Beskrivande data 2012

(1)

RAPPORT 383

2013

RAPPORT 383 2013

Beskrivande data 2012

Förskola, skola och vuxenutbildning

(2)

SKOLVERKETS RAPPORT NR 383

Beskrivande data 2012

Förskola, skola och vuxenutbildning

SAMMANFATTNING: I denna rapport ges en aktuell och övergripande bild av hur svensk förskola, skola och vuxenutbildning är organiserad. Exempelvis visas antal barn/elever och personal i olika verksamhetsformer. Rapporten redogör också för kostnaderna för de olika verksamhetsformerna och för vilka resultat som uppnås. Rapporten grundar sig på det statistiska material som har lämnats till det nationella uppföljningssystemet.

SUMMARY: This report provides a general description of current pre-school, school and adult education in Sweden, showing for example child/pupil and staff strengths. The report, which also gives expenditure and achieved results in the different types of childcare and school, is based on the statistical material supplied to the national monitoring system for the sector.

ÄMNESORD: Statistik, förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux, vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, sfi, annan pedagogisk verksamhet, utlandsskolor, barn, elever, personal, lärare, kostnader, betyg, utbildnings- resultat.

(3)

Tidigare utgåvor i samma serie Beställningsnummer

Rapport nr 8: Beskrivande data om skolverksamheten 1993 Kan ej beställas

Rapport nr 52: Beskrivande data om skolverksamheten 1994 Kan ej beställas Rapport nr 75: Beskrivande data om skolverksamheten 1995 Kan ej beställas Rapport nr 107: Beskrivande data om skolverksamheten 1996 Kan ej beställas Rapport nr 135: Beskrivande data om skolverksamheten 1997 Kan ej beställas Rapport nr 157: Beskrivande data om barnomsorg och skola 1998 Kan ej beställas Rapport nr 173: Beskrivande data om barnomsorg och skola 1999 Kan ej beställas Rapport nr 192: Beskrivande data om barnomsorg och skola 2000 00:571 Rapport nr 206: Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2001 01:664 Rapport nr 218: Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2002 02:744 Rapport nr 236: Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2003 03:821 Rapport nr 248: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, 04:851 skola och vuxenutbildning 2004

Rapport nr 265: Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, 05:919 skola och vuxenutbildning 2005

Rapport nr 349: Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 – Beskrivande data 10:1187 Rapport nr 363: Skolverkets lägesbedömning 2011 Del 1 – Beskrivande data 11:1247

Rapporterna (fr.o.m. 1997 och framåt) finns tillgängliga som Pdf-filer på www.skolverket.se Rapporterna från 2000, 2003, 2006 och 2009–2011 finns också tillgängliga på engelska.

Beställningsadress:

Fritzes kundservice 106 47 Stockholm telefon: 08- 690 95 76 telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se www.skolverket.se

Beställningsnr: 13:1323 ISSN 1103-2421 ISRN SKOLV-R--383--SE

Utgiven av Skolverket, 106 20 Stockholm

Omslagsfoto: Rubberball/Nicole Hill/Getty images Grafisk produktion: AB Typoform

Tryck: Elanders Sverige AB Upplaga: 1 500 ex

(4)

Förord

Beskrivande data är en årlig rapport som ger en aktuell och övergripande beskrivning av svensk förskola, skola och vuxenutbildning. Rapporten kan beskrivas som Skolverkets ”statistiska årsbok”. Den beskriver organisationen, kostnader och resultat i varje verksamhetsform för sig. Skillnader mellan olika huvudmän och utbildningsanordnare samt viktiga förändringar jämfört med tidigare år redovisas också. Dessutom innehåller rapporten ett avsnitt som beskriver hur Sverige klarar sig vid internationella jämförelser.

I rapporten ingår även ett fördjupningskapitel som denna gång ställer läraren i centrum. I kapitlet redovisas nya uppgifter kring lärare i grund- och gymnasieskolan, med fokus på lärarnas undervisningsämnen. Dessa uppgifter har kompletterats med registeruppgifter över lärarnas ämnesutbildning. I kapitlet visas även hur antalet lärare har förändrats mellan de två läsåren 2006/07 och 2011/12.

De statistiska uppgifterna är till största delen hämtade från det nationella uppföljningssystemet för skolsektorn och bygger på uppgifter som rapporterats in av skolhuvudmännen till Statistiska centralbyrån (SCB).

Mer detaljerad statistik på riks- och kommunnivå finns i de tabeller som finns tillgängliga på www.skolverket.se/statistik & analys. På Skolverkets webb- plats finns även databasen SIRIS som bland annat innehåller uppgifter på skol- nivå. Databasen för jämförelsetal, som också finns på webbplatsen, innehåller statistik på kommunnivå.

Skolverkets bedömningar och tematiska analyser av angelägna områden finns i publikationen Lägesbedömningen 2013, som publiceras i maj 2013 på www.skolverket.se.

Beskrivande data 2012 har utarbetats av en projektgrupp inom enheten för utbildningsstatistik på Skolverket.

Stockholm i april 2013

Christina Sandström Åsa Nordström

Enhetschef Undervisningsråd

(5)

Teckenförklaring

0 uppgiften finns inte eller finns i så liten omfattning att den blir noll efter avrundning . uppgiften kan inte förekomma

.. uppgiften är alltför osäker.

(6)

Innehåll

1. Förskola 7

2. Förskoleklassen 21

3. Grundskolan (inkl. sameskolan) 27 4. Grundsärskolan 53

5. Specialskolan 61 6. Fritidshem 67 7. Gymnasieskolan 77 8. Gymnasiesärskolan 111

9. Kommunal vuxenutbildning (komvux) 117 10. Särskild utbildning för vuxna (särvux) 131 11. Utbildning i svenska för invandrare (sfi) 135 12. Annan pedagogisk verksamhet 149

13. Svensk utbildning i utlandet 161

14. Total kostnad för förskola, skola och vuxenutbildning 171 15. Några internationella jämförelser 175

16. Lärarna och deras undervisningsämnen 189

(7)

(8)

KAPITEL 1

FÖRSKOLA

(9)

8 BESKRIVANDE DATA 2012

Förskola

Aldrig tidigare har så många barn gått i förskolan. Hösten 2011 var över 470 000 barn inskrivna i förskolan. Det innebär en ökning med 150 000 barn på tio år. Ökningen är störst i fristående förskolor.

Trots att allt fler barn går i förskolan så är personaltätheten stabil och den genomsnittliga barngruppen har inte blivit större.

Det finns några kvalitetsskillnader mellan kommunala och fristående förskolor. Statistiken visar t.ex. att personalen i kommunala förskolor har högre utbildning, medan barngrupperna i fristående förskolor är något mindre.

Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Förskolan ses som det första steget i utbildnings- systemet och har sedan 1998 en egen läroplan. En reviderad läroplan för för- skolan började gälla 1 juli 2011 (Lpfö 98, reviderad 2010).

Den nya skollag som trädde i kraft 1 juli 2011 innebär vissa förändringar.

Förskola är nu en egen skolform och ryms inom skolväsendet. I både skollagen och den reviderade läroplanen har förskollärarens roll stärkts.

Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskola för barn i åldrarna 1–5 år. Skyldigheten omfattar även barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldrale- diga för ett syskon. Dessa barn ska erbjudas plats i förskola minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka.

Hösten 2011 fanns det drygt 10 000 förskoleenheter. Verksamheten har växt under många år. Sedan maxtaxans införande 2001 har antalet barn i förskola ökat kontinuerligt år efter år. Eftersom antalet årsarbetare (anställda omräknat till heltidstjänster) och avdelningar i förskola har ökat i ungefär samma takt som barnen har kvalitetsmått som gruppstorlek och personaltäthet i det närmaste varit oförändrade under perioden. Det kan jämföras med utvecklingen för fritidshem där eleverna också blivit fler men där verksamheten i övrigt inte har hängt med.

(10)

1. FöRSKOLA 9 Diagram 1.1 Antal barn, årsarbetare och grupper i förskola samt antal förskoleenheter

2003–2011 (index=år 2003).

90 100 110 120 130 140 Index

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Antal barn Antal årsarbetare Antal grupper Antal förskoleenheter

Barn och verksamhet

Förskolan har byggts ut mycket snabbt i Sverige. De flesta, drygt 8 av 10, barn i förskoleåldern går i förskolan. Platsbehovet följer befolkningsutvecklingen.

Förändringar i födelsetalen påverkar direkt behovet av förskola i kommunen eller kommundelen.

Vid mätningen 15 oktober 2011 gick 472 200 barn i förskola. Det innebär att 83 procent av alla barn i åldern 1–5 år i befolkningen gick i förskola, jämfört med 68 procent för tio år sedan. Sett över en tioårsperiod har andelen inskrivna barn i förskola konstant ökat. Fördelningen mellan flickor och pojkar är jämn.

Diagram 1.2 Antal inskrivna barn i daghem/förskola 31 december 1975–1997 och 15 oktober 1998–2011.

Pedagogisk omsorg 100 000

50 000 0 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000 Antal

1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Förskola

Förskola

Familjedaghem Familjedaghem

Fritidshem

Pedagogisk omsorg Sedan införandet av förskoleklassen 1998 tar förskolan emot barn i åldern 1–5 år, i stället för som tidigare 1–6 år. Uppgifter om förskola kan från och med 1998 således inte utan vidare jämföras med tidigare års uppgifter.

(11)

Andelen inskrivna barn har ökat något i samtliga åldersgrupper. Störst del- tagande finns bland 3–5 åringar där nästan 95 procent av alla barn går i förskola. Alla barn ha rätt till avgiftsfri förskola minst 525 timmar per år från och med höstterminen det år de fyller tre år (s.k. allmän förskola).

Tabell 1.1 Andel (%) inskrivna barn i daghem/förskola av befolkningen i respektive åldrar 31 december 1975–1995 och 15 oktober 2000–2011.

År

Daghem/förskola¹ 1–6 år

Daghem/förskola 1–5 år

1975 10 ..

1980 21 ..

1985 32 ..

1990 40 ..

1995 49 ..

2000 .. 66

2001 .. 68

2002 .. 72

2003 .. 75

2004 .. 76

2005 .. 77

2006 .. 79

2007 .. 80

2008 .. 81

2009 .. 82

2010 .. 83

2011 .. 83

Flickor .. 83

Pojkar .. 83

1. Uppgifterna för 1975–1995 avser daghem medan 2000–2011 avser förskola.

Ungefär hälften av alla kommuner har 80–85 procent av barn 1–5 år inskrivna i förskola. Ungefär en fjärdedel av kommunerna har mindre än 80 procent och knappt en tredjedel har mer än 85 procent av barnen inskrivna i förskola. Som högst har en enskild kommun 94 procent av barnen inskrivna i förskola och som lägst är siffran 62 procent.

Hösten 2011 gick cirka 19 procent av alla inskrivna barn i en fristående förskola. Under 1990-talet blev fristående förskolor allt vanligare, och ökningen fortsatte även under 2000-talet. Sedan 2001 har antalet inskrivna barn i fristå- ende förskola ökat med 76 procent medan ökningen i kommunal förskola var 45 procent under samma period.

(12)

1. FöRSKOLA 11 Tabell 1.2 Antal inskrivna barn i fristående förskola samt andel (%) av alla barn i förskola 15 oktober 2001–2011.

År Antal Andel (%) av alla barn i förskolor

2001 52 304 16,6

2002 55 764 16,7

2003 58 647 16,7

2004 60 938 16,7

2005 63 473 16,7

2006 66 860 16,9

2007 72 151 17,3

2008 78 005 18,0

2009 83 090 18,6

2010 87 706 19,1

2011 91 898 19,5

Bolagsdrivna förskolor har sedan 2005 gått om föräldrakooperativen som den vanligaste enskilda driftsformen. Av barn i fristående förskola går 45 procent i bolagsdriven förskola och 22 procent i föräldrakooperativ. För tio år sedan var det i det närmaste omvänt då 29 procent gick i bolagsdrivna och 41 procent i föräldrakooperativ.

Figur 1.1 Andel (%) barn inskrivna i fristående förskola av alla inskrivna barn per kommun 15 oktober 2011.

Andel (%) 0–0 1–10 11–20 21–99

(13)

Barn i fristående förskolor är vanligast i kommungruppen¹ ”förortskommuner till storstäder” och ”storstäder” och minst vanligt i ”varuproducerande kommuner”. I förortskommuner till storstäder går 32 procent av de inskrivna barnen i fristående förskola. Motsvarande andel för storstäderna är 26 procent och för gruppen ”varuproducerande” 8 procent. Femtio kommuner i landet saknade helt fristående förskolor 2011.

Gruppstorlek

Trots att antalet barn i förskola har ökat konstant de senaste 10 åren, har inte den genomsnittliga gruppstorleken ökat. Under en tioårsperiod har gruppstorleken snarare minskat. Barngrupperna ska enligt skollagen ha en lämplig sam- mansättning och storlek.

Hösten 2011 var det genomsnittliga antalet barn per grupp 16,8. Mellan 1990 och början av 2000-talet ökade den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan från 14,4 barn per grupp till över 17. Sedan 2006 har gruppstorleken legat relativt konstant strax under 17.

Tabell 1.3 Genomsnittliga gruppstorlekar i förskola 1990–2011.

År Barn/grupp i förskola

1990 14,4

1995 16,7

1996 16,9

1997 16,9

1998 16,5

1999 .

2000 .

2001¹ 17,5

2002¹ 17,4

2003 17,2

2004 17,2

2005 17,0

2006 16,7

2007 16,7

2008 16,9

2009 16,8

2010 16,9

2011 16,8

.. Uppgift om genomsnittlig gruppstorlek saknas.

1. 2001 och 2002 års uppgifter bygger på urvalsundersökningar.

1 Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting.

För mer information se www.skl.se

(14)

1. FöRSKOLA 13

Kommunala förskolor har en genomsnittlig gruppstorlek om 17,0 barn per grupp medan motsvarande siffra är 16,2 för fristående förskolor.

Variationerna mellan kommungrupper är små. Den genomsnittliga gruppstorleken är minst i ”storstäder” med 16,1 barn och störst i kommungrupperna

”förortskommuner till större städer” med 17,4 barn.

Figur 1.2 Genomsnittlig gruppstorlek i förskola per kommun 15 oktober 2011.

Genomsnittlig gruppstorlek 12,3–16,0

16,1–16,9 17,0–17,7 17,9–23,0

Barngrupper med 17 barn eller färre är vanligast. Andelen grupper med denna gruppstorlek ligger på 56 procent vilket är ungefär samma siffra som för åtta år sedan. Andelen grupper med 18–20 barn har minskat med 4 procentenheter under samma tidsperiod medan grupperna med 21 barn eller fler istället har ökat med nästan 3 procentenheter. Ökningen av de större barngrupperna verkar dock ha stannat av. År 2011 var andelen grupper med 21 barn eller fler 17,6 procent jämfört med 17,8 procent året innan.

Tabell 1.4 Antal och andel (%) avdelningar i förskolan efter antal barn i avdelningen 2011.

Antal barn i avdelning Antal avdelningar Andel (%) avdelningar

15 barn eller färre 10 726 38

16–17 barn 4 976 18

18–20 barn 7 478 27

21–25 barn 3 928 14

26 eller fler barn 1 003 4

Summa 28 111 100

(15)

Det är de kommunala förskolorna som stått för ökningen av grupperna med 21 barn eller fler under de senaste åtta åren. De fristående förskolorna har istäl- let minskat andelen. Dock är andelen grupper med 21 barn eller fler fortfarande något vanligare bland fristående förskolor. Det är även vanligare med grupper om 17 barn eller färre bland fristående förskolor.

Var tredje grupp i förskolan är en småbarnsgrupp, dvs. tar endast emot barn upp till 3 år. Andelen småbarnsgrupper har ökat med 6 procentenheter jäm- fört med 2003. Nästan hälften av småbarnsgrupperna har mellan 14–16 barn.

Andelen småbarnsgrupper med 17 barn eller fler har tidigare ökat men år 2011 har andelen minskat. I en småbarngrupp i kommunal förskola är det vanligast med en gruppstorlek på 14–16 barn medan det i fristående förskola är vanligast med 10 barn eller färre. Under de senaste åtta åren har småbarnsgrupperna varit mindre i fristående förskola.

Diagram 1.3 Andel (%) småbarnsgrupper i kommunal respektive fristående förskola 2011.

10 0 20 30 40 50 60 Procent

10 barn eller färre 11–13 barn 14–16 barn 17 barn eller fler Kommunal förskola Fristående förskola

Möjlighet att utveckla modersmål

I den nya skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, har stödet till barn med annat modersmål än svenska stärkts. I både skollagen och förskolans reviderade läroplan anges att förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt moders- mål. Barnens möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan ska integreras i verksamheten och inte ges enskilt till barnet frånskilt från verksamheten. Att få möjlighet att utveckla sitt modersmål ska vara en del av verksamheten för alla barn och ska inte ses som en särskild stödfunktion.

Trots att förskolan ska bidra till att utveckla modersmål är det knappt 4 av 10 barn med annat modersmål än svenska som får möjlighet att utveckla sitt modersmål. I fristående förskolor är andelen 46 procent och i kommunala 38 procent. Under 1980-talet fick omkring 6 av 10 av de ”berättigade” barnen modersmålsstöd. Nästan alla kommuner i Sverige har barn med annat moders- mål än svenska i förskolan. Ändå erbjöd endast 161 kommuner (56 procent) möjlighet att utveckla modersmål.

Antalet barn med annat modersmål än svenska har under den senaste tioårs- perioden mer än fördubblats i förskolan, från 40 000 barn år 2001 till 92 900 barn 2011. Det innebär att 2 av 10 barn i förskola har annat modersmål än svenska.

(16)

1. FöRSKOLA 15 Tabell 1.5 Antal barn i förskola med annat modersmål än svenska samt andel (%) därav med modersmålsstöd 2001–2011 resp. får möjlighet att utveckla sitt modersmål 2011.

År

Antal barn i förskola med annat modersmål än svenska

Andel (%) därav med modersmålsstöd

2001 40 009 13

2002 43 025 14

2003 49 334 14

2004 51 469 13

2005 55 749 14

2006 61 505 16

2007 66 686 16

2008 73 474 18

2009 78 258 20

2010 85 734 22

2011 92 870 39

Personal

Utbildningsnivå

Det ska finnas utbildade förskollärare i förskolan, men det får även finnas annan personal som har utbildning eller erfarenhet som kan främja barnens utveckling och lärande. Både i skollagen och i den reviderade läroplanen (Lpfö 98, reviderad 2010) stärks och tydliggörs förskollärarens roll.

Hösten 2011 hade 95 procent av förskolans 88 900 årsarbetare (som arbetar med barn) utbildning för arbete med barn. Det är en andel som har legat tämligen konstant under de senaste tio åren. Andelen årsarbetare med pedagogisk högsko- leutbildning (förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarutbildning) uppgick till 54 procent och har även den varierat mycket lite under den senaste tioårsperioden.

Tabell 1.6 Antal anställda som arbetar med barn i förskola omräknat till årsarbetare, fördelade efter utbildning och kön 15 oktober 2011.

Utbildning ¹

Årsarbetare

Antal

Andel (%) totalt

Andel (%) kvinnor

Andel (%) män

Förskollärare 43 336 49 47 1

Fritidspedagog 815 1 1 0

Lärarutbildning 3 490 4 4 0

Barnskötare 33 876 38 37 1

Fritidsledarutbildning 165 0 0 0

Annan utb. för arbete med barn 2 434 3 3 0

Ingen utb. för arbete med barn 4 756 5 5 1

Summa 88 872 100 97 4

1. Uppgifter om anställdas utbildning i förskolan rapporteras från kommunen centralt.

(17)

Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mellan kommuner. Som lägst är den 26 procent och som högst 89 procent.

Figur 1.3 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i förskola per kommun 15 oktober 2011.

Andel (%) 26–49 50–57 58–64 65–89

I slutet av 90-talet var andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning nästan lika stor i kommunal och fristående förskola. Men under den senaste tioårsperioden har skillnaden ökat. I dag har kommunala förskolor 13 procentenheter fler pedagogiskt högskoleutbildad personal än fristående. 1999 var motsvarande siffra 1 procentenhet.

(18)

1. FöRSKOLA 17 Diagram 1.4 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i förskola 1999–2011 i kommunal respektive fristående förskola

20 25 30 35 40 45 50 55 60

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kommunal förskola

Kommunal förskola

Fristående förskola

Fristående förskola Procent

Totalt sett är förskollärarutbildning den vanligaste utbildningen bland personalen, men det finns skillnader mellan kommunal och fristående förskola.

I kommunal förskola är förskollärarutbildning den vanligaste medan barn- skötarutbildning är den vanligaste i fristående förskola.

Diagram 1.5 Andel (%) årsarbetare efter utbildning, i kommunal respektive fristående förskola 15 oktober 2011.

10 0 30 20 40 50

60 Kommunal förskola Fristående förskola

Förskollärar-utbildning

Fritidspedagog-utbildning

Lärarutbildning

Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning

Annan utbildning för arbete med barn

Ingen utbildning för arbete med barn

Förskollärar-

utbildning Fritids- pedagog- utbildning

Lärar-

utbildning Barn- skötar- utbildning

Fritids- ledar- utbildning

Annan utbildning för arbete med barn

Ingen utbildning

för arbete med barn 10

0 30 20 40 50 60 Procent

Kommunal förskola Fristående förskola

Personaltäthet

Hösten 2011 gick det 5,3 barn per årsarbetare i förskolan. De senaste tio åren har siffran legat ganska konstant.

Under 2005 och 2006 utgick ett riktat statsbidrag till kommunerna för att öka personaltätheten i förskola. Statsbidraget resulterade i att antalet barn per årsarbetare förbättrades 2005 och 2006. Statsbidraget upphörde dock januari 2007 och inlemmades i det generella bidraget till kommunerna. Antalet barn per årsarbetare har därefter försämrats något.

(19)

Tabell 1.7 Antal barn per årsarbetare¹ totalt och per förskollärare² i förskola 31 december 1990, 1995 och 15 oktober för 1998 samt 2000–2011.

År

Antal barn per årsarbetare totalt i förskola

Antal barn per pedagogiskt högskoleutbildad i förskola

1990 4,4 ..

1995 5,5 ..

1998 5,7 ..

2000 5,4 10,3

2001 5,4 10,4

2002 5,3 10,6

2003 5,4 10,7

2004 5,4 10,7

2005 5,2 10,4

2006 5,1 10,1

2007 5,2 10,1

2008 5,3 10,2

2009 5,3 10,1

2010 5,4 10,0

2011 5,3 10,1

1. Uppgiften om årsarbetare avser antal anställda omräknade till heltidstjänsgöring.

2. Här ingår även personal med lärarutbildning.

Det går i genomsnitt 10,1 barn per förskollärare. Under den senaste tioårsperio- den har siffran varierat mellan 10,7 och 10,0. Jämför man fristående och kommunal förskola under samma tidsperiod har det alltid gått fler barn per förskol- lärare i fristående förskola jämfört med kommunal, och skillnaden har ökat.

I början på 2000-talet var skillnaden knappt 1 barn, medan det hösten 2011 gick närmare 3 barn mer per förskollärare i fristående än i kommunal förskola.

Diagram 1.6 Antal barn per årsarbetande förskollärare¹ i kommunal och fristående förskola 15 oktober 2000–2011.

0 2 4 6 8 10 12 14 Antal

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kommunal förskola

Kommunal förskola

Fristående förskola

1. Här ingår även personal med lärarutbildning.

(20)

1. FöRSKOLA 19

Förskolechefen

Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet ledas av en förskolechef. Förskole- chefen ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Hösten 2011 fanns det drygt 6 700 förskolechefer. I gensomsnitt ansvarar en förskolechef för drygt 4 avdelningar. En förskolechef i kommunal förskola ansvarar för närmare tre gånger så många avdelningar som en förskolechef i en fristående förskola. Antalet avdelningar per förskolechef är 5,8 i kommunal förskola jämfört med 2,0 i fristående.

Chefstätheten, antalet årsarbetare per förskolechef, var 13,2. Även här finns stora skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. I fristående försko- lor går det 6,2 årsarbetare per förskolechef medan motsvarande siffra i kommunal förskola är 18,5.

Resurspersonal

Enligt skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Hösten 2011 samlades uppgifter om resurs- och stödpersonal in för första gången. Med resurs- och stödpersonal avses personal som arbetar med barn eller barngrupp som behöver särskilt stöd. Totalt rapporterades 3 750 resurs- och stödpersonal (årsarbe- tare) in. Det motsvarar drygt 4 procent av samtliga årsarbetare i förskolan.

Könsfördelning

Könsfördelningen bland personal i förskola är fortsatt mycket ojämn. Hösten 2011 var endast 3,5 procent av årsarbetarna män. Andelen har varit i stort den- samma sedan början av 1980-talet. I fristående förskolor är andelen män större, 5 procent jämfört med 3 procent i kommunala.

Bland förskolechefer är andelen män högre. 10 procent av dem är män. Även bland resurs- och stödpersonalen är en större andel män, 8 procent.

Sett till mäns och kvinnors utbildning i förskolan är det vanligare att män inte har någon utbildning för arbete med barn. 16 procent av männen har inte någon utbildning för arbete med barn medan motsvarande siffra bland kvinnor är 5 procent.

Kostnader

År 2011 var den totala kostnaden för förskolan 56,5 miljarder. I de kommunala förskolorna stod personalkostnaden för 73 procent av den totala kostnaden.

Lokalkostnaderna utgjorde 14 procent.

Kommunerna finansierar förskolan med statsbidrag, egna medel och för- äldraavgifter. Den del av bruttokostnaden som bekostas med föräldraavgifter kallas avgiftsfinansieringsgraden. År 2011 täckte föräldraavgifterna 7 procent av de kommunala kostnaderna i förskolan. Fristående förskolor finansierar sin verksamhet med kommunala bidrag, föräldraavgifter och ibland även med oavlönade arbetsinsatser från föräldrar. Den genomsnittliga kommunala ersätt- ningsgraden till fristående förskolor uppgick till cirka 88 procent av kommuner- nas egna kostnader vilket är den högsta siffran på tio år. Eventuella avgiftsintäk- ter, andra bidrag och intäktskällor inkluderas inte i detta mått, vilket försvårar möjligheten att bedöma om de fristående förskolorna får ett skäligt bidrag från kommunen eller inte. Den kommunala ersättningen till fristående förskolor var 108 300 kronor per inskrivet barn.

(21)

(22)

KAPITEL 2

FÖRSKOLEKLASSEN

(23)

Förskoleklassen

Allt fler elever går i förskoleklass. Läsåret 2011/12 gick nästan 104 000 elever i förskoleklass. Det var 96 procent av alla sexåringar som gick i förskoleklass. Knappt 10 procent av eleverna gick i en förskoleklass med fristående huvudman.

Läsåret 2011/12 hade nästan 20 000 elever i förskoleklass ett annat modersmål än svenska. Det motsvarar 19 procent av samtliga elever.

Av de elever som hade annat modersmål än svenska fick 42 procent stöd i sitt modersmål.

I nya skollagen (SFS 2010:800) framgår att förskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Läroplan för grundskolan, förskole- klassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) började gälla den 1 juli 2011 och där framgår att utbildningen i förskoleklass ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mång- sidiga utveckling och lärande.

Förskoleklassen är obligatorisk för kommunerna genom att alla sexåringar ska erbjudas plats under minst 525 timmar under ett läsår. För barnen är deltagan- det frivilligt.

Elever och skolor

Läsåret 2011/12 fanns förskoleklasser i landets samtliga kommuner. Andelen sexåringar som är inskrivna i förskoleklass har ökat successivt och var läsåret 2011/12 96 procent. Det totala antalet inskrivna elever i förskoleklass hösten 2011 var 103 900. Fördelningen mellan flickor och pojkar var i stort sett jämn.

Liksom tidigare år var 98 procent av eleverna i förskoleklassen sexåringar.

Knappt en procent av eleverna var fem år och en procent var sju år.

(24)

2. FöRSKOLEKLASSEN 23 Tabell 2.1 Antal elever i förskoleklass läsåren 2001/02–2011/12.

Läsår Huvudman Kön

Antal kommuner med för- skoleklass

Inskrivna i förskoleklass Andel av alla 6-åringar som är inskrivna i förskoleklass Totalt

Antal

därav

5 år 6 år 7 år

2001/02 285 99 615 1 003 97 424 1 188 93,3 2002/03 285 93 613 1 003 91 452 1 158 94,3

2003/04 287 89 514 909 87 418 1 187 94,3

2004/05 287 89 324 910 87 122 1 292 94,6

2005/06 285 88 407 853 86 443 1 111 94,7

2006/07 286 91 900 794 89 968 1 138 95,6

2007/08 287 93 390 963 91 258 1 169 96,0

2008/09 290 97 587 1 001 95 185 1 401 95,1 2009/10 290 100 283 1 001 98 178 1 104 94,6 2010/11 290 103 529 922 101 563 1 044 95,8 2011/12 290 103 926 1 010 101 870 1 046 95,6 därav

Kommunal 290 93 728 537 92 286 905 86,5

Enskild¹ 9 148 6 138 4 0,1

Fristående² 173 10 050 467 9 446 137 8,9

Flickor 50 640 599 49 704 337 46,6

Pojkar 53 286 411 52 166 709 48,9

1. Här ingår verksamhet vid specialskolor och sameskolor.

2. Fristående skolor inkluderar internationella skolor.

10 procent av eleverna går i förskoleklass som drivs i enskild regi (dvs. verksamhet som drivs på kommunens uppdrag) eller med fristående huvudman.

Andelen elever i fristående verksamhet skiljer sig mycket mellan kommuner och är i genomsnitt högst i storstäder och förortskommuner men det finns många undantag. I mer än var tionde kommun var över 14 procent av eleverna inskrivna hos fristående/enskild anordnare, samtidigt som mer än 100 kommuner inte hade några elever i sådan verksamhet.

19 procent av eleverna i förskoleklass hade ett annat modersmål än svenska hösten 2011. Över tid har andelen som får stöd i modersmål ökat. Av dem som hade annat modersmål än svenska fick 42 procent stöd i sitt modersmål.

(25)

Tabell 2.2 Elever med annat modersmål än svenska i förskoleklass läsåren 2001/02–2011/12.

Läsår Huvudman Kön

Antal elever därav

Totalt

Med annat modersmål än svenska Med stöd i modersmål

Antal Andel (%) Antal Andel (%)

2001/02 99 615 12 421 12,5 4 657 4,7 2002/03 93 613 11 993 12,8 5 117 5,5 2003/04 89 514 12 722 14,2 5 637 6,3 2004/05 89 324 12 598 14,1 5 664 6,3

2005/06 88 407 12 809 14,5 5 968 6,8

2006/07 91 900 13 703 14,9 6 700 7,3

2007/08 93 390 15 715 16,8 7 141 7,6

2008/09 97 587 15 992 16,4 7 118 7,3 2009/10 100 283 17 950 17,9 7 845 7,8 2010/11 103 529 19 385 18,7 8 489 8,2

2011/12 103 926 19 704 19,0 8 319 8,0

därav

Kommunal 93 728 17 437 18,6 7 050 7,5

Enskild¹ 148 42 28,4 21 14,2

Fristående² 10 050 2 225 22,1 1 248 12,4 Flickor 50 640 9 645 19,0 4 172 8,2 Pojkar 53 286 10 059 18,9 4 147 7,8 1. Här ingår verksamhet vid specialskolor och sameskolor.

2. Fristående skolor inkluderar internationella skolor.

Personal

Läsåret 2011/12 fanns det drygt 6 700 årsarbetare (dvs. anställda omräknat till hel tidstjänster) i arbete med elever i förskoleklass. Personaltätheten uppgår till 6,5 årsarbetare per 100 elever. En jämförelse mellan olika typer av huvudmän visar att personaltätheten var lägre i kommunal förskoleklass än hos fristående anordnare men högre jämfört med enskild anordnare.

Liksom i förskolan, grundskolan och på fritidshemmen var majoriteten av den anställda personalen kvinnor, 94 procent.

Hösten 2011 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen drygt 83 procent i förskoleklassen. Hos kommunal anordnare var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 86 procent och hos fristående anordnare 65 procent.

Bland årsarbetarna var 57 procent utbildade förskollärare, 7 procent fritids- pedagoger och 19 procent lärare. I denna senare andel ingår även dem som utöver lärarexamen har förskollärar- eller fritidspedagogexamen. Även de som inom ramen för den nya lärarutbildningen har examen med profil mot förskolan, för- skoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år ingår här. Sammansättningen av den högskoleutbildade personalen skiljer sig mellan anordnarna. I kommunal verksamhet var andelen med förskollärarexamen 60 procent medan motsvarande andel hos fristående skolor var 32 procent. I fristående skolor var dock andelen utbildade lärare (inklusive de som även har förskollärar- eller fritidspedagogexamen) större, 27 procent, jämfört med 18 procent i kommunala skolor.

(26)

2. FöRSKOLEKLASSEN 25

Skillnaderna var också stora mellan de kommunala huvudmännen när det gäller personal med pedagogisk högskoleexamen. Andelen med förskollärarexamen varierar mellan 57 och 100 procent medan andelen med lärarexamen varierar mellan 0 och 72 procent.

Kostnader

Den totala kostnaden för förskoleklass uppgick år 2011 till knappt 5,2 miljarder kronor. Det motsvarar nästan 4 procent av skolväsendets totala kostnader. Verk- samheten i förskoleklass är ofta både lokal- och personalmässigt integrerad med grundskola och fritidshem. Det gör att uppgiftslämnarna ibland tvingats göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Uppgifterna bör därför tolkas med viss försiktighet.

Kostnaden per elev i förskoleklass var totalt 49 800 kronor. Verksamhet med kommunal huvudman svarade för 88 procent av den totala kostnaden. Den genomsnittliga kostnaden per elev var där 48 400 kronor.

Den största delen av kostnaden, i genomsnitt 65 procent, utgjordes av kostnader för personal. Kostnaden för lokaler utgjorde i genomsnitt 21 procent av den totala kostnaden. Denna kostnad är sannolikt underskattad på grund av de svårigheter att särredovisa kostnader för förskoleklass som nämnts tidigare.

Tabell 2.3 Personal i förskoleklass omräknat till årsarbetare läsåren 2001/02–2011/12.¹

Läsår Huvudman

Antal årsarbetare Antal årsarbetare per 100 elever

Andel (%) årsarbetare med

Totalt

därav Pedagog.

högskole- examen totalt

Förskol- lärar- examen

Fritids- pedagog- examen

Lärar- examen

Fritids- ledarut- bildning Totalt

Med ped.

högskole- examen Kvinnor³ Män³

2001/02 8 136 7 741 395 8,2 6,8 83,3 71,8 7,0 4,1 0,7

2002/03 7 526 7 120 406 8,0 6,6 82,4 71,4 6,9 4,0 0,7

2003/04 7 009 6 658 351 7,8 6,5 82,9 71,5 7,3 4,0 0,6

2004/05 6 604 6 273 331 7,4 6,2 83,6 70,6 7,7 4,4 0,7

2005/06 6 304 5 991 313 7,1 6,0 84,2 69,0 7,8 7,3⁴ 0,7 2006/07 6 180 5 841 339 6,7 5,6 83,6 65,7 7,5 10,2⁴ 0,8 2007/08 6 442 6 078 343 6,9 5,7 82,3 62,7 7,4 12,1⁴ 0,8 2008/09 6 327 5 954 373 6,5 5,4 83,0 61,3 7,0 12,8⁴ 0,8 2009/10 6 329 5 970 359 6,3 5,3 83,6 60,4 6,9 16,3⁴ 0,7 2010/11 6 386 5 996 389 6,2 5,1 82,7 58,8 6,9 17,0⁴ 0,8

2011/12 6 736 6 335 401 6,5 5,4 83,3 57,3 6,7 19,3⁴ 0,8

därav

Kommunal 6 016 5 690 326 6,4 5,5 85,5 60,2 6,9 18,3 0,7

Enskild² 6 6 0 4,1 3,0 74,3 44,5 8,3 21,5 0,0

Fristående 714 639 75 7,0 3,2 65,1 32,2 5,9 27,3 1,3 1. Uppgifterna avser den vecka då 15 oktober infaller.

2. Här ingår verksamhet vid specialskolor och sameskolor.

3. Uppgifter om årsarbetares fördelning på kön saknas för ca en procent av materialet men viktning har gjorts upp till värdet i totalkolumnen.

4. Här inräknas även årsarbetare som utöver lärarexamen har förskollärar- eller fritidspedagogexamen eller som inom ramen för den nya lärarutbildningen har examen med profil mot förskolan, förskoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år.

(27)

Kostnaden för elever i fristående förskoleklass var 63 200 kronor per elev (enligt skolornas redovisning). Av denna kostnad utgjordes 62 procent av kostnad för personal och 23 procent av kostnad för lokaler.

Tabell 2.4 Kostnader för förskoleklass 2007–2011, fördelade på huvudman och kostnadsslag (löpande priser).

Samtliga huvudmän¹ Kommunal huvudman Fristående huvudman² Kostnad

totalt mkr

Kostnad per elev^{3, 4}, kr

Kostnad totalt mkr

Kostnad per elev³, kr

Kostnad totalt mkr

Kostnad per elev^{3, 4}, kr

2007 Totalt⁵ 4 404 48 000 4 036 47 400 368 55 000

2008 Totalt⁵ 4 548 48 100 4 148 47 400 401 56 800

2009 Totalt⁵ 4 873 49 400 4 395 48 500 478 60 200

2010 Totalt⁵ 5 047 49 900 4 481 48 400 566 65 700

2011 Totalt⁵ 5 157 49 800 4 541 48 400 615 63 200

därav

Personal 3 341 32 200 2 962 31 600 379 38 900

Lokaler 1 063 10 300 923 9 800 140 14 400

1. I kostnaden ingår även kostnader för internationella skolor och kostnaden för nystartade förskoleklasser.

2. I kostnaden för fristående skolor ingår kostnader för internationella skolor from 2006. Kostnader för 2005 är omräknade enligt den nya definitionen, även kostnader för skolor som inte haft verksamhet hela året.

3. Medeltal av antalet elever de två läsår som kalenderåret omfattar.

4. Endast kostnaden för fristående skolor som haft verksamhet hela verksamhetsåret ingår.

5. I kostnaden ingår inte kostnader för enskild verksamhet.

(28)

KAPITEL 3

GRUNDSKOLAN

(INKL. SAMESKOLAN)

(29)

Grundskolan (inkl. sameskolan)

För första gången på 10 år ökar nu antalet elever i grundskolan.

Det är eleverna i de lägre årskurserna som ökar. Allt fler elever går i fristående skolor.

Andelen elever i fristående skolor uppgick till nästan 13 procent läsåret 2011/12. De senaste tio åren har antalet elever i fristående skolor ökat årligen. Det är vanligast att elever i befolkningsmässigt stora kommuner går i fristående skolor. Läsåret 2011/12 fanns det för första gången fristående skolor etablerade i samtliga kommuner i landet.

Allt fler elever i grundskolan är berättigade till modersmålsundervisning.

Läsåret 2011/12 var knappt 21 procent av alla grundskoleelever berät- tigade till modersmålsundervisning och drygt hälften av dem deltog.

Flickorna har ett betydligt högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna.

Föräldrars utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som påverkar resul- taten mest. Elever med föräldrar vars högsta utbildning är grundskola hade ett genomsnittligt meritvärde på 158,1 medan elever med minst en högskoleutbildad förälder hade 232,6.

Enligt skollagen är alla barn mellan 7 och 16 år, som är bosatta i Sverige, skol- pliktiga. Kommunen är även skyldig att bereda sexåringar plats i grundskolan om ett barns vårdnadshavare begär det hos hemkommunen.

I det följande kapitlet inkluderas de statliga sameskolorna i redovisningen.

I skollagen fastslås att barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan istället för i årskurs 1–6 i grundskolan. Sameskolan, som har sex årskurser, är en skolform likvärdig med grundskolan men utformad och profilerad efter samer- nas behov av en utbildning som tillvaratar och utvecklar det samiska språket och kulturarvet.

(30)

3. GRUNDSKOLAN (INKL. SAMESKOLAN) 29

Elever och skolor

Den allmänna skolplikten medför att antalet elever i stort sett följer befolkningsutvecklingen för barn i skolåldern. Sedan läsåret 2001/02 har elevantalet minskat kontinuerligt ända fram till läsåret 2010/11 men sedan har utvecklingen vänt och elevantalet har ökat igen. Läsåret 2011/12 fanns drygt 888 700 elever i grundskolan, en ökning med nästan 2 200 elever sedan föregående läsår. Enligt nuvarande prognoser kommer elevantalet fortsätta att öka till cirka 980 000 fram till läsåret 2017/18.

Läsåret 2011/12 fanns det 3 850 kommunala skolor, 5 statliga sameskolor och 761 fristående skolor på grundskolenivå. Av friskolorna var 643 fristående skolor med allmän inriktning, 69 skolor med konfessionell inriktning och 39 skolor med undervisning enligt waldorfpedagogik. Dessutom räknas de sju internationella skolorna och de tre riksinternatskolorna till fristående skolor sedan hösten 2007.

Majoriteten av grundskolans elever går i kommunala skolor, 87 procent läs- året 2011/12. Samtidigt fortsätter antalet elever i fristående skolor att växa och uppgick samma år till drygt 112 000 elever – det högsta någonsin – vilket motsvarar nästan 13 procent av elevunderlaget. I storstadskommuner gick nästan 23 procent i en fristående skola.

Diagram 3.1 Antal elever i grundskolan totalt samt i fristående skolor läsåren 1975/76–2011/12 samt prognos t.o.m. läsåret 2018/19.¹

Antal elever totalt Antal elever totalt

Prognos/framskrivning Prognos/

framskrivning

Elever i fristående skolor Elever i fristående skolor

0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 Antal

1975/76 1978/79 1981/82 1984/85 1987/88 1990/91 1993/94 1996/97 1999/00 2002/03 2005/06 2008/09 2011/12 2014/15 2017/18

1. I antal elever totalt ingår elever i kommunala skolor, sameskolan samt fristående skolor. I antal elever i fristående skola ingår elever i internationella skolor och riksinternat.

(31)

Det totala antalet grundskolor var 4 616 hösten 2011. De senaste åren har antalet kommunala skolor minskat och hösten 2011 var de 3 850 stycken, en minskning med 30 skolor sedan föregående läsår. Samtidigt har antalet fristå- ende skolor ökat och hösten 2011 fanns totalt 761 stycken, en ökning med 20 skolor sedan föregående läsår.

Diagram 3.2 Antal skolor i grundskolan totalt samt fristående skolor läsåren 1975/76–2011/12.

Antal skolor totalt

Antal fristående skolor

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Antal

1975/76 1977/78 1979/80 1981/82 1983/84 1985/86 1987/88 1989/90 1991/92 1993/94 1995/96 1997/98 1999/00 2001/02 2003/04 2005/06 2007/08 2009/10 2011/12

Tabell 3.1 Antal elever i grundskolan 15 oktober 2001–2011 fördelade efter huvudman.

2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/2011 2011/2012 Grund-

skolan totalt

1 059 122 1 057 225 1 046 441 1 023 724 995 457 962 349 935 869 906 189 891 727 886 487 888 658

därav Kom- munala skolor

1 006 173 997 037 979 244 952 125 919 174 881 505 849 514 816 606 795 648 781 210 776 356

Same-

skolor 153 143 143 148 138 132 150 139 131 141 158

Fristå- ende skolor¹

52 796 60 045 67 054 71 451 76 145 80 712 86 205 89 444 95 948 105 136 112 144

1. Fristående skolor inkluderar internationella skolor samt riksinternatskolor.

(32)

3. GRUNDSKOLAN (INKL. SAMESKOLAN) 31

Samtliga kommuner i landet anordnar grundskoleutbildning. Antalet elever varierar stort mellan kommunerna, vilket avspeglar den stora variationen i kom- munernas invånarantal. Det genomsnittliga antalet elever per skola har minskat något under de senaste 10 åren men har börjat öka något igen och uppgick hösten 2011 till 193 elever. De kommunala skolorna hade i genomsnitt fler elever per skola än de fristående. I de kommunala skolorna var det vanligast med mellan 100–199 elever per skola medan flest antal fristående skolor hade under 50 elever.

Drygt en procent av eleverna i de kommunala skolorna är bosatta i en annan kommun än den där skolan är belägen.

Tabell 3.2 Antal kommuner, rektorsområden, skolor och elever i grundskolan 15 oktober 2001–2011.

Läsår Huvudman

Antal skolkom- muner

Antal rektors- områden

Antal skolor

Antal elever per Elever bosatta i annan kommun¹ Kommun Skola Antal Andel (%)

2001/02 289 3 563 5 075 3 665 209 9 812 0,9

2002/03 289 3 624 5 109 3 658 207 10 575 1,0

2003/04 290 3 663 5 041 3 608 208 11 192 1,1

2004/05 290 3 703 4 963 3 530 206 11 639 1,1

2005/06 290 3 712 4 908 3 433 203 11 497 1,2

2006/07 290 3 711 4 872 3 318 198 11 317 1,2

2007/08 290 3 711 4 826 3 227 194 11 325 1,2

2008/09 290 3 726 4 755 3 125 191 11 395 1,3

2009/10 290 3 674 4 660 3 075 191 11 305 1,3

2010/11 290 3 696 4 626 3 057 192 11 205 1,3

2011/12 290 3 683 4 616 3 064 193 . .

därav

Kommunala 290 2 924 3 850 2 677 202 11 151 1,3

Sameskola 4 5 5 40 32 . .

Fristående² 189 756 761 593 147 . .

1. Avser enbart elever i kommunala grundskolor.

2. Fristående skolor inkluderar från och med hösten 2007 internationella skolor samt riksinternatskolor.