Grounded Theory

Grounded Theory är en metod för analys som syftar till att generera teorier utifrån ett rikt empiriskt material. Med hjälp av Grounded Theory utvecklas teorier successivt genom att man letar efter och relaterar framväxande kategorier (Starrin m.fl., 1991; Glaser, 1978; Strauss & Corbin, 1998). Nya data relateras till den framväxande teorin som hela tiden förändras och anpassas till nya upptäckter. Teorin måste vara relevant

70

I gruppen Andra kommunala aktörer räknar jag in medlemmar i referensgruppen samt andra personer som är representanter för Kommunen (t.ex. vårdpersonal).

och passa ihop med den empiri som man har, kunna förklara empirin och även fungera som en förklaringsmodell för annan data inom området (Glaser, 1978:4).

By fit we meant that the categories of the theory must fit the data. Data should not be forced or selected to fit pre-conceived or pre-existent categories or discarded in favour of keeping an extant theory in tact. (Glaser, 1978:4)

Till skillnad från vad många författare hävdar (t.ex. Wallén,1996:47; Svenning, 1997:57) anser jag att Grounded Theory är en i huvudsak abduktiv72 _{metod för att}

generera teorier. Det är upp till analytikern att själv bestämma hur mycket av tidigare teori som man vill lägga som grund för upptäckten av kategorier. Men klart är att me- toden ligger närmare induktion än deduktion i och med att det handlar om att upptäcka samband och generera teorier, i högre grad än att verifiera redan existerande teorier. Starrin m.fl. (1991:37) kallar det för att arbeta med ”teoretiska pusselbitar” där man inte på förhand vet vad man letar efter.

4.2.1.1 Att arbeta med Grounded Theory

Vid en analys enligt Grounded Theory arbetar man med substantiva och teoretiska koder. Man letar efter mönster och sammanhang i det material som man har att arbeta med.

Substantiva koder innebär att empiriska data begreppsliggörs. Teoretiska koder

innebär att substantiva koder sammanlänkas för att senare kunna integreras till en teori. (Starrin m.fl., 1991:39)

Analysen börjar med en öppen kodning där man frågar sig vad de data som man har uttrycker. Sedan börjar man koda efter en huvudvariabel, s.k. selektiv kodning, där man koncentrerar sig alltmer på fenomen kring de huvudprocesser som man har upp- täckt. Den selektiva kodningen avgränsar arbetet och blir en vägvisare för ytterligare datainsamling och sortering (Starrin m.fl., 1991:40-41).

Med den inledande analysen av anteckningarna (s.k. öppen kodning) ville jag upptäcka vilka kategorier som tycktes viktiga för kunskapsutvecklingsprocessen, samt kategorier kring vad de olika grupperna uppfattade som viktigt vid ett förändrings- arbete och samarbetsprojekt som FoU-projektet. Syftet var bl.a. att generera ett antal kategorier som jag sedan kunde använda som grund i det fortsatta arbetet. Den här första analysen gjordes utifrån ett öppet förhållningssätt och starkt influerad av Grounded Theory. Analysen tog sin utgångspunkt i projektets olika grupper Informatiker, Pedagoger, Forskare och Praktiker och gjordes utifrån ett process- och tidsperspektiv.

72 _{Abduktion är ett arbetssätt för att nå slutledningar: 1. Vid insamling och analys av data där man}

alternerar mellan utveckling av teori och empiri; mellan insamling och analys, eller 2. Vid analys en kombination av ett öppet förhållningssätt (s.k. induktion) och arbete med förkategoriseringar och tidigare utvecklad teori (s.k. deduktion) (se t. ex. Eco 1984; Alvesson & Sköldberg, 1994).

4.2.1.2 Öppen kodning

Den första analysen gjorde jag utifrån ett öppet förhållningssätt inspirerad av Grounded Theory. Jag läste genom materialet sorterat utifrån grupperna Informatiker, Pedagoger, Fredrik och Anders med ett särskilt fokus på Konsulterna och noterade vad de olika grupperna pratade om och vad som lyftes fram under våra möten. Jag fokuserade särskilt förändringar över tiden. Syftet med den här analysen var att komma fram till några inledande intressanta kategorier, som jag sedan kunde använda som grund för det fortsatta arbetet – s.k. öppen kodning.

Jag letade efter kategorier som jag kunde använda mig av för att klassificera innehållet i gruppernas diskussioner. Den första genomläsningen gjordes utifrån frågorna: ”Vad säger data?” ”Vad är det man pratar om?” ”Vad pratar man oftast om?” Jag ställde ett antal frågor till materialet, som syftade till att finna olika substantiva koder, och som skulle kunna fungera som begreppsliggörare av de olika gruppernas diskussioner: ”Vad betyder det här?” ”Vad är det egentligen man pratar om?” ”Vad kan det klassificeras som?” Jag upplevde den här första analysen som att jag befann mig i en dialog med texten, där den svarade på vissa av mina frågor, och som ledde vidare till att jag fick fler och mer preciserade frågor att ställa till texten. En konstant och ändlös förfining av frågor och svar. Under det här arbetet växte det fram vissa substantiva koder – vissa begrepp som framträdde som extra viktiga för mitt arbete (Starrin, m.fl., 1991).

Under arbetet med den här analysen tydliggjordes mitt syfte, och vissa fenomen och processer framträdde som extra viktiga i relation till Konsulternas kunskapsutveckling. Har arbetet inom projektet haft någon påverkan på Fredrik och Anders kunskaps- utvecklingsprocess? Har samarbetet mellan Fredrik och Anders och Konsulterna och Forskarna förändrats över tiden? Har Fredrik och Anders förändrat sin kunskapsan- vändning? Kunskapsanvändningen gäller både kunskap framtagen av forskare och kunskap baserad på ett annat ämnesområde. Pratade Anders och Fredrik om samma sak i början av projektperioden som i slutet? Den öppna kodningen genererade ett antal kategorier och delkategorier kring kunskapens innehåll, uppkomst och effekt (se kapitel 6 där denna uppdelning ligger till grund för dispositionen) 74_{. Dessa kategorier}

tog sedan jag med mig till den fortsatta analysen – den axiala kodningen.

4.2.1.3 Axial kodning

Varje kategori beskrivs m h a den eller de egenskaper som utmärker den specifika kategorin. Egenskapernas variation illustreras genom att ange graden, styrkan eller omfattningen hos den aktuella egenskapen – egenskapen dimensioneras (Glaser & Strauss, 1998). I min analys har jag valt att beskriva dimensionerna utifrån mina data, d v s dimensionerna beskriver hur egenskaperna varierar i mitt material. Jag beskriver inte egenskapernas variation ur ett mer allmänt och generellt perspektiv. Under den här analysen tolkade jag materialet utifrån de kategorier som jag arbetat fram under den

74 _{Uppdelningen följer Rolfs (1995) kategorisering av tyst kunskap som kunskapens innehåll,}

första och inledande analysen. För att kunna analysera relationer mellan olika kategorier menar Glaser och Strauss att det kan vara behjälpligt att utgå från en modell vid analysen (Glaser & Strauss, 1998:128). Jag valde att utgå från en handlingsmodell där kategorierna identifierades som omständigheter, handlingar eller effekter av kun- skapsutveckling (Glaser & Strauss, 1998; Cronholm, 1999). Den här analysen gjorde jag både utifrån ett process- och strukturperspektiv, jag har m a o analyserat både för- ändringar över tid samt omständigheter som kan påverka Anders och Fredrik kun- skapsanvändning och kunskapsutveckling. Den axiala kodningen tydliggjorde relation- en mellan kategorier och delkategorier (Glaser & Strauss, 1998). Vissa kategorier är delar av, och hjälper till att förstå, andra mer övergripande kategorier.

4.2.1.4 Selektiv kodning

Under den selektiva kodningen började jag att relatera de olika kategorierna till varandra; ett inledande arbete med att utveckla de teoretiska koder (Starrin, m.fl., 1991). Den selektiva kodningen genererade också ytterligare kategorier och förfinade egenskaperna och dimensionerna hos de kategorier som jag funnit under den öppna och axiala kodningen. Kodningsprocessen fortgick till dess att jag inte fann fler kategorier, egenskaper eller dimensioner i materialet. Syftet med den selektiva kodningen är, enligt Glaser & Strauss (1998:143) att förfina och integrera den fram- växande teorin. Detta görs bl.a. genom att koda runt en huvudvariabel – den kategori som alla andra kategorier på något sätt relateras till och som kan föra ihop den fram- växanden teorin till en helhet (Glaser & Strauss ,1998:146).

4.2.1.5 Analys av dokument

Dokumentanalysen baserades på dokument som på olika sätt beskriver hur Fredrik och Anders arbetade före och efter FoU-projektet. Analysen syftade till att se om det har skett någon förändring i Anders och Fredrik arbetssätt från tiden före FoU-projektet till tiden efter FoU-projektet. Genom att ställa likadana frågor till dokument som illustrerar hur Anders och Fredrik arbetade före projektets initiering (före 1996) och till dokument som visar hur Konsulterna arbetade efter att projektet tagit slut (1999 och senre), får jag en grund för jämförelse.

För att beskriva arbetssätt och perspektiv har jag valt att fokusera ett antal viktiga och karaktäriserande egenskaper. Dessa är vilken typ av frågor som ställs, vilka resultat som man förväntar sig att få, vilka dokument som produceras som ett resultat (d v s slutdokumentationen), vilka arbetsformer och roller som förekommer och slutligen de begrepp som används. Här är jag inspirerad av Goldkuhls metod för metodvärdering och metodmodellering där de olika stegen är mål- och perspektivanalys, analys av arbetssätt, dokumentanalys och begreppsanalys (se Goldkuhl, 1996b, men även Seigerroth, 1998). Resultatet från analysen är abstraherade från dokumentationen, och typfrågorna är inte de exakta frågor som Anders har ställt i en intervjusituation.

Del 3 — Analys och presentation av resultat: