).
I enlighet med Helsingforsdeklarationen så ska forskning som involverar människor överstämma med allmänna vetenskapliga principer, baserat på grundlig kunskap om den vetenskapliga litteraturen, andra relevanta källor eller adekvata laboratorium.
Utformningen och utförandet av varje forskningsstudie som involverar mänskliga ämnen måste vara tydligt beskrivna och innehålla uttalande av etiska principer.
12
Resultat
Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, från sju olika länder Sverige (2), Norge (2) Storbritannien (2), Korea (1), Colombia (1), USA (1), och Kanada (1). En översikt över inkluderande artiklar finns i (Bilaga 3). Analysen av studiens resultat syntetiserades till tre huvudteman “Hinder för en god
kommunikation, Betydelse av en stödjande relation och Emotionell belastning i svåra situationer”. Med sammanhängande underteman. För att följa syntesprocessen
se (Figur 3).
Figur 3, syntesprocessen.
Hinder för en god kommunikation
Tidsbrist och stress
Sjuksköterskor upplevde att tidsbrist var en indikation som var stressande, då det inte hann prata med närstående, eftersom de hade för många saker att göra (Hye, Oak & jae, 2020). Sjuksköterskor beskrev även att de var mer upptagna med att stabilisera vitala tecken, än på att kommunicera med närstående. De stötte också ofta på nödsituationer där de inte kunde stanna kvar för att kommunicera med
närstående då en annan patient var i behov av omedelbar vård (Hye, Oak & Jae, 2020). I en studie av Engström, Uusitalo & Engström (2010) kände sjuksköterskor att tiden inte räckte till. Det var mer stressande att invänta närstående som önskat att vara med vid omvårdnad, än att göra den själv när tid fanns. De upplevde även att det var tidskrävande att prata med närstående i telefon en längre tid. Ibland ringde alla patientens närstående till avdelning, istället för att prata med varandra (Engström, Uusitalo & Engström, 2010). Zomorodi & Lynn (2009) skrev att sjuksköterskor upplevde att tidsbrist var en faktor för att inte hinna ge patient och närstående den bästa vården. De önskade att det hade mer tid, så de inte behövde välja mellan att ta hand om närstående, intensivvårdspatienter och de patienter som vårdades i livets slutskede.
En del intensivvårdsavdelningar hade begränsade besökstider, där sjuksköterskor upplevde att det inte hann prata med närstående under den korta tiden (Hye, Oak & Jae, 2020; Zomorodi & Lynn, 2009). Det upplevdes även som extremt svårt och stressande att kommunicera med närstående när patienterna var i akut kritiskt tillstånd (Hye, Oak & Jae, 2020).
Kulturella skillnader
När närstående och patienten pratade ett helt annat språk upplevdes det stressande att inte kunna kommunicera och ge information snabbt (Høye & Severinsson, 2008). Konflikter kunde uppstå på grund av olika kulturella- och etiska förhållningssätt, vilket sjuksköterskorna upplevde svårt (Høye & Severinsson, 2009). Vidare skriver Høye & Severinsson (2009) att sjuksköterskorna berättade att i en del familjer var det mannen som skulle ha all information, vilket inte sjuksköterskorna var vana vid. Det utgjorde ett stort hinder att inte kunna kommunicera med vem som helst av
14
närstående tog mycket längre tid än vanligt. (Høye & Severinsson, 2009; Høye & Severinsson, 2008; Leung et al. 2015) I ett flertal studier togs det upp att närstående som talade ett annat språk var det svårare att kommunicera med (Engström, Uusitalo & Engström 2010; Høye & Severinsson, 2008, Høye & Severinsson, 2009). Även dialekt och olika toner kunde leda till missuppfattningar. (Hye, Oak & Jae, 2020). I de fallen där sjuksköterskor och närstående talade helt olika språk var tolkar
involverade. Trots det upplevde sjuksköterskor att det var svårt att veta vilken information som gått fram och hur närstående hade förstått informationen (Høye & Severinsson, 2008; Høye & Severinsson, 2009). Tolkar var inte involverade hela tiden, inte i dagliga vårdarbetet och det blev då ett stort hinder att snabbt kunna kommunicera med närstående (Høye & Severinsson, 2008)
Vårdmiljön försvårar
Zomorodi & Lynn (2009) skrev i sin studie att sjuksköterskor upplevde att det var svårt att vara stöd till närstående i en intensivvårdsmiljö, miljön upplevdes som ett hinder i dessa situationer. Även i studier gjord av Engström, Uusitalo & Engström (2010) och Fridh, Forsberg & Bergbom, (2009) upplevde sjuksköterskor att intensivvårdsmiljön inte var ett optimalt ställe för att stötta närstående, då bland annat ljud, ljus och larm var frekventa och störande. Patienterna vårdas ofta på flersal, och det var svårt att avskärma helt vad som hände på andra sidan rummet (Engström, Uusitalo & Engström, 2010; Fridh, Forsberg & Bergbom, 2009). Det var särskilt svårt i situationer när patienten väntades avlida, att ha möjlighet att erbjuda närstående att ta farväl i en bra miljö (Zomorodi & Lynn, 2009).
Betydelse av en stödjande relation
Flertalet sjuksköterskor upplevde att betydelsen av att främja en stödjande relation med patientens närstående var viktigt (Engström, Uusitalo & Engström, 2010; Fridh, Forsberg & Bergbom, 2009; Hye, Oak & Jae, 2020; Leung et al. 2015;
Riviera-Romero et al. 2019; Stayt, 2008; Stayt, 2009). Att få närstående att känna tillit samt närståendes närvaro var viktiga delar för att främja en stödjande relation.
Vikten av en god och tillitsfull relation
Ett nära och engagerat förhållande med patientens närstående skapade en nivå av tillfredsställelse hos sjuksköterskor, det utvecklade även en stödjande relation till närstående (Stayt, 2009). I en studie skriven av Leung et al. (2015) beskrev
att känna tillit. Det kunde påverka sjuksköterskors upplevelse av att möta behoven hos både patienten och närstående. Riviera-Romero et al. (2019) skrev i sin studie att sjuksköterskor upplevde att de kom väldigt nära både patienter och deras närstående om det vårdat patienten en längre tid. Sjuksköterskor berättade att de kände sig mer bekväma att ha kontakt med närstående om de kände att närstående litade och respekterade dem (Stayt, 2009). I en annan studie av Riviera-Romero et al. (2019) berättade flertalet sjuksköterskor att de upplevde att det var viktigt att ha empati för närstående och att närstående kände att sjuksköterskorna var ett stöd för dem. De försökte även sätta sig in i närståendes situation för att försöka förstå vad de gick igenom. Sjuksköterskorna var måna om att närstående skulle känna sig trygga med vården patienten fick. När patienten befann sig i livets slutskede, skulle det vara bekvämt för både patient och närstående. Det handlade mycket om att vara ett stöd och få närstående att känna tillit. Mycket av vården som gjordes vid livets slutskede var både för närstående och patient. Ibland gavs sedering eller smärtlindring till patienten för att närstående önskade det, även fast sjuksköterskan upplevde att patienten inte hade ont eller var orolig (Fridh, Forsberg & Bergbom, 2009; Leung et al. 2015). Sjuksköterskor upplevde att en del i deras roll som
intensivvårdssjuksköterskor var att ge stöd till närstående och säkerställa att
närstående hade det bra (Stayt, 2008). Flera sjuksköterskor beskrev att det var viktigt för dem att visa empati och att lyssna på vad närstående hade att berätta (Hye, Oak & Jae, 2020).
Involvering av närstående
16
att vara nära patienten och att det var okej att röra patienten (Engström, Uusitalo & Engström, 2010). Ett flertal sjuksköterskor upplevde att det var viktigt med familjens närvaro när en patient var i livets slutskede och förväntades avlida (Fridh, Forsberg & Bergbom, 2009).
Emotionell belastning i svåra situationer
Sjuksköterskor kände emotionell belastade i svåra situationer (Engström, Uusitalo & Engström, 2010; Fridh, Forsberg & Bergbom 2009; Høye & Severinsson, 2008; Høye & Severinsson, 2009; Hye, Oak & Jae, 2020; Leung et al. 2015; Riviera-Romero. 2019; Stayt 2008; Stayt 2009; Zomorodi & Lynn 2009). De upplevde att de ej blev respekterade av närstående och att de hade en känsla av att inte räcka till.
Ej respekterad av närstående
patientens liv. I en studie av Høye & Severinsson (2008) berättade sjuksköterskor att närstående vägrade respektera besökstiden och besöksantalet. De var då tvungna att ringa polisen, men trots det så gömde de sig bara och dök upp igen när polisen åkt. Flera sjuksköterskor berättade att det ibland var många närstående och att de kunde vara väldigt högljudda, vilket upplevdes som respektlös mot vårdpersonal och andra patienter. De framkom även att sjuksköterskor upplevde att patienterna som hade besök av många närstående blev väldigt trötta och tagna och var i behov av vila (Engström, Uusitalo & Engström, 2010).
Känslor av att inte räcka till
Sjuksköterskor upplevde att de gjorde sitt yttersta för att försöka vara ett bra stöd till närstående, men att de inte alltid räckte till (Riviera-Romero et al. 2019). Vidare skriver Riviera-Romero et al. (2019) att vid en nära relation till patient och närstående var det känslomässigt svårare att hantera känslor om patienten blev kritiskt mycket sämre eller gick bort. Sjuksköterskorna upplevde en orättvishet mot patienten och dess närstående. I vissa fall när de inte kunde hålla tillbaka tårarna höll de ett avstånd med respekt till närstående för att de inte ville gråta framför dem. I vissa fall kände sjuksköterskorna att de inte hade tillräcklig kompetens för att stötta närstående i sorg, de menade att närstående behövde professionell hjälp av psykolog och det var svårt att både ta hand om patienten och stötta närstående samtidigt (Riviera-Romero et al. 2019; Stayt, 2008; Zomorodi & Lynn, 2009). Vidare skriver Hye, Oak & Jae (2020) att flertalet sjuksköterskor kände att det inte hade tillräcklig erfarenhet att prata med närstående. Sjuksköterskor kände att närstående ibland hade orealistiska förväntningar på dem och många beskrev känslan av att vilja göra saker rätt för närstående, eller att ta bort smärtan och oro från närstående.
Sjuksköterskor upplevde att närstående förväntade sig att de skulle vara supersjuksköterskor eller mirakelarbetare (Stayt, 2008). Vidare skriver Fridh,
18
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta
närstående till patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Det framkom tre huvudkategorier i resultatet: Hinder för en god kommunikation, Betydelse av en
stödjande relation och Emotionell belastning i svåra situationer” Resultatet kommer
att diskuteras och relateras till både relevant forskning och familjefokuserad omvårdnad, vilket är den teoretiska referensramen för detta arbete.
Hinder för en god kommunikation
I flera av studierna upplevde sjuksköterskor brist på tid för att hinna kommunicera med närstående. För att kunna arbeta familjefokuserat är det viktigt att lyssna och vara lyhörd på patientens närstående (Benzein, Hagberg & Saveman 2014, 80). Mitchell & Chaboyer (2010) skriver att en väsentlig del i familjefokuserad omvårdnad
är kommunikation och attfamiljen är den viktigaste källan för patientens psykiska
och fysiska välmående. Att hinna ta sig tid för närstående och samtidigt ta hand om flera svårt sjuka patienter kan vara svårt, då patienterna på IVA ofta befinner sig i livshotande tillstånd. I en studie av Schubart et al. (2015) upplevde sjuksköterskor på IVA att begränsad tid gjorde att de inte hann ge stöd till närstående, då de var
tvungna att prioritera att tillhandahålla medicinsk behandling till patienten. Sjuksköterskor upplevde att det var svårt att hinna lyssna och kommunicera med närstående, då det var en begränsad besökstid på avdelningarna. Tidigare forskning visar att majoriteten av sjuksköterskor på IVA önskade en mer öppen policy
på grund av brist på sjuksköterskor var den största faktorn till att de inte hann arbeta familjefokuserat. Sammantaget verkar tidsbrist vara ett hinder för att arbeta
familjefokuserat. Med låg bemanning av sjuksköterskor, hög arbetsbelastning och begränsad besökstid, verkar det vara svårt att finna tid till att hinna kommunicera med närstående vilket är ett stort problem, då information till både patient och närstående ingår i patientlagen (SFS 2014:821). En systematisk review visade att sjuksköterskor på IVA upplevde brist på riktlinjer för att främja en god
kommunikation med närstående till intensivvårdspatienter. Brist på tid och hög arbetsbelastning har även rapporterats som hinder för en god kommunikation med patientens närstående (Kiwanuka, Shayan & Tolulope, 2019).
Sjuksköterskor rapporterades uppleva varierande kulturella hinder i mötet med närstående. En del närstående ville inte prata med dem för att det var sjuksköterskor eller kvinnor. Detta utgjorde ett hinder för att kunna kommunicera med närstående på bästa sätt. Idag lever vi i ett mångkulturellt samhälle, där närstående har olika etniska- och kulturella värderingar så som olika syn på män och kvinnor samt
sjuksköterskor respektive läkares roll och ansvarsområde. Det ingår i sjuksköterskans etiska kod att främja en miljö där mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar hos enskilda familjer, personer och allmänheten respekteras (SSF, 2017). Närstående som pratade ett annat språk upplevde att endast 40 % av
sjuksköterskor på IVA använde sig av tolk. Tolkar var alltid involverade vid
läkarsamtal. Dock önskade närstående att tolkar oftare skulle vara involverade när sjuksköterskor pratade, då de oftast var mer närvarande runt patienten jämfört med läkare (Zurca et al. 2016).
Betydelse av en stödjande relation
Betydelsen av en stödjande relation lyftes fram och ett nära och engagerat förhållande med patientens närstående eftersträvades oftast. För en familj på en
intensivvårdsavdelning är det inte bara relationen inom familjen som är av betydelse, utan även förhållandet till sjuksköterskan (Benzein, Hagberg & Saveman 2014,
20
et al. (2011) att en relation skapas genom att interagera med varandra och utan integration kan inte en relation skapas, vilket innebär att det inte blir
familjefokuserad omvårdnad. Mitchell & Chaboyer (2010) skriver att
familjefokuserad omvårdnad bygger på god relation mellan sjuksköterskan och
familjen, relationen ska baseras på stöd gentemot varandra, samarbete och ömsesidig respekt. I en systematisk review visade de sig att sjuksköterskor på IVA upplevde brist på kunskap om hur familjefokuserad omvårdnad skulle främjas. Även brist på stöd från kollegor upplevdes som ett hinder för att utföra familjefokuserad
omvårdnad (Kiwanuka, Shayan & Tolulope, 2019).När närstående gav information
om patienterna, gjorde det att sjuksköterskor inte bara såg patienten, utan en hel person. Enligt sjuksköterskans kärnkompetenser ska sjuksköterskor alltid arbeta med personcentrerad omvårdnad. Vilket utgår från att se hela personen i sitt sammanhang snarare än att sätta sjukdomen i fokus (McCance & McCormack 2013, 81).
Förutsättningarna för att familjemedlemmar ska bli delaktig i vården ökar om sjuksköterskor arbetar personcentrerat (McCance & McCormack 2013, 82). I detta sammanhang var närståendes påverkan positivt och det blev på så sätt lättare för sjuksköterskor att arbeta personcentrerat. McCance & McCormack (2013, 83) skriver att sjuksköterskan alltid ska arbeta personcentrerat. Därmed ska inte påverkan från närstående vara det som styr, även om mitt resultat hade en positiv inverkan.
Sjuksköterskor i mitt resultat har beskrivit att närstående var till god hjälp vid omvårdnad och att patienterna blev lugnare av deras närvaro. Tidigare forskning visade också på att sjuksköterskor upplevde att närståendes närvaro hade en positiv inverkan (Hupcey, 1999; Söderström, Benzein & Saveman, 2001). Sjuksköterskor i mitt resultat har också beskrivit att det var viktigt för dem att både närstående och patient skulle vara bekväma när patienten befann sig i livets slutskede. Två av vårdfilosofins fyra hörnstenar innebär att ha kontinuitet i vården och en bra
kommunikation mellan den sjuka, närstående och vårdpersonal samt att den sjuke får tillräckligt stöd vid vård i livets slutskede hos deras närstående. Vården ska ges i samverkan med närstående och deras önskemål så mycket som det går (Thulesius, 2019).
Emotionell belastning i svåra situationer
Sjuksköterskor upplevde att närstående hade brist på respekt för
stress, överspändhet, irritabilitet, sömnstörningar och depressiva symtom (Soini & Stiernström 2012, 15). Flera sjuksköterskor upplevde även att närstående blev ett hinder, när patienten till exempel blev sämre och sjuksköterskorna behövde fokusera på att ta han om patienten och inte närstående. Tidigare forskning visade att
sjuksköterskor bad närstående att lämna rummet när de upplevdes som ett hinder för att vårda patienten (Hupcey, 1999; Söderström, Benzein & Saveman, 2001). Tidigare forskning visade att närstående vill vara samlade och nära den sjuke, de upplevde att det då fanns möjlighet att ge hjälp och finnas som en naturlig länk och språkrör mellan den sjuke och personalen. I situationer som präglas av stress och kris har närstående ett behov av att bli involverade och respekterade (Chiang, 2011; Eggenberg & Nelms, 2007).
Sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar har ett viktigt ansvar. De ska bedöma, analysera, planera, genomföra och utvärdera avancerade omvårdnad till patienter som är akut eller kritiskt sjuka i alla åldrar (Stubberud 2009, 20). Närstående kan ha svårt att förstå och ta till sig information i svåra situationer (Soini & Stiernström 2012, 15). Det kan vara så att närstående inte förstår att sjuksköterskor har ett ansvar att göra sitt yttersta för att patienten ska ha förutsättningar att överleva, där av kan det bli missförstånd mellan sjuksköterskor och närstående. I en studie av Kisorio & Langley (2016) upplevde närstående att de befann sig i ett konstant mörker. De
upplevde att de inte fick den informationen de behövde och upplevde att de fick vänta länge på information från doktorn för hen var upptagen.
Metoddiskussion
Studiens design är en kvalitativ litteraturstudie, de valdes då syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående till patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Enligt SBU (2017, 25) är kvalitativa studier en lämplig metod när sjuksköterskors erfarenheter ska beskrivas. En intervjustudie hade varit en
tänkbar design, men med anledning av covid-19 pandemin fanns det svårigheter med att få deltagare till en intervjustudie och det valdes istället att göra en metasyntes.
22
studie var Pubmed, Cinahl och psycINFO, dessa databaser är bland de största, vilket anses som en styrka i studien. SBU (2017, 35) rekommenderar att det utförs
sökningar i minst två databaser, vilket författare till denna studie gjort. Författaren har även tagit hjälp av en universitetsbibliotekarie för att få hjälp med sökord och sökkombinationer. Sökningen efter artiklar gjordes med både MeSH-termer och i fritextsökning. Genom att använda fritextsökning ökar träffbarheten, då ny artiklar inte hunnit bli indexerade i MeSH (SBU, 2017, 31). Sökningarna har även innefattat booleska operatorer AND, NOT och OR som har begränsat och utvidgat sökningarna, så relevanta artiklar hittades. En annan styrka i studien är att artiklarna som är inkluderade i studien kommer från flera olika länder, såsom Sverige, Norge, Kanada, Korea, USA, Storbritannien och Colombia. Enligt SBU (2017, 86) ökar trovärdigheten om studierna utförts från olika håll i världen och att resultaten är likartade.
Bedömningen av de inkluderade studierna har granskat med hjälp av SBU:s (2020) granskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. De inkluderade studierna bedöms ha tillräckligt hög kvalitet för att resultatet skulle anses som trovärdigt. Enligt SBU (2017, 86) är en metasyntes trovärdig om minst två personer är delaktiga i processerna vid urval, kvalitetsgranskning, analys och syntetisering. Eftersom författaren utfört allt i processer själv i detta arbete, kan trovärdigheten i denna metasyntes vara påverkad, vilket är en svaghet. Författaren har dock haft kontinuerliga diskussioner med en handledare under processens gång. Pålitlighet i ett examensarbete innebär att författaren har beskrivit sin förförståelse (Mårtensson & Fridlund 2017, 432). Vilket författaren till denna studie har gjort under rubriken förförståelse i metodavsnittet. Bekräftelsebarheten ökar i examensarbete om författaren tydligt beskrivit analysprocessen och noggrant verifierat sina
ställningstagande under hela forskningsprocessen (Mårtensson & Fridlund 2017, 432). Analysprocessen är beskriven under rubriken analys samt i (Figur 3). Överförbarheten innebär i vilken utsträckning examensarbetets resultat kan överföras till andra grupper, kontext eller situationer. För att kunna bedöma överförbarheten krävs det att resultatet är tydligt beskrivet samt att
kvalitetsindikatorerna trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet är
uppnådda (Mårtensson & Fridlund 2017, 433). Resultatet är beskrivet under rubriken resultat samt i tabell, se (Bilaga 3). Författaren har granskat sin egen litteraturstudie med hjälp av AMSTAR, se (Bilaga 4). För att se till att studien uppfyller tillräckligt god kvalitet enligt författarens egen bedömning.
I samtliga artiklar oberoende vilket land det utförts i, ingår det möten med
för svenska förhållanden. Kulturella skillnader tas upp i några av studierna, detta är en del av den svenska vardagen och populationen i studierna överensstämmer därför med det svenska samhället och den svenska hälso- och sjukvården.
Konklusion
Sjuksköterskor upplevde att tidsbrist, stress och vårdmiljön samt kulturella skillnader var hinder för en god kommunikation med närstående till intensivvårdspatienter. Det framkom även att sjuksköterskor upplevde att de var viktigt att främja en god och stödjande relation. Närståendes närvaro och informationsutbyte spelade en stor roll för att främja en god relation. Det fanns även svårigheter att ge stöd och möta
närstående. Sjuksköterskorna upplevde sig emotionellt belastade i svåra situationer, de kände sig ej respekterade av närstående och upplevde känslor av att inte räcka till. Sammantaget upplevde sjuksköterskor både positiva och negativa erfarenheter i mötet med närstående till patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning.
Förslag till vidare forskning
Framtida forskning om både närståendes och sjuksköterskors upplevelser och
erfarenheter av relationen med varandra på intensivvårdsavdelningar vore värdefullt. Det saknas kunskap om effekter av familjefokuserad omvårdnad på IVA. Därför skulle en studie med detta som fokus vara av intresse.
Klinisk implikation
Författaren tror att den stressande arbetsmiljön på grund av tidsbrist påverkar både närståendes och sjuksköterskans erfarenheter av mötet med varandra. Genom att minska arbetsbelastningen med fler sjuksköterskor, minskar tidsbristen och stressen i arbetet vilket gör att sjuksköterskor har tid att ge stöd, kommunicera och lyssna på närstående. En förändrad miljö, med en särskild sal där patienter som väntas avlida vårdas, ger bättre möjlighet för närstående att ta farväl. Utbildning i kommunikation och att ge stöd till närstående kan utvecklas och på så sätt förbättra den
24
Referenser
(Artiklar som är markerad med * återfinns i resultatet)
Alasad, Jafar A; Tabar, Nazih Abu och Ahmad, Muayyad M. 2015. Patients’ experience of being in intensive care units. Journal of Critical Care 30 (4): 859e7-859e11.
doi:10.1016/j.jcrc.2015.03.021
Alvarez, George F och Kirby, Ann S. 2016. The perspective of families of the critically ill patient: their needs. Current Opinion in Critical Care 12 (6): 614-618.
doi:10.1097/MCC.0b013e328010c7ef
Benzein, Eva; Hagberg, Margaretha och Saveman, Britt-Inger. 2014. Familj och sociala relationer. I Friberg, Febe. och Öhlén, Joakim (red.) Omvårdnadens grunder Perspektiv
och förhållningssätt. 2:1. uppl. Lund: Studentlitteraeratur AB, 69-90.
Blom, Helen; Gustavsson Christina och Sundler, Johansson, Annelie. 2013. Participation and support in intensive care as experienced by close relatives of patients—A.
phenomenological study. Intensive and Critical Care Nursing 29 (1): 1-8. doi:10.1016/j.iccn.2012.04.002
Chiang, Vico C.L. 2011. Surviving a critical illness through mutually being there with each other: A grounded theory study. Intensive and Critical Care Nursing 27 (6): 317-330. doi:10.1016/j.iccn.2011.09.001
Codex. 2020. Oredlighet i forskning. http://www.codex.vr.se/etik6.shtml (Hämtad 2020-10-18).
Coyne, Imelda; O’Neill, Collen; Murphy, Maryanne; Costello, Thomas och O’Shea, Rita. 2011. What does familycentred care mean to nurses and how do they think it could be enhanced in practice. Journal of Advanced Nursing, 67 (12): 2561-2573.
Eggenberger, Sandra K och Nelms, Tommie P. 2007. Being family: the family experience when an adult member is hospitalized with a critical illness. Journal of Clinical Nursing 16(9): 1618-1628. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.01659.x
Engerström, Lars. 2019. Svensk intensivvårdsmortalitet och platstillgång i internationell
jämförelse. https://www.icuregswe.org/globalassets/fou/2886-le-poster-sfai-002.pdf
(Hämtad 2020-12-02).
*Engström, Birgitta; Uusitalo, Andreas och Engström, Åsa. 2010. Relatives’ involvement in nursing care: A qualitative study describing critical care nurses’ experiences. Intensive
and Critical Care Nursing 27: 1-9. doi:10.1016/j.iccn.2010.11.004
Friberg, Febe och Öhlén Joakim. 2017. Fenomenologi och hermeneutik. I Henricsson, Maria. (red.) Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination inom omvårdnad. 2.5. uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 301-324.
*Fridh, Isabelle; Forsberg, Anna och Bergbom, Ingegerd. 2009. Doing one’s utmost: Nurses’ descriptions of caring for dying patients in an intensive care environment.
Forsberg, Christina och Wengström Yvonne. 2016. Att göra systematiska
litteraturstudier. 4. uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Ganz, Freda Dekeyser och Yoffe, Faina. 2012. Intensive care nurses’ perspectives of family centered care and their attitudes toward family presence during resuscitation. The Journal
of Cardiovascular Nursing 27 (3): 220-227. doi:10.1097/JCN.0bo13e31821888b4
Helsingforsdeklarationen. 2018. WMA declaration of Helsinki-Ethical principles for
medical research involving human subject.
https://www.wma.net/policies-post/wma- declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ (Hämtad 2020-12-29).
Holmér, Emma. 2018. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/posttraumatiskt-stressyndrom-ptsd/ (Hämtad 2020-12-29).
*Høye, Sevald och Severinsson, Elisabeth. 2008. Intensive care nurses’ encounters with multicultural families in Norway: An exploratory study. Intensive and Critical Care
Nursing 24: 338-348. doi:10.1016/j.iccn.2008.03.007
*Høye, Sevald och Severinsson, Elisabeth. 2009. Professional and cultural conflicts for intensive care nurses. Journal of Advanced Nursing 66(4): 858-867. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05247.x
*Hye, Jin Yoo; Oak, Bun Lim. och Jae, Lan Shim. 2020. Critical care nurses’ communication experiences with patients and families in an intensive care unit: A qualitative study. PLos ONE 16 (7): 1-15. doi:10.1371/journal.pone.0235694
Hupcey, Judith E. 1999. Looking out for the patient and ourselves - the process of family integration into the ICU. Journal of Clinical Nursing 8: 253-262. doi:10.1046/j.1365-2702.1999.00244.x
Hweidi, Issa M. 2007. Jordanian patients’ perspective of stressors in critical care units: A questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies 44 (2): 227-235.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2005.11.025
Isaksson, Jonas. 2019. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos vuxna.
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/posttraumatiskt-stressyndrom-ptsd-hos-vuxna/ (Hämtad 2020-12-10).
Karlsson, Eva Karin. 2017. Informationssökning. I Henricsson, Maria. (red.) Vetenskaplig
teori och metod Från idé till examination inom omvårdnad. 2.5. uppl. Lund:
Studentlitteratur AB, 81-98.
Karolinska institutets universitetsbibliotek (KIB). 2020. Hitta medicinska sökord. https://mesh.kib.ki.se/ (Hämtad 2020-10-10).
Kisorio, Leah C och Langley, Gayle C. 2016. End-of-life care in intensive care unit: Family experiences. Intensive and Critical Care nursing 35: 57-65.
26
Kiwanuka, Frank; Shayan, Jahan Shah och Tolulope, Alaba Agbele. 2019. Barriers to patient and family-centred care in adult intensive care units: A systematic review. Nursing
Open 6 (3): 676-684. doi: 10.1002/nop2.253
Kjellström, Sofia. 2017. Forskningsetik. I Henricsson, Maria. (red.). Vetenskaplig teori och
metod Från idé till examination inom omvårdnad. 2.5. uppl. Lund: Studentlitteratur AB,
57-80.
Larsson, Andreas och Rubertsson, Sten. 2012. Intensivvård. 2. uppl. Stockholm: Liber AB *Leung, Doris; Blastorah, Margaret; Nusdorfer, Linda; Jeff, Angie; Jung, Judy; Howell, Doris; Fillion, Lise och Rose, Louise. 2015. Nursing patients with chronic critical illness and their families: a qualitative study. Nursing in Critical Care 22 (4): 229-237.
doi:10.1111/nicc.12154
McCance, Tanya och McCormack, Brendan. 2013. Personcentrerad omvårdnad. I Leksell, Janeth. och Lepp, Margaret (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB 81-110.
McKiernan, Margaret och McCharthy, Geraldine. 2010. Family members’ lived experience in the intensive care unit: A phenomenological study. Intensive and Critical Care Nursing 26. 254.261. doi:10.1016/j.iccn.2010.06.004
Mitchell, Marion L och Aitken, Leanne M. 2016. Flexible visiting positively impact on patient, families and staff in an Australian Intensive Care Unit: a before-after mixed method study. Australian Critical Care 30 (2): 91-97. doi: 10.1016/j.aucc.2016.01.001 Mitchell, Marion L och Chaboyer, Wendy. 2010. Family Centred Care – A way to connect patients, families and nurses in critical care: A qualitative study using telephone
interviews. Intensive & Critical Care Nursing, 26 (3): 154-160. doi:10.1016/j.iccn.2010.03.003
Moher, David; Liberati, Alessandro; Tetzlaff, Jennifer och Altman Douglas G. 2009. Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses: The PRISMA Statement. PLoS Med 6(6): e1000097. doi:10.1371/journal.pmed1000097
Mårtensson, Jan och Fridlundm Bengt. 2017. Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricsson, Maria. (red.). Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination inom
omvårdnad. 2.5. uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 411-420.
Park, Myonghwa; Giap, Thi-Thanh.Tinh; Lee, Mihyun; Jeong, Hyun; Jeong, Miri och Go, Younghye. 2018. Patient- and familycentered care interventions for improving the quality of health care: A review of systematic reviews. International Journal of Nursing Studies 87: 69-83. doi:10.1016/j.ijnurstu.2018.07.006
Polit, Denise F och Beck, Cheryl Tatano. 2018. Essentials of nursing research: appraising
evidence for nursing. 9. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
the intensive care unit. Scandinavian Journal of Caring of Sciences, 33 (3): 706-711. doi:10.1111/scs.12666
Roland, Patricia; Russell, Janet; Richards, Kathy Culpepper och Sullivan, Shelia Cox. 2001. Visitation in Critical Care: Processes and Outcomes of a Performance Improvement Initiative. Journal of Nursing Care Quality 15 (2): 18-26.
Schubart, Jane R; Wojnar, Margaret; Dillard, Prince James; Meczkowski, Eric; Kanaskie, Mary Louise; Blackall, George F; Sperry, Nancy och Lloyd, Thomas. 2015. ICU family communication and health care professionals: A qualitative analysis of perspectives.
Intensive and Critical Care Nursing 31 (5): 315-321. doi:10.1016/j.iccn.2015.02.003
SFS 2014:964. Patientlagen
Socialstyrelsen. 2010. Socialstyrelsens termbank. Stockholm: socialstyrelsen. https://termbank.socialstyrelsen.se/ (Hämtad 2020-10-25).
Soini, Karin och Stiernström, Hans. 2012. Organisation av en intensivvårdsavdelning. I Larsson Anders. och Rubertsson, Sten (red.). Intensivvård. 2. uppl. Stockholm. Liber AB, 13-17.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). 2014. Mall för
kvalitetsgranskning av systematiska översikter enligt AMSTAR.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_systematiska_oversikter.pdf (Hämtad 2021-01-05).
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). 2017 a. Värdering och
syntes av studier utförda med kvalitativ
analysmetodik. https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/
sbushandbok.pdf (Hämtad 2020-09-30).
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). 2017 b. Litteratursökning. https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pd f (Hämtad 2020-10-12).
*Stayt, Louise Caroline. 2008. Nurses’ experiences of caring for families with relatives in intensive care units. Leading Global Nursing Research 57 (6): 623-630.
doi:10.1111/j.1365-2648.2006.04143.x
*Stayt, Louise Caroline. 2009. Death, empathy and self preservation: the emotional labour of caring for families of the critically ill in adult intensive care. Journal of Clinical Nursing 18 (9): 1267-1275. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02712.x
Stubberud, Dag-Gunnar. 2009. Intensivvårdssjuksköterskans målgrupp och arbetsplats. I Gulbrandsen, Tove. Och Stubberud, Dag-Gunnar. (red.) Intensivvård Avancerad
omvårdnad och behandling. 1.4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 19-24.
Svenskförening för anestesi och intensivvård (SFAI). 2015. Riktlinjer för svensk
intensivvård.
28
Svensk sjuksköterskeförening (SSF). 2012. Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor
inom intensivvård.
https://swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-sjukskoterskor-inom-intensivvard (Hämtad 2020-11-25).
Svensk sjuksköterskeförening (SSF). 2015. Familjefokuserad omvårdnad.
https://swenurse.se/publikationer/familjefokuserad-omvardnad (Hämtad 2020-10-30). Svensk sjuksköterskeförening (SSF). 2017. Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska. (Hämtad 2020-09-30).
Svensk sjuksköterskeförening (SSF). 2017. ICN:etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns %20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf (Hämtad 2020-11-30).
Svenska intensivvårdsregistret (SIR). 2019. Vad är intensivvård.
https://www.icuregswe.org/patient-och-narstaende/Intensiv/ (Hämtad 2020-12-05).
Svenska intensivvårdsregistret (SIR). 2019. Årsrapport.
https://www.icuregswe.org/globalassets/arsrapporter/arsrapport_2019_final.pdf (Hämtad 2020-11-11).
Söderström, Ing-Mari; Benzein, Eva och Saveman Britt-Inger. 2001. Nurses’ experiences of interactions with family members in intensive care units. Scandinavian Journal of
Caring Sciences 17 (2): 185-192. doi:10.1046/j.1471-6712.2003.00222.x
Söderström, Ing-Mari; Saveman, Britt-Inger och Benzein, Eva. 2006. Interactions
between family members and staff in intensive care units—An observation and interview study. International Journal of Nursing Studies 43(6): 707-716.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2005.10.005
Thulesius, Hans. 2019. Vård i livets slutskede och dödsfall – Översikt.
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/dodsfall-och-vard-i-livets-slutskede/vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/oversikt/ (Hämtad 2020-12-17). Umeå Universitetsbibliotek. Harvard- skriva referenslista.
https://www.umu.se/bibliotek/soka-skriva-studera/skriva-referenser/harvard-skriva-referenslista/ (Hämtad 2020-10-30).
Willman, Ania; Stoltz, Peter och Bahtsevani, Christel. 2006 Evidensbaserad omvårdnad- en bro mellan forksning och klinisk verksamhet. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Willman, Ania och Stoltz, Peter. 2017. Metasyntes. I Henricsson, Maria. (red.)
Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination inom omvårdnad. 2.5. uppl.
Lund: Studentlitteratur AB, 399-410.
Zengin, Neriman; Ören, Besey och Üstündag Hülya. 2018. The relationship between stressors and intensive care unit experiences. Nursing in critical care 25(2): 109-115. doi:10.1111/nicc.12465
*Zomorodi, Meg och Lynn, Mary R. 2010. Critical care nurses’ values and behaviors with end-of-life care. Journal of Hospice and Palliative Nursing 12 (2): 89-96.
doi:10.1097/NJH.0b013e3181cf7cf6
Zurca, Adrian D; Fischer, Kiondra R; Flor, Remigio J; Gonzalez-Marques, Catalina D; Wang, Jichuan; Cheng, Yao I och October, Tessie W. Communication with limited english-proficient families in the PICU. Hospital Pediatrics Journal 7 (1): 9-15. doi:
Bilagor
Bilaga 1 Databassökning sida 1 (5)
PubMed, 20201021 (fritextsökning med MeSH-termer)
Sökkombinationer Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
Settings (sammanhang): intensivvårdsavdelningar/ intensivvårdspatienter
1. intensive care unit OR critical care unit OR ICU OR critical care
"intensive care units"[MeSH Terms] OR ("intensive"[All Fields] AND "care"[All Fields] AND "units"[All Fields]) OR "intensive care units"[All Fields]
OR ("intensive"[All Fields] AND "care"[All Fields] AND "unit"[All Fields]) OR "intensive care unit"[All Fields] OR ("intensive care units"[MeSH Terms] OR ("intensive"[All Fields] AND "care"[All Fields] AND "units"[All Fields]) OR "intensive care units"[All Fields] OR ("critical"[All Fields] AND "care"[All Fields] AND "unit"[All Fields]) OR "critical care unit"[All Fields]) OR ("intensive care units"[MeSH Terms] OR ("intensive"[All Fields] AND "care"[All Fields] AND "units"[All Fields]) OR "intensive care units"[All Fields] OR "icu"[All Fields]) OR ("critical care"[MeSH Terms] OR
("critical"[All Fields] AND "care"[All Fields]) OR "critical care"[All Fields])
428 659
2. critically ill patients OR intensive care unit patients OR critical care patients
"critical illness"[MeSH Terms] OR ("critical"[All Fields] AND "illness"[All Fields]) OR "critical illness"[All Fields] OR ("critically"[All Fields] AND "ill"[All Fields]) OR "critically ill"[All Fields]) AND ("patient s"[All Fields] OR "patients"[MeSH Terms] OR "patients"[All Fields] OR "patient"[All Fields] OR "patients s"[All Fields])) OR (("intensive care units"[MeSH Terms] OR ("intensive"[All Fields] AND "care"[All Fields] AND "units"[All Fields]) OR "intensive care units"[All Fields] OR ("intensive"[All Fields] AND "care"[All Fields] AND "unit"[All Fields]) OR "intensive care unit"[All Fields]) AND ("patient s"[All Fields] OR "patients"[MeSH Terms] OR "patients"[All Fields] OR "patient"[All Fields] OR "patients s"[All Fields])) OR (("critical care"[MeSH Terms] OR ("critical"[All Fields] AND "care"[All Fields]) OR "critical care"[All Fields]) AND ("patient s"[All Fields] OR "patients"[MeSH Terms] OR "patients"[All Fields] OR "patient"[All Fields] OR "patients s"[All Fields])
277 968
3. (1) AND (2) 260 566
Perspective (perspektiv): sjuksköterskor
4. nurses OR nursing staff OR nurse
"nurse s"[All Fields] OR "nurses"[MeSH Terms] OR "nurses"[All Fields] OR "nurse"[All Fields] OR "nurses s"[All Fields] OR "nursing"[MeSH Terms] OR "nursing"[All Fields] OR "nursings"[All Fields] OR "nursing"[MeSH Subheading] OR "breast feeding"[MeSH Terms] OR ("breast"[All Fields] AND "feeding"[All Fields]) OR "breast feeding"[All Fields] OR "nursing s"[All Fields] OR ("nursing staff"[MeSH Terms] OR ("nursing"[All Fields] AND "staff"[All Fields]) OR "nursing staff"[All Fields]) OR ("nurse s"[All Fields] OR "nurses"[MeSH Terms] OR "nurses"[All Fields] OR "nurse"[All Fields] OR "nurses s"[All Fields] OR "nursing"[MeSH Terms] OR "nursing"[All Fields] OR "nursings"[All Fields] OR "nursing"[MeSH Subheading] OR "breast feeding"[MeSH Terms] OR ("breast"[All Fields] AND "feeding"[All Fields]) OR "breast feeding"[All Fields] OR "nursing s"[All Fields]
