• No results found

Grunder som kan påverka uppfattningar

6.2.1 Miljön påverkar

Enligt informanterna är det inte bara de långtidsarbetslösas upplevelse av handläggarna, samtalet och kontakten som påverkar deras uppfattning om Arbetsförmedlingen. Även upplevelsen av miljön påverkar vad de långtidsarbetslösa har för uppfattning om Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingarnas arkitektur och fräschhet varierar kraftigt utifrån informanternas svar. Britt påpekar att Arbetsförmedlingen i hennes stad är lite ”gråtrist” och liknar en institution, men poängterar även att det är Arbetsförmedlarnas arbetsmiljö så det är dom som borde bry sig mer om det i så fall. Något Anna och Sandra tänkte på är att det är frostat glas i samtalsrummet, det tyckte Anna var bra för då kommer det in ljus samtidigt som ingen ser in: man kanske inte vill skylta för hela världen att man är där liksom. Johan tycker att det är roligare att sitta i väntrummet hos läkaren än att vara på Arbetsförmedlingen, han påpekar att dem borde göra det hemtrevligare på Arbetsförmedlingen:

De borde piffa till det lite för att få det lite mer hemtrevligt, då får man ju en annan energi innan man träffar någon på Arbetsförmedlingen.

Sofies Arbetsförmedling är just nu en byggarbetsplats eftersom att dom håller på att renovera lokalerna. Göran upplever Arbetsförmedlingens lokaler som bra, han säger att: Det är väl det enda positiva med Arbetsförmedlingen, att dom har bra lokaler.

Anna upplever att miljön i väntrummet är fin och fräsch, men hon förklarar att det ibland uppstår tumult bland de Arbetslösa i väntrummet. Anna tror att det dels beror på ett dåligt kösystem – därmed folk som går före i kön, och dels att det beror på att det är dåligt skyltat – vilket leder till att det blir missförstånd med köer, möten, salar, blanketter, osv.

Ytterligare en faktor som kan påverka uppfattningen om Arbetsförmedlingen är enligt informanterna väntetiden när de ska träffa sin handläggare. Flera av

informanterna har dålig erfarenhet av att vänta på handläggarna i väntrummet. Sofie förklarar att de två senaste gångerna som hon har blivit kallad till Arbetsförmedlingen för ett möte så har inte handläggaren dykt upp överhuvudtaget. Gången innan dess väntade hon 45 minuter, gången innan dess väntade hon 60 minuter innan handläggaren kom.

6.2.2 Media påverkar

Sofie, Göran, Britt och Anna är med i en grupp för arbetslösa på Facebook. Britt förklarar att många delar med sig av sina upplevelser av Arbetsförmedlingen där, hon tror att gruppmedlemmarnas irritation skruvas upp en nivå när de läser att alla blir behandlade med samma respektlöshet. Britt förklarar även många fördelar med gruppen. Hon tycker att det är skönt att skriva av sig till de som är i samma situation. Hon känner en gemenskap i gruppen, trots att den har över 3000 medlemmar. När Göran hör, ser eller läser något om Arbetsförmedlingen så tycker han absolut att det påverkar honom:

När man hör på TV hur chefen för hela Arbetsförmedlingen har skött sig så börjar man ju undra om det är samma sak för alla som jobbar där.

Anna tror att media många gånger lägger grunden till den första upplevelsen av Arbetsförmedlingen. Hon säger att allt medierna skriver och sänder inte är direkt positivt, ibland tycker hon att Arbetsförmedlingen får lite väl mycket dålig publicitet men sen tillägger hon att det förmodligen oftast är befogat. Både Johan och Sandra säger att de inte reagerar när de läser eller ser något kritiskt om Arbetsförmedlingen. Sandra tror att det beror på att hon är så van så hon reagerar inte ens.

Johan har ännu inte mött någon som har en positiv upplevelse av Arbetsförmedlingen och när det kommer till vad det dåliga ryktet beror på säger han att:

Så fort någon gnäller på något och någon annan känner igen sig så spyr man galla över det och analyserar det i minsta detalj om vad som är dåligt och så. Utan känner man igen sig så fortsätter man.

6.2.3 Familj och vänner påverkar

Alla informanter säger att familj och/eller vänner kan ha påverkat deras uppfattning om Arbetsförmedlingen. Alla känner någon som är eller har varit arbetslös. Arbetslösheten är ett återkommande samtalsämne med familj och vänner hos flertalet av informanterna. Britt hade vänner som var inskrivna på Arbetsförmedlingen redan innan hon blev arbetslös. De sa till henne att hon inte skulle ha stora förhoppningar på att de skulle hjälpa henne. Nu i efterhand bekräftar hon att dem hade rätt. Hennes vänner gjorde att hon fick en uppfattning om Arbetsförmedlingen.

Anna säger att hon har vänner som är arbetslösa i dagsläget, hon säger att dem brukar prata om deras arbetslöshet, om handläggarna på Arbetsförmedlingen, vad dem får för hjälp och vad dem inte får för hjälp. Hon brukar även prata om Arbetsförmedlingen med dem som inte är arbetslösa och hon är medveten om att det kan påverka hennes vänners uppfattning om Arbetsförmedlingen.

Görans fru var arbetslös en period, han förklarar att han redan då genom henne fick inblick i Arbetsförmedlingens verksamhet genom att det var ett dagligt samtalsämne för dem:

Hennes arbetslöshet blev ett dagligt samtalsämne vid köksbordet, hon berättade ju om hur Arbetsförmedlingen behandlade henne så redan då skapades på sätt och vis min syn på Arbetsförmedlingen. Och den synen är ju inte så positiv.

Göran förklarar att sedan han blev långtidsarbetslös så förstår han hur hans fru kände sig. Han säger att hans förståelse av Arbetsförmedlingen har bekräftats.

6.3 Sammanfattning

Anledningen till informanternas uppfattning om Arbetsförmedlingen beror på olika faktorer. Den största bidragande faktorn till uppfattningen om Arbetsförmedlingen är sådant som informanterna själva har upplevt i deras egen kontakt med Arbetsförmedlingen. Andra faktorer som påverkar uppfattningen om Arbetsförmedlingen är massmedia, tillexempel om TV sänder ett reportage om

Arbetsförmedlingen. Familj och vänners värderingar kan också påverka de arbetslösas uppfattning om Arbetsförmedlingen.

Informanterna hade en dålig uppfattning av Arbetsförmedlingen redan innan de blev arbetslösa. Enligt informanterna beror detta på hur Arbetsförmedlingen ofta framställs i media. Och dels beror det på att informanterna har familj och/eller vänner som har varit arbetslösa och att dem ofta pratar om arbetslösheten med varandra, både när deras familj och vänner var arbetslösa och även nu när de själva är utan arbete.

Några av informanterna har blivit kränkta och dåligt behandlade, andra har en handläggare som inte bryr sig om deras situation. Gemensamt för alla informanter är att de vill ha är en handläggare som anstränger sig för att sätta sig in i varje enskild situation, så att dem kan bolla idéer och ge konkreta tips på hur dem kan finna ett arbete. Verkligheten är långt ifrån sådan för alla informanter.

7 Analys

Related documents