Medarbetare per anställningsform kön (antal) Kvinnor Män Totalt
Fast anställda 143 558 701
- Varav heltid 136 544 680
- Varav deltid 7 14 21
Visstidsanställda 1 8 9
Totalt 144 566 710
Chefer och medarbetare enligt ålder och kön (antal) Kvinnor Män Totalt
< 30 12 67 79
- Varav chefer 0 0 0
30-50 86 251 337
- Varav chefer 12 36 48
> 50 45 240 285
- Varav chefer 5 27 32
Fördelning kvinnor och män Kvinnor Män
Samtliga medarbetare 20% 80%
Chefer 21% 79%
Hälsa Kvinnor Män Totalt
Sjukfrånvaro 4,0% 2,9% 3,1%
GRI 102-7, GRI 102-8 och GRI 405-1 Medarbetarstyrka
GRI 102-12 och GRI 102-13 Externa stadgar och Medlemskap
Stockholm Exergi ingår i en rad organisationer, där medlemskapet betraktas som strategiskt viktigt:
• Avfall Sverige Stockholm Exergi bidrar med betydande finansiering och ingår i arbetsgrupper bland annat för biologisk återvinning samt i undergrupper för energiåtervinning.
• Energiforsk Stockholm Exergi bidrar med betydande finansiering och är representerat i programstyrelser samt deltar i olika programråd om el och värmepro-duktion.
• Energiföretagen Sverige Stockholm Exergi är repre-senterat i styrelse, råd, nätverk och expertgrupper.
• Energimyndigheten Stockholm Exergi deltar i råd, programråd och nätverk om energiforskning med kop-pling till bränsle, energisystemstudier och elcertifikat.
• Energinätverk Sverige Stockholm Exergi är represen-terat i styrelsen.
• Hagainitiativet Stockholm Exergi är representerat i styrelsen.
• Prisdialogen Stockholm Exergi är medlem sedan 2015.
• Responsible Shipping Initiative Stockholm Exergi är representerat i styrelsen.
• Samhällsbyggarna Stockholm Exergi deltar i råd.
• Swedish Green Building Council Stockholm Exergi är representerat i styrelsen.
• Svebio Stockholm Exergi är representerat i styrelsen.
• Waste Reinery Stockholm Exergi är representerat i styrelsen.
• Värme och kraftföretagen Stockholm Exergi är representerat i styrelsen samt olika arbetsgrupper.
Stockholm Exergi samverkar även med följande organisationer:
• Belok
• Chalmers tekniska högskola
• Euroheat and power
• KTH
• Kyl & Värmepumpföretagen
• Lean Forum
• Linköpings universitet
• Miljö- och hållbarhetsrevisorer i Sverige
• Märstaåns Vattensamverkan
• NMC Nätverket för Hållbart Näringsliv
• SIS/TK 300 Förtillverkade fjärrvärmerör
• SIS/TK 301 Arbetsmiljöledningssystem
• SIS/TK 552 (EU/TC 251)
• SIS/TK 408 (CEN/TC 294)
• Svenskt Förgasningscentrum
• Svenskt Underhåll
• Swedish Green Building Council
• Sveriges lantbruksuniversitet
• Säkerhetskulturnätverket
• Återvinningsindustrierna
Stockholm Exergis certifieringar:
• FSC® Stockholm Exergi är sedan 2015 certifierat enligt Forest Stewardship Councils® standard för spårbarhet (Chain of Custody Standard), licenskod C126045.
• ISO 14001 Stockholm Exergis miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001 sedan 2001.
• OHSAS 18001 Stockholm Exergi är certifierade sedan 2011.
• ISO 9001 Stockholm Exergi är certifierade sedan 2018.
GRI G4-EU5 Tilldelning av utsläppsrätter
Systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS) har under lång tid dragits med ett överskott av utsläppsrätter, vilket har medfört låga prisnivåer, men efter de beslut som togs 2018 om att reformera systemet har priset stigit. Reformeringen innebär bland annat att tillgången på utsläppsrätter minskas.
Priset på utsläppsrätter har under 2020 nått en ny rekordnivå på 30 Euro per styck. Produktion av fjärrvärme kommer även fortsättningsvis att berättiga till viss gratis tilldelning av utsläpps- rätter. Stockholm Exergi är nettoköpare av utsläppsrätter.
Under 2020 tilldelades Stockholm Exergi 343 382 (490 287) ton utsläppsrätter. Tilldelningen motsvarade 95 (73) procent av det samlade behovet. Stockholm Exergis nettobehov av utsläppsrätter var 17 768 (178 461) ton (En utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid).
Uppgifterna för 2019 har justerats då det tidigare var preliminära uppgifter rapporterats.
GRI 102-40 GRI 102-43 Samverkan med intressenter
Intressentgrupp Dialog
Ägare • Årsstämma
• Styrelsemöten (6-8 årligen)
• Operativa kontakter mellan koncernfunktioner inom Fortum och olika förvaltningar, nämnder m. m. i Stockholms stad (löpande)
Kunder • Informations- och dialogmöten
• Informations- och Nyhetsbrev
• Digitala seminarier och events
• Öppet hus och kampanjer på stan
• Digitala mässor
• Digital rådgivning (löpande)
• Kundundersökningar (årligen)
Medarbetare • Utvecklingssamtal (6 ggr per år)
• Rapportering av incidenter och förbättringsförslag (löpande)
• Information via intranät (löpande)
• Livesända informationsmöten med anledning av bland annat covid-19 läget i bolaget (löpande)
• Digitala möten i form som fika, träning och avstämningar med anledning av nya arbets-former (regelbundet)
• Informationsmöte med ledningen fysiskt och video (kvartalsvis)
• Riktad enkät för genomförande av intressentdialog
• Riktade enkäter för uppföljning av engagemangsindex (regelbundet) Samarbetspartners inom fjärrvärmeproduktion • Möten (minst månadsvis)
Samarbetspartners inom Öppen Fjärrvärme • Möten och telefonkontakt (löpande) Leverantörer av varor, tjänster och bränslen • Möten och avtalsförhandlingar (löpande)
• Uppförandekodgranskningar Politiska beslutsfattare och tjänstemän samt
myndigheter
• Samtal och möten (löpande)
Investerare, banker, bilaterala långivare och ratinginstitut
• Investerare: Dialog via banker samt direktkontakt (löpande)
• Banker: Analys av Stockholm Exergi (årligen) samt Dialog och förhandlingar (löpande)
• Bilaterala långivare: Dialog och förhandlingar (löpande)
• Ratinginstitut: Genomgång (årligen) samt kontakt (löpande)
• Djupintervjuer med anledning av intressentdialog för väsentlighetsanalys Frivilligorganisationer och opinionsbildare • Möten och intervjuer (vid behov)
• Samarbeten och arbetsgruppsträffar (löpande)
Boende nära produktionsanläggningar • Digitala kanaler – webb, Facebook samt köpta annonser och redaktionella artiklar i lokalmedia (löpande)
• Kundservice (vid frågor)
• Anslag på föreningstavlor, byggskyltar, grävskyltar (vid behov)
• Dialogmöten och samråd (två)
• Nyhetsbrev, portavisering (vid behov)
• Stockholms stads kanaler (digitala nyhetsbrev för stadsdelar)
Akademi, forskning • Möten och workshops (löpande)
GRI 102-48 och GRI 102-49 Korrigeringar och väsentliga förändringar
Uppgifterna i indikatorn Tilldelning av utsläppsrätter (G4-EU5) har justerats avseende uppgifterna för 2019. De tidigare uppgifterna var preliminära.
GRI 205-3 Korruptionsincidenter
Under året har inga fall av korruption anmälts till Stockholm Exergi.
GRI G4-EU11 och GRI G4-EU12 Produktionseffektivitet för termisk produktionsanläggning och förluster vid kraftöverföring och distribution av el och värme
Kyla betraktas inte som tillförd utan som bortförd energi.
I Stockholm Exergis processer förs denna energi bort på flera sätt:
• Frikyla: Förflyttning av värme från fjärrkylanätet till sjövatten. Elförbrukning endast för distribution av kyla.
• Spillkyla: Återvinning av överskottsvärme i fastigheter till fjärrvärmenätet. Elförbrukning endast för distribution av kyla.
• Värmepumpskyla: Kyla som produceras samtidigt som värme i en värmepump. Elförbrukning både för distri-bution och drift av kompressorn i värmepumpen.
• Kylmaskinskyla: Kylning utan att värmen återvinns.
Elförbrukning både för distribution och drift av kompressorn i kylmaskinen.
Effektiviteten i en kylprocess beskrivs genom COP (coefficient of performance); förhållandet mellan producerad kyla och tillförd el. Under 2020 uppgick COP för fjärrkyla till 5,7 (5,9).
Produkt Tillfört (GWh) 1) Verkningsgrad (%) Produktion (GWh) Distributionsförlust (%) Leverans (GWh)
El 956 84% 806 - 2) 8063)
Värme 6 744 97% 6 5624) 3% 6 3615)
Totalt 7 700 7 368 7 167
GRI 301-1 Materialanvändning
Insatsvaror i egen verksamhet 2019 2020
Förnybara eller återvunna bränslen
- Restavfall (ton) 877 207 900 424
- Biooljor (Nm3) 45 586 14 030
- Fasta biobränslen (ton) 1 155 659 855 644
Fossila bränslen
- Kol (ton) 111 883 514
- Fossil olja (Nm3) 24 372 6 759
Tillsatser och kemikalier (ton) 42 470 29 420
1) Proportionell allokering utifrån produktionen av el och värme.
2) Stockholm Exergis leveranspunkt är kraftnätet och inte slutkunden. Distributionsförluster sker efter Stockholm Exergis leverans.
3) Varav 678 GWh är leverans till elnätet.
4) Redovisad produktion omfattar inte värmeenergi från Öppen Fjärrvärme och datahallar.
5) Redovisad leverans omfattar bara värme som producerats av Stockholm Exergi.
GRI 302-1 Direkt och indirekt energianvändning
Tillförd energi (GWh) till produktionsanläggningar
per produkt El Värme Kyla Summa
Restavfall 815 1 896 0 2 711
Fasta biobränslen 916 1 526 0 2 442
Biooljor 6 128 0 134
Fossila oljor 22 45 0 67
Kol 2 1 0 3
El 145 877 79 1 101
Värmeenergi från rökgaskondensering 0 867 0 867
Värmeenergi från renat avloppsvatten 0 750 0 750
Värmeenergi från havs- och sjövatten 0 477 0 477
Värmeenergi från fjärrkylaretur 0 104 0 104
Värmeenergi från Öppen Fjärrvärme och datahallar 0 89 0 89
Frikyla 0 0 64 64
Produktionssamverkan 1) 0 800 0 800
Totalt 1 906 7 560 143 9 609
1) Avser leverans till Stockholm Exergis fjärrvärmenät. Fördelningen mellan bränsleförbrukningen för värme och el är beräknad utifrån överenskommen allokeringsprincip i Värmemarknadskommittén.
Tillförd energi (GWh) till produktionsanläggningar per
förnybart och ej förnybart bränsle Förnybart (GWh) Ej förnybart
(GWh) Totalt
(GWh)
Restavfall 1 741 971 2711
Fasta biobränslen 2 442 0 2442
Biooljor 134 0 134
Fossila oljor 0 67 67
Kol 0 3 3
El 954 147 1101
Värmeenergi från rökgaskondensering 713 154 867
Värmeenergi från renat avloppsvatten 749 0 750
Värmeenergi från havs- och sjövatten 477 0 477
Värmeenergi från fjärrkylaretur 1) 104 0 104
Värmeenergi från Öppen Fjärrvärme och datahallar 89 0 89
Frikyla 2) 64 0 64
Produktionssamverkan 558 242 800
Totalt 8 025 1 584 9 609
1) Varav 56 GWh producerats genom Öppen Fjärrvärme.
2) Varav 3 GWh producerats genom Öppen Fjärrvärme.
I figuren nedan visar vi hur vi klassar de olika energiformerna.
GRI 304-2 Påverkan på biologisk mångfald
Stockholm Exergis produktion av fjärrvärme och fjärrkyla bedrivs i urbana miljöer. Bolaget mäter och minskar klimat-påverkande utsläpp. Eventuell påverkan på den biologiska mångfalden som en konsekvens av förändringar av verksam- heten värderas i prövningar av bolagets miljötillstånd.
Bränsle utgör Stockholm Exergis mest signifikanta risk för påverkan på den biologiska mångfalden. Stockholm Exergi
minskar denna risk genom att ställa miljökrav på leveran- törer av biooljor och fasta biobränslen. De fasta skogs-bränslen som Stockholm Exergi köper får inte innehålla trädarter i CITES lista över skyddsvärda arter och kommer från kontrollerad eller certifierad skogsbruk. Detta krav ingår i avtal med leverantörer.
GRI 305-1, GRI 305-2 och GRI 305-3 Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser
Stockholm Exergi upprättar sedan flera år ett klimatbokslut i enlighet med metodiken i Greenhouse Gas Protocol.
Stockholm Exergis egna direkta utsläpp motsvarar scope 1.
De lokala utsläppen av växthusgaser orsakas framförallt av Stockholm Exergis energiproduktion. Restavfall innehåller plast och andra fossila material. Restavfall står för cirka 35 (27) procent av den tillförda energin och svarar för cirka 90 (46) procent av Stockholm Exergis lokala klimatpåverkande utsläpp. Den ökade andelen beror på att förbrukningen av fossila bränslen har minskat i och med utfasningen av kolet.
Stockholm Exergis totala utsläpp av fossila växthusgaser har hittills minskat med 72 (55) procent i förhållande till basåret 2010. Utsläppen per kWh producerad energi har minskat med 60 (46) procent relativt 2010. Bakgrunden till minskningen är lägre egna utsläpp och användning av förnybar el.
Cirka 7 (7) procent av Stockholm Exergis totala växthus-gasutsläpp uppstår uppströms när bränslen samlas in, eventuellt genomgår förädling samt transporteras till produktionsanläggningarna. Produktionen av värme, el och kyla, inklusive inköpt el, står för 93 (93) procent av de totala växthusgasutsläppen där 70 (87) procent är Stockholm Exergis egna utsläpp och resten kommer från samarbets- partners. Resterande växthusgasutsläpp uppstår vid distri-bution och slutanvändning av gasen samt tjänsteresor.
Beräkning av koldioxidutsläppen sker enligt respektive anläggnings tillstånd för utsläpp av växthusgaser. För de anläggningar där verifiering ej har hunnit genomföras vid rapporteringstillfället beräknas utsläppen utifrån förbrukade bränslemängder och schabloner för emissionfaktorer, med undantag för kol där analyser används.
Utsläpp verksamhet (kton CO2e) 2010 (Basår) 2019 2020 Fördelning
2020 (%) Förändring 2010-2020 (%)
Scope 1 1 419 705 382 70% -73%
Produktion1) 1 418 705 381 70% -73%
- CO2 från kolförbränning 624 274 1 0,2% -100%
- CO2 från oljeförbränning 420 69 18 3% -96%
- CO2 från förbränning av fossil fraktion i avfalls-
och returbränslen 211 326 342 62% 62%
- Övriga växthusgasutsläpp2) 163 36 20 4% -87%
Tjänsteresor3) 0,35 0,20 0,18 0,03% -48%
Scope 2 78 51 63 12% -19%
Inköpt el4) 442 265 373 -16%
Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el5) -364 -214 -310 -15%
Scope 3 449 112 103 19% -77%
Tjänsteresor6) 0,18 0,13 0,02 0% -89%
Produktion av annan fjärrvärmeproducent som levereras
av Stockholm Exergi7) 125 48 62 11% -50%
Produktion och distribution av energi- och fordons-
bränslen8) 324 64 41 7% -87%
- varav bränslen för tjänsteresor9) 0,08 0,05 0,07 0,01% -12%
- varav bränslen för energiproduktion 324 64 41 7% -87%
Totalt (före klimatkompensation) 1 945 868 548 100% -72%
Klimatkompensation -8 -232 -62
Totalt (efter klimatkompensation) 1 938 636 486 -75%
1) Stockholm Exergis egna produktion, utsläpp av koldioxid, lustgas, metan och köldmedier.
2) Avser lustgas, metan och köldmedier. Från 2017 beräknas omvandling till koldioxidekvivalenter i enlighet med IPCC AR5.
3) Avser bil i tjänst. Då värde för 2010 saknas baseras det presenterade värdet på år 2014.
4) Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I ”Andel av total” inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. Vid beräkning av utsläpp i Scope 2 används ”Market-based method”. Om ”Location-based method” hade tillämpats hade utsläppen i Scope 2 uppgått till 64 (63) kton.
5) Reduktion genom att Stockholm Exergi köper ursprungsmärkt el till fjärrvärme- och fjärrkylaproduktionen.
6) Avser flygresor i tjänsten. Då värde för år 2010 saknas baseras det presenterade värdet på år 2014.
7) Utsläpp hos annan aktör än Stockholm Exergi vid produktionssamverkan för fjärrvärme. Utsläppen omfattar både utsläpp från anläggning och från utvinning och distribution av bränslen till dessa anläggningar.
8) Avser förutom produktion och distribution av bränslen, transport av tillsatser och aska, flygtermografering samt uppströms utsläpp för inköpt el.
9) Då värde för år 2010 saknas baseras det presenterade värdet på år 2014.
GRI 305-4 Utsläppsintensitet
Utsläppsintensitet (g CO2-e/kWh) 2010 (Basår) 2019 2020 Förändring
2010-2020 (%)
Utsläpp från egen produktion 1) 158 85 63 -60%
Utsläpp per levererad energi 2) 162 87 66 -60%
Utsläpp per levererad energi 3) 162 64 58 -64%
1) Totalt utsläpp från egen produktion av el, värme och fjärrkyla.
2) Totalt utsläpp från scope 1, 2 och 3 enligt ovan per total leverans av fjärrvärme, el och fjärrkyla före klimatkompensation.
3) Totalt utsläpp från scope 1, 2 och 3 enligt ovan per total leverans av fjärrvärme, el och fjärrkyla efter klimatkompensation.
GRI 305-7 NOx, SO2 samt andra väsentliga luftföroreningar
Utsläpp till luft från verksamheten 2016 2017 2018 2019 2020
Utsläpp av kväveoxider (ton) 1 192 1207 1 442 1 399 759
- Varav kväveoxider från el- och värmeproduktion 994 978 989 831 589
- Varav kväveoxider från transporter till och från
verksamheten 198 229 453 568 170
Utsläpp av svaveldioxid (ton) 299 280 545 538 139
- Varav svaveldioxider från el- och värmeproduktion 155 111 198 100 23
- Varav svaveldioxider från transporter till och från
verksamheten 144 169 347 438 116
Utsläpp av stoft (ton) 30 28 47 56 21
- Varav stoft från el- och värmeproduktion 16 11 12 13 9
- Varav stoft från transporter till och från verksamheten 14 17 35 44 12
Utsläpp av Hg från el- och värmeproduktion (kg) 10 15 11 12 11
Utsläpp av Cd från el- och värmeproduktion (kg) 2 2 1 2 2
Utsläpp av dioxiner från el- och värmeproduktion (mg) 80 79 83 96 205
GRI 306-2 Avfall, total vikt
1) Av det återvunna avfallet gick 1 290 (680) ton till energiåtervinning och 5 499 (18 959) ton till materialåtervinning.
GRI 306-3 Betydande miljöstörningar
Typ av störning Ämne Recipient Antal Total
volym Kommentar
Överskridande av gränsvärde CO Luft 3 - Överskridande av begränsningsvärde enligt förord-ning (2013:253) om förbränförord-ning av avfall
Läckage R134a Luft 3 1,57 ton
Utsläpp i samband med haveri på utrustningen.
Övriga rapporterade utsläpp av köldmedia är i nivå med normlat läckage.
Läckage Diesel Mark 1 ca 150 liter Läkage från grävmaskin vid olycka i samband med
projekt.
Läckage Bioolja Mark 1 ca 500 liter Läckage till icke hårdgjord yta från utlastningsrör.
Total 8
Aska (ton) 2019 2020
Flygaska, deponerad 18 917 20 697
- Farligt avfall 17 267 20 249
- Icke farligt avfall 1 650 448
Flygaska, återvunnen 1) 48 771 28 832
- Farligt avfall 0 0
- Icke farligt avfall 48 771 28 832
Bottenaska, deponerad 0 0
- Farligt avfall 0 0
- Icke farligt avfall 0 0
Bottenaska, återvunnen 1) 142 757 149 356
- Farligt avfall 0 0
- Icke farligt avfall 142 757 149 356
Totalt 210 445 198 885
Övrigt avfall (ton) 2019 2020
Övrigt avfall, deponerat 615 514
- Farligt avfall 141 377
- Icke farligt avfall 474 137
Farligt avfall till destruktion 48 50
Övrigt avfall, återvunnet 1) 19 639 18 603
- Farligt avfall 1 351 7 165
- Icke farligt avfall 18 288 11 438
Förorenade schaktmassor 265 7 748
- Deponerad 12 69
- Återvunnen 253 7 679
Totalt 20 568 26 915
GRI 403-9 Arbetsrelaterade skador
Egen personal Entreprenörer
Typ av händelse (antal) 2019 2020 2019 2020
Dödsolyckor 0 0 0 0
HCI 1) 1 0 0 0
HCIF2) 0,9 0 0 0
LWI 3) 3 0 12 8
LWIF 2) 2,6 0 8,8 6,9
TRI 4) 15 5 31 25
TRIF 2) 13,1 4,4 22,6 21,5
1) HCI (High-consequence work-related injuries) avser olyckor där den skadade inte har eller förväntas ha blivit återställd inom sex månader.
2) Frekvensen är baserad på en beräkning med 1 000 000 arbetade timmar.
3) LWI (Lost workday work-related injuries) avser olyckor som har lett till mer än en dags frånvaro.
4) TRI (Total recordable work-related injuries) avser olyckor som lett till mer än 1 dags frånvaro, medicinsk behandling eller arbetsskada som leder till begränsad arbetskapacitet.
Avsteg från GRI, Upplysningen redovisas ej per kön på grund av att informationen inte finns tillgänglig.
Stockholm Exergi AB har för år 2020 en könsfördelning på 20 (20) procent kvinnor och 80 (80) procent män.
21 (23) procent av medarbetarna i ledande befattningar var kvinnor.
Kvinnornas medianlön i relation till männens är 110 procent (en skillnad på 4 209 SEK) till fördel för kvinnorna, avseende hela Stockholm Exergi AB.
Förekomst av andelen kvinnor på högre nivåer i organisationen är något högre än på de lägre nivåerna, vilket bidrar till att medianen går upp. Stockholm Exergi arbetar aktivt för att uppnå en jämn könsfördelning sett över hela företaget.
GRI 405-2 Löneskillnader mellan män och kvinnor
GRI 406-1 Diskrimineringsincidenter och hantering av dessa
Med anledning av känsligheten i frågan och det låga antalet händelser är information utelämnad. De fåtal kända händelser som skett under 2020 är hanterade och stängda.
Rutiner för att hantera incidenter som uppstår finns på plats
inom Stockholm Exergi. Förebyggande arbete sker löpande bland annat genom företagets ställninstagande och utibildning inom mångfald och inkludering.