Olika sätt att se på forskningsanvändning

Att använda sig av forskning och forskningsresultat är någonting som ses som positivt både från statsmakterna, forskare och forskningsanvändare. Det är något som både forskare och andra strävar efter. Vi tror att god forskning kan hjälpa oss att fatta bättre beslut och göra ett bättre arbete.

En av de mest välciterade och inflytelserika forskarna på området forskningsanvändning är Carol Weiss som har publicerat ett antal artiklar, böcker och antologier där hon beskriver hur samhällsvetenskapliga forskningsresultat används för beslutsfattande (”policy making”) inom offentlig sektor (t.ex. Weiss, 1977;1978; 1979; 1980; 1991).

Weiss beskriver hur forskning kan användas och influera offentligt beslutstagande med ett antal modeller (1977; 1979):

1. Den kunskapsdrivna modellen. Man antar att användning av forskningsresultat sker genom applikationer som har utvecklas ur grundforskning via tillämpad forskning40_{. Den här synen är ganska lik den produktorienterade synen på}

samverkan mellan universitet och näringsliv.

2. Problemlösningsmodellen. Forskning används för att lösa ett specifikt problem. Forskningsanvändarna känner till och är överrens om målet med att använda sig av forskningsresultat. De har ett antal alternativ att välja emellan och beslutar sig sedan för den bästa lösningen för att lösa det specifika problemet. Även den här modellen vilar på en linjär syn om hur forskningsresultat används i praktiskt handlande.41

40 _{Grundforskning à Tillämpad forskning à Utveckling à Applikation (Weiss, 1979:427).}

41 _{Definition av beslutet à Identifikation av kunskapsbehov à Erhåller samhällsvetenskaplig}

forskning à Tolkning av forskningen i ljuset av beslutskontexten à Policy beslut (Weiss, 1979:428).

Produktsyn P R A K T I K F O R S K N I N G Processyn Kunskap Kunskap

3. Den interaktiva modellen. Forskningsresultat kommer från att man söker kunskap från ett antal källor, t.ex. journalister, klienter, vänner, administratörer osv. Den forskningsbaserade kunskapen är endast en del av kunskapskällan. ”…the use of research is only one part of a complicated process that also uses experience political insight, pressure, social technologies and judgment” (Weiss, 1979:429). 4. Den politiska modellen. Den här modellen visar att forskningsresultat kan användas

som ammunition för att stödja argument och vinna en debatt. I det här fallet används forskning för att stödja en persons eller grupps åsikter.

5. Den taktiska modellen. Ibland kan forskning användas enbart p g a att det är kun- skap framtagen på ett vetenskapligt sätt av forskare. Innehållet i sig är inte så viktigt. Man kan exempelvis stödja forskning för att öka sin egen trovärdighet och prestige.

6. Upplysningsmodellen. Weiss säger att det antagligen är vanligast att forskning an- vänds inom politiskt beslutsfattande på ett upplysande (”enlightment”) sätt genom användning av nya koncept och teoretiska perspektiv. ”Research sensitizes ecision makers to new issues and helps turn what were non-problems into policy problems” (Weiss, 1979:430). Forskning av den här typen behöver inte passa överens med beslutsfattarnas värden och mål.

Forskning, enligt Weiss (1980), används ofta på ett interaktivt sätt genom att forskningsresultaten endast är en av många kunskapskällor. Forskning, precis som all annan information, tolkas i ljuset av individens förförståelse och blir på så sätt en del av personen och dennes, nu förändrade, kunskapsbas. Weiss beskriver forskningsbaserad kunskap på samma sätt som många författare beskriver tyst kunskap. Kunskap som används som bakgrundskunskap, för orientering och kontextualisering. Man får vägledning om vilka problemen kan vara, vad som är intressant och nya sätt att se på omvärlden. Detta gör att det är svårt, om inte omöjligt, för en forskningsanvändare att unikt identifiera hur forskning har hjälpt dem i deras handlande (Weiss, 1980). För att beskriva hur forskning träder in i politiskt beslutsfattande använder Weiss (1980) sig av termen ”kryper”. Hon skriver att forskningsresultat påverkar utvecklingen av handlande på ett diffust och krypande sätt. Forskningsresultat, tillsammans med annan information, kryper in i beslutsfattandet.

…research knowledge usually affects the development and modification of policy in diffuse ways. It provides background of empirical generalizations and ideas that

creep into policy deliberations. Its influence is exercised in more subtle ways than

the word “utilization – with its overtone of tools and implements – can capture. (Weiss, 1980:381)

Några svenska forskare som har följt i Weiss spår är Kjell Nilsson och Sune Sunesson (Nilsson & Sunesson, 1987; Nilsson & Sunesson, 1988; Sunesson & Nilsson, 1988; Sunesson m.fl., 1989)42 _{som i sina studier om hur forskning inom socialt arbete} 42 _{Även Jensen & Johansson, 1997; Jensen & Johansson, 1999 har influerats av och baserat sig på de}

används av kommunala politiker och tjänstemän till stor del baserar sig på Weiss och hennes modeller för forskningsanvändning. Nilsson och Sunesson har bl.a. intervjuat 77 representanter för olika kommuner i Sverige43 _{(Nilsson & Sunesson, 1988). Några}

av de frågor de ställde var (Nilsson & Sunesson, 1988:72): • Används FoU-resultat av beslutsfattare?

• Vilka funktioner har forskningsresultat och forskning för dessa användare?

• Vilken betydelse har användningssammanhanget för själva kunskapsproduktionen? Ur Weiss modeller utkristalliserade Nilsson & Sunesson44 _{(t.ex. 1988) ett antal}

funktioner som forskning har för politiska beslutsfattare:

• Den instrumentella funktionen; berör problemlösning i organisationen. Kun- skapsbehovet finns i organisationen och forskaren löser problemet.

• Den politiska funktionen; forskning används som ammunition och slagträ i ett ”politiskt konfliktsammanhang”.

• Den interaktiva funktionen; forskning tillsammans med annan information kommer att ingå i en kunskapsbas.

• Den taktiska funktionen; forskning används ”som undvikande eller förgyl- lande”.

• Den konceptualiserande funktionen; forskning förändrar användarnas tan- kemodeller och perspektiv.

43 _{Totalt intervjuades 91 personer, där ibland även rikspolitiker, statstjänstemän och forskare (Nilsson}

& Sunesson, 1988:71).

44 _{En annan forskare som studerat forskning och forskningsanvändning är Karin Knorr (1977) som}

bl.a. har gjort en studie där hon genom att studera varför statstjänsteman har initierat eller sponsrat ett forskningsprojekt, försöka hitta förklaringar till vad det är statstjänstemän förväntar sig av forskare och forskning.

51