Grundutbildning och fortbildning - Vad behöver lärarna för att förbättra sitt arbete?

5.6 Vad behöver lärarna för att förbättra sitt arbete?

5.6.3 Grundutbildning och fortbildning

Att vara utbildad textilslöjdslärare behöver inte betyda att man fått någon utbildning inom hållbar utveckling. Av de lärare jag intervjuat var det L2, L4 och L5 som i sin grundutbildning haft något inslag av hållbart arbete och det var då som återbruk, vilket ju då bara är en liten del av hållbart arbete. L2 berättar om sin som hon själv kallar lilla utbildning i hållbar utveckling, det var bara…

Ja, nåt litet arbete i återbruk, vi skulle göra ett plagg av något annat gammalt tyg, jag gjorde en poncho av en gammal duk med frans.

L4 tänker tillbaka på sin utbildning och kommer ihåg att de arbetade lite, de hade nåt inslag men som hon kommer ihåg det var det bara återbruk de arbetade med och inget annat.

Ja lite, vi jobbade med några olika teman, där vi använde skräp och sedan när vi gjorde nya kläder av gamla kläder, rätt roligt. Men vad jag kommer ihåg så var det egentligen inte tal om hållbar utveckling, vi gjorde det mest som en rolig grej, men jag tror inte att vi talade om allt det andra, som hänger ihop med det som vi nu talar om

L5 berättar att de visst arbetade med något arbetsområde där de skulle återbruka. Men de pratade inte om det så som vi gör idag med de andra dimensionerna som vi idag tänker på när vi pratar om hållbar utveckling.

vi tvättade sönder ullkläder och gjorde något annat, och vi skulle ta fler gamla kläder och göra ett nytt plagg, det var ganska roligt, men det handlade inte om miljön i stort, bara roligt att göra om, DO RE DO- boken använde vi

När vi diskuterade detta under intervjuerna så tyckte de som ändå fått något att i ljuset av dagens debatt om klimathot och hållbar utveckling att det hade varit bra med mer kunskap om detta i sin grundutbildning. De två som inte hade sysslat något med detta under sin utbildning trodde att det berodde på att det var för så länge sen, så att detta med hållbar utveckling inte blivit aktuellt ännu. Då det ser så olika ut med lärarnas grundutbildning tycker de att det är ännu mer viktigt med vidareutbildning. Men även här ser det olika ut.

L3 är den enda som fått en helgkurs i återbruk betalt av sin arbetsgivare. Hon har inte på eget initiativ gått på någon mer kurs. Alla de andra som inte fått kursavgiften betald av sin

arbetsgivare har själva bekostat och gått på flera kurser, både helg och kvällskurs.

L4 berättar att hon en gång bad om att få åka på en kurs i återbruk, men fick nej, då det inte fanns pengar. Hon efterlyser kurser både för att tillsammans med andra kunna tillverka bra saker att visa för eleverna, och för att få mer kunskap. Där håller L5 med, kurser vore bra.

Hon anser inte heller att hon vet och kan tillräckligt.

5.6.4 Läromedel

L1 säger att hon tror att det behövs nåt mer än bara att varje lärare arbetar för sig själv, hon återkommer till det flera gånger under samtalet

så att vi kan jobba mer lika med det här.. för att det verkligen ska kunna förändra, ja det skulle vara enklare i slöjden om hela skolan liksom hade ett tänk som handlar om miljö, något sammanhang, känner att man liksom får klara sig själv, det skulle vara bra med ämnesövergripande teman, i läromedel. Jag tänker att alla liksom pratar lite här o där om miljö så bra man kan, men det blir bara små droppar utan sammanhang, vi behöver hjälpa varandra med detta.

Bristen på bra läromedel, påpekar även L3, är ett problem. Hon känner en stor frustration att själv ha det ansvaret och påpekar att det är svårt att välja och veta att man valt rätt. Med ett bra läromedel, med saker i ”rätt” ordning, så skulle arbetet underlättas. Som det är nu, anser hon att det är tungt att sortera i den enorma mängd av information som finns i ämnet. Det är stressande att hinna med det, då det är så mycket annat att pressa in på den tid som finns. Hon önskar att det fanns någon bra handledning att följa.

Tänk om det fanns någon bra handledning att följa, så att man får med allt det som är viktigt, och så att informationen kommer i rätt ordning så att det blir lättare ?? för både elever och lärare. Jag tycker att det är lite ”tungt” att sortera, det kommer sååååå mycket info, det finns verkligen mycket ”bra” saker att visa och att prata om, men ändå , det känns svårt att välja.

Också L4 upplever att hon behöver ”något att hålla i ” och menar då något läromedel som på ett bra sätt visar hur alla delar av hållbar utveckling hänger ihop. Hon menar att jobba med återbruk är lättare än att prata om miljön i stort. Hon tänker att det kan vara lättare om man har en ”röd tråd” att följa. Hon menar också att det tar så mycket tid att leta, välja och fundera på hur man ska lägga upp det teoretiska arbetet. Hon efterlyser hjälp i form av t.ex. en

arbetsbok.

skulle behöva något bra t. ex arbetshäfte eller annat som gör det lättare både för mig och

eleverna, man pratar lite här och där, men blir svårt att hålla en röd tråd, och vad ska man ta i vilken årskurs…. ja känner mig lite vilsen men vill gärna göra men tror att det skulle behöva bli bättre.

Till sist, även L5 anser sig sakna läromedel. Hon efterlyser en faktabok, där olika saker kommer i någon bra ordning, så som man ska presentera det för eleverna i olika årskurser, även en arbetsbok vore bra, så kunde elever få jobba igenom olika frågor. För hon tänker att det tar tid att göra eget material.

En bra faktabok, med allt samlat vore bra, med en arbetsbok till eleverna, som man kan jobba med , ett kapitel i taget, och med förslag på vad man ska titta på.

23 5.6.5 Bättre lokaler

Som framkommit i kapitel 5.2.3, redovisar L1, L3 och L5 att de har lokaler som inte är så bra.

Detta kan medföra att arbetet med hållbar utveckling blir svårare att arbeta med. Alla slöjdlokaler är inte anpassade så som lärare skulle önska. Om salen har inte elevdator,

möjlighet att visa film, eller tillgång till förråd, t.ex. Detta påverkar självklart arbetet negativt.

Det kan vara svårt att lagra mycket material som går åt när man jobbar med återbruk, då har av salens storlek eller tillgång till förråd, betydelse.

L5 uppmanar elever att ta med textilier och annat som ska kastas bort hemma, ju mer som kommer med till skolan, desto mer kreativa kan eleverna bli, om det finns mycket material att välja på. Hon arbetade förut på en skola med stora lokaler och utrymmen, då det fanns plats för elever att spara det de tog med. Och också andra lärare sparade, även hennes grannar och släkt visste att det behövs bra saker till skolans återbruk. Det är viktigt att spara så att det finns att ta av, särskilt för de elever som inte har möjlighet att kunna ta med något. Hon anser att hon ”behöver skapa ett lager av saker, för det elever som inte tar med något”. Men för att detta ska fungera krävs att man har plats, vilket hon nu upplever att hon inte har på den skola hon är nu. Hon menar att det är orsaken till att hon idag inte jobbar så mycket med återbruk som hon gjorde förut. Hon beskriver även att hon saknar möjligheten att visa film i sin sal, och hon betonar att det skulle vara enklare och bättre om den möjligheten fanns, då det finns så mycket bra information som skulle underlätta arbetet.

6. Resultatanalys

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare i textilslöjd upplever arbetet kring hållbar utveckling i slöjden och hur de arbetar med/för den i sin undervisning. Den vill öka förståelsen för lärarnas arbete med att ge eleverna kunskap och redskap att kunna påverka sitt framtida konsumtionsbeteende.

Med mina frågor ville jag undersöka hur deras arbete för hållbar utveckling ser ut, om de ar-betade med det eller inte.

- Hur arbetar textilslöjdslärarna praktiskt och teoretiskt med hållbar utveckling?

-Upplever lärarna att det finns några hinder för att arbeta med hållbar utveckling?

-Anser lärarna att de behöver något för att förbättra sitt arbete med hållbar utveckling?

Det visade sig att det var lite olika, några jobbade bara praktiskt, några både praktiskt och teoretiskt, någon inte alls. Det ser alltså olika ut, på olika skolor.

Frågorna skulle också belysa vad lärare som inte arbetade med hållbar utveckling ansåg var orsak till detta. Bland annat så visade det sig att några helt enkelt tyckte att det var lite för svårt för de yngre eleverna (mellanstadiet), eller att elever kan vara svårmotiverade att jobba med detta. Elever på högstadiet har lättare att arbeta med återbruk, då de klarar av själva arbetet bättre, men även de kan ibland tycka att det är äckligt att arbeta med gamla kläder.

Annat som kunde vara ett hinder för att arbeta praktiskt var helt enkelt att lokalerna var för dåligt anpassade för att rymma detta extra skrymmande material, med att behöva lagra upp lådor med jeans och andra textilier. Alla hade inte möjlighet att kunna visa film, vilket påverkade möjligheten till undervisningen negativt.

Bristen på grundutbildning och vidareutbildning kan ses som en faktor som påverkar i vilken utsträckning man arbetat/ inte arbetar med hållbar utveckling. Känslan är att lärare vill arbeta med detta och gör det i stor utsträckning, men att några av dem ibland kan känna att det är ett stort och viktigt område som de kanske inte alltid behärskar.

Mina frågor skulle också undersöka vad lärarna upplever skulle kunna förbättra deras arbete för hållbar utveckling. Resultatet pekar på att flera av respondenterna, både de som helt saknar utbildning i hållbar utveckling och de som i viss mån har fått det med i sin ordinarie utbildning, anser att det har en för dålig grund att stå på. De själva anser att de inte har tillräcklig grundutbildning inom området. De har dessutom i de flesta fall, fått för lite eller ingen vidareutbildning alls. Detta är något som de själva anser att de behöver, trots detta anger fyra av fem att de ändå arbetar mer med arbete för ett hållbart samhälle nu än vad de gjorde i början av sin yrkeskarriär. Svaren visar att flera känner att det skulle underlätta om det fanns ett läromedel som kunde tjäna som vägledning.

7.Diskussion

Både Agenda 21, som gäller år 2000 och framåt och rådslaget i Göteborg 2004 kom fram till att utbildning ska vara ett verktyg för att förändra människors konsumtionsmönster för en bättre miljö. Utbildningen bör syfta till att ge människor kunskap så att de får förmågan att vilja och göra något som leder till hållbar utveckling. Det gäller både lokalt och globalt.

Rådslaget kom fram till att det är viktigt hur utbildningen utformas.

Redan då talades det alltså om att förändra konsumtionsmönster för att minska miljöpåverkan.

Det är många år sedan, och de lärare jag har intervjuat känner inte att de fått den vidareutbildning som de behöver och själva har efterfrågat.

Även i SOU visar det sig att det är lärare som efterfrågar fortbildning eftersom de känner osäkerhet om hur de ska arbeta med begreppen i undervisningen (SOU 2004:104). Lärarna tycker att miljöfrågor har utvecklats och blivit mer komplexa och känner därför en osäkerhet inför undervisningen, vad ska man undervisa om och hur (Skolverket, 2002).

Årtiondet för utbildning, den så kallade Dekaden, som startade 2004 och har hunnit tagit slut utan att inte heller den har resulterat i att mina respondenter har får någon slags kurs inom ämnet hållbar utveckling. Kan det vara bero på vilken skola de har utbildat sig på? Vi ska arbeta med detta på flera nivåer t. ex. enligt Rådslaget som redan 2004 påpekade att det är viktigt hur utbildningen för lärare utformas. De lämnade förslag om att både grundutbildning och fortbildning av pedagoger som är verksamma inom utbildning bör få mer kunskap om hållbar utveckling (SOU 2004:104). Trots detta varierar det från högskola till högskola hur mycket de berör hållbar utveckling (SOU 2004:104), vilket betyder att många lärare inte har fått den utbildning de behöver för att kunna jobba med ämnet, varken på ett enkelt eller övergripande

Uppmaningen kom också från Naturvårdsverket 2013, att det behövs utbildning för att ändra vårt konsumtionsbeteende, men detta är inget som mina respondenter har märkt något av, då ingen av dem har fått erbjudande om någon vidareutbildning från sina arbetsgivare. Egna initiativ med önskemål om att få gå på vidareutbildning har både fått ja och nej för

respondenterna. Vad beror det på att arbetsgivare som själv borde vidareutbilda sin personal säger nej? Om lärare ska kunna arbeta med hållbar utveckling krävs att de får och ska vidareutbilda sig.

Detta är av yttersta vikt, också enligt Björneloos forskning (2007) där hennes resultat visar att lärarna inte har tillräckliga kunskaper i hållbar utveckling och dess olika dimensioner.

Detta stämmer ju med vad alla lärarna i min studie själva anser, att de behöver

vidareutbildning. Av de fem lärarna som jag intervjuat var det bara 3 som på något sätt arbetat med miljöarbete, och då bara som återbruk. De andra dimensionerna var det ingen som talade om. De andra två har inte ens arbetat med återbruk i sin utbildning. Alla var rörande överens om att vidareutbildning för att få med alla dimensionerna vore bra.

Resultatet av Björneloos studie visar också att det finns svårigheter med att integrera alla dimensionerna till en helhet i undervisningen. Hon såg i sina resultat att de på skolorna hon undersökte inte ens diskuterade om begreppet hållbar utveckling för undervisning / i samhället så särskilt ofta. Detta är kanske inte så konstigt med tanke på att lärarna saknar kunskap då de inte har fått utbildning/ vidareutbildning. Att skaffa kunskap och förkovra sig har ofta varit upp till dem själva. Så borde det inte vara, i ett ämne som är obligatoriskt att arbeta med. ” Läromedel, lokala kursplaner eller andra skrivelser som tar upp något om

Dekaden eller vad Myndigheten för skolutveckling skriver om hållbar utveckling nämndes inte” (Björneloo, 2007, s.162).

Mina respondenter bekräftar detta, då de inte upplever att deras skola har någon övergripande miljöpolicy som stöd för ett hållbart arbete. Det är alltså inget som skolan arbetar med eller försöker utveckla. Det enda som är viktigt på alla skolor, det var att spara papper/ inte kasta mat. För övrigt var det upp till slöjdlärarna om det skulle bli något hållbart arbete eller inte.

Lärarna i min studie påtalar också att de inte heller inte fått tillgång till något arbetsmaterial som skulle lämpa sig för ett arbete för hållbar utveckling kan tyckas vara ett problem. Detta trots att det t.ex. enligt Eu- direktiv t.ex. finns en avfallstrappa, kap 2.6.1, som är antaget i den svenska miljöbalken, så har det alltså inte kommit ut någon riktad information om detta eller något arbetsmaterial till våra textillärare.

Trots att även Unesco fortsatte 2014, i Nagoya i Japan, med att anta en deklaration om det fortsatta arbetet med utbildning för hållbar utveckling, så har mina respondenter inte märkt av någon förändring i att få vidareutbilda sig. Detta tycks mig högst anmärkningsvärt.

Det har blivit än mer viktigt att tillhandahålla rätt vidareutbildning då lärarna själva anser att miljöfrågorna blivit mer komplexa och är därför osäkra på hur man undervisar kring frågor där det inte finns rätta svar är det (Skolverket, 2002).

Den förra miljöministern Karolin Skog påpekade redan 2017 att textilindustrin är den näst mest förorenande industrin, vilket betyder att det är ett verkligt stort problem som vi behöver ta tag i på många sätt, ett sätt vore att ge lärarna bra redskap att förhålla sig till. När t.o.m.

miljöministern tar upp detta problem, så borde det också vara en signal att vi måste bli bättre på att hantera textil på olika sätt för att förbättra situationen. Och åter igen är det kunskap som behövs, lärare måste få verktyg att arbeta på ett bra sätt, så att de i sin tur kan ge verktyg till sina elever, men fortfarande saknas både vidareutbildning och läromedel. Enligt läroplanen ska elever utveckla kunskaper som ska främja en hållbar utveckling, då måste man också se till att alla lärare får redskap att medverka till att ge alla elever samma möjlighet att uppnå detta mål.

Enligt läroplanen ska elever jobba med ”resurshushållning till exempel genom reparationer och återanvändning av material”. De ska också ges möjlighet att utveckla kunskap om arbetsmiljö, kunna hantera material för att främja en hållbar utveckling. (Skolverket, 2011) Den brist på undervisning som lärare i min studie? upplever att de har, och det behov av vidareutbildning som inte har tillgodosetts, leder till att undervisningen blir lidande. Den blir inte heller lika för alla, då det beror på om läraren har fått utbildning. Detta framkommer i Carola Borgs avhandling (Borg 2011). Det som lärare arbetar med mest är den ekologiska dimensionen som starkt förknippas med hållbar utveckling, men den sociala och ekonomiska berörs inte på samma sätt, visar hon i sin studie om hållbar utveckling ur ett lärarperspektiv.

Detta visar klart och tydligt att det som lärare behöver är hjälpmedel i ämnet, är vidareutbildning och läromedel. Det behovet aktualiseras efter hennes studie på

lärarstudenters visade förståelse för begreppet hållbar utveckling då den visade stora brister och stor spridning på kunskap. Var sjätte student kände inte alls till begreppet.

Det är skrämmande siffror att så stor andel av studenter har så stor kunskapsbrist, men

förhoppningsvis så har de lärare som utbildat sig klar fått lite mer kunskap. Tid och erfarenhet

är av vikt vilket visas av Borg (2011) där hon hänvisar till Summers studie som talar om att de erfarna har större förståelse för begreppen än sina nyutexaminerade kollegor.

I min studie kan jag inte se att respondenterna saknar kunskap om begreppen hållbar

utveckling och dess dimensioner. Det som lärarna har bekymmer med är att de inte vet vad de ska undervisa i och hur. Det är ett komplext område. L3 beskriver att det är svårt att välja och veta att man valt rätt. Man behöver ”något att hålla i ”säger L4. Med detta menar hon

läromedel. Med läromedel och vidareutbildning skulle man underlätta lärares arbete.

Detta har framkommit i undersökning enligt SOU, att lärare efterfrågar fortbildning då de känner osäkerhet om hur de ska arbeta med begreppen, det framkommer i samma utredning att det skiljer mellan högskolor hur mycket de arbetar med hållbar utveckling (SOU

2004:104).

Det behövs verkligen en vilja hos arbetsgivare att skicka sina slöjdlärare på kurs, om det ska bli en utveckling inom detta område. Det finns hos vissa en önskan om ett läromedel, som skulle kunna hjälpa läraren att navigera och sortera i all kunskap i det stora ämne som hållbar utveckling är. Det vore önskvärt att detta läromedel bestod av en grundbok med information och länkar till lämpliga filmer, och en arbetsbok för eleverna att jobba igenom efter olika genomgångar, så som det är i andra ämnen. Om det fanns läromedel skulle det bli en mer likvärdig slöjdundervisning, eftersom resultaten visar att inte alla arbetar mot ett hållbart samhälle alls, och de som gör det gör på olika sätt med olika innehåll. Detta kom fram i min studie, då respondenter både arbetar eller inte arbetar med hållbar utveckling. Detta beror på

In document Textilslöjd en väg mot hållbar utveckling (Page 26-37)