Grant Thornton

Respondenten förklarar att revisionskvalitet kan sammanfattas i kunskap, erfarenhet och att revisorn har ett gott omdöme. Kvalitet innebär att alla de verktyg som finns tillgängliga används och att dessa används på rätt sätt. Om det görs håller revisionen en hög kvalitet enligt respondenten. Revisionskvalitet kan mätas genom revisionsnämndens granskningar och byråns egna interna kontroller. För att skapa kvalitet används interna kontroller för att revisorn hela tiden ska vara noggrann och uppmärksam, det fungerar då som kvalitets mått. För skapandet av kvalitet i revisionen krävs även att revisorn har en god bild över företagets risker och att de är väl insatta i hur företaget fungerar, samt hur branschen fungerar. Dessutom ska en revisor ha hög integritet och genomfört den utbildning som krävs för yrket. Respondenten påpekar att dokumentation är en viktig del för att skapa kvalitet då det gör att det ställs högre krav på revisorns noggrannhet vid granskning av ett företag.

Respondenten menar att det kan finnas skillnader i kvalitet mellan en liten och en stor byrå, eftersom att på en liten byrå kan det vara svårt att ta åt sig alla förändringar och nyheter som kommer. Branschen är i ständig utveckling och det krävs att alla hänger med. På de stora byråerna får varje enskild revisor reda på förändringar och nyheter på ett lättare sätt och det sätts tydliga krav på att dessa måste följas och att revisorn skall kunna dem, samt att de stora byråerna oftast har ett mer utvecklat system för hur revisionen ska gå till. De små byråerna har inte samma bredd i sin kunskap.

Rykte är något som hjälper byråerna att skapa ett kvalitetsintryck. Ett gott rykte är en faktor för att få kunder och för att upprätthålla bra kvalitet, vilket gör att de är väldigt mån om sitt upparbetade rykte.

Relationens längd kan påverka kvaliteten, respondenten menar att det gäller att inte hamna i en jävig situation då det kan påverka kvaliteten. Samtidigt kan en lång relation vara bra då revisorn lär sig verksamheten, vilket leder till att arbetet med revisionen går smidigare och kan hålla en högre kvalitet.

Respondenten tycker att byrårotation kan vara på bra större bolag, och då främst börsbolag eftersom dessa företag har mer egna kontroller och de sköter redovisningen själva. I stora bolag kommer revisorn mest in och granskar de finansiella rapporterna. Medan i små bolag räcker det inte att endast granska de finansiella rapporterna då revisionen sker på ett helt annat sätt i dessa

företag. Det kan vara en snickare som förutom granskningen, behöver hjälp med deklarationen, juridiska frågor och försäkringsfrågor. Revisionen sker således på ett mera personligt plan och byrårotation skulle förstöra mycket i denna typ av revision. Dock anser respondenten att byrårotation kan vara bra ur jävssynpunkt.

Intressenter har definitivt olika syn på vad revisionskvalitet är enligt respondenten. Eftersom varje intressentgrupp säkerligen definierar begreppet olika. En revision handlar om väsentlighetsbedömningar, dock tror de flesta intressenter att en revisor skall granska precis allt, medan det i själva verket enbart görs stickprov. För att minska förväntningsgapet är det viktigt att ligga på samma nivå som sina klienter. Det behövs för att revisorn ska göra ett bra jobb och för att få en nöjd klient, samt att klienten vet vad denne får ut av revisionen. Det kan vara att en klient vill att revisorn skall granska mycket inom företaget, medan en annan enbart vill att revisorn skall göra det som måste göras och sedan är det bra. Det är viktigt att veta för att förhindra förväntningsgap och därför är bra kommunikation viktigt, då alla parter vet hur revisionen kommer att gå till och vad resultatet blir. Vidare menar respondenten att klienter ser en revision som en kvalitetsstämpel på företaget, därför är det även viktigt att leva upp till det.

Efter de senaste kriserna borde revisionskvaliteten blivit högre, kraven på dokumentation och blanketter som måste fyllas i, bland annat om penningtvätt har ökat. Det har även blivit mer kontroller av kassahantering och kassaregister. Men det har inte skett någon större skillnad i antalet interna kontroller inom byrån. Respondenten menar att Karlstad inte blivit lika påverkat som i de större städerna där misstankar om penningtvätt och bedrägerier förekommer i större utsträckning.

4.3.

För respondenten innebär kvalitet i en revision att denna utförs enligt ISA:s regler och genomförs med god omsorg för att ge kunden ett mervärde. Respondenten menar att det helt enkelt handlar om att göra ett bra jobb för att revisorn med rimlig säkerhet ska kunna uttala sig i revisionsberättelsen. I det ingår även att granska förvaltningen av företaget, för att se om ledningen brutit

kvalitet skall kunna ske, men genom att titta på en revisionsbyrås rykte kan en uppfattning om vilka som håller hög kvalitet fås. Då ett gott rykte oftast tyder på att dessa enligt marknaden håller en hög kvalitet. En annan faktor som skulle kunna användas vid mätning är att titta på om en revisor har många fällande domar mot sig eller om det är flera revisorer på samma byrå som har fått det, då det tyder på att den byrån inte håller en godtagbar kvalitet. Respondenten anser inte att anmälningar mot revisorer kan användas för mätning av kvalitet, då dessa anmälningar ibland helt saknar grund.

Vid vidare diskussion kring begreppet anser respondenten att stora byråer håller en högre kvalitet eftersom de ofta har stora interna kontroller samt att de lägger stora resurser på att säkra kvaliteten. Dessa interna kontroller har respondenten svårt att tänkta sig att mindre byråer har tid eller resurser för att utföra. KPMG är ett internationellt företag, som gör att varje enskild revisor har höga krav ovanifrån på att deras revision skall hålla hög kvalitet. Det främjar de genom att ha mycket intern utbildning för sina anställda, för att de ska känna till och förstå hur de senaste regler och ändringar fungerar. Respondenten tror att ett gott rykte fungerar som en presumtion för kvalitet. Eftersom de får de flesta kunder genom kontakter och ryktesspridning. För att det ska vara möjligt måste både byrån och den enskilda revisorn ha ett högt ansett rykte.

En annan faktor som diskuteras kring begreppet revisionskvalitet är relationens längd, och respondenten har erfarenhet av att revisionen håller högre kvalitet på revisionen ju längre relationen är. Respondenten ser de första åren som en prövotid, där revisorn lär känna företaget och dess bransch. Det tar lång tid att bilda sig en uppfattning om hur vissa företag och branscher fungerar. Respondenten menar att det krävs långa relationen för att revisorn ska kunna skaffa sig en helhetssyn. Dessutom brukar klienterna bli less på att det kommer nya revisorer titt som tätt som behöver tas hand om och läras upp på företagets system. Det förekommer i dagens läge mer ofta, att ledningen i ett företag byts ut flera gånger under en revisors uppdragstid. Det gör att ett hot mot revisorns oberoende aldrig förekommer. Vid dessa situationer krävs det långa relationer, då revisorn är den person som har mest erfarenhet av företaget och dess historik. En revision skulle i annat fall inte gå att utföra om en lång relation inte hade funnits.

Respondenten påpekar att det är viktigt att revisionskåren har ett bra rykte för att bra och kunniga medarbetare med de rätta personliga karaktärsdragen

revision inte kan göras bättre än vad revisorerna har förmåga att göra. Ett bra rykte leder till att fler söker sig till byrån, vilket leder till större urval och möjlighet att plocka ut de allra bästa. Sedan är det även viktigt att revisorer har en bra status för att inte blir överkörd ute hos företagen.

Respondenten tror att olika intressenter har olika syn på vad revisionskvalitet är och vad en revisor gör. Det har med förväntningsgapet att göra. Eftersom många tror att revisorer tittar och granskar precis allt på ett företag, men revisorn utgår helt och hållet från risk och väsentlighetsbedömningar. Det har faktiskt hänt att revisorsnämnden och finansinspektionen haft olika syn på vad som ska göras i en revision för att den skall hålla hög kvalitet. Det påvisar att det är svårt att beskriva vad revisionskvalitet är och att det finns väldigt många olika allmänna uppfattningar om det. Ofta tror kunder att revisorerna skall se allt, vara med hela tiden, och inte kosta något. Respondenten anser att gränserna för revisionsplikten borde flyttas lite högre upp för att fler företag ska få möjligheten att välja bort eller behålla revisorn. Skulle det ske är det även bättre för revisorerna då det är roligare att vara eftertraktad och då istället kanske fungera som en konsult till de företag som valt bort revisionen. Vidare menar respondenten att förväntningsgap inte går att få bort helt då det finns lagar och regler som förhindrar möjligheten för det. Exempelvis skulle banker säkert vilja se en större öppenhet av revisionen, men det går inte eftersom revisorernas tystnadsplikt sätter stopp för det i nuläget.

De senaste kriserna har enligt respondenten påverkat på det sätt att revisorerna fått högre krav på dokumentation. Det har främst skett genom förändringar av ISA, på gott och ont. Kriserna har även gjort att byrån tagit fram nya verktyg och har en högre grad av kvalitetsuppföljning. På respondentens byrå har de dessutom infört krav på att en revisor ska lägga minst 60 timmar om året på utbildning oavsett erfarenhet. Det har även kommit nya krav på revisorerna att de ska vara licensierade för att kunna skriva på en revisionsberättelse för finansiella bolag.

4.4.

Eftersom en bank vid kreditbedömningar studerar ett företags bokslut och rapporter blir kvalitet i revisionen att de finansiella rapporterna från ett företag

Respondenten anser vidare att revisionskvalitet är svårt att mäta, men att det som skapar kvalitet i revisionen är revisionsbyråernas interna kontrollsystem. Ett problem respondenten såg för kvaliteten i revisionen är att det inte ofta, men ibland dyker upp revisorer som har extremt många klienter. Respondenten frågade sig då hur bra kvaliteten på revisionen blir vid denna höga arbetsbelastning för revisorn. Men det som är viktigt ur deras synvinkel är att revisorn gör en djupgående analys samt att värdering av lager sker på ett korrekt sätt, då banken ofta använder lager som säkerhet för ett lån.

Vidare för kvalitet i revisionen anser respondenten att en stor byrå har en större samlad kompetens inom företaget, eftersom det på dessa byråer finns separata avdelningar med bland annat skatteexperter som bidrar till byråns totala kompetens. En bra relation till klienten är viktigt och det kan möjligtvis vara minst lika bra, om inte lättare att få till vid användandet av en mindre byrå. De större bolagen har bättre användning av en stor byrå då de har en högre total kompetens för att kunna genomföra en bra revison av dessa företag.

Ett gott rykte anser respondenten vara viktigt för byråerna och ett förlorat rykte kan innebära stora skador på byrån då de kan förlora många klienter på grund av det. Enskilda revisorer bygger upp ett eget kontaktnät av klienter som anser att just denna revisor är duktig och håller hög kvalitet, vilket borde motivera till att fortsätta göra att bra jobb för att inte tappa dessa kunder. En lång relation mellan revisionsbyrå och företag anser respondenten påverkar på ett positivt sätt för kvaliteten på revisonen. Eftersom de stora företagen har olika sätt att värdera samt att de har väldigt stora lager som ska värderas. Varje företag är unikt och det tar tid för revisorn att lära känna företaget och deras system, samt att erhålla erfarenhet om branschen företaget agerar i. Byrårotation är något som respondenten anser kan vara både positivt och negativt, vid en rotation får de in ny input och nya influenser i revisionen av företaget och det kan göra att revisionen utvecklas. Men samtidigt förloras mycket i effektivitet och erfarenhet då en ny revisor måste sätta sig in i ett nytt och för denne helt främmande företag. Därför förloras stora delar av branscherfarenheten vid byrårotation, dessutom menar respondenten att de som bank blir de lite misstänksamma när ett företag byter revisor ofta, och därför behöver fråga varför bytet skett.

finns. För att upprätthålla en hög kvalitet är det viktigt att revisorn känner delaktighet i processen och skall fungera som ett bollplank för företaget under hela resans gång.

Alla intressenter till revisionen borde enligt respondenten i grunden ha samma syn på revision och vad som ska göras. Samtidigt kan det finnas skillnader då ett företag vill betala minimalt med skatt, medan det inte är av intresse för Skatteverket eller banker. Respondenten trycker dock på att långsiktighet är ett viktigt ord för banken i fråga om revision och för kvaliteten. Identifierandet av förväntningsgap är enligt respondenten lite av en kostnadsfråga då revisionsbyråerna utsätts för ständig prispress, och klienterna vill betala små arvoden gör att revisorerna får svårt att skapa något mervärde för klienten. Det gör att revisorerna inte kan lägga ner lika mycket tid som de kanske önskar, och möjligtvis kan det vara sämre för kvaliteten. Ett företag som inte vill betala mycket för revisionen kan heller inte förvänta sig speciellt mycket av den i form av ett mervärde.

De senaste kriserna tror respondenten har varit positivt då revisorer blir lite mer försiktiga för att inte bli uthängda i media och därmed även förlora ett väl uppbyggt rykte. Alla byråer är väldigt måna om sitt rykte, och vid uppdagande av oegentligheter skärper alla till sig för att inte falla i samma fälla. Det borde ha ökat kvaliteten på revisionerna då de efter sådana kriser även granskas av media.

4.5.

Respondenten anser att revisionskvalitet handlar om revisorernas kompetens och att revisorn är noggrann, samt att deras granskning sker med oberoende ögon. Vidare är kvalitet i revisionen att revisorerna hjälper företagarna att ta fram en rättvisande bild av företagen som gör att kreditgivare kan lita på dessa uppgifter och att bolagets verkliga ställning är detsamma som framgår av bokslutet. Respondenten menar även att revisorn måste vara väl insatt i hur företaget och dess bransch fungerar. För att revisionen ska hålla hög kvalitet måste revisorerna få det material som de behöver i rätt tid för att de ska kunna utföra ett noggrant arbete. Därför är det viktigt att företagaren hjälper revisorn att ta fram det material som krävs och att företagaren är tillmötesgående, samt

genomföra en mätning. Revisionsbyråerna har vad respondenten tror väl utarbetade verktyg för mätning.

Vad gäller om det är någon skillnad i kvalitet mellan en stor kontra mindre byrå är respondenten övertygad om att det finns skillnader. Då de stora företagen oftast är mer komplexa och därför behöver en större grad av spetskompetens för att tillgodose dessa behov. De stora byråerna har en större total kompetens inom byrån och kan därför tillmötesgå de stora företagens frågeställningar som oftast är väldigt komplicerade. Respondenten tror dock att en mindre byrå kan hålla en högre kvalitet för de mindre bolagen, eftersom de har en annan närhet till dem och kan bygga en bättre relation. Om en mindre byrå har färre klienter har de möjlighet att jobba närmare sina klienter. Klienten kan nog känna att de får mer tid med sin revisor om det är en mindre byrå.

Respondenten har en uppfattning om att rykte kan fungera som en presumtion för kvalitet. Men kanske inte på det viset att de gäller en viss byrå utan det kan vara att en viss revisor har ett gott rykte. Ryktet skapar en revisor genom att sätta sig in i bolaget och vara engagerad. Det kan vara allt ifrån att vara med på bankmöten eller agera bollplank. En duktig revisor uppfattar banken som ett gott kvalitetsintryck.

Relationens längd tycker respondenten är en kvalitetsfaktor som spelar in på den totala uppfattade kvaliteten. Då de som bank ser positivt på att ett företag haft en längre relation med sin revisor. Det grundar sig i att de då ser att bolaget har skött sig och lämnat ut begärda uppgifter till revisorn, och att de har en relation som fungerar. Längden är även bra då revisorn blir mer insatt i hur företaget fungerar och hur branschen fungerar. Om ett företag byter revisor menar respondenten att de som bank alltid blir fundersamma på varför bytet skett. Eftersom banken ser det som positivt med en lång relation anser de att byrårotation är något som kan leda till att det blir sämre kvalitet på revisionen då revisorn inte hinner sätta sig in i varken branschen eller företaget. För att revisorn ska kunna sätta sig in i det på en kort tid krävs det mycket resurser. Det som skulle kunna vara positivt med byrårotation menar respondenten är att det hjälper revisorn att upprätthålla oberoende, men inte för att det är något stort problem i dagens läge.

Respondenten tror att olika intressenter har olika syn på vad kvalitet är. Banken ser till exempel revisionen som en kvalitetsstämpel på att de finansiella

att lita på. Respondenten tror att det möjligen finns olikheter i vad olika företag förväntar sig av revisionen. Det kan vara att ett företag vill få sina rapporter granskade och godkända medan ett annat företag vill erhålla mer hjälp och rådgivning, exempelvis vid köp av annat företag. Samtidigt kan en del bolag se revision som ett nödvändigt ont, där revision enbart är något väldigt kostsamt. De flesta förväntar sig nog bara att få en signatur på att bokslutet är korrekt och att årsredovisningen stämmer. Från banken sida vill de helst ha ett reviderat årsbokslut som grund vid investeringar. Det är lite olika förväntningsgap beroende på hur stora bolagen är. En del kunder kanske förväntar sig något som skapar ett mervärde och har inte alltid exakt koll på vad en revisor gör.

Respondenten anser att det är svårt att säga om de senaste kriserna har lett till att revisionskvaliteten ökat. Det är i alla fall inte något som respondenten själv upplevt. Dock kan stora bolag, såsom koncerner och revisorer till dessa ha ställts under högre krav. Respondenten menar att dessa kriser inte är något som de som bank lagt speciellt mycket vikt på, då de fortfarande tror att revisorerna sköter sitt jobb på ett bra sätt.

4.6.

Revisionskvalitet för respondenten innebär att revisionen sköts med ordning och reda och att revisorn gör rätt vid sina värderingar. Dessutom skall de följa alla rekommendationer och ramverk som finns, och se till att det inte finns hål i balansräkningen. Det kan exempelvis vara då det finns gamla kundfordringar i företaget som kunder inte kan betala, samt om varulagret inte är rätt värderat. Revisorn skall alltså se till att företagets tillgångsposter är rätt. Vidare för kvalitet i revisionen skall årsredovisningen vara rätt uppställd och följa de regler och lagar som finns. För att skapa revisionskvalitet tycker respondenten det är viktigt att revisorn är genuint intresserad av sin kund och att revisionen sker med engagemang, samt att revisorn har god etik och moral. Dessutom bör revisorerna vara uppmärksamma på förändringar i de lagar och ramverk som finns och att de snabbt lär sig dessa. Sedan är det även viktigt att revisorn har modet att säga ifrån vid eventuella oberoende frågor som kan dyka upp under ett uppdrag. Dessa faktorer anser respondenten borde leda till att en

kvalitet. En generalisering angående om det är bättre kvalitet på en stor byrå jämfört med en liten inte göras. Det handlar mer om det personliga mellan