kompetens att avgöra om de statistiska test som har gjorts är rätt tillämpade. Även om inget sådant anspråk görs på något av resultaten, bör stor försiktighet iakttas kopplat till resultaten för Tunga vapensystem och övningar som genomförts mellan 2013 och 2015, samt framförallt
Strid i hus. Anledningen till detta är att de test som har genomförts har ett N-värde, det vill säga
antalet händelser som analyseras, som är lågt. Testerna visar dessutom på ett sannolikhetsvärde som överstiger .05. Om rätt tester är genomförda är resultaten inte statistiskt signifikanta. Tes- terna redovisas i Bilaga 1.
Slutsatser som kan dras av resultaten är att andelen förluster som orsakas av indirekt eld i öv- ningarna är i linje med tidigare forskning på förluster vid strid i bebyggelse. Användningen av tunga vapensystem tycks vara vanligt förekommande. Att den indirekta elden står för en större andel döda och sårade i övningar, där skyddsvärdet på byggnaderna mot indirekt eld är större är kontraintuitivt. Det indikerar att, även om resultatet från övningar från 2013 till 2015 skall behandlas med försiktighet, själva förändringen i byggnadernas skyddsvärde inte är en faktor som påverkar resultatet för alla övningar i nämnvärd omfattning.
Att övningar som innehåller fordon har döds- och skadeutfall som orsakas på längre avstånd än övningar som inte har fordon kan indikera att fordon används som plattformar för att bekämpa byggnader med fiender, istället för att man låter skyttesoldater föra striden på närmare avstånd. Men det går inte att påvisa ett orsakssamband med hjälp av den metod som används i den här uppsatsen.
Resultatet med den låga andelen förluster som orsakas när de stridande befinner sig i samma hus skall tolkas med stor försiktighet av två orsaker. För det första som har nämnts ovan, resul- tatet vilar på en mycket osäkrare grund än de andra punkterna. För det andra, som det nämndes i avgränsningar är handgranater inte inkluderade i undersökningen. Det kan innebära att en betydande del av de förluster som sker på korta stridsavstånd i samma hus inte inkluderas, och att andelen som dör när striden förs mellan kombattanter som befinner sig i samma hus egent- ligen är betydligt högre. Dock har resultatet implikationer för fortsatt forskning och kopplat till Kings beskrivning av hur västerländska militärer övar strid i bebyggelse, vilket kommer att tas upp senare i kapitlet under 5.5 Fortsatt forskning.
Sida 36 av 44
5.2 Svar på forskningsfrågorna
Hur kan förloppet för (simulerade) döds- och skadeutfall i träning för strid i bebyggelse besk- rivas?
- På vilka avstånd dödas och skadas personal i tillämpade övningar som sker vid Strids-
träningsanläggning Militära Operationer Urban Terräng (STA MOUT)?
Avståndet som personal i övningarna dödas och skadas på har ett medelvärde på 125,7 m. Vid övningar med vagnar är stridsavstånden som förlusterna sker på längre, vid övningar utan for- don är de kortare. Personal dödas och skadas när skytt och skjuten befinner sig i samma hus, i 6,4 % av fallen orsakade av direktriktad eld.
- Med vilka vapensystem dödas och skadas personal i tillämpade övningar som sker vid
STA MOUT?
De vapensystem som orsakar döds- och skadeutfall är oftast tunga vapensystem bestående av granatkastare, artilleri och fordonsburna system, vilka sammanlagt står för 52,4 % av förlus- terna. Framförallt är det granatkastare som orsakar förluster, dessa står för 48,7 % av samtliga döds- och skadefall. Eldhandvapen och kulsprutor är andra och tredje största kategorierna, med 28,49 % respektive 13,6 %.
Sida 37 av 44
5.3 Diskussion
Undersökningen åskådliggör ett par intressanta resultat. Att den indirekta elden står för en stor andel av alla förluster som sker under övningarna, är i linje med den tidigare forskningen som finns angående förluster vid SIB. Att just granatkastare är en sådan stor andel av förlusterna som orsakas och att få förluster orsakas av artilleri i övningarna bör troligen ses som ett utslag av att förbanden främst har tillgång till granatkastare. Avsaknad av data för indirekt eld från några övningar gör att andelen möjligen till och med kan vara högre än vad undersökningen visar.
Förekomsten av mer förluster orsakade av indirekt eld på de övningar som sker från och med 2016, när skyddsvärdet som byggnaderna har blev större och verkan från den indirekta elden mot byggnader därmed blev mindre, kan möjligen förklaras av att det sker ändringar i hur den indirekta elden skjuts. Det vill säga det är möjligt att man har börjat använda sig av mer indirekt eld, och därför ökar andelen som dödas och skadas av den. Trots att den simulerade verkan av den indirekt eld blivit mindre. Detta blottlägger en brist i undersökningen, då det inte går att se hur mycket det totalt skjuts, utan enbart att se vad personal dödas av. Den troligaste förklaringen är dock att skillnaden är ett resultat av att för få händelser analyserats under tidsperioden 2013 till 2015.
Att fordonsburna system står för en relativt liten andel av alla förluster, med 3,2 % kan möjligen förklaras av att det är få pansarförband, som har med sig sina fordon i de övningar som har undersökts. Visserligen gjordes en separat analys, med bara övningar som hade fordon i sig som visade på att andelen då var 9,3 %. Där i ingår även övningar som har få stridsvagnar och stridsfordon i sig, ofta i form av IKV:er från motståndarsidan. Vilket möjligen kan dra andelen förluster orsakade av fordonsburna system, i jämförelse med om man hade undersökt fler öv- ningar innehållande renodlade pansarförband. Ytterligare en faktor som kan bidra till att dra ner andelen döda och skadade som orsakas av stridsfordon och stridsvagnar, är att det i data från STA MOUT inte går att göra en distinktion mellan om en kulspruta sitter på en fordon eller om den är buren. En indikation på att fordon möjligen står för en större andel av förlusterna, än vad kategorin fordonsburna system visar, är att i övningar utan fordon står kulsprutor för 10,8 % av döds- och skadeutfallen. I jämförelse utgör kulsprutor 19 % av vapensystemen som orsa- kar förluster i övningar med fordon.
Sida 38 av 44