Eftersom biblioteket är byggt med ljus och rymd i åtanke är detta också något som måste tas i beaktande när man nu uppdaterar interiörerna, enligt Bäckstrand. Man är till exempel försiktig med att köpa in fåtöljer och soffor med höga ryggar, nå-got som finns på Carolinabiblioteket och Frescatibiblioteket. Även om de har en god ljuddämpande funktion kan de störa ljusinsläppet, vilket man vill undvika på Södertörns högskolebibliotek. Biblioteket har inte heller lika hög takhöjd i de ytor som används för studieplatser i jämförelse med tidigare undersökta bibliotek, vil-ket skulle kunna störa både ljusinsläpp och känsla av rymd.
Sedan biblioteket byggdes har ett flertal förändringar skett i miljöerna, dock rör det sig främst om byten av möblemang samt att man har flyttat möbler till nya platser och provat sig fram med nya lösningar. Under 2015 målades väggarna om på flera ställen i biblioteket. Ett pågående projekt är att införskaffa ett nytt möblemang som kan passa bättre för de behov som finns idag. Just nu arbetar man med att byta ut ett antal stolar. De tunga och icke flexibla snurrstolar som nu byts ut har funnits sedan biblioteket öppnade 2004. Linder säger att stolarnas tyngd dock inte hindrade användarna att flytta på dem. Efter ett tag började de gå sön-der, varpå man bestämde sig för att införskaffa nya och mer flexibla stolar med fyra ben som bättre passade användarnas behov.
Lånediskarna är ytterligare en detalj i biblioteksmiljön som har förändrats un-der biblioteksbyggnadens drygt tolvåriga existens. När biblioteket byggdes instal-lerades en sammansatt och enhetlig lång lånedisk som främst var menad för ären-den som gällde lån, men efter en tids diskussioner byttes ären-den ut mot flera mindre informationsdiskar som placerades där den tidigare disken stått. De nya informat-ionsdiskarna är njurformade med mjuka linjer och är placerade som skilda enhet-er. Detta för att det ska bli mer inbjudande för användare att fråga om hjälp men också för att användare och personal ska ha möjlighet att titta på samma skärm, vilket kan göra användarna mer involverade i vad som sker. Syftet med detta är också att kunna möjliggöra att det blir mer av ett samtal mellan användare och personal och mindre strikt uppdelat i frågor och svar, något som kan sägas vara en del i den användarcentrering som är rådande vid dagens högskolebibliotek. Att genom miljöer kunna skapa mer av en diskussion mellan användare och personal kan kopplas till att bibliotekspersonalen nu är mer aktiv i användarnas informat-ionssökning än tidigare.
Tidigare fanns även särskilda referensdiskar på flera platser i biblioteket som komplement till lånedisken där studenter kunde få hjälp med referenser. En av referensdiskarna var placerad i anslutning till den tidigare lånedisken medan en annan fanns på bibliotekets andra våning i ett tyst område, vilket inte upplevdes som praktiskt. På så sätt var olika ärenden uppdelade på olika platser. Linder på-pekar att det inte förekommer referensfrågor i lika stor utsträckning som tidigare
82
och att detta är en av anledningarna till att referensdiskar inte längre behövs, något som också tidigare har visat sig vara generellt för högskolebibliotek.
Vid sidan om informationsdiskarna finns ett daglånerum som renoverats se-dan biblioteket byggdes. Från början var rummet format som en kub, men det har nu byggts om till ett större utrymme som avskiljs från resten av biblioteket genom glasväggar. Det var troligen även tanken att biblioteksbesökarna skulle kunna gå in i rummet och låna böcker på egen hand, men det blev istället vanligare att få hjälp med utlån vid lånedisken. Linder säger att detta upptog mycket tid både för användare och personal. Man beslutade sig då för att bygga om denna del för att tydliggöra att besökarna själva kunde låna böcker inne i rummet, ett intryck som också förstärks av att man installerat larmbågar vid ingången.
Det finns flera rum i bibliotekets allmänna delar som fått nya ändamål sedan byggnaden uppfördes. Det inrättades till exempel ett print on demand-rum i vilket användare skulle kunna skriva ut böcker. Detta var något som man ansåg ligga i tiden för tolv år sedan. Rummet förändrades dock relativt snart till en tyst datorsal för enskilt arbete, något som användarna var i större behov av. Linder säger att detta hörde samman med att man under denna tid ofta inte hade tillgång till egen dator på högskolan och därför behövde låna en dator i biblioteket. Senare föränd-rades rummet igen efter nya behov, denna gång till ett handledningsrum för bibliotekets personal, vilket det fortfarande fungerar som. Det är också hit som användare kan vända sig med frågor om referenser sedan referensdiskarna togs bort. En förändring som skett nyligen är att rummet är öppet för användare att bruka själva under de tider då det inte pågår handledningstillfällen.
Under utvecklingsarbetet med bibliotekslokalerna har det funnits vissa be-gränsningar. Bäckstrand betonar att ekonomiska faktorer förmodligen står för de största hindren för utveckling av miljön. Förändringsarbetet tar också längre tid då det finns ett stort behov av assistans från annan högskolepersonal, som exempel-vis elektriker samt ansvariga för fastighetsfrågor och IT, vilka inte har en obe-gränsad tid att avsätta endast för biblioteket. Det finns också begränsningar i byggnaden då bärande delar av byggnaden, som exempelvis pelare, gör att det inte är möjligt att möblera som man skulle vilja. Även eluttag utgör en begränsning för möbleringen då de är placerade på särskilda positioner i biblioteket, men som idag är nödvändiga i studieplatsernas närhet.204 De begränsningar som Bäckstrand tar upp liknar till stor del det man upplevt i de tidigare nämnda fallen angående för-ändring av biblioteksmiljöerna. Detta kan således sägas vara ett vanligt problem som högskolebibliotek ställs inför i en tid då det är av vikt att skapa funktionella och trivsamma studiemiljöer.
83
Slutdiskussion
As an architect you design for the present, with an awareness of the past, for a future which is essentially unknown.205
Högskolebibliotekens fysiska miljöer har främst visat sig ha ett syfte som arbets-platser, inte bara för bibliotekspersonal utan också i stor grad för högskolornas studenter. Dessa biblioteksanvändare engagerar sig i ett flertal aktiviteter i den fysiska biblioteksmiljön, främst enskilda studier, grupparbete, och informations-sökning men även socialt umgänge. Biblioteket uppfyller således en roll som ett socialt rum samtidigt som det är en plats för studier, kontemplation och informat-ionsförmedling. Eftersom studenter spenderar allt mer tid i högskolebibliotekens lokaler har den fysiska miljön och dess beståndsdelar en viktig roll som medskap-are och möjliggörmedskap-are av de aktiviteter som sker i biblioteket. De funktioner som biblioteksmiljön erbjuder eller kan erbjuda är följaktligen av stor vikt då högsko-lebiblioteken numera används i så vid utsträckning.
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur nybyggda och renove-rade högskolebibliotek har utformat sina studiemiljöer för dagens behov och för-utsättningar genom en fallstudie av tre svenska högskolebibliotek; Carolinabiblio-tekets byggnad från 1840-talet där delar av lokalerna renoverats; Frescatibiblio-tekets byggnad uppförd under början av 1980-talet vars interiör nyligen genom-gått en större renovering samt Södertörns högskolebiblioteks relativt nya byggnad där förändringar av miljöerna redan har skett och pågår för fullt. Undersökningen visar främst på ett betydelsefullt faktum: studiemiljön är alltid i förändring, något som tydligt framgår i de biblioteksmiljöer som varit föremål för denna studie. Precis som Anne Järvinen vid Frescatibiblioteket uttryckte det är inte frågan om miljön kommer att behöva förändras utan när den kommer att behöva förändras.206 Norman Fosters citat ovan syftar på arkitektens roll som designer av byggna-der och interiörer, men det kan även appliceras på alla de som är involverade i planering och utformning av fysiska miljöer. I detta arbete är det av stor vikt att ha det förflutna i åtanke samtidigt som dagens behov ska tillgodoses. För att kunna utforma biblioteksmiljöer för framtiden behöver man också ta hänsyn till det som kan ske, vilket Jeremy Till kallar contingency. Det är även viktigt att
205 ArchDaily > News > TED Talk: Norman Foster on Green Architecture.
84
byggnader och miljöer kan rymmas inom begreppet lo-fi architecture, det vill säga platser som är utformade för de som ska verka i dem samt med tankar på hur ti-dens gång och rumsliga förhållanden kan förändra dem.