3.1 Tillgång och tillförlitlighet
Mål: Alla har tillgång till grundläggande betaltjänster.
Målbeskrivning: PTS ska tillsammans med länsstyrelserna bidra till att alla, oavsett funktionsförmåga och var i landet man bor, har tillgång till grundläggande
betaltjänster. Den minskade användningen av kontanter och manuella betaltjänster över disk gör den traditionella betalinfrastrukturen mer sårbar och innebär problem för vissa personer. Det är viktigt att samhällets övergång till digitala betaltjänster sker på ett hållbart sätt som beaktar allas behov. Inom grundläggande betaltjänster genomför PTS främjandeinsatser och fördelar medel för bl.a. ombud och
samverkansarbeten. Dessutom genomför PTS kommunikationsinsatser och arbetar för att digitala betaltjänster ska vara tillgängliga och användbara för alla.
Samlad bedömning: PTS bedömer att tillgången till tillförlitliga grundläggande betaltjänster är tillfredsställande för de flesta, men vissa grupper och geografiska områden har problem. Under 2020 har bl.a. ekonomiskt stöd till länsstyrelser bidragit till måluppfyllelsen.
3.1.1 Regionala stöd- och utvecklingsinsatser inom grundläggande betaltjänster
PTS har i uppdrag att främja länsstyrelsernas arbete med att utforma och genomföra regionala stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster.
Under året har PTS lämnat ekonomiska bidrag till 19 länsstyrelser. Dessa bidrag har bland annat medfört att det i 16 län sammantaget finns 4719 statligt finansierade betaltjänstombud som kan erbjuda kontantuttag, betalningsförmedling eller möjlighet att deponera dagskassor. Indikativa siffror från Tillväxtverket talar för att de statligt finansierade ombuden under 2020 bland annat bidragit till att cirka 66 600 personer i genomsnitt fått cirka 15,4 km kortare distans till närmaste servicepunkt för
kontantuttag20. Vidare finansierar bidraget regionala processledare i 20 län för arbete
19 Siffran avspeglar antalet statligt finansierade betaltjänstombud i december 2020.
20 Siffrorna är beräknade av Tillväxtverket och ger en indikation om hur de statliga ombudsinsatserna bidrar till tillgängligheten. Siffrorna bygger på uppgifter från databasen Pipos Serviceanalys, med anpassningar för att återspegla effekter utifrån arbetet med Grundläggande betaltjänster.
med insatser, utvecklingsprojekt och främjandearbete, för att främja tillgången till grundläggande betaltjänster. Länsstyrelsen i Dalarnas län har beviljats särskilda medel för den så kallade Stödsamordningsfunktionen som hanterar
länsöverskridande frågor.
PTS har även arbetat med att bevaka, sprida kunskap och ta initiativ för att hantera problem som uppstår till följd av den snabba digitaliseringen inom betalområdet och har haft dialog om detta med marknadsaktörer, intresseorganisationer, myndigheter och departement. Länsstyrelserna har särskilt bevakat berörda orter och vid behov gjort insatser. Covid-19 har under året påverkar både PTS och länsstyrelsernas insatser. En del av länsstyrelsernas aktiviteter, till exempel fysiska träffar och
utbildningsinsatser riktade mot äldre och personer med funktionsnedsättning, har fått ställas in men successivt har allt mer kunnat ställas om till digitala alternativ.
PTS har också arbetat med att inhämta kunskap om behov och hinder hos grupper som har problem med betaltjänster och har särskilt belyst behovet av ökade insatser för digital delaktighet och att betaltjänster ska utformas tillgängligt. I samverkan med länsstyrelsernas arbetsgrupp för informationsinsatser har PTS under året genomfört två dialogmöten med deltagare från företag, myndigheter, regioner och
intresseorganisationer, i syfte att diskutera utmaningar och hitta lösningar på problem. Dialogmötena har utgått från tillgänglighetsstudien Kartläggning av
information om betaltjänster som underlättar digital inkludering, PTS-ER-2019:25, som publicerades 2019.
3.1.2 Tillsyn av kraven att tillhandahålla kontanttjänster
PTS har fått i uppdrag att övervaka att vissa kreditinstitut21 efterlever kraven att tillhandahålla platser för konsumenter att ta ut kontanter och för företag att sätta in dagskassor i betryggande utsträckning i hela landet. Den geografiska delen av skyldigheten är reglerad i förordning (2010:1008) om betaltjänster och anger hur stor andel av befolkningen som får ha ett längre vägavstånd än 25 km till närmsta plats för kontantuttag respektive dagskassainsättning. Lagstiftaren har även uttryckt att platser för kontanttjänster ska vara tillgängliga och användarvänliga, men dessa krav ska dock fastställas i praxis och inte regleras i förväg. Skyldigheterna träder i kraft först den 1 januari 2021. Övriga delar av regelverket, inklusive den uppgiftsskyldighet som träffar samtliga företag som tillhandahåller platser för kontanttjänster, trädde i kraft 1 januari 2020. Uppdagat ska genomföras i samverkan med Finansinspektionen, som kan ingripa mot instituten genom föreläggande och sanktionsavgifter, samt Tillväxtverket, som tillhandahåller ett geografiskt informationssystem, Pipos, som ska
21 Enligt 9 kap 1 § lag (2010:751) om betaltjänster gäller skyldigheterna endast kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut som den 1 juli närmast föregående år hade mer än 70 miljarder kronor i inlåning från allmänheten
användas i tillsynen. PTS har, sedan myndigheten fick uppdraget, arbetat intensivt med implementeringen för att kunna bedriva aktiv tillsyn under 2021.
Under 2020 har PTS i nära samverkan med Tillväxtverket vidareutvecklat Pipos, både vad avser den insamlingsfunktionalitet som behövs för att inhämta nödvändiga uppgifter och vad avser den analysfunktionalitet som behövs för olika bedömningar och beräkningar. Det gemensamma arbetet har även inkluderat olika
informationsinsatser. Under sommaren genomfördes en första uppgiftsinsamling från samtliga aktörer på marknaden som tillhandahåller platser för kontanttjänster, 78 stycken, dels för att testa Pipos, dels för att ge PTS en inblick i marknaden och bättre möjlighet att initiera tillsyn avseende relevanta aspekter nästa år. Uppgiftsinsamlingen har utvärderats så väl genom interna lärdomar som genom användarenkät till
uppgiftslämnarna, och utvärderingen har legat till grund för förbättringar i Pipos och i arbetsprocesser inför framtida insamlingar. Dessutom har PTS beslutat om en föreskrift rörande vilka uppgifter som ska lämnas in i PTS årliga uppgiftsinsamlingar samt att dessa ska lämnas in till Tillväxtverket. Ytterligare ett utkast på föreskrift och tillhörande konsekvensutredning avseende hur avvikelsen ska beräknas har gått ut på remiss. Därutöver har årets arbete fokuserat på utredningar rörande regelverket och att i dialog med Tillväxtverket och Finansinspektionen utveckla effektiva strukturer och processer samt gemensamma lösningar för smidiga övergångar mellan respektive myndighets ansvarsområden. PTS har även deltagit i bland annat Kontanthanteringsrådet och Betalningsrådet samt fört en dialog med
marknadsaktörer, intresseorganisationer, myndigheter och departement rörande marknadsutveckling, viktiga frågor på området och innebörden av regelverket. Årets implementeringsarbete innebär att PTS kommer att kunna påbörja tillsyn under år 2021 när skyldigheterna för vissa kreditinstitut har trätt i kraft.