Läsåret 2011 gick 10 800 elever i grundsärskolan. Det är en ning med 11 procent jämfört med läsåret innan. Den kraftiga minsk-ningen kan förklaras av att den tionde årskursen är borttagen och att elever med autism som inte har utvecklingsstörning ska gå i grund-skolan.
Andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen var 88 procent läsåret 2011/12. I fristående grundsärskolor var andelen lägre än i skolor med kommunal huvudman, 54 procent jämfört med 90 procent.
Den tidigare skolformen obligatorisk särskola benämns numera grundsärskola, där träningsskolan är en särskild inriktning. Enligt lagen, som tillämpas fr.o.m.
1 juli 2011, tillhör inte längre elever med autism utan utvecklingsstörning målgruppen för grundsärskolan. En annan stor förändring är att den tionde årskursen är borttaget från grundsärskolan. Skolformen är nu nioårig.
Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad efter varje elevs förutsättningar. Utbildningen ska bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället. Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa.
Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Trä-ningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Istället för enskilda ämnen omfattar träningsskolan fem ämnesområden.
Elever och skolor
Läsåret 2011/12 var 10 800 elever mottagna i grundsärskolan. En tredjedel, 3 900 elever, var mottagna i träningsskolan. Antalet elever i grundsärskolan har minskat med 11 procent jämfört med föregående läsår. Den kraftiga minsk-ningen av elevantalet i grundsärskolan kan förklaras av att den tionde årskursen är borttaget och att elever med autism som inte har utvecklingsstörning ska gå i grundskolan. Elever som tillhör målgruppen för grundsärskolan kan även på försök, under högst 6 månader, tas emot i grundskolan eller specialskolan.
4. GRUNDSÄRSKOLAN 55 Diagram 4.1 Antal elever i grundsärskolan1 1992–2011.
1992/93 1994/95 1996/97 1998/99 2000/01 2002/03 2004/05 2006/07 2008/09 2010/11 1993/94 1995/96 1997/98 1999/00 2001/02 2003/04 2005/06 2007/08 2009/10 2011/12
Grundsärskola totalt
Grundsärskola totalt
Träningsskola Träningsskola
Grundsärskola exkl. träningsskola Grundsärskola exkl. träningsskola
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 Antal
1. Benämndes obligatoriska särskolan 1992–2010.
Antalet elever i årskurs nio har ökat sedan tidigare läsår och är nu 18 procent högre. Ökningen antas bero på att många elever som annars skulle ha läst årskurs tio fortfarande är kvar i årskurs 9 och inte har gått över till gymnasies-ärskolan eller gymnasieskolans introduktionsprogram. Det är antalet elever i övergången mellan årskurs 8 föregående år och årskurs 9 innevarande läsår som har ökat mer än normalt. Normalt brukar det ske en ökning mellan årskurserna på omkring 2–7 procent. Detta läsår har antalet elever i årskurs 9 ökat med 36 procent jämfört med årskurs åtta föregående läsår. Den största ökningen står träningsskolan för med 71 procent. Träningsskolans årskurs 9 har nu 56 procent fler elever jämfört med årskurs 9 föregående läsår.
I statistiken går det inte att utläsa hur överflyttningar mellan skolformer och årskurser sker då elevuppgifterna inte samlas in på individnivå. Detta innebär att det inte går att följa elever mellan årskurser och skolformer.
56 BESKRIVANDE DATA 2012
Diagram 4.2 Andel (%) elever i grundsärskolan av samtliga elever i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan 1992/93–2011/12.
1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12
Antalet elever i grundsärskolan minskade med 11 procent jämfört med föregående läsår och utgör 1,2 procent av samtliga elever i inom den obligatoriska skolan. För fem år sedan utgjorde antalet elever i skolformen 1,5 procent av samtliga elever.
Tabell 4.1 Antal elever i grundsärskolan den 15 oktober 2001–2011 fördelade efter huvudman.
Läsår
Integrerade 1 466 0 1 466
Kommuner 281 618 6 636 3 646 10 282
Landsting 1 1 4 0 4
Fristående 32 42 261 244 505
Pojkar . . 4 218 2 416 6 634
Flickor . . 2 683 1 474 4 157
1. Exklusive träningsskola
4. GRUNDSÄRSKOLAN 57
Det fanns 661 grundsärskolor i 281 kommuner hösten 2011. Grundsärskolor med kommunal huvudman har minskat med 41 stycken sedan föregående läsår.
Fristående grundsärskolor finns i 32 kommuner och är 42 till antalet. Det finns en grundsärskola som drivs i landstingets regi. Andelen elever mottagna i fristående grundsärskolor är låg och utgör 5 procent av samtliga elever i grund-särskolan.
Andelen flickor i grundsärskolan utgör knappt 39 procent. Elever som är integrerade, dvs. de läser minst halva tiden med elever i grundskolan, utgör 21 procent av eleverna i grundsärskolan (exklusive träningsskolan). Andelen integrerade elever varierar stort mellan kommunerna. I vissa kommuner är samtliga elever integrerade och i andra kommuner finns inte några integrerade elever.
Lärare
I oktober 2011 tjänstgjorde nästan 4 600 lärare i grundsärskolan varav 4 300 med kommunal huvudman. Nästan var fjärde lärare var man. Den genomsnitt-liga tjänstgöringsgraden var 60 procent och omräknat till heltidstjänster var antalet lärare (samtliga huvudmän) drygt 2 700.
I fristående skolor fanns det 242 tjänstgörande lärare. Omräknat till heltids-tjänster uppgick antalet lärare till 150. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 62 procent för både lärare med fristående huvudman och 60 procent kom-munal huvudman.
Totalt bland alla huvudmän fanns det 29,4 lärare per 100 elever i grundsär-skolan. I beräkningen ingår inte integrerade elever. I fristående skolor var antalet lärare per 100 elever 32,5.
Andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen var 88 pro-cent läsåret 2011/12. I fristående särskolor var andelen med pedagogisk högsko-leexamen lägre än i skolor med kommunal huvudman, 54 procent jämfört med 90 procent.
58 BESKRIVANDE DATA 2012
Tabell 4.2 Lärare grundsärskolan 15 oktober 2001–2011.
Läsår
Pedagogisk högskoleexamen Huvudman
Antal tjänstgörande lärare Genom- snittlig tjänstgör- ingsgrad i procent
Antal lärare omräknat
till heltidstjänster Antal lärare (heltidstj.)
Andel (%) med ped. högskoleexamen 85,1 87,4 75,9 . 87,7 93,7 .
2002/03 Samtliga lärare 4 660 3 723 937 67 3 124 2 502 25,2
Andel (%) med ped. högskoleexamen 82,9 85,5 72,4 . 86,2 92,2 .
2003/04 Samtliga lärare 4 827 3 813 1 014 66 3 202 2 616 25,8
Andel (%) med ped. högskoleexamen 82,9 85,9 71,7 . 86,7 92,4 .
2004/05 Samtliga lärare 5 013 3 951 1 062 65 3 249 2 725 26,0
Andel (%) med ped. högskoleexamen 84,1 87,0 73,4 . 87,7 92,2 .
2005/06 Samtliga lärare 4 967 3 923 1 044 65 3 215 2 744 26,6
2010/11 Samtliga lärare 4 634 3 644 990 61 2 843 2 610 26,8
Andel (%) med ped. högskoleexamen 85,9 88,1 77,8 . 88,5 90,5 .
2011/12 Samtliga lärare 4 588 3 515 1 073 60 2 742 2 465 29,4
Antal med ped. högskoleexamen 3 844 3 039 805 63 2 402 2 234 .
Andel (%) med ped. högskoleexamen 83,8 86,5 75,0 . 87,6 90,6 .
Per huvudman
Kommun (samtliga lärare) 4 328 3 332 996 60 2 584 2 321 29,2
Andel (%) med ped. högskoleexamen 85,5 87,9 77,5 . 89,7 92,8 .
Landsting (samtliga lärare) 18 12 6 39 7 7 176,3
Andel (%) med ped. högskoleexamen 55,6 66,7 33,3 . 51,1 51,1 .
Fristående (samtliga lärare) 242 171 71 62 150 136 32,5
Andel (%) med ped. högskoleexamen 55,8 60,8 43,7 . 54,0 56,3 .
4. GRUNDSÄRSKOLAN 59
Kostnader
Den totala kostnaden för grundsärskolan (kommunal huvudman) uppgick år 2011 till drygt 4 miljarder kronor.3 Kostnaden per elev uppgick till 421 700.4 Den största kostnadsposten i grundsärskolan var undervisningskostnaden5 som utgjorde hälften av den totala kostnaden 2011. Kostnaden för undervisning uppgick till 203 900 kronor per elev och kostnaden för lokaler uppgick till 40 200 kronor per elev. Läromedels- och utrustningskostnaden uppgick till 7 200 kronor per elev och kostnaden för skolmåltider uppgick till 6 700 kronor per elev. Kostnaden för elevvård uppgick till 5 400 kronor per elev.
Kostnaden för skolskjuts utgjorde 10 procent av den totala kostnaden 2011, vilket innebär att skolskjutskostnaden var den näst största kostnadsposten för grundsärskola, bortsett från utgiftsposten övriga kostnader. Skolskjutskostnaden uppgick till 41 900 kronor per elev. Eftersom hemkommunen ansvarar för skol-skjuts för de elever som bor i kommunen, oavsett var eleverna går i skola, har skolskjutskostnaden i måttet per elev dividerats med antalet elever i grundsär-skolan folkbokförda i kommunen, dvs. såväl integrerade elever som elever som inte är integrerade. I övriga mått har kostnaden dividerats med antalet elever i grundsärskolan som inte är integrerade i grundskolan.
Tabell 4.3 Kostnader för grundsärskolan 2007–2011 (löpande priser).
Kostnad totalt miljoner kr Andel (%) Kostnad per elev, kr
2007 Totalt1,2 4 058 100 304 2003
1. Kostnader för elever integrerade i grundskolan ingår inte.
2. De kostnader för obligatoriska särskolan som består av kommunala ersättningar till landsting och fristående skolor ingår inte här. Dessa kostnader var för den obligatoriska särskolan totalt år 2011 208 015 tkr.
3. I kostnaden per elev divideras det medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar.
I detta mått, till skillnad från den totala kostnaden, ingår inte kostnaden för skolskjuts då denna kostnad divideras med antalet folkbokförda särskoleelever i kommunen.
4. Kommunens kostnad för skolskjutsar dividerat med medeltalet av antal folkbokförda särskoleelever i kom-munen den 15 oktober 2010 och 15 oktober 2011. Skolkjutskostnaden per elev ingår alltså inte, som ovan beskrivet, i den totala kostnaden per elev.
3 I totalkostnaden ingår inte kommunala ersättningar till landsting och fristående skolor.
4 Exklusive kostnad för skolskjuts då denna kostnad beräknas på antalet folkbokförda särskole-elever i kommunen.
5 Undervisningskostnaderna avser främst löner för samtliga timplanebundna aktiviteter såsom undervisning och handledning. Löner för lärare under tid för kompetensutveckling liksom lönekostnader för eventuell vikarie ingår här.
KAPITEL 5
SPECIALSKOLAN
62 BESKRIVANDE DATA 2012
Specialskolan
De flesta skolpliktiga barn och ungdomar som har en hörselnedsätt-ning eller språkstörhörselnedsätt-ning får sin utbildhörselnedsätt-ning inom grundskolan. Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i special- skolan om de är döva eller har en hörselnedsättning, har en grav språkstörning eller är dövblinda eller har synnedsättning och ytter-ligare funktionsnedsättning.
Specialskolan består av 10 årskurser. Läsåret 2011/12 hade special-skolan 501 elever. Specialspecial-skolan indelas i fem regionskolor och tre riksskolor.6 Regionskolorna, som sammanlagt hade 402 elever, vänder sig till elever som är döva eller har en hörselnedsättning. Riksskolorna tar emot elever med hörselnedsättning och utvecklingsstörning, grava språkstörningar, medfödd dövblindhet samt elever med synnedsätt-ning kombinerad med ytterligare funktionsnedsättsynnedsätt-ningar. Riksskolorna hade 99 elever.
Utbildningen i specialskolan ska så långt som möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan, men samtidigt utgå från varje elevs förutsättningar.
Eleverna i specialskolan följer specialskolans läroplan, men har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner.
Elever och skolor
Inom ramen för specialskolans uppdrag ska elever i behov av teckenspråk ges förutsättningar att utveckla både teckenspråk och svenska. De fem regionsko-lorna är Birgittaskolan i Örebro, Kristinaskolan i Härnösand, Manillaskolan i Stockholm, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund.
De tre riksrekryterande skolorna är Åsbackaskolan i Gnesta som tar emot elever som är döva eller har en hörselnedsättning kombinerad med utvecklings-störning eller medfödd dövblindhet, Ekeskolan i Örebro för elever med syn-nedsättning och ytterligare funktionssyn-nedsättning samt Hällsboskolan i Sigtuna och Umeå för elever med grava språkstörningar. Ekeskolan och Hällsboskolan hade intagningsstopp från 1 juli 2001 respektive 1 juli 2002, men återinrättades hösten 2008 som statliga specialskolor.
Sedan den 1 juli 2008 är Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) huvud-man och gemensam myndighet för specialskolan.7.
6 Specialpedagogiska skolmyndigheten använder begreppet nationella skolor, medan begreppet riksskolor används i instruktionen för SPSM.
7 Specialpedagogiska skolmyndigheten är bildad genom en sammanslagning av Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Statens institut för särskilt utbildningsstöd som utgjort en särskild beslutsfunktion i Socialstyrelsen.
5. SPECIALSKOLAN 63 Tabell 5.1 Antalet elever i specialskolan 15 oktober 2001–2011.
Totalt
Regionskolor för elever med döv-het eller hörsel- nedsättning
Riksskolor Åsbackaskolan,
Gnesta1
Ekeskolan, Örebro2
Hällsboskolan, Sigtuna3
2001/02 777 579 59 44 95
2002/03 757 579 58 34 86
2003/04 703 545 61 29 68
2004/05 667 528 61 26 52
2005/06 603 499 51 18 35
2006/07 548 472 44 11 21
2007/08 514 450 44 10 10
2008/09 516 457 38 9 12
2009/10 500 430 35 23 12
2010/11 501 415 33 25 28
2011/12 501 402 28 26 45
1. Riksskola för elever med hörselnedsättning kombinerad med utvecklingsstörning eller medfödd dövblindhet 2. Riksskola för elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan har haft intag-ninsstopp fr.o.m 2001/02 t.o.m 2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m 2008/09.
3. Riksskola för elever med grav språkstörning. Specialskolan har haft intagninsstopp fr.o.m 2002/03 t.o.m 2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m 2008/09.
Hösten 2011 var 501 elever inskrivna i specialskolan. Läsåret 2011/12 kom eleverna från 124 kommuner och 64 procent av eleverna kom från en annan kommun än den som skolan var belägen i. Av det totala antalet elever var 78 procent bosatta i föräldrahemmet under utbildningen och 21 procent var bosatta i olika typer av elevhem i närheten av skolorna. Av eleverna var 46 procent flickor.
64 BESKRIVANDE DATA 2012
Tabell 5.2 Antal elever i specialskolan 15 oktober 2011 fördelade efter skola och kön.
Skoltyp Skola
Kön Antal elever totalt
Antal elever som deltar i modersmålsundervisning
Samtliga specialskolor 501 24
därav
Flickor 231 13
Pojkar 270 11
Regionskolor för elever med hörselnedsättning eller dövhet
Antalet tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) i specialskolan var 219 i oktober 2011. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 86 procent. Omräk-nat till heltidstjänster hade specialskolan tillgång till 189 lärare, vilket blir näs-tan 38 heltidstjänstgörande lärare per 100 elever. Av alla lärare var 78 procent kvinnor.
Andelen av årsarbetskraften (dvs. omräknat till heltidstjänster) som hade pedagogisk högskoleutbildning uppgick till 84 procent läsåret 2011/12. Läsåret 2001/2002 var andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning 75 procent.
Andelen lärare med specialpedagogisk utbildning, omräknat till heltidstjänster, har minskat kraftigt, från 48 procent läsåret 2001/2002 till 30 procent läsåret 2011/12.
5. SPECIALSKOLAN 65 Tabell 5.3 Lärare i specialskolan 15 oktober 2001–2011.
Läsår
Antal lärare omräknat till heltidstjänster
66 BESKRIVANDE DATA 2012
Kostnader
Verksamhetsåret 2011 uppgick den totala kostnaden för specialskolan till 465 miljoner kronor. Kostnaden per elev uppgick till 928 400 kronor.
Undervisningskostnaden utgjorde 40 procent av totalkostnaden, 367 200 kronor per elev. Kostnaderna före elevhem var den näst största kostnadsposten och utgjorde 21 procent av den totala kostnaden eller 196 400 kronor per elev.
I kostnadsposten övriga kostnader ingår kostnader för exempelvis adminis-tration, skolledning, studie- och yrkesvägledning, kompetensutveckling och utvecklingsarbete. Kostnadsposten övriga kostnader uppgick till 11 procent av den totala kostnaden.
Tabell 5.4 Kostnader för specialskolan 2007–2011 (löpande priser).
Samtliga specialskolor
Kostnad totalt
miljoner kr Andel (%) Kostnad per elev1, kr
2007 Totalt2 470 . .
1. Medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar.
2. Inklusive specialpedagogiska resurscenter.
3. Kostnaderna har korrigerats efter publicering av SOS. Korrigeringen innebär en minskning med 3 729 mkr.
KAPITEL 6
FRITIDSHEM
68 BESKRIVANDE DATA 2012
Fritidshem
Hösten 2011 gick nästan 397 000 elever i fritidshem, en ökning med över 18 000 på ett år och över 60 000 på tio år. Samtidigt som eleverna i fritidshem blir allt fler så hänger inte resten av verksam-heten med. Därför fortsätter genomsnittsgruppen att bli allt större och personaltätheten förbättras inte.
Andelen elever i fritidshem, gruppstorlek och personaltäthet varierar kraftigt mellan olika kommuner.
Närmare sex av tio årsarbetare har en pedagogisk högskoleexamen, men skillnaden är stor mellan kommunala och fristående fritidshem.
Fritidshem ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Den nya skollag som trädde i kraft 1 juli 2011 medförde vissa förändringar.
Fritidshem tillhör nu skolväsendet och ska komplettera utbildningen i skolan.
Kommunerna ska enligt skollagen erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. En elev ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta eller studera eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en sådan plats och så nära som möjligt den skolenhet där eleven får utbildning. Från höstterminen då eleven fyller tio år får öppen fritidsverksamhet under vissa förutsättningar erbjudas istället för fritids-hem.
Inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sam-eskolan finns det 4 300 fritidshem. Under den senaste tioårsperioden har antalet fritidshem minskat. 2003 fanns det som mest fritidshem, 4 700. Samtidigt som verksamheterna har blivit färre har antalet inskrivna elever ökat. Under senare år har även antalet anställda ökat. Eftersom verksamheterna har blivit färre och eleverna fler, så har grupperna på fritidshem kontinuerligt blivit större. Och när anställningarna inte har ökat i samma takt som eleverna har personaltätheten försämrats.
Från 2003 och fram till idag har antalet fritidshem respektive avdelningar minskat med 10 procent, antalet anställda har ökat med 5 procent och antalet elever har ökat med 16 procent.
6. FRITIDSHEM 69 Diagram 6.1 Antal elever, anställda och avdelningar i fritidshem samt antal fritidshem 2003–2011 (index = år 2003).
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Antal elever Antal anställda Antal avdelningar Antal fritidshem 120
Hösten 2011 fanns 396 600 elever i åldern 6–12 år inskrivna i fritidshem, jäm-fört med 336 500 tio år tidigare. Det motsvarar en ökning på cirka 18 procent.
Bara det senaste året, dvs. sedan 2010, har antalet inskrivna elever i fritidshem ökat med 5 procent.
Diagram 6.2 Antal inskrivna elever i fritidshem 31 december 1975–1997 och 15 oktober 1998–2011.
1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011
Förskola
De flesta 6–9-åringar – drygt 8 av 10 – går i fritidshem. Liksom i förskolan fortsätter antalet elever i fritidshem att öka. I förskolan motsvarade ökningen av antalet nyinskrivna barn år 2011 nästan befolkningstillväxten, medan nyinskrivna elever 6–9 i fritidshem ökade snabbare än befolkningstillväxten.