C-salen har efter renoveringen förvandlats från en tyst och relativt strikt miljö till att nu vara varmare och mer gemytlig. Detta har bland annat kunnat åstadkommas genom en ny ljuddämpande heltäckningsmatta, soffgrupper och nya ljuskällor.
165 Uppsala universitet > Universitetsbiblioteket > Om biblioteket > Bra att veta i biblioteket > Tysta läsesa-lar.
55
Att det är viktigt med varierade möbler har vi tidigare sett och det är även fal-let i C-salen. Den nya inredningen består av runda bord med stolar samt lägre rek-tangulära bord med två soffor placerade på varje sida. Sofforna har höga ryggar för att skapa en ljuddämpande effekt både inom själva grupparbetsplatsen och i resten av salen. Alla nya bord är fastskruvade i golvet då de innehåller elledningar med eluttag som kan fällas upp för att kunna användas till studenternas medhavda datorer. Kohlm säger att det ur säkerhetssynpunkt är ett krav att borden måste ha inbyggda eluttag. Detta för att eliminera risker med att biblioteksanvändare tar el från de uttag som finns placerade på olika platser i golvet och därigenom ökar risken att snubbla på elsladdar. Interiörens funktioner förefaller som viktigast, både sett till de olika sätt som miljöerna kan brukas och gällande säkerhet. Även om de nya bibliotekslokalerna ofta präglas av flexibilitet kan det inte implemente-ras i samma grad när det gäller elektronik, något som kan skönjas i detta fall.
Man har också placerat ut fler bord och stolar av äldre modell i salen för att skapa fler studieplatser. De äldre möblerna består av några av de bord och stolar som ritades av Peter Celsing under utbyggnaden på 1960-talet men som nyligen blev övertaliga vid andra platser i biblioteket. De används nu i C-salen med den enda nackdelen att de inte innehåller inbyggda eluttag likt de nya borden. I galle-riet på salens övre plan finns den ursprungliga inredningen kvar med bänkar i rödbok längs sidorna som vetter in mot salens mitt och i rader vid fönstren.166 Man har också behållit två soffgrupper från utbyggnaden som är placerade vid fönstren i salens hörn på dess övre plan. Att använda gamla möbler blir i detta fall både ekonomiskt och estetiskt tilltalande då de passar väl in i de äldre lokalerna. Även om de äldre borden främst placerades ut i funktionellt syfte uppfyller de således en formmässig aspekt. Under observationstillfällena var både soffgrupper liksom bord flitigt använda, vilket både kan ha berott på att de var omtyckta trots sin ål-der och på att det var svårt att hitta studieplatser på andra ytor i biblioteket.
Konstverk är som vi sett relativt vanliga i dagens biblioteksmiljöer. I C-salen har man valt att behålla äldre dekorationer bestående av sex textilier som pryder pelarna längst mot salens kortsidor och som installerades efter att salen byggts. Textilierna formgavs av Olle Nyman och är tänkta att symbolisera växande och förnyad kunskap genom motiv av frö, frukt, blomma, knopp och grodd.167
Den befintliga belysningen som utgjordes av ett antal mindre taklampor har kompletterats med lite större takarmaturer som är placerade över soffgrupperna för att ge riktad belysning över dessa sittplatser. Lamporna bidrar både med god funktion och form. Även elektriciteten har uppdaterats genom att man dragit fram el genom kanaler i golvet, vilket gör det möjligt att installera fler eluttag om så behövs. Om det uppstår behov av fler studieplatser finns redan eluttag under
166 Carolina Rediviva: Byggnadens historia från 1810-talet till 1980-talet (1986), s. 68.
56
golvbrunnar placerade på vissa ställen i salen. På detta sätt har man tänkt på con-tingency och förberett inför de kommande behov och villkor som kan uppstå.
På bottenplanet finns numera nio grupprum placerade längs läsesalens lång-sidor. Grupprummen är uppbyggda av glasväggar men är inte helt inneslutna då de saknar tak och dörrar. Istället har man konstruerat dem en bit från salens yttre vägg så att en korridor har bildats från vilken användarna kan förflytta sig till rummen. De väggar som separerar rummen är ljuddämpande med perforerad pa-nel.168 Grupprummen är således skilda från resten av salen men behåller kontakt med vad som sker utanför. Glasväggarna är funktionella i det att de bidrar till att läsesalen får en större rymd samtidigt som de inte blir lika kompakta. Alla väggar är flyttbara, vilket också innebär att salen går att förändra om nya förhållanden skulle uppstå. Contingency är följaktligen något som har tagits i beaktande i salen i stort, och man har redan förändrat grupprummens ytor på en långsida sedan re-noveringen. I C-salen finns sedan slutet av 2015 en ny datorsal, vilken är biblio-tekets enda. Datorsalen används av personalen för undervisning, främst riktad mot studenter och forskare i bland annat biblioteksdatabaser och hur publicering av avhandlingar går till. Denna plats bestod tidigare av grupprum men då det uppstod ett stort behov av fler personalarbetsplatser flyttades datorsalen från våningsplan fem till C-salen. Datorsalen blev då inredd med nya möbler och rummet byggdes upp genom en återanvändning av de flyttbara väggar som tidigare hade separerat grupprummen på samma plats. Skälen till detta var att det blev mindre kostsamt och att det samtidigt blev stilenligt med övriga läsesalen. Här har återigen funkt-ion satts främst men man har samtidigt kunnat tänka på form.
Carolinabiblioteket har 156 tysta läsplatser fördelade på tre tysta läsesalar; A-salen, B-salen och D-salen.169 Dessa salar har inte renoverats utan är i princip i samma kondition som när de skapades. Även dessa läsesalar har blivit mer popu-lära under senare år och är i stort sett alltid fullsatta, enligt Kohlm. Många studen-ter upplever att det stundtals blir en hög ljudnivå i C-salen och vill därför hellre studera i någon av de andra läsesalarna. Då C-salen innan sin renovering var en tyst läsesal och främst användes av forskare skapade biblioteket nya platser för detta ändamål i B-salen. Antalet forskare som använder biblioteket på detta sätt har dock minskat de senaste åren till förmån för de egna tjänsterummen. Att alla bibliotekets läsesalar blivit populärare än tidigare kan tyda på flera saker; att biblioteket är en trivsam plats och att det är funktionellt men också att det finns ett stort behov av studieplatser. Under de observationer jag utförde var läsesalarna i stort sett fullsatta under alla tillfällen. Att det finns ett samspel mellan miljöer och användare är tydligt i detta fall och sett till de tidigare studier som gjorts på
168 Peter Kohlm, e-post (2016-04-11).
169 Uppsala universitet > Universitetsbiblioteket > Om biblioteket > Bra att veta i biblioteket > Tysta läsesa-lar.
57
denters preferenser om främst tysta studieplatser men också grupprum kan biblio-teket sägas besvara de funktioner som är efterfrågade.